IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Lessons from adapting resilience indicators to flooding and storm- water management.
No full textThis deliverable reports on the activities conducted as part of Task 5.2.The objective is to a) contributeto improving resilience to releases of contaminated water in the Göteborg case study and b) to identifysocial and organizational enablers for the development and effective use of technologies fordigitalization of water management. For this purpose, we used tools developed for identifying, visualizingand evaluating/acting upon data addressing resilience in critical infrastructures, defined and quantifiedthrough indicators.The framework for the deliverable is based upon a) a previous H2020 project regarding the design,implementation and added value from using the tools as well as b) findings from the SCOREwaterdeliverable D5.1 regarding issues of stakeholder engagement, user involvement and implementation/evaluation (focusing on the two former). Through an iterative design process, we created a baseline witha scenario with regard to resilience against the release of insufficiently purified water from a worksitein the West link construction project in Göteborg. Based upon the baseline we created a business casefor what we wanted to measure and improve through the tools. We created two checklists for measuringand acting upon data on resilience addressing the business case. Finally, we identified a few bestpractices for stakeholder engagement as well as examples of how to make best use of the technologiesand services to be developed and deployed in the SCOREwater project.The deliverable provides a process description of the successive iteration we carried out. We show halffinishedchecklists for resilience measurement, describe stakeholder feedback from these and asuccessive development of the business case and the checklists. The process illustrates that the tool isuseful for this context and provide a beneficial illustration for how to create useful checklists thatstakeholders benefit from to increase knowledge about resilience and how to improve resilience. Thebest practices for introducing and adapting the resilience tools were to do “homework” properly (that isto identify the relevant baseline) and to interact intensively to identify and define stakeholder issuessuch as:1. What is the regulatory context setting the rules of the game?2. Who are the relevant actors, their responsibilities and their possible contributions?3. What are their problems and motivations (pains and gains)?4. What added value can the tools provide?5. How can the purpose of using the tools best be aligned with and add to the overall project/casestudy objectives?Similarly, the replication of the tools in Amersfoort and possibly Barcelona require doing the “homework”and engaging in identifying baselines and business cases as well as how to implement them into existingpractices.Contribution to the case study: The Göteborg municipal environmental board saw the tools as anopportunity to develop methods for early warning, such as enabling mitigation of negative environmentalimpacts on recipients from the release of stormwater and process water from construction sites.Construction companies saw that the tools provided potentials for improving knowledge of resilience oftheir water management as well as potentials to improve their resilience. Stakeholders stressed that ifthe organizational capacities to make use of the data and services provided by improvements in sensorcapability and AI solutions are not improved, overall resilience would not be improved. The baseline is also useful to measure the impacts in a later stage of the project. Contribution to the project: The social and organizational enablers identified to make best use of thetechnologies and services to be developed and deployed in the SCOREwater project were related to thecommunicative and organizational abilities to react to and how to use the improvements in sensortechnology and AI solutions. The business case provides an example of how added value could help toimprove current practices at construction sites and provide arguments for the possibility for morestringent regulation and oversight due to improved technology. This includes e.g. workplace routines foracting upon alarms, as well as more frequent reporting to authorities, based upon real-time monitoringand using AI technology for proxy indicators
Analys och konsekvenser av ett ökat friluftsliv
No full textSyftet med uppdraget är att sammanställa befintlig kunskap över hur besökstrycket i naturen ser ut under 2020–2021 jämfört med tidigare och vilka utmaningar detta har lett till, med anledning av medieuppgifter kring ökat tryck och negativa effekter som en följd av corona-pandemin. Resultatet ska kunna användas i planering av framtida insatser. Målet är att sammanställa befintlig kunskap och genom analys skapa en mer sammanhållen bild över situationen och visa på behov av ytterligare kunskap. Fem olika utmaningar valdes ut av Naturvårdsverket.Analys och konsekvenser av ökat friluftsli
Sammanställning av mötesserien FRAMTIDSBILDER FÖR ETT KLIMATANPASSAT SVERIGE
No full textRapporten sammanfattar resultaten från en mötesserie strukturerad efter de prioriterade utmaningarna i den nationella strategin för klimatanpassning. Mötesserien är framtagen utifrån att Nationella expertrådet för klimatanpassning har beställt dokumentation om expertkunskap, idéer och förslag kring organisatoriska och fysiska lösningar för hur samhället kan anpassas för ett förändrat klimat. Resultaten från mötesserien kommer att arbetas in i sammanlagt sju framtidsbilder som kopplar till de prioriterade utmaningarna i den nationella strategin för klimatanpassning. Framtidsbildernas syfte är att vara tankeväckande för hur ett framtida samhälle, givet de utmaningar som klimatförändringarna skapar, kan komma att se ut
Klimatanpassning 2021 - Så långt har Sveriges kommuner kommit - pop-rapport
No full textKlimatförändringarna innebär stora utmaningar för samhället. Hur stora effekterna blir berorbåde på omfattningen av det förändrade klimatet men också på förmågan att anpassa samhällettill dessa förändringar. I det arbetet har kommunerna en central roll eftersom de ansvarar föratt genomföra konkreta åtgärder som minskar samhällets sårbarhet. De flesta kommunerna som har svarat på årets enkät (160 av 180) uppger att de arbetar med klimatanpassning. Men det är stor skillnad på hur långt kommunerna har kommit visar undersökningen
Mikroplast från gjutet gummigranulat och granulatfria konstgräsytor
No full textProjektet syftade till att öka kunskapen om spridningen av mikroplaster från gjutna gummiytor och granulatfria konstgräsytor genom att komplettera tidigare studier med nya mätningar och beräkningar. Ett mål var att komma närmare en kvantifiering av dessa källors bidrag till mikroplaster nationellt, samt att få en bättre förståelse för hur man kan förhindra att spridning av mikroplaster från dessa ytor sker. Spridningen av mikroplast från dessa material per ytenhet uppskattades till 0,4-20 g/m2 per år för konstgräs utan granulat och 0,6-48 g/m2 per år för gummiytor. Variationen mellan olika ytor är mycket stor och osäkerheten i både mätningar och analys hög. Detta är en spridning i samma nivå som en vägyta med en årsmedeldygnstrafik på 5,500–13,000 fordon, som beräknas sprida 56 g mikroplast/m2. Vissa konstgräsplaner släpper sina konstgräsfiber betydligt lättare än andra (ca 50 ggr lättare) och av denna anledning bör standardiserade metoder för att identifiera högutsläppande konstgräsplaner utvecklas. Välkonstruerade och välskötta granulatfria konstgräsytor har goda möjligheter att klara EUs kommande gränsvärde för spridning av mikroplast på 7 g/m2 per år. Utifrån kommunenkäter, leverantörsdata och GIS-analyser har Sveriges totala area platsgjutet gummi uppskattats till 1 200 000 m2, varav ca 550 000 m2 på lekplatser + ca 650 000 m2 på idrottsplatser. Sveriges totala yta konstgräs utan granulat har i tidigare studie undersökts i 15 städer och har i detta projekt utifrån befolkning uppskattats till totalt ca 447 000 m2. Med utgångspunkt från den beräknade gummiarean på lekplatser och idrottsplatser kombinerat med de uppmätta mikroplastutsläppen per år och kvadratmeter uppskattas de totala årliga utsläppen från Sveriges gummiytor till ca 16 ton/år. Motsvarande beräkning för konstgräsytor utan granulat ger ca 2 ton/år. Detta är sålunda avsevärt mindre utsläppskällor än t ex vägtrafiken (8 190 ton/år) eller konstgräsplaner med infill (676 ton/år) och ligger snarare i nivå med uppskattade mikroplastutsläpp från fiskenät och andra fiskeredskap (4-46 ton/år). Projektet tog också fram tekniska specifikationer för att begränsa spridningen av mikroplaster från ytor med gummigranulatPå uppdrag av Naturvårdsverket har IVL i samarbete med KTH och företaget Sandmaster undersökt spridningen av mikroplast från utomhusytor med gummi och konstgräs utan granulat. Projektet tog också fram tekniska specifikationer för att begränsa spridningen av mikroplaster från gummiytor
Long term trials with membrane bioreactor for enhanced wastewater treatment coupled with compact sludge treatment -pilot Henriksdal 2040, results from 2020
No full textStockholm’s wastewater treatment plant (WWTP) in is currently retrofitting from a conventional activated sludge process to a new membrane bioreactor (MBR) process. It also includes new treatment steps for sludge handling. Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) and IVL have since 2014 conducted long-term MBR studies in pilot scale at the R&D facility Hammarby Sjöstadsverk. This report present results from the pilot operation during 2020. The MBR-pilot was continuously operated at a higher inflow than the design average flow. The average effluent concentration of nitrogen and phosphorus met the effluent requirements of the future WWTP also this year. A low consumption of phosphorus precipitation chemicals could be achieved mainly due to a high Bio-P activity. The pilot showed that glycerol can be a good temporary carbon source at Henriksdal WWTP during startup. Like previous years, the membranes in membrane tank 1 (MT1) was cleaned with oxalic acid and the membranes in MT2 with citric acid. Several tests to optimize the chemical consumption for membrane cleaning were performed. Recovery cleanings (RC) of the membranes were performed twice in 2020. In the sludge pilot, a thermophilic and a mesophilic hydraulic retention time (HRT) crash test showed stable performance down to 4 days HRT. The overall resource consumption in the pilot showed that the optimization of phosphorus precipitation and membrane cleaning chemicals resulted in a significantly lower dosing than design values for the future Henriksdal WWTP. Stockholms avloppsreningsverk (ARV) byggs för närvarande om från en konventionell aktivslamprocess till en ny membranbioreaktorprocess (MBR). Även nya behandlingssteg för slamhantering ingår. Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) och IVL har sedan 2014 genomfört långtidsstudier i pilotskala vid FoU-anläggningen Hammarby Sjöstadsverk. Denna rapport presenterar resultat från pilotoperationen under 2020. MBR-piloten drevs kontinuerligt vid ett högre inflöde än det genomsnittliga designflödet. Utsläppsvärden för fosfor och kväve underskreds även detta år. En låg förbrukning av fällningskemikalier i fosforreningen kunde uppnås främst på grund av en hög Bio-P-aktivitet. Piloten visade också att glycerol kan vara en bra tillfällig kolkälla vid Henriksdal WWTP under processuppstart. Liksom tidigare år rengjordes membranen i membrantank 1 (MT1) med oxalsyra och membranen i MT2 med citronsyra. Flera tester för att optimera förbrukningen av kemikalierna för membranrengöring utfördes. Återhämtningsrengöring (RC) av membranen utfördes två gånger under 2020. I slampiloten visade en termofil och mesofil krocktest med korta hydraulisk retentionstid (HRT) stabil prestanda ner till 4 dagars HRT. Den totala resursförbrukningen i piloten visade att optimering av fosforutfällning och tvättkemikalier resulterade i en betydligt lägre dosering än designvärden för framtida Henriksdal WWTP
Modellering av råvaruflödet i skogliga värdekedjor, inklusive råvaruegenskaper och hållbarhetsaspekter
No full textDetta är en delrapport från programmet Mistra Digital Forest. Rapporten beskriver den inledande utvecklingen av verktyget BioMapp. Vidare beskrivs vilka digitala data som kan användas som indata för att driva simuleringar med verktyget samt hur den fortsatta utvecklingen planeras inom Mistra Digital Forest. BioMapp är tänkt att användas för att bidra till en ökad förståelse av hur den skogliga råvaran fördelas på olika produktgrupper, samt för att beräkna ett antal hållbarhetsindikatorer för varje steg i förädlingsprocessen. Dessutom ska BioMapp kunna visualisera och beräkna effekter av ändrade strategier i råvaruförsörjningen, tex om flödet av skogsråvara styrs till industrikunden baserat på ved- och fiberegenskaper i högre grad än i dag
Klimatberäkning av byggprojekt med mål att nå klimatneutralitet : Lärdomar och erfarenheter från kunskapshöjande insatser för byggaktörer inom Lokal Färdplan Malmö 2030
No full textInom Lokal Färdplan Malmö 2030 (LFM30) utvecklas en metod för att definiera och beräkna klimatneutrala och klimatpositiva byggnader sett till byggnadernas hela livscykel. Som del av metodutvecklingen och att förbereda marknaden för att tillämpa metoden har IVL i samarbete med LFM30 genomfört kunskapshöjande insatser riktade åt LFM30:s aktörer. Insatserna har bestått utav en blandning av utbildningar om beräkningsverktyg och metodik, individuellt beräkningsstöd samt större erfarenhetsseminarier med bland annat pilotexempel och generella slutsatser utifrån kontakten med aktörerna. Vi har också genomfört en fördjupad studie kring hinder och möjligheter med att bygga klimateffektivt i en pilot med betongstomme där vi följde upp beräkningar med en fokusgruppintervju med personer som jobbat i olika funktioner i projektet. Vi har strukturerat våra insatser och tillfällen för återkoppling i huvudsak kring beräkningar av byggskedets klimatpåverkan och förbättringsåtgärder för att nå målnivåer, men vi har även introducerat preliminära beräkningssätt och verktyg för drift- och återbetalningsberäkningar.Within “Lokal Färdplan Malmö 2030 (LFM30), a method is being developed for defining and calculating climate-neutral and climate-positive buildings in terms of the buildings' entire life cycle. As part of the method development and to prepare the market for applying the method, IVL, in collaboration with LFM30, has carried out initiatives to increase knowledge aimed at LFM30's actors. This has consisted of a mixture of training on the use of calculation tools and methodology, individual calculation support and larger experience seminars with, among other, pilot projects and general conclusions based on contact with the actors. Most of the initiatives to increase knowledge have been devoted to calculating the climate impact of the construction phase and the climate related effect of improvement measures. In the latter part of the work, efforts were also made to integrate the climate impact of the use phase and measures for negative emissions among the actors. We also conducted a focus study on barriers and possibilities for climate improvements for a building with a concrete foundation. In this we did a focus group interview with individuals that worked in the project in different functions that has impact on the climate impact
Perspektiv på gröna finansieringskriterier som drivkraft för hållbarhet i byggsektorn
No full textBland produkter på kapitalmarknaden som syftar till att kanalisera kapital till hållbara investeringar, baserat på gröna kriterier, märks så kallade gröna lån och gröna obligationer. Marknaden för gröna lån och gröna obligationer har vuxit starkt under de senaste åren. Jämfört med gröna lån karaktäriseras gröna obligationer av en högre grad av transparens och standardisering. Det går att urskilja tre huvudsakliga anledningar till att fastighetsbolag efterfrågar grön finansiering. • Att nå ut till en bredare bas av möjliga investerare och långivare. • Att få tillgång till finansiering till lägre kostnad. • Ett positivt signalvärde som kan bidra med varumärkesfördelar. När det gäller frågan om ”additionalitet”, alltså om grön finansiering bidrar till fler och mer långtgående åtgärder i riktning mot hållbar utveckling, har följande tre förklaringar identifierats. • Skuldfinansiering med gröna kriterier innebär ett externt löfte gentemot en finansiär. Ryktesrisken förknippad med att inte uppfylla lyftet bidrar till en starkare drivkraft att leva upp till satta hållbarhetsmål jämfört med enbart interna mål. • Engagemang i grön finansiering öppnar upp nya kommunikationskanaler inom företaget och kan stärka samordningen mellan hållbarhetsfunktionen och finansfunktionen. Detta kan bidra till ett mer sammanhållet och effektivt hållbarhetsarbete. • Prisfördelarna med grön finansiering kan vara en drivkraft till en högre ambitionsnivå i hållbarhetsarbetet.Denna rapport har tagits fram inom ramen för projektet Klimatkrav till rimlig kostnad. I nära samverkan med projektet har livscykelbaserade kriterier för finansiering via så kallade gröna lån utvecklats. Syftet med föreliggande rapport är att kortfattat sätta finansiering baserat på gröna kriterier i perspektiv, att belysa vad som driver efterfrågan på finansiering baserat på gröna kriterier och vad sådan finansiering kan få för roll för omställningen till en koldioxidsnål byggsektor
Hur påverkas mark-, grund- och ytvatten vid en skogsavverkning? - Fallstudie Storskogen i Västra Götaland
No full textEn av de högsta halterna av metylkvicksilver som uppmätts i skogsmiljö i Sverige noterades i det avrinnande vattnet från ett avverkat område i Sydvästra Sverige. Framför allt förekom mycket höga halter av metylkvick-silver vid låg vattenföring sommartid. Avverkningen påverkade även försurningsparametrar, nitrathalter och löst organiskt kol. Exempelvis ökade uttransporten av kväve kraftigt andra året efter avverkningen. Avverkningen ledde också till en nästan fördubblad förlust av baskatjoner (Ca2+, Mg2+, K+ och Na+) från avrinningsområdet