IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Distansarbete och resfria möten : Rekommendationer till arbetsgivare
No full textDenna PM är en del av projektet ”Klimatsmarta tjänste- och arbetsresor” som har undersökt resandet hos organisationerna Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, Göteborgs Universitet och Chalmers. Erfarenheter från studien har sammanställts till generella råd om arbetsgivares möjligheter att underlätta för medarbetare att distansarbeta i hemmet och utveckla möjligheter till resfria möten för att minska klimatbelastning från tjänsteresandet. Exempel som tas upp är att definiera vilken typ av krav som ställs vid hemarbete, hur arbetsgivaren kan underlätta hemarbete och hur arbetsmiljöfrågor kan hanteras. För resfria möten ges exempel på möten som är lämpliga för fysiska möten, vilket tekniskt stöd som kan behövas samt hur sådana möten fungerar och kan följas upp. Coronapandemins effekter berörs och att den har givit större kunskap och nya möjligheter att arbeta webbaserat med resfri mötesteknik
Skelettröntgen av abborrar från recipienten till Rönnskärsverken
No full textUnder 1970- och början av 1980-talet genomfördes en serie studier om fiskhälsa, där vattnen vid Rönnskärsverken användes som typområde för bedömning av påverkan av utsläpp från metallindustri. Studierna fokuserade på att undersöka eventuella samband mellan avloppsvattenutsläpp från Rönnskärsverken och ryggradsdeformationer, ryggradens mekaniska egenskaper (styrka, elasticitet, etcetera) och dess kemiska sammansättning. Observationer i fält indikerade en förhöjd frekvens av ryggradsskador på hornsimpa (Myoxocephalus quadricornis) utanför smältverket. Uppemot 40 % av de insamlade simporna hade någon form av skelettdeformation. Det visades även i experimentella studier i laboratoriemiljö att Rönnskärsverkens dåvarande utsläpp av metaller kunde framkalla en ökad förekomst av ryggradsskador i hornsimpa. Under den tid som förflutit sedan ovan nämnda undersökningar genomfördes har utsläppen från Rönnskärsverken minskat dramatiskt. Vid en ny fiskundersökning som genomfördes 2020 konstaterades att det allmänna hälsotillståndet och fortplantningsförmågan hos abborre (Perca fluviatilis) var god i recipienten, men att förhöjda halter av kvicksilver och vissa stabila organiska ämnen i fiskens muskelkött föreligger. Ett förhållandevis stort material av abborre hade samlats in från recipienten och referensområden i Bottenviken. Under 2021 fattades ett beslut att i överskottsmaterial från undersökningen, drygt 400 abborrindivider som sparats i frys, genomföra röntgenanalyser av skelettet med likartad metodik som användes vid de tidigare undersökningarna. Röntgenanalyser utfördes vid Naturhistoriska riksmuseet av ichthyolog Bo Delling, varefter bildmaterialet sammanställdes och överfördes till professor emeritus Bengt-Erik Bengtsson för tolkning. Resultatet från röntgenanalyserna pekar inte mot att frekvensen av skelettdeformationer i abborre är högre i recipienten jämfört med nordligt belägna referensområden i Bottenviken. Den totala skadefrekvensen på abborre i recipienten låg på 1,4 %, att jämföra mot 2,8 % i referensområdena. Bägge värdena är att betrakta som naturligt förekommande bakgrundsnivåer. Alltför långtgående slutsatser kan inte dras från en enstaka insamling, men resultaten från undersökningen pekar mot att miljöförhållandena i recipienten till Rönnskärsverken har förbättrats och att det är osannolikt att en förhöjd frekvens av skelettskador på fisk i den omfattning som tidigare konstaterats alltjämt föreligger. During the 1970s and early 1980s, a series of studies on fish health were carried out, where the waters outside the ore smelter Rönnskärsverken were used to assess the impact of emissions from metal industries. The studies investigated possible connections between wastewater discharges from the Rönnskärsverken and spine deformations, the spine's mechanical properties (strength, elasticity, etc.), and its chemical composition. Observations in the field indicated an increased frequency of spinal injuries in fourhorn sculpin (Myoxocephalus quadricornis) outside the smelter. Up to 40% of the collected sculpins had some form of skeletal deformation. It was also shown in experimental studies in a laboratory environment that Rönnskärsverken's metal emissions at the time could induce an increased incidence of spinal injuries in fourhorn sculpin. Since the investigations mentioned above were carried out, the emissions from Rönnskärsverken have decreased dramatically. In a new fish survey carried out in 2020, it was found that the general state of health and reproductive capacity of perch (Perca fluviatilis) was good in the recipient. However, elevated levels of mercury and some stable organic substances are still present in the muscle tissue of the fish. A relatively large amount of perch material had been collected from the recipient and reference areas in Bothnian Bay. In 2021, a decision was made to carry out X-ray analyzes of the skeleton in the surplus material from the survey, roughly 400 perch individuals, which had been stored in a freezer, using a similar methodology that was used in the previous surveys. X-ray analyses were carried out at the National Museum of Natural History by ichthyologist Bo Delling, after which the image material was compiled and transferred to Professor Emeritus Bengt-Erik Bengtsson for interpretation. The X-ray analysis results do not point to the frequency of skeletal deformations in perch being higher in the recipient compared to northern reference areas in the Gulf of Bothnia. The total damage frequency to perch in the recipient was 1.4% compared to 2.8% in the reference areas. Both values are to be regarded as naturally occurring background levels. Far-reaching conclusions cannot be drawn from a single collection. However, the results of the investigation point to the fact that the environmental conditions in the recipient of the Rönnskärsverken have improved and that it is unlikely that an increased frequency of skeletal damage to fish to the extent previously established still exist
Integrated public transport and carpooling in rural areas - opportunities and challenges from a user perspective
No full textProjektet Kollaborativ kollektivtrafik för levande landsbygd (KollaKoll) har under åren 2017-2021 utvecklat och testat samverkan mellan kollektivtrafik, privatpersoner och plattformsaktörer som erbjuder delandetjänsten samåkning på landsbygden. Det har gjorts för att skapa bättre möjligheter för fler att resa på landsbygden. Då pandemin påverkade både resmönster och genomförandet av användarstudier har KollaKoll inte kunnat undersöka hinder för användning av tjänsterna på ett tillfredställande sätt inom alla fyra pilotprojekt och framför allt inte om det finns något som skulle kunna göra det mer attraktivt och möjligt att använda samåkning och kollektivtrafik mer frekvent. För att öka sannolikheten att integrerade kollektivtrafik- och samåkningstjänster implementeras och används på landsbygden syftar det här projektet till att komplettera tidigare forskning genom att utforska de systemperspektiv som inte belysts tillräckligt. Fokusgrupper i två av orterna som deltog i KollaKoll-projektet har deltagit i detta projekt. Resultatet från fokusgrupperna visar att en fungerande kollektivtrafik hamnar högt på agendan med ett mer tillgänglig och behovsstyrt utbud jämfört med dagsläget. Kollektivtrafiken är en förutsättning för samåkning. Även cykelinfrastruktur behövs för att kunna ta sig till en kollektivtrafik och/eller – samåkningshållplats. Behovet av en normförändring lyftes för att samåkning och kollektivtrafik inte ska uppfattas som avvikande utan del i ett rationellt och normalt beteende. Det behövs en tydlighet från samhället varför olika åtgärder sker, en uthållighet och att det erbjuds alternativ som fungerar för att bryta bilnormen. Till sist lyftes behovet av nationella transformativa förslag/styrmedel som minskar bilens attraktionskraft till fördel för mer hållbara resealternativ. Exempel på sådana styrmedel är ökade skatter på drivmedel, avståndsbaserad skatt (km-skatt) och förändrade system till avdrag för resa till och från arbetet. The project Collaborative public transport for living countryside (KollaKoll) has during the years 2017-2021 developed and tested cooperation between public transport, private individuals and platform actors that offer ride-sharing services in the countryside. It has been done to create better opportunities for more people to travel in rural areas. As the pandemic affected both travel patterns and the implementation of user studies, KollaKoll has not been able to investigate obstacles to the use of the services in a satisfactory manner within all four pilot projects, and especially not whether there is anything that could make it more attractive and possible to use carpooling and public transport more frequently. In order to increase the likelihood that integrated public transport and carpooling services are implemented and used in rural areas, this project aims to complement previous research by exploring the system perspectives that have not been sufficiently highlighted. Focus groups in two of the localities that participated in the KollaKoll project have participated in this project. The results from the focus groups show that a functioning public transport is high on the agenda, with a more accessible and need-based offer compared to the current situation. Public transport is a prerequisite for carpooling. Bicycle infrastructure is also needed to be able to get to a public transport and/or carpool stop. The need for a changed norm was highlighted so that carpooling and public transport should not be perceived as deviant but part of rational and normal behavior. There is a need
Buenas prácticas en el desarrollo e implementación de políticas públicas para el cumplimiento del ODS 6 en América Latina y el Caribe
No full textLa Agenda 2030 de las Naciones Unidas se fundamenta en un conjunto de 17 objetivos globales,denominados Objetivos de Desarrollo Sostenible (ODS). Uno de estos objetivos, el número seis, promueve el acceso equitativo y universal a los servicios de agua, saneamiento e higiene. En este contexto, y desde la publicación de la Agenda 2030, los países de la región de América Latina y el Caribe han elaborado e implementado un conjunto importante de políticas públicas para asegurar el cumplimiento de las metas 6.1 y 6.2 del ODS 6. Este estudio define como política pública: las acciones de gobierno que buscan dar respuestas a las demandas diversas de la sociedad y aliviar los problemas nacionales, e integran por lo tanto las actividades, medidas regulatorias, normativas, y prioridades de gasto promulgadas por una administración pública con relación a un sector determinado. En base a esta definición se han documentado leyes, regulaciones, programas, estrategias, sistemas de información, mecanismos de financiación entre otros instrumentos de política pública que promueven directa o indirectamente el acceso al agua potable, al saneamiento básico y a la higiene. Si bien el foco principal del estudio son las iniciativas de políticas públicas, también se recopilan y analizan las iniciativas, acciones y buenas prácticas que han adoptado actores no gubernamentales –activos y con capacidad de influir en el sector– en sus esfuerzos por mejorar la prestación de estos servicios básicos en el nuevo marco de la Agenda 2030. En términos de metodología, se parte de la definición de un marco conceptual que permite identificar y clasificar las buenas prácticas en el sector del agua, el saneamiento y la higiene. Este marco conceptual se fundamenta en las funciones de gobernanza propuestas por UNICEF y SIWI (Jiménez, Le Deunff, Avello y Scharp, 2016), integrando a su vez la escala administrativa (nacional o subnacional) y el sector (agua; saneamiento; o agua, saneamiento e higiene). El alcance del estudio es el acceso a los servicios WASH en el ámbito del hogar, sin considerar el acceso a servicios WASH en escuelas, centros de salud u otros espacios fuera del hogar. Sobre la base de este marco, el análisis cuantifica el número de iniciativas por función de gobernanza, identifica tendencias y desafíos comunes, y examina las brechas más significativas que pueden estar condicionando un correcto desempeño del sector, dificultando el logro del ODS 6. Se propone un enfoque dual: por un lado, se analizan las iniciativas de alcance regional o multipaís y, por otro, se analizan las iniciativas nacionales de diez países: Bolivia, Colombia, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Honduras, México, Paraguay, Perú y Surinam. A esta escala, el estudio describe brevemente las iniciativas y buenas prácticas más destacadas. La metodología empleada presenta, sin embargo, ciertas limitaciones, sobre todo en la identificación de políticas públicas, basada en internet y en entrevistas con funcionarios de UNICEF. No se puede descartar que, en algunos casos, existan políticas públicas que no hayan sido debidamente documentadas por falta de información. El análisis realizado muestra que, en todos los países de la región, los gobiernos han reaccionado con ciertas medidas de política pública específicas para asegurar una correcta prestación de los servicios de agua, saneamiento e higiene, y promover el cumplimiento de las metas 6.1 y 6.2 del ODS 6. Sin embargo, se identifican más instrumentos de política pública que fortalecen algunas funciones de gobernanza mientras otras funciones están más relegadas, además existen diferencias en la cantidad de instrumentos por país, siendo unos países más activos que otros en alcanzar las metas 6.1 y 6.2. Por ejemplo, el estudio identifica 5que la integración del ODS 6 está relativamente bien articulada en los instrumentos de planificación y estrategia, así como en su posterior seguimiento y evaluación. La parte operativa para la implementación de estos planes y estrategias tiene brechas en aspectos tales como la coordinación, la regulación, las modalidades para la prestación de los servicios, y el fortalecimiento de capacidades. Se observa también que el número de iniciativas en la componente “agua” es significativamente mayor que las que se centran en “saneamiento”, a pesar de que la brecha de acceso a los servicios es mucho mayor en saneamiento. El estudio ha identificado un número muy reducido de políticas públicas dedicadas a la protección de grupos vulnerables o con un enfoque específico en el área rural, limitando el cierre de brechas existentes en elacceso a servicios básicos por parte de los colectivos más necesitados o en los contextos más desfavorecidos. Sobre la base del análisis realizado y las tendencias y brechas identificadas, el estudio concluye con un conjunto de lecciones aprendidas y una serie de recomendaciones que contribuirán a garantizar el accesouniversal y equitativo al agua potable y a servicios de saneamiento e higiene adecuados para todos para 2030
Guidance for nitrous oxide measurements at wastewater treatment plants
No full textRapporten går igenom det som en processingenjör behöverveta om lustgasmätning på ett avloppsreningsverk: analysteknik, mätmetoder, provtagningsmetoder och beräkning avemissioner. Den avslutas med en vägledning som ger råd och rekommendationer. Det gäller att förstå de utmaningar och begränsningar som finns vid lustgasmätning för att kunnata hänsyn till osäkerheter bland annat när mätresultatenska användas som underlag för att förbättra reningsverketsklimatprestanda. Lustgas är en kraftig växthusgas som släpps ut från avloppsreningsverken bland annatvid lagring av slam och vid biologisk kväverening. Svenskt Vatten har satt som mål att VA-branschen ska vara klimatneutral år 2030. Därför är det viktigt att lokalisera och kvantifiera utsläpp av lustgas för att kunna vidta åtgärder och optimera förhållandena i de kvävereningsprocesser där inkommande ammonium i vattenfasen övergår till kvävgas som avgår till luften. Kvävereningsprocesserna är komplexa och utförs av flera olika mikroorganismer. Lustgasemissioner sker på olika ställen i processerna och är svåra att undvika. För att kunna minska utsläppen av lustgas måste man förstå när och var lustgasproduktionen är störst och hur den sker. Dessa lustgaskällor kan endast hittas genom mätning och dataanalys. Projektet har sammanställt kunskap om olika mätmetoder för lustgasmätning och hur dessa och olika fysiska förhållanden i samband med lustgasmätning påverkar mätdata och hur de utvärderas. Rapporten går igenom de mättekniker för lustgas som finns i dag för gas- respektivevattenfas. För gasform används gaskromatografi, optiska tekniker och amperometriska (elektrokemiska) tekniker. Gasen samlas in med huv över bassängytor eller via ventilationen. Gasen kan också mätas direkt i atmosfären med mikrometeorologiska metoder som till exempel satellitmätning eller CRDS som är en form av laserabsorptionsspektroskopi. I denna studie genomfördes en serie av lustgasmätningar på olika reningsprocesser. Samtliga mätningar gjordes med huvmätningar på Henriksdals reningsverk i Stockholm och Himmerfjärdens reningsverk strax söder om Södertälje. Mätningarna utfördes medolika typer av huvar (aktiva, semiaktiva och passiva) och olika storlekar på huvarna. De utförda mätningarna täcker reningsverk utomhus och inne i bergrum, rening av huvudström och rejektvatten, samt ventilationssystem. I rapportens sista avsnitt finns en rekommenderad arbetsgång. Först definieras syftet med mätningen. Syftet kan till exempel vara att beräkna totala utsläpp, identifierapunktutsläpp eller att optimera processen. När syftet är definierat väljer man hur, var, när och hur länge man ska mäta. Man identifierar de krav som ställs på mätningarna och vilka kompletterande data som behövs. När mätningarna är gjorda är det dags att utvärdera, beräkna och göra en osäkerhetsanalys. Sista steget är rapport, beslut och åtgärd för att optimera processen.The report goes through what a process engineer needs to know about nitrous oxidemeasurement at a wastewater treatment plant: analysis technology, measurement methods,sampling methods and calculation of emissions. It concludes with guidance givingadvice and recommendations. It is important to understand the challenges and limitationsthat exist in nitrous oxide measurement in order to be able to take uncertaintiesinto account, for example when the measurement results are to be used as a basis forimproving the treatment plant’s climate performance.Nitrous oxide is a powerful greenhouse gas that is emitted from wastewater treatmentplants, among other things, during the storage of sludge and during biological nitrogenpurification. Svenskt Vatten has set the goal that the wastewater industry should beclimate neutral by 2030. Therefore, it is important to locate and quantify emissions ofnitrous oxide to be able to take measures and optimize the conditions in the nitrogenpurification processes where incoming ammonium in the water phase turns into nitrogengas that is released into the air.The nitrogen removal processes are complex and are carried out by several differentmicroorganisms. Nitrous oxide emissions occur at various points in the processes andare difficult to avoid. To reduce emissions of nitrous oxide, one must understand whenand where nitrous oxide production is greatest and how it occurs. These nitrous oxidesources can only be found through measurement and data analysis. The project hascompiled knowledge about different measurement methods for nitrous oxide measurementand how these and different physical conditions in connection with nitrous oxidemeasurement affect measurement data and how they are evaluated.The report goes through the measuring techniques for nitrous oxide that are availabletoday for gas and water phases. For gaseous form, gas chromatography, optical techniquesand amperometric (electrochemical) techniques are used. The gas is collectedwith hoods over basin surfaces or via the ventilation. The gas can also be measureddirectly in the atmosphere with micrometeorological methods such as satellite measurementor CRDS, which is a form of laser absorption spectroscopy.In this study, a series of nitrous oxide measurements was carried out on differentnitrogen removal processes. All measurements were made with hood measurements atthe Henriksdal treatment plant in Stockholm and the Himmerfjärden treatment plant,south of Södertälje. The measurements were carried out with different types of hoods(active, semi-active and passive) and different sizes of the hoods. The measurementscarried out cover nitrogen removal plants outdoors and inside rock rooms, main streamand reject water treatment, as well as measurements in ventilation systems.In the last section of the report recommendations are found. First, the purpose ofthe measurement must be defined. The purpose can be, for example, to calculate totalemissions, identify point emissions or to optimize the process. Once the purpose isdefined, you choose how, where, when and for how long time to measure. The requirementson the measurements and which supplementary data are needed must thereafterbe identified. When the measurements are done, it is time to evaluate, calculate and doan uncertainty analysis. The final step is to report, take decisions and/or to take actionto optimize the process
Lukt och ekotocixitet i vatten från bränslen med varierande sammansättning av icke-fossila komponenter
No full textThe composition of vehicle fuels has changed since 2018 due to the reduction obligation, which requires that an increasing proportion of bio-based content is mixed into fossil fuels. Since properties such as odour and ecotoxicity are complex and depend on the composition of substances' mixtures, information based on older studies is not applicable. Odour properties are essential for drinking water producers, and ecotoxicity is vital for prioritising remediation efforts in the event of spillage. The objectives of this study have therefore been to 1) quantify the composition of standard diesel and petrol fuels sold in Sweden, 2) quantify odour thresholds for these fuels in drinking water, 3) investigate the ecotoxicity from HVO (hydrogenated vegetable oil) and diesel with RME additive (rapeseed methyl ester), and 4) investigate whether it is possible to predict odour in water based on concentrations in a fuel/water mixture.In the study, a total of eight fuels were tested, of which four were diesel fuels (HVO 100, MK1 diesel with HVO, MK1 diesel with RME and MK1 diesel) and four contained petrol/ethanol to varying degrees (E85, E05, E10 with bio-petrol and E10). HVO 100 and MK1 diesel with RME were used for ecotox tests on alga, bacteria, and crustaceans, as well as for degradation tests.Petrol/ethanol fuels were more efficiently dissolved in water than diesel fuels. This is because they contain a higher proportion of more water-soluble substances, such as ethers and light aromatic compounds, and the mixture of ethanol in the fuels. The E85 fuel resulted in the highest concentrations of hydrocarbons in the water mixture, even though the proportion of petrol is only 15%. A similar effect on solubility could be observed for RME in diesel fuels, although not to the same extent.The amounts of dissolved ether determined the odour properties of fuels in water. The 98 octane E05 fuel had the highest ether concentration in the fuel product, while the ether content of E85 was most effectively dissolved in water due to the high ethanol content. The odour thresholds were at 0.0017% in a water/fuel mixture for the E05 fuel and 0.0042% for E85. The ethers so dominated the odour that the methyl tert-butyl ether (MTBE) concentration could accurately predict the smell in an aqueous solution.Overall, the ecotoxicological tests showed mild or no effect from the fuels on the tested organisms. The exception was for the reproduction of crustaceans that were disturbed by MK1 diesel with RME. The low solubility of the two tested diesel fuels in water resulted in too low concentrations of hydrocarbons in the fuel/water mixture for valid degradation tests. Sammansättningen av fordonsbränslen har förändrats sedan 2018 beroende på reduktionsplikten, som innebär att en ökande andel biobaserat innehåll måste blandas in i fossila bränslen. Eftersom egenskaper såsom lukt och ekotoxicitet är komplexa och beror av hur blandningar av ämnen är sammansatta, betyder det att gamla data inte är tillämpliga. Luktegenskaper är viktiga för dricksvattenproducenter, medan ekotoxiciteten är viktig för prioriteringen av saneringsinsatser vid spill. Målen för den här studien har därför varit att: 1) kvantifiera innehållet i ett antal vanliga diesel- och bensinbränslen som säljs i Sverige, 2) kvantifiera lukttrösklar för dessa bränslen i dricksvatten, 3) undersöka ekotoxiciteten från HVO (hydrogenated vegetable oil) och diesel med RME-tillsats (rapsmetylester), samt 4) undersöka om det är möjligt att prediktera lukt i vatten baserat på koncentrationer i en bränsle/vatten-blandning. I studien har sammanlagt åtta bränslen testats, varav fyra stycken var dieselbränslen (HVO 100, MK1 diesel med HVO, MK1 diesel med RME och MK1 diesel) och fyra stycken innehöll bensin/etanol i olika omfattning (E85, E05, E10 med biobensin och E10). HVO 100 och MK1 diesel med RME användes för ekotoxtester på alger, bakterier, kräftdjur och nedbrytningstest. Bensin/etanol-bränslen löstes effektivare i vatten än dieselbränslen. Detta beror på att de innehåller en högre andel ämnen som är mer vattenlösliga, exempelvis etrar och lätta aromatiska föreningar, men också på inblandningen av etanol i bränslena. E85-bränslet gav de högsta koncentrationerna i vattenblandningen, trots att andelen bensin bara är 15 %. En liknande effekt på löslighet kunde obserververas för RME i dieselbränslena, om än inte i lika hög utsträckning. Luktegenskaperna hos bränslen i vatten bestämdes till absolut största delen av hur mycket etrar som lösts i vatten. I det 98 oktaniga E05 bränslet fanns högst koncentration i bränslet och den eter som fanns i E85 löstes effektivast i vatten, vilket gjorde att lukttrösklarna för dessa låg vid 0,0017 % inblandning av vatten/bränsleblandning i rent vatten för E05-bränslet och 0,0042 % för E85. Etrarna var så drivande för lukten att koncentrationen av dessa kunde prediktera lukten i en vattenlösning med god precision. De ekotoxikologiska testerna visade i regel mild eller ingen effekt från bränslena på de testade organismerna. Undantaget var för reproduktionen hos kräftdjur som stördes av MK1 diesel med RME. Den låga lösligheten hos de två testade dieselbränslena i vatten gav för låga koncentrationer av kolväten i bränsle-/vattenblandningen för att genomföra giltiga nedbrytningstester
Vad krävs för att arbetsmiljöarbetet ska fungera i kedjeföretag inom handeln?
No full textForskningsprojektet om arbetsmiljöarbete i kedjeföretag inom handeln har undersökt hur arbetsmiljöarbetet kan utvecklas och förbättras, med särskilt fokus på utmaningarna kring att implementera ett levande systematiskt arbetsmiljöarbete. Syftet med studien har varit att öka kunskapen om hur en god arbetsmiljö kan möjliggöras inom företagen. En utmaning för arbetsmiljöarbetet inom handeln är att ramarna för arbetsmiljöarbetet ofta sätts centralt i kedjeföretagen och sedan ska tillämpas i butiker som kan vara spridda runt om i landet. Förutom det systematiska arbetsmiljöarbetet har även arbetsmiljöarbetet generellt studerats. De framgångsfaktorer och utmaningar, beståendes av enskilda aktiviteter som genom sin utformning stödjer eller hindrar ett väl fungerande arbetsmiljöarbete har belysts. Tre kedjeföretag inom handeln har deltagit i studien, som bygger på kvalitativ metodik med intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att avgörande för att nå framgång i arbetsmiljöarbetet är förståelsen för vikten av upparbetade kommunikationskanaler, både inom och mellan de olika nivåerna i kedjeföretaget. Vidare hur arbetsmiljöarbetet blir genomfört, påverkas av hur kedjeföretagen utformar sina system för vad personer på olika nivåer i organisationen ska göra. Systemen i sig kan stödja att arbetsmiljöarbetet blir utfört enligt plan och kan underlätta, förenkla och hjälpa till att skapa en hanterbarhet i arbetsmiljöarbetet. Att högsta ledningen tar ansvaret för att kommunicera ut hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska utformas, samt har en lyhördhet för vilka signaler som kommer underifrån i dessa frågor, skapar ett flöde och en tydlighet för alla anställda på olika nivåer i organisationen. Utmaningarna i arbetsmiljöarbetet handlar om tidsbristen som leder till att arbetsmiljöaktiviteter blir nedprioriterade. En annan utmaning är de brister i arbetsmiljökompetens på olika nivåer i kedjeföretaget vilket påverkar hur arbetsmiljöarbetsuppgifter blir genomförda. Företagens förmåga att jobba med ohövligt bemötande från kunder gentemot butikspersonal, behöver utvecklas vidare. Med erfarenheterna från Covid-19 pandemin har företagen lärt sig, anpassat sig och hittat nya strukturer för hur arbetsmiljöarbetet kan genomföras.
Klimatbedömning av el, fjärrvärme och fjärrkyla - Delrapport, Tidstegen 5
No full textDenna delrapport beskriver resultat i projektet Tidstegen 5. Tidstegen 5 är ett samfinansprojekt som pågår under 2020 till 2023 med finansiering från Naturvårdsverket och Formas via Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (SIVL) samt från ett antal energibolag. Tidstegen är en metod, och numera också ett digitalt verktyg där metoden tillämpas, som tagits fram under flera utvecklingsprojekt. Tidstegen-metoden består av fem olika delar varav sista delen innebär att man beräknar klimatpåverkan av energiåtgärder baserat på en förändrad energianvändning i byggnaden samt miljövärdesfaktorer för fjärrvärme, fjärrkyla, el och/eller bränslen. I denna rapport presenteras uppdaterade indata för att kunna göra klimatbedömningarna. Det handlar om marginalproduktionen i elsystemet, som i sin tur ger olika emissionsfaktorer för elanvändning, samt emissionsfaktorer för olika bränslen som används vid produktion av fjärrvärme och fjärrkyla. Fyra olika scenarier för elsystemets utveckling har tagits fram: Ambitiöst Europa, Klimatneutralt Norden, Konservativt och Mycket konservativt. Dessa fyra scenarier beskriver den timvisa elproduktionsmarginalen i Sverige, med hänsyn tagen till kopplingarna till det europeiska elsystemet, för åren 2020, 2025, 2030, 2040 samt 2050. Scenarierna besvarar frågan: ”Hur påverkar en förändrad elanvändning i Sverige driftmarginalen i hela det europeiska elsystemet, givet olika scenarier?”. Utifrån de timvisa serierna i scenarierna har därefter emissionsfaktorer för elanvändning tagits fram. För att göra en klimatbedömning av en förändrad användning av värme och kyla används emissionsfaktorer för olika typer av bränslen. Dessa har nu uppdaterats, och några nya bränslen har lagts till. Emissionsfaktorerna inkluderar både produktion, distribution och användning (stationär förbränning) av de olika bränslena. I och med denna rapport uppdateras nu verktyget Tidstegen med nya emissionsfaktorer som påverkar klimatpåverkan från marginalproduktionen av el, fjärrvärme och kyla. Med dessa värden kan Tidstegen fånga både den utveckling som sker i energisystemet, såsom takten i omställningen av energisystemet och för effektivare energiproduktions-anläggningar, men också den ökade kunskapen om miljöpåverkan från olika energi-produktionssla
Siptex WP5 report: Life cycle assessment of textile recycling products
No full textThis report presents a life cycle assessment (LCA) of recycling products from the automated textile-sorting plant Siptex in Malmö, Sweden. The recycling products are sorted fractions of cotton, polyester, and wool. The LCA aims to increase knowledge of the environmental performance of the Siptex plant, in terms of reducing the incineration of textile waste and providing a new source of material to the textile industry. The three recycling products are assessed by studying four garments made of the recycling products and comparing these to garments made of primary material.
Nedfall och avrinning av metaller, svavel och kväve i närheten av Rönnskärsverken från 1986/87 - 2020/21 : Årsrapport 2022
No full textI denna rapport redovisas mätresulaten från det hydrologiska året 2020/21 vad gäller metaller, svavel och kväve i deposition och avrinning i närheten av Boliden Mineral AB:s smältverk vid Rönnskär. I rapporten redovisas även jämförelser med tidigare års resultat, sedan mitten av 1980-talet, för svavel och kväve vid andra relevanta lokaler med liknande mätningar inom Krondroppsnätet i norra Sverige samt för metaller vid bakgrundsstationer inom nationell miljöövervakning. Depositionen vid Holmsvattnet jämförs också med emissioner av vissa metaller från Rönnskärsverken, Sverige och EU27 + UK.C688</p