IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
A ProScale case study on indoor wall paint
No full textProScale is a method to assess toxicity potentials for products in a life cycle perspective, in its current version covering direct human exposure related toxicity potential. It is designed to be useful on its own or alongside other impact categories in life cycle assessment (LCA). The study reported herein was conducted by examination of the ProScale model in a case study on indoor wall paint. The reason for choosing indoor wall paint was that the EU commission has paint as one of their pilots for Product Environmental Footprint (PEF), and a particular purpose of the case study was to showcase the applicability of ProScale in PEF. The ProScale assessment on indoor wall paint was simplified due to time limitation in scope.
Bioenergianläggning Otterbäcken
No full textTransportsektorns efterfrågan på biodrivmedel ökar när klimatomställningen ska omsättas i praktik. Sverige har goda förutsättningar att producera dessa drivmedel och det finns flertalet orter runt om i landet där förutsättningarna för biodrivmedelsproduktion är goda. Gullspångs kommun har under de senaste tio åren fört en dialog med Västra Götalandsregionen om möjligheten att etablera en bioenergikombinatanläggning i Otterbäcken för att nyttja de goda förutsättningar som finns med tillgång på råvara samt goda logistiska förutsättningar med bland annat djuphamnen. I detta projekt har en utredning gjorts för att ta fram kommersiellt relevanta investeringskoncept för en bioenergikombinatanläggning i Otterbäcken, och resultaten pekar på intressanta förutsättningar för en anläggning för produktion av flytande biometan (Liquified biogas, LBG). Projektet har utgått från en äldre förstudie där förutsättningarna för en bioenergikombinat-anläggning som producerar torrefierad biomassa undersöktes. Kunskaperna från denna tidigare studie har kompletterats med nya kartläggningar av relevanta tekniker och lokala råvaror som kan ingå i ett investeringskoncept för en anläggning som producerar biodrivmedel som kan användas i befintliga tunga lastbilar. Kartläggningen omfattade sju olika tekniker som utifrån de uppdaterade kartläggningarna kondenserades ned till två investeringskoncept för djupare undersökning av investeringskoncept. Det ena konceptet var en anläggning för produktion av pyrolysolja från skogsrester och det andra konceptet var en anläggning för produktion av LBG, men på grund av en högre teknologisk mognadsgrad samt större intresse från referensgruppen för det senare konceptet (LBG) så fick detta ett större fokus i projektet. De två fördjupade investeringskoncepten inkluderade teknikbeskrivning, skiss på affärsmodell med hjälp av referensgruppen, ekonomisk bedömning av lönsamheten i investeringen samt en beräkning av klimatpåverkan för drivmedlet (endast för LBG-konceptet). Resultaten visar att det ser ut att finnas både råvaror för, teknik till och förutsättningar för en god ekonomi i en anläggning för produktion av LBG. Råvarusituationen behöver bekräftas genom kontakter med råvaruleverantörer, tekniken kan behöva viss utvärdering för att hitta etablerade teknikleverantörer med pålitlig teknik och de ekonomiska förutsättningarna är beroende av investerings- och produktionsstöd för att kunna vara kommersiellt intressanta. Trots dessa osäkerheter är den samlade bedömningen att det kan vara aktuellt för en aktör eller grupp av aktörer med intresse av att äga och driva en biogasanläggning att ta vid där projektet slutar för att på sikt gå vidare med en investering i en anläggning.Bioenergianläggning Otterbäcke
Koldioxidavtryck av olika åtgärder mot internbelastning av fosfor i sjöar
No full textFosfor är ett essentiellt ämne för alla fotosyntetiserande organismer. I sjöar är det framförallt växtplankton som utgör basen för näringsväven. När tillförseln av fosfor till sjöar blir förhöjd, exempelvis genom kommunala och industriella avlopp eller näringsämnesläckage från jordbruksmark, ökar produktionen av växtplankton, ett fenomen benämnt övergödning. Övergödning av sjöar började i slutet av 1960-talet uppmärksammas som ett tilltagande miljöproblem och olika samhälleliga åtgärder vidtogs för att reducera tillförseln av fosfor, exempelvis genom att introducera fosforfällning vid de kommunala avloppsreningsverken. Åtgärderna har i många, men inte alla, fall varit effektiva. Ett skäl till att vissa sjöar fortsatt att uppvisa hög näringsrikedom, trots att den externa tillförseln av fosfor till sjön via tillrinnande vattendrag och direkta punktutsläpp reducerats, är så kallad internbelastning. Normalt sett sker en betydande fastläggning av fosfor i sjöars bottensediment i biologiskt otillgängliga former, men under vissa förhållanden blir denna process mindre effektiv och biotillgänglig fosfor fortsätter år efter år att cirkulera mellan vatten och sediment och stimulerar därmed algproduktionen. Under senare år har samhälleliga åtgärder mot denna internbelastning alltmer kommit att diskuteras och på sina håll har även konkreta åtgärder genomförts. Med livscykelanalyser (LCA) kan effektiviteten i miljöskyddsåtgärder utvärderas utifrån deras sammanvägda miljöpåverkan med hänsyn tagen inte bara till deras positiva verkan på miljön utan även deras potentiellt negativa miljöpåverkan. I den här rapporten har olika åtgärder mot internbelastning av fosfor i sjöar utvärderats och hur dessa åtgärder bidrar till klimatpåverkan. Rapporten har finansierats med stöd av EU:s LIFE-program, inom ramen för LIFE IP Rich Water
Customers' perspective on REWARDHeat solutions
No full textIn this deliverable, the customers’ perspective on the REWARDHeat solutions is in focus. A survey was conducted with both professional customers and end-users in connection to the REWARDHeat demonstration sites in seven different countries (Denmark, Croatia, Germany, France, Italy, Sweden and Netherlands).Customers comfort requirements, flexibility & temporality of the services, willingness to pay for green energy and other aspects for increased end-user engagement in the H&C solution have been addressed. The district heating addressed in the survey offers one or several of the following services: space heating, cooling and domestic hot water.63 responses were collected, 25 from professional customers and 38 from end-users. Respondents think that temperature is the most important aspect of indoor climate. To 51% of respondents the most important indoor climate factor is indoor temperature and to another 25% an evenly distributed temperature is the most important. There is a flexibility in when the services in the district heating offer are more and less important during the day according to 84% of respondents. Only 16% of respondents consider all services to be equally important throughout the day. Domestic hot water is the service respondents are the least flexible about, hot water is considered to be equally important throughout the day according to 48% of respondents. There is further a flexibility in which rooms are more and less important to maintain a comfortable indoor climate. The most important rooms where a comfortable indoor climate must be maintained are the bathroom, dining room and living room. Less important rooms are the garage (71% of respondents answered that the room is less important) and the basement (65%), followed by the bedroom (41%). The next generation district energy solutions, such as the REWARDHeat solutions, have competitive advantages compared to other heating solutions in being able to match customers comfort requirements more closely. Increased control could for example enable different temperature levels in different rooms. Comparison of the customers comfort requirements with national legislation on indoor climate yields that all countries need improvement to avoid reducing the efficiency, health and comfort of occupants. Especially the customers’ thermal comfort needs to be better guarded against high temperatures.The cost of heating and cooling is important or very important to 89% of respondents and 94% want to be able to impact the cost. 81% of respondents perceive energy as a commodity and are prone to demand such pricing schemes. 75% of respondents prefer that someone else managed the maintenance of the H&C equipment. The main risk perceived by 32% of respondents towards increasing the level of servicification is a more expensive bill and foreseen benefits are increased comfort (17%) and a carefree contract (21%). 17% of respondents did not perceive any benefits and 27% did not know. Customers engagement in the energy solutions will require more information to create a pull from the market for increased servicification and for customers to develop towards becoming energy citizens. 56% of the respondents display a willingness to pay for a greener heat supply. 18% are willing to pay more than 6% more and 38% would be willing to pay a 1-5% higher price. For a more rapid energy transition, incentives for customers to actively choose green energy are needed
Klimateffekter av återbrukade byggprodukter och möbler : Metoder för värdering av klimateffekter samt produkter vid mellanlagring och försäljning
No full textDenna rapport är skriven på uppdrag av Stockholm stad och är en del av Stockholm stads arbete i EU-projektet ”Dramatically Reducing Embodied Carbon in Europe’s built environment”, som främjar ett brett antagande av ambitiösa lokala, nationella och regional politik som kommer att minska växthusgasutsläpp i den byggda miljön i Europa. Stockholm Stad vill som en del i ovannämnda EU-projekt undersöka klimateffekten av återbruk av byggprodukter och möbler, kopplat till sin utredning om mellanlagringsplats – en återbrukscentral. Huvudmålet med uppdraget är att det ska ge Stockholm Stad underlag för att kunna väga klimataspekten mot andra aspekter såsom utrymme, ekonomi, efterfrågan etc. Ytterligare ett mål är att denna rapport ska ge ett underlag för att vidareutveckla stadens policydokument inom cirkularitet och klimat. I synnerhet Stockholm stads avfallsplan och Stockholm stads handlingsplan för cirkulärt byggande. Två övergripande, vanliga beräkningsmetoder för att värdera klimateffekter från återbruk har identifierats. Dessa är beräkning av; 1) klimatbesparing respektive 2) klimatpåverkan av återbruk. Valet mellan dessa beror framför allt på syftet med klimatberäkningen. Rekommendationen utifrån studiens resultat är att använda klimatbesparing som beräkningsmetod för att ta fram klimateffekter från återbruk av byggprodukter och möbler vid mellanlagring och försäljning av återbrukade produkter. Att beräkna klimatbesparing lämpar sig bra för beslutsunderlag och kommunikation genom att möjliggöra att man kan: 1) se vad som är stort och smått ur klimatbesparingssynpunkt, vilket kan hjälpa till vid prioriteringar och 2) belysa värdena av att återbruka produkter i stället för att köpa nya. Beräkning av klimatpåverkan passar å andra sidan ofta bra med olika rapporteringar som är aktuella idag, där till exempel en hel byggnad beräknas utifrån dess klimatpåverkan. Beskrivning av vald beräkningsmetod görs i detalj i denna rapport. Resultaten visar också att klimatpåverkan som kan uppstå från tre olika återbruksprocesser; lagerhållning, transport och rekonditionering, generellt är mycket lägre än den klimatbesparing man får av att undvika ett linjärt scenario (tillverkning av en ny produkt).This report is written on behalf of the City of Stockholm and is part of the City of Stockholm's work in CNCA´s project "Dramatically Reducing Embodied Carbon in Europe's Built Environment", which promotes a broad adoption of ambitious local, national, and regional policies that will reduce greenhouse gas emissions in the built environment of Europe. As part of this project, the City of Stockholm wants to investigate the climate effect of reusing building materials, interiors, and furniture, linked to its investigation of interim storage space. The main goal of the assignment is to provide the City of Stockholm with a basis for being able to weigh the climate aspect against other aspects such as space, economy, demand, etc. Another goal is that this report will provide a basis for further developing the city's policy documents in circularity and climate, in particular Stockholm's waste plan and Stockholm's action plan for circular construction.Two overarching, general calculation methods have been identified for assessing the climate effects of reuse. These are; 1) the calculation methods of climate savings, and 2) the climate impact of reuse. The suitable method should mainly be chosen based on the goal/objective of the climate calculation. The recommendation based on this study is to use climate savings as a calculation method to quantify climate effects from the reuse of building products, interiors and furniture during interim storage and sale of reused products. Calculating climate savings is suitable as a foundation for decision-making and communication by enabling the user to: 1) locate the largest savings potentials, which can help to prioritize and 2) highlight the importance of reusing products instead of buying new ones. The calculation of climate impact, on the other hand, is often suitable for various reports relevant today, where, for example, an entire building is evaluated based on its climate impact. The chosen calculation method is described in detail in this report. This study also shows that climate impacts that can occur from the three different reuse processes (storage, transport and reconditioning) are generally much lower than the climate savings from avoiding a linear scenario (a new product).21598
Visualisering av råvaruflöden och hållbarhet för framtida svenskt skogsbruk : Från skog till produkt
No full textRapporten, som är framtagen inom Mistra Digital Forest, visar hur visualiseringsverktyget BioMapp kan användas för att analysera påverkan på olika aspekter av hållbarhet från tänkbara alternativa användningar av skogsråvara längs hela värdekedjan, från skog till produkt. BioMapp kan förse beslutsfattare med de underlag de behöver för att fatta faktabaserade beslut, för ökad hållbarhet inom svensk skoglig sektor. Rapporten visar exempel på den typ av resultat som kan genereras med BioMapp
Försurning och övergödning i Värmlands län : Resultat från Krondroppsnätet till och med 2020/21
No full textDenna årsrapport har skrivits inom Krondroppsnätet, där mätningarna i Värmlands län främst finansieras av Värmlands läns luftvårdsförbund men även av Naturvårdsverket. Utförare av projektet är IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Lunds universitet. Numera ett lågt svavelnedfall men långsam återhämtning från försurning Ett stort antal av Värmlands sjöar och vattendrag är fortsatt försurade, och det bedrivs en omfattande kalkningsverksamhet i länet. Svavelnedfallet till skog i Värmland har dock minskat kraftigt. Vid den mest belastade mätplatsen i länet, Södra Averstad, har nedfallet av svavel (exklusive havssaltsbidrag) minskat från 8–10 kg per hektar och år i början på 1990-talet till i storleksordningen 1 kg per hektar under senare år. För att markvattnet skall bidra till en återhämtning från försurning i sjöar och vattendrag måste det ha ett värde på den syraneutraliserande förmågan (ANC) som är klart större än noll. Detta är fallet endast vid den nordligaste mätplatsen, Transtrandsberget, medan värdet för ANC för de två sydliga mätplatserna, Blåbärskullen och Södra Averstad, har pendlat kring noll och på senare år även uppvisat negativa värden. Mycket kväve i markerna ger höga halter av kväve i markvattnet vid störningar Nedfallet av oorganiskt kväve till barrskog, beräknat som geografiskt interpolerade värden för Värmlands län, har för det hydrologiska året 2020/21 beräknats till mellan 4 och 6 kg kväve per hektar. För första gången överskreds inte den kritiska belastningsgräns som har satts för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år. Ett platsspecifikt, beräknat värde för Blåbärskullen 2020/21 var dock något högre, cirka 6 kg kväve per hektar och år. Kvävenedfallet till barrskogen i Värmland har halverats sedan 2001, baserat på kalenderår, vilket är en något större minskning än den rapporterade minskningen av kväveutsläppen i Europa. Skogarna i länet har en stor kapacitet till att lagra deponerat kväve i marken. Mätningar vid de avverkade granytorna vid Södra Averstad och Blåbärskullen visar dock att störningar av skogsekosystemen kan göra att kväve börjar läcka ut i markvattnet. Det kväve som inte tas upp av skogsekosystemen kan transporteras vidare och bidrar till ett diffust läckage av kväve till grund- och ytvatten. Nedfallet av oorganiskt kväve till barrskog, beräknat som geografiskt interpolerade värden för Värmlands län, har för det hydrologiska året 2020/21 beräknats till mellan 4 och 6 kg kväve per hektar. För första gången överskreds inte den kritiska belastningsgräns som har satts för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år. Kväve i markerna orsakar höga nitrathalter i markvattnet i vid störningar, till exempel stormskador men generellt var nitrathalterna i markvattnet låga i Värmlands skogar. Svavelnedfallet till skogarna i Värmland har minskat kraftigt och var lågt under 2020/21, runt 1 kg per hektar, visar länets mätningar inom Krondroppsnätet. Ett historiskt försurande nedfall under många år medför dock att vattnet i marken under rotzonen i länets södra delar fortfarande är surt och utan buffringskapacitet. Återhämtningen från försurningen i länet går mycket långsamt
Försurning och övergödning i Jönköpings län : Resultat från Krondroppsnätet till och med 2020/21
No full textDenna årsrapport har skrivits inom Krondroppsnätet, där mätningarna i Jönköpings län främst finansieras av Jönköpings läns Luftvårdsförbund men även av Naturvårdsverket och Vätternvårdsförbundet. Utförare av projektet är IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Lunds universitet. Lågt svavelnedfall men fortsatt försurning av markvattnet Försurning utgör fortfarande ett stort miljöproblem i Jönköpings län. Svavelnedfallet till granskogarna i länet har dock minskat kraftigt, med mellan 75 och 98 %, sedan slutet under 2000/01. Då var svavelnedfallet mellan 3 och 6 kg per hektar, medan det under det hydrologiska året 2020/21 varierade mellan 0,5 och 1,5 kg per hektar. Lufthalterna av svaveldioxid, som mäts vid Fagerhult, har halverats sedan 2001. Försurning av ytvatten i Jönköpings län reflekteras av markvattnets försurningsstatus vid mätplatserna i länet. Försurningsstatusen verkar ha förvärrats vid flera av länets provplatser under de senaste åren, i synnerhet vid Fagerhult i länets östra del. Detta kan till viss del härledas till de ökade kloridhalterna i markvattnet, som indikerar havssaltsepisoder och därmed surstötar. För att mark och vatten ska återhämta sig och miljömålet Bara naturlig försurning ska uppnås krävs fortsatt lågt svavelnedfall, att nedfallet av kväve inte överskrider vad skogen kan ta upp, samt att skogsbrukets försurningspåverkan hålls på en låg nivå. Nedfallet av kväve överskrider kritisk belastning Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till barrskog i Jönköpings län för kalenderåret 2021 har beräknats till mellan 4,8 och 6,7 kg per hektar. Kvävenedfallet har under många år klart överskridit den kritiska belastningsgräns som för granskog i Sverige är 5 kg kväve per hektar och år. Kvävenedfallet till barrskog i Jönköpings län har dock sedan 2001 minskat med 44 %, vilket är en något större minskning jämfört med rapporterade utsläppsminskningar av oorganiskt kväve i Europa. Halterna av nitrat i markvatten har varit mycket låga i ostörd växande skog i länet. Stormskador har dock lett till tillfälliga perioder med ökade halter av nitrat i markvattnet och risk för utlakning till grund- och ytvatten. Att skogen mår bra och fortsätter ta upp kväve är viktigt, inte bara för uppfyllandet av miljökvalitetsmålen Levande skogar, Begränsad klimatpåverkan och Ingen övergödning, utan även för miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning.Det totala kvävenedfallet till Jönköpings läns skogar för det hydrologiska året 2020/21 var mellan 5 och 7 kg per hektar. Kvävenedfallet har under många år klart överskridit den kritiska belastningsgräns som för granskog i Sverige är 5 kg kväve per hektar och år. Mycket kväve i markerna orsakar höga nitrathalter i markvattnet i vid störningar. Dock var nitrathalterna i markvattnet under året låga. Svavelnedfallet till skogarna i Jönköpings län har minskat kraftigt och var mycket lågt under det hydrologiska året 2020/21, cirka 0,5 – 1,5 kg per hektar, enligt mätningarna i länet inom Krondroppsnätet. Ett omfattande, historiskt försurande nedfall under många år medför dock att vattnet i marken under rotzonen fortfarande är surt och utan buffringskapacitet. Inga av ytorna i Jönköpings län visar på någon signifikant återhämtning från försurning genom ett statistiskt säkerställt ökande pH eller ANC. Försurningsstatusen verkar ha förvärrats vid flera av länets provplatser under de senaste åren, i synnerhet vid Fagerhult i länets östra del
Försurning och övergödning i Skåne län : Resultat från Krondroppsnätet till och med 2020/21
No full textDenna årsrapport har skrivits inom Krondroppsnätet, där mätningarna i Skåne län främst finansieras av Skånes Luftvårdsförbund men även av Naturvårdsverket. Utförare av projektet är IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Lunds universitet. Minskade svavelutsläpp återspeglas i minskande lufthalter och nedfall Nuvarande och historiskt nedfall av svavel har orsakat betydande försurning av mark och vatten i Skåne. Både lufthalter av svaveldioxid och svavelnedfall till skog har dock minskat betydligt. I början av 1990-talet var svavelnedfallet i Skåne, exklusive havssaltsbidrag, omkring 20 kg per hektar och år, jämfört med 1,4 - 3,6 kg per hektar under det hydrologiska året 2020/21. Trots minskningen av svavelnedfallet till skog är markvattnet på 50 cm djup fortfarande kraftigt försurat på många håll i Skåne. Vid alla fyra mätplatserna har pH i markvattnet under lång tid varit under 5,0, förutom vid några få tillfällen de senaste åren, Markvattnets syraneutraliserande förmåga, ANC, har varit negativt eller nära noll och halterna av toxiskt oorganiskt aluminium har varit höga. Kvävenedfallet minskar inte och nitrat läcker ut i markvattnet Det årliga, totala nedfallet av oorganiskt kväve till barrskog i Skåne beräknades under 2021 som ett arealbaserat medelvärde över länet till 8,0 kg per hektar, vilket är avsevärt högre än den kritiska belastningsgränsen för kvävenedfall till barrskog som används i Sverige, 5 kg per hektar och år. I motsats till nästan alla andra län i Sverige visar det arealbaserade medelvärdet för kvävenedfall till skog i Skåne inte någon statistiskt signifikant minskning under de senaste tjugo åren. Som mest har kvävenedfallet i delar av länet under tidigare år uppgått till närmare 28 kg per hektar. Vid alla de aktiva mätplatserna i Skåne, med skogar som inte påverkats av avverkningar, har förhöjda halter av nitratkväve i markvattnet uppmätts under olika tidsperioder, vilket tyder på att skogarna ligger nära kvävemättnad. Platsspecifika egenskaper med avseende på mark och skog avgör om kvävet lagras i skogsmarken eller läcker ut. Utöver risken för förhöjda nitratkvävehalter i grundvatten samt övergödning av ytvatten, innebär kväveutlakningen även risk för ökad försurning.Det totala kvävenedfallet till barrskog i Skåne varierade under det hydrologiska året 2020/21 mellan 6 och 16 kg per hektar, vilket är klart över den kritiska belastningsgränsen för barrskog. Mycket kväve i markerna orsakar regelbundet höga nitrathalter i markvattnet även i ostörd skog. Svavelnedfallet till skogarna i Skåne har minskat kraftigt och var lågt under 2020/21, mellan 1,4 - 3,6 kg per hektar, visar mätningarna inom Krondroppsnätet. Ett omfattande, historiskt försurande nedfall under många år medför dock att vattnet i marken under rotzonen fortfarande är surt och utan buffringskapacitet. Återhämtningen från försurningen i länet går mycket långsamt.
Vindkraft i kallt klimat : Kunskapsläge och forskningsbehov
No full textVindkraften har en viktig roll i framtidens energisystem och de flesta bedömare är överens om att mer el kommer att behöva produceras i Sverige framöver. De främsta skälen till detta handlar dels om en elektrifiering av transportsektorn, dels om en omställning av industrin där bland annat batteritillverkning och fossilfri ståltillverkning förutsätter stora mängder el. Trots att vindkraft framstår som en helt nödvändig och rentav den viktigaste komponenten i omställningen av energisystemet, åtminstone på kort sikt, så har utbyggnaden i Sverige bromsat in de senaste åren. En stor del av ansökningarna för nya vindkraftverk stoppas av kommunala veton, rennäring och arts- och naturvårdsskäl. Allmänhetens attityd till vindkraft varierar och även om en majoritet är positiv så ökar också motståndet på olika håll. För att genomföra den industriella omställningen i Sverige och elektrifieringen av fordonsflottan kommer stora mängder el behövas. Utgångspunkten i den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad är att åtminstone 100 TWh ny vindkraft behövs till 2040, men i vissa scenarier behövs ännu mer. Med en kraftig ökning av elbehovet i norr, med stålindustrins omställning och nya batterifabriker, etableringar av andra elintensiva industrier eller expansion av befintliga, kommer en stor del av vindkraftsutbyggnaden att behöva ske i norra Sverige. I denna rapport har vi använt scenarier mellan 12 och 60 TWh ny vindkraft i norra Sverige.Med tanke på storskaligheten i utbyggnaden är det befogat att undersöka vilka behov detta medför i termer av mark- och resursanvändning och vilka flaskhalsar som finns för utbyggnaden. Med en vindkraftutbyggnad i den storlek som ansatts kommer en markyta i storleksordningen mellan 600 och 6000 km2 att behöva utnyttjas för vindkraftparker i norra Sverige. Detta kan jämföras med ytan av Gotland som är drygt 3 000 km2. Ett tillskott på 100 TWh vindkraft i det svenska energisystemet skulle kräva i storleksordningen 8 miljoner ton järn och 2 miljoner ton cement till vindkraftverk och fundament. Dessa volymer av basmaterial är troligen inte problematiskt att tillhandahålla givet de mängder som världen redan bryter och använder. Mer problematisk är sannolikt behovet av kritiska råmaterial som koppar och sällsynta jordartsmetaller. Klimateffekten av materialanvändning och uppförande av vindkraftverken beräknas enligt livscykelanalyser typiskt ligga i storleksordningen 10–20 g koldioxid per producerad kWh, vilket för de energiscenarier för norra Sverige vi undersökt motsvara mellan 2,5 upp till 24 miljoner ton koldioxid (totalt), vilket kan jämföras med de samlade territoriella utsläppen från Sverige på i storleksordningen 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Samtidigt utgör vindkraften i praktiken en betydelsefull del av uppfyllandet av de svenska miljökvalitetsmålen och i synnerhet målet om Begränsad klimatpåverkan. Vissa målkonflikter kan finnas med andra miljökvalitetsmål, men analysen i denna rapport tyder generellt på att den negativa påverkan från vindkraften är hanterbar om än inte försumbar.Det är också av betydelse att förstå vilka förutsättningar norra Sveriges unika karaktär innebär för utbyggnaden av vindkraft. Förutom rent tekniska utmaningar har det kalla klimatet också en mer storskalig dimension, då elförsörjningen i Sverige ofta är kritisk under vintermånaderna. En vanlig uppfattning är att sträng kyla ofta sammanfaller med stiltje, vilket sätter fingret på en problematik med en stor andel vindkraft i energimixen. Sammantaget har emellertid de kalla dagarna en relativt liten påverkan på den totala elförsörjningen i Sverige. En annan aspekt av norra Sverige är befolkningsstrukturen med stora arealer glesbygd och med en pågående nyindustrialisering i delar av Norrland. Svenska Sápmi breder ut sig över hela norra Sverige ner till Dalarna i söder. En ny lag trädde i kraft i början av 2022 som bland annat innebär att statliga myndigheter ska konsultera företrädare för det samiska folket innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för dem. Naturen i den alpina biogeografiska regionen är en känslig miljö som kräver särskild hänsyn vid exploateringar av olika slag, inklusive vindkraft. Analyserna i denna rapport bygger till stora delar på litteratur men har också genomförts i samråd med aktörer i två workshopar som hållits digitalt under 2022. Viktiga teman under dessa har varit lokalsamhällets behov av samverkan och samnyttjande av mark, samhällsutvecklingen i stort och behovet av en stärkt nationell planering. Generellt konstaterades att olika intressenter behöver involveras i planering, och ersättningsfrågor behöver diskuteras för att öka acceptansen för vindkraft både lokalt och generellt. De långdragna tillståndsprocesser som i nuläget försvårar en snabb utbyggnad av vindkraften behöver hanteras och kompletteras med en effektivare samhällsplanering. Sammantaget drar rapporten slutsatsen att en fortsatt utbyggnad av vindkraft i norra Sverige inte försvårar uppfyllandet av miljökvalitetsmålen, och att vindkraften sannolikt är en helt avgörande förutsättning för uppfyllandet av Sveriges klimatmål inklusive miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Vindkraften är både en möjliggörare och pådrivare för den regionala nyindustrialiseringen och den nationella/globala gröna omställningen. Norra Sveriges karaktärsdrag innebär inte att vindkraften orsakar allvarligare miljöeffekter, även om de kumulativa miljöeffekterna lokalt eller på sikt kan bli allvarliga på grund av många och storskaliga etableringar i regionen. Till de största utmaningarna för utbyggnaden av vindkraft i norra Sverige hör acceptans från lokalbefolkning och/eller kommunpolitiker samt renskötsel och annan samisk markanvändning. Det finns därför ett behov av förbättrad strategisk planering för en storskalig utbyggnad av vindkraft, som kan bidra till att öka tempot och förutsägbarheten i genomförandet och undvika de flaskhalsar som uppstår inom nuvarande tillståndsprocesser. Forskning kring lämpliga lokaliseringsområden för tillkommande vindkraft ur ett holistiskt perspektiv, och bedömning av kumulativa effekter av olika aspekter av den gröna omställningen, kan bidra till förbättrade planerings- och tillståndsprocesser för landbaserad vindkraft.Commissioned by Skellefteå Kraft AB.</p