IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
: Fallstuide Rimbo reningsverk
No full textAnvändningen av läkemedel och olika kemikalier är utbredd i samhället. Att kommunala reningsverk bidrar med utsläpp av dessa till vattenmiljön är väl känt. Kunskapen om vilka eventuella effekter detta leder till för akvatiska organismer i reningsverkens recipienter är däremot knapphändig. Denna rapport syftar till att öka kunskapsläget om sådana effekter. Biologiska tester på avloppsvatten och undersökningar av miljösituationen i recipienten har genomförts i anslutning till Rimbo reningsverk i Norrtälje kommun.
HOPE - Hydrogen fuel cells solutions in Nordic shipping. Project summary : A Nordic Maritime Transport and Energy Research Programme Project
No full textThe Nordic countries aim for a carbon-neutral Nordic region. Maritime transport is one of the key remaining sectors to decarbonize and is important from a Nordic perspective due to the relatively large Nordic involvement in this industry. The HOPE project addresses how regional shipping in the Nordic region can do the transition to become fossil-free. The project aims at clarifying the potential role of hydrogen based marine solutions in reducing the Nordic greenhouse gas (GHG) emissions. In the centre of the project is a ship concept where a typical RoPax-vessel with operating distances of around 100 nautical miles is designed for including operation with hydrogen as fuel and fuel cells for energy conversion. The overall design of the concept ship is compared with selected other fuel alternatives from a cost perspective. Further, both the conditions for designing such a ship and the consequences are studied. The conditions include technical design and costs of fuel systems and handling, powertrains etc. but also an analysis of barriers and drivers for the realisation of hydrogen solutions for shipping, such as economic, legal, and policy issues. For example, in terms of drivers, policy options needed to accelerate the uptake of hydrogen based marine solutions are assessed. Strategies and the potential of producing these fuels in the Nordic region are also reviewed from a shipping perspective. A realistic potential for uptake of these technologies/fuels by Nordic shipping are assessed and the benefits regarding lower emissions of GHGs and air pollutants are estimated. This report summarizes the assessments made in the HOPE project including main findings.
Results from R&D collaboration Syvab-IVL
No full textDagens reningsverk står inför flera utmaningar såsom ökad belastning, skärpta reningskrav, ett förändrat klimat, krav på ökad resurseffektivitet, en mer hållbar slamhantering och minskad miljöpåverkan från verksamheten. I en strävan att nå mer hållbara lösningar för avloppsvattenrening och slamhantering har IVL Svenska Miljöinstitutet och Syvab haft ett långsiktigt forskningssamarbete. Under 2022 har olika aktiviteter inom områdena resursförbrukning, miljöpåverkan, slamhantering och processoptimering genomförts. Några av de aktiviteter som redovisas i denna rapport är fortfarande under genomförande och fortsätter även under 2023. Några resultat från 2022 års arbete är följande: Långtidspilottester med teknikkombinationen av Syvabs framtida MBR-process och två parallella 2-stegs filter med granulerat aktivt kol (GAK) för rening av läkemedelsrester och PFAS visar en fortsatt bra reningseffektivitet även om en förväntat avtagande effekt med ökade antal behandlade bäddvolymer observerats. tt kolbyte har fortfarande inte behövts efter ca 2,5 år av drift (vid ca 70 000 behandlade bäddvolymer i de enstaka GAK-filtren). Jämfört med det befintliga principförslaget så visar pilottesterna att signifikanta resurs- och kostnadsbesparingar kan åstadkommas om resultaten från pilotförsöken läggs till grund för en framtida fullskaleimplementering.Utvärderingen av övervaknings- och styrningsmöjligheter av GAK-filtren med hjälp av UVA eller DOC indikerar att en övervakning av reningen baserat på endast dessa parameter inte kommer räcka till. Pilottester med en kombination av pulveriserat aktivt kol (PAK) och MBR-processen visar en mycket effektiv borttagning av studerade läkemedelsrester med >80 % redan vid en PAK-dos på ca 15 mg/l. Även PFOS renas bort effektivt med en avskiljning >98 %. Jämfört med teknikkombinationen MBR-GAK kan PAK-MBR alternativet ge ytterligare resursbesparingar samtidigt som andra utmaningar som slampåverkan p.g.a. PAK-tillsats behöver beaktas. En implementering av SIMBA#-processmodellen för MBR-piloten och utvärdering av återkommande nitrifikationshämningar i fullskaleanläggningen med hjälp av dataanalys visar potential för dessa verktyg som möjlig användning i framtiden
Inventering av historiska luftkvalitetsdata från svenska tätorter - Del 3
No full textData från tätortsmätningar avseende luftkvalitet från 1960 till början av 1980-talet, som arkiverats vid IVL Svenska Miljöinstitutet, har på uppdrag av Naturvårdsverket inventerats och delvis digitaliserats. Arbetet har hittills gjorts i tre etapper, och i rapporten redovisas vad som hittills gjorts samt exempel på hur data kan utnyttjas för olika typer av utvärderingar, till exempel exponeringssituationer och trendanalyser. Digitaliseringen har hittills främst inriktats mot sot och svaveldioxid. Även halter av tungmetaller och svavel på partiklar har digitaliserats men i mindre utsträckning. Utvärderingen har hittills visat att mätningar förekommit på cirka 80 orter och oftast med många mätstationer i varje ort. Mätningarnas tidsmässiga omfattning har varierat från några månader till många år. Halterna var under 1960- och första hälften av 1970-talet avsevärt högre än idag, inte minst för svaveldioxid. Extrema situationer med dygnsmedelvärden på över 400 µg/m3 svaveldioxid uppmättes i bl.a. Göteborg och i flera industriorter med ogynnsamma spridningsförhållanden. Fortsatt arbete med digitalisering kommer bland annat innefatta kvävedioxid.
Optimal lifespan of passenger cars used in Sweden
No full textStudien analyserar personbilars livslängd utifrån klimat, kväveoxider, partiklar, värdefulla material och trafiksäkerhet. En snabbare omsättning kan minska dödsrisker och olycksrisker, växthusgasutsläpp och kväveoxider. Samtidigt skulle behoven av värdefulla material öka. Beräkningar redovisas med ett bokföringsperspektiv men konsekvensanalyser görs även på systemnivå i perspektiven global och europeisk utsläppspolitik och svensk reduktionsplikt, samt med monetära värderingar. Studien fann inte någon omsättningstakt som vore optimal utifrån alla dessa aspekter.
Hur skapar vi förutsättningar för återbruk av installationer? - Handlingsplan för att skapa cirkulära materialflöden för installatörer
No full textMed denna rapport vill vi stötta installationsbranschen att nå mer cirkulära flöden av installationsprodukter i bygg- och fastighetssektorn. Mer cirkulära flöden i bygg- och fastighetsbranschen har potential att minska samhällets klimatpåverkan, avfallsmängder och resursförbrukning. Vi har undersökt förutsättningarna för att öka återbruk av installationsprodukter och material inom bygg- och fastighetssektorn med förhoppning att kunna stötta installatörer att göra rätt och bättre val. Vi har även identifierat och sammanställt de utmaningar som kan hämma återbruk för installatörer i byggbranschen och utarbetat förslag på åtgärder och aktiviteter till en handlingsplan för hur en mer cirkulär materialhantering skulle kunna möjliggöras.Rapporten visar att installatörerna idag delvis redan arbetar cirkulärt, men detta typiskt i mindre skala, i pilotprojekt och via egna interna initiativ. De senaste åren har hållbarhetsarbetet inom installationsbranschen haft mer fokus på energibesparing och energieffektivitet än klimatpåverkan och cirkularitet. Den stora delen av branschen upplever inte att cirkulära arbetssätt efterfrågas i någon större utsträckning.I installationsbranschen finns en tydlig trend att de stora installationsföretagen växer genom uppköp av mindre bolag och den totala konkurrensen på marknaden minskar. Detta kan resultera i både färre aktörer som utforskar och skapar förändring, men också i att de större aktörerna får mer slagkraft vid potentiella förändringar av normer. Från en installatörs perspektiv påverkar beställare, tekniska konsulter och arkitekter, byggnadsentreprenörer och grossister samt materialleverantörer förutsättningarna för cirkulär materialhantering och återbruk. Detta genom att sätta kravspecifikationer, ange hur installationer ska ritas in och hur byggnads- och rivningsarbeten ska utföras samt genom att styra produktutbudet. När kraven på återbruk ökar och material återbrukas i stället för att köpas in utmanas installatörernas intäktsmodell då en stor del av vinstmarginalen vanligtvis ligger på materialpåslag. Förutom utmaningar gällande intäktsmodellen finns ett stort behov att veta vilka produkter som har störst potential att återbrukas, både sett ur miljöperspektiv och tillgänglig volym. När det gäller installatörernas påverkansmöjligheter i projekt spelar entreprenadformen en viktig roll. En totalentreprenad kan ge större utrymme för installatörerna att vara med och påverka eller stötta val av produkter, än i en utförandeentreprenad. I ROT projekt där installatören kan fungera som totalentreprenör har installatörer vanligtvis större inflytande än i nybyggnationsprojekt.Två viktiga trender som både möjliggör och hindrar omställning till storskaligt återbruk och cirkulära materialflöden är den snabba teknologiska utvecklingen och de regulatoriska förändringarna som sker i byggbranschen som blir allt hårdare. Hårda kvalitetskrav som CE märkningar, typgodkännande, branschregler eller EU:s vattendirektiv upplevs av branschen vara en utmaning för storskaligt återbruk. Kraven på redovisning av byggnaders klimatpåverkan ger däremot incitament att använda cirkulära material. Teknikutvecklingen kan leda till effektivitetsvinster och högre användarvänlighet men även innebära kompabilitetsproblem för äldre produkter. Enkätundersökningen med 124 installatörer i Sverige som genomfördes inom ramen för projektet visar att installatörer idag enbart i mindre grad arbetar cirkulärt och då i första hand genom att se på transporter, inköp av varor och hantering av avfall / spill samt i liten skala återbruk av enskilda produkter. Enkätsvaren indikerar att det idag finns en låg efterfrågan och betalningsvilja på återbruk och cirkulär materialhantering från kunder, vilket innebär att det främst är interna krav och målsättningar som påverkar branschen idag och driver dem att arbeta cirkulärt. Hindren som installatörerna nämner i enkätundersökningen kan delas in i kategorierna garantier och produkter, externa hinder och interna hinder. I intervjuerna som genomfördes inom ramen för projektet beskriver installatörer en bristande efterfråga på återbruk från beställare som den största utmaningen för att uppnå återbruk och cirkularitet. Andra utmaningar är avsaknaden av återbruksutbud och affärsmodeller för återbruk hos grossister och materialleverantörer, sen involvering av installatörer i projekt samt otillräcklig kompetens kring återbruk hos installatörerna. I vårt förslag till handlingsplan har vi identifierat 13 stycken aktiviteter som installatörerna själva kan genomföra för att nå mer cirkularitet på kort och lång sikt. Utöver detta ger vi förslag på vad installatörer kan göra tillsammans med andra samt vilka åtgärder andra aktörer kan vidta för att uppnå cirkulära materialflöden och återbruk i installationsbranschen. Att kravställa återbruk och initiera pilotprojekt anses vara viktiga åtgärder från beställarens sida. Materialleverantörer bedöms ha en viktig roll i att skapa återbruksutbud och tillhandahålla miljö- och klimatdata för produkter. När det gäller arkitekter och tekniska konsulter anses de kunna bidra till omställningen genom att utveckla och erbjuda tjänster som stöttar återbruk. Slutligen är mer samarbete och kunskapsdelning längs hela värdekedjan en viktig faktor för att möjliggöra cirkulär materialhantering
Circular management of excavation materials : Environmental benefit or environmental impact?
No full textSyftet med studien är att öka medvetenheten om schaktmassor och framhäva potentialen för ökad klimat- och miljönytta genom en mer cirkulär användning samt en mer resurseffektiv och hållbar hantering. Rapporten beskriver den nuvarande situationen för hantering av schaktmassor och den motsvarande jungfruliga produktionen, samt vanligt förekommande begrepp i Sverige. Utvärderingen av återvinning av schaktmassor innefattar både kvantitativa och kvalitativa bedömningar jämfört med deponering eller jungfrulig produktion. Klimataspekterna utvärderas kvantitativt genom att mäta CO2e-utsläpp per ton av schaktmassor i olika scenarier. Andra miljöaspekter belyses kvalitativt genom litteraturanalys där återvinning jämförs övergripande med deponering och ny produktion.The purpose of the study was to raise awareness about excavated materials and highlight the potential for increased climate and environmental benefits through a more circular, resource-efficient and sustainable management. The report describes the current situation in Sweden regarding the management of excavated materials and the corresponding virgin production, as well as common terms used. The evaluation of excavated material recycling includes both quantitative and qualitative assessments compared to landfilling or virgin production. Climate aspects are quantitatively evaluated by measuring CO2e emissions per ton of waste in different scenarios. Other environmental aspects are qualitatively addressed through literature analysis, where recycling is compared overall to landfilling and new production
Sammanfattning av undersökningar i Oxundaåns vattensystem 2013-2022
No full textMer eller mindre av en slump upptäcktes osedvanligt höga halter av PCB i fisk från Oxundasjön i Upplands Väsby och Sigtuna kommun, hösten 2013. Detta blev startpunkten för ett omfattande utredningsarbete vid IVL Svenska Miljöinstitutet för att klarlägga omfattning, orsaker, spridning och biologiska effekter av den konstaterade föroreningssituationen. I denna rapport sammanfattas undersökningar som genomförts mellan åren 2013 och 2022.
Oljerelaterade miljögiftshalter i sediment och biota efter dieselspill i Himleån
No full textNatten den 14 april 2022 skedde ett större dieselläckage efter en bränslestöld på fastigheten Varberg Signalen 14:1, Cylindervägen 12. Läckaget härrörde från en ovanjordscistern tillhörande Circle K. IVL Svenska Miljöinstitutet fick i uppdrag att undersöka drabbade vattenrecipienter, Himleån, Getteröns naturreservat och Farehammarsviken, med avseende på oljeföroreningsgrad och biologiskt viktiga komponenter. Uppdraget omfattade också att ge förslag på eventuella åtgärder och hur oljeutsläppet bör följas upp. Den 9–10 maj 2022 togs prover av sediment och biota på en rad platser längs Himleån, i Getteröns naturreservat och vid utloppet till Farehammarsviken. Dagvattenröret från området där olyckan skedde har sitt utlopp i ett mänskligt skapat biflöde till Himleån. I Himleån genomfördes provtagningen från utloppet ner till den punkt där ån rinner under väg 41 från strandkanten. På övriga platser längs ån provtogs sediment i åfåran med hjälp av Van Veen-huggare där detta var möjligt. Vid järnvägsbron (gränsen till naturreservatet) och vid Himleåns utlopp gjordes sedimentsprovtagningen från båt med Van Veen-huggare. Vid varje provtagningspunkt togs bilder och anteckningar för att dokumentera förhållandena på platsen. Vid fyra speciellt utvalda platser, varav en referenslokal uppströms olycksplatsen, genomfördes elfiske.Kemiska analyser av sedimentproverna visade på höga halter av alifater och PAH:er vid ett antal platser längs Himleån (provplats 2, 3 och 9) och i stora dammen inom Getteröns naturreservat (provplats 11, 14 och 16). I stora dammen var halterna höga främst i sediment från kanalen in mot den lilla dammen samt längs med stranden vid vägen. Utifrån de höga PAH-halter som påträffats i sedimenten vid dagvattenröret (provplats 2), men även med hänsyn till de förhöjda halter som påträffats vid andra provtagningsplatser i området, föreslogs uppföljande provtagning och analyser i dessa områden efter fågelsäsongen för att minimera störningarna. Resultaten från den uppföljande provtagningen skulle bidra till ett uppdaterat underlag för rekommendation om och var sanering bör utföras för att undvika eventuella biologiska effekter och vidare spridning av förorenat sediment. IVL rekommenderade också att absorptionslänsarna vid dagvattenutloppet skulle ligga kvar, åtminstone till resultaten från den uppföljande provtagningen analyserats för att kunna fånga upp lättare PAH:er. Analyser av fiskmuskel visade förhöjda halter PAH endast vid provplats 7 (Kockargården). Halterna överskred dock inte gränsvärdena för halter i fiskmuskel (HVMFS2019:25), men bör följas upp med ett senare elfiske för att utesluta följdeffekter av spill och åtgärder. Vid analyser av alger påvisades halter över referensprovet för PAH:er i samtliga prover. På tre platser (provplats 8, 10 och 16) överskreds gränsvärdet för kräftdjur och blötdjur (HVMFS 2019:25). Det saknas gränsvärden för vattenväxter. En uppföljande provtagning av gifter i sediment vid samma provplatser genomfördes av IVL 8 december 2022. Analyserna visade då för normaliserade värden inga kvarvarande detekterbara halter alifater eller PAH:er uppströms länsar vid dagvattenutloppet (provplats 2). Däremot hade halterna PAH nedströms länsar (provplats 3) ökat och översteg för floranten gränsvärde (HVMFS 2019:25). Även vid fågelskyddsområdet norr om dämmet (provplats 11) hade halterna PAH ökat och översteg för bens(g,h,i)perylen gränsvärde (HAV2018:31). IVL bedömer utifrån dessa resultat att provplats 3 efter länsar vid dagvattenutloppet bör saneras, gärna snarast innan våren tar fart. Här bör man ta kontakt med länsstyrelsen för att samråda kring lämpliga saneringsmetoder samt utarbeta en plan för efterkontroll. Analysresultat vid uppföljning av övriga provplatser föranleder inga åtgärder.Commissioned by Circle K Sverige AB.</p
Förutsättningar för en ökad återvinning av kritiska råmaterial i Sverige
No full textInom ramen för denna studie har förutsättningarna för en ökad återvinning i Sverige av råmaterialen grafit, kobolt, litium, dysprosium, neodym och kisel studerats. Dessa råmaterial behövs för produktionen av tekniker (litiumjonbatterier till elbilar, solcellspaneler och vindkraftverk) till den gröna omställningen och benämns därför också som innovationskritiska. I studien har fokus varit att undersöka ifall det finns hinder för en ökad återvinning av dessa råmaterial, vad dessa hinder beror på och vad som skulle kunna vara möjliga åtgärder till dessa. En litteraturstudie samt intervjuer med ett antal återvinningsföretag har utgjort grunden för de förslag som presenteras i denna rapport. Det kan konstateras att återvinningen av de kritiska råmaterial från de produktkategorier som undersökts i denna studie inte är särskilt omfattande idag. Det handlar nästan uteslutande om att volymerna av råmaterialen inom de produktgrupper som undersökts ännu är för små, vilket gör att det generellt sett inte finns incitament att satsa på dessa flöden. Återvinningsföretagen uppger att de kan anpassa sig, men först då krav ställs utifrån och/eller då det finns tillräckligt goda ekonomiska förutsättningar. Det finns idag aktörer som arbetar proaktivt och i dessa fall handlar det om en återvinning av produkter där flödena förväntas öka i stor omfattning inom de närmaste åren. Ett antal förslag till åtgärder har tagits fram inom ramen för studien vilka kan bidra till en ökad återvinning av de studerade råmaterialen, dessa sammanfattas i nedanstående punkter: • Fortsatt utveckling av pågående EU-reformer och svenska stödmöjligheter till dessa reformer. • Satsa på åtgärder som ger återvinnare tillgång till sekundära material. • Ställ krav på design för återvinning, på spårbarhet av material och på införandet av kvotplikter (andel återvunnet material i nya produkter). • Ta fram stödinsatser för en bättre dialog mellan aktörer (särskilt mellan producenter och återvinnare) genom att öka möjligheterna till nätverkande för dessa grupperingar