IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Hydrogen business models of today in Swedish road transportation
No full textDagens affärsmodeller för vätgas inom vägtransporten kartlades genom en litteraturstudie och intervjuer med vätgasaktörer aktiva på den svenska marknaden. Intervjuerna visade på att aktörerna samarbetar längs hela värdekedjan för att skapa en kritisk massa i sitt kundunderlag och få marknaden att ta fart. Dagens affärsmodell är omogen och är fortfarande i en etableringsfas
Användningen av miljöpolitiska styrmedel i Norden 2018-2021
No full textThe report contains two parts. Part 1 summarizes the most significantdevelopments in the use of economic instruments in the environmental policies inthe Nordic countries. It provides an overview of new instruments or major changesto existing instruments from 2018 to 2021 a detailed country-by-countrydescription of these developments and a cross-country comparison andassessment. Part 1 also provides “raw data” for further analysis by policymakersand other stakeholders, and presents other findings, including policy priorities andgood practices. Part 2 provides an overview overview of policies and instrumentsthe Nordic countries have used to promote clean technologies.Rapporten består av två delar. Del 1 sammanfattar de mest framståendeförändringarna av hur ekonomiska styrmedel använts i miljö- och klimatsyfte hosde nordiska länderna mellan 2018 och 2021. Det presenteras en översikt över nyaimplementeringar och de största förändringarna hos befintliga styrmedlen församtliga länder, liksom en jämförelse mellan länderna. Därtill redogörs rådata somkan användas av beslutsfattare och andra aktörer vilket inkluderarpolicyprioriteringar och exempel på goda erfarenheter. Del 2 innehåller slutligen enöversikt över styrmedel och ekonomiska instrument som de nordiska ländernaanvänder för att främja utvecklingen av ren teknik.Commissioned by:Nordiska Minsterrådet</p
Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter
No full textTemat för det här forskningsprojektet är hur de transportpolitiska målen kan nås i landsbygder: att säkerställa en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet i hela landet för alla invånare oberoende av kön, ålder, etnicitet etc. I en förstudie konstaterades att det behövs metoder för att involvera personer med olika behov och erfarenheter i framtagning av olika lösningar, för att säkerställa att de motsvarar faktiska behov. I projektet har en sådan metod tillämpats med syfte att identifiera innovativa lösningar. Det tvååriga projektet (2022–2023) har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector Traffic och VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut. Arbetet har utgått från ett intersektionellt perspektiv och metoden Mobility Labs. I projektet har intervjuer genomförts med planerare på nationell, regional och kommunal nivå och fokusgrupper har genomförts med invånare i Vilhelmina, Orsa och Sjöbo. Därefter har planerare och invånare sammanförts i samskapande workshoppar för dialog om behov och möjliga lösningar. Fokus har varit på grupperna ungdomar, äldre, invandrare och pendlare (företrädesvis med lägre inkomst), som ofta har begränsad tillgång till bil, särskilt om kostnaden för att köra bil ökar. Genom samskapandeworkshopparna med invånare och planerare identifierades flera åtgärder för att öka tillgängligheten för boende på landsbygd och i mindre orter: Organisera samhället för bättre tillgänglighet med konsekvensanalys utifrån ett tillgänglighetsperspektiv innan beslut fattas. Vänd på tänket och låt servicen komma till medborgarna, t.ex. med läkare från regionsjukhus som besöker byar. Digitala hybridlösningar kan vara del av lösningen. Öka turutbudet i kollektivtrafiken genom samutnyttjande av fordon, samordning mellan kollektivtrafiken och kallelser till vården, och vidareutvecklad anropsstyrd trafik. Öka kvaliteten i befintlig kollektivtrafik med hjälp av små tidtabelljusteringar etc. Flera av lösningarna skulle kunna skapa en förbättrad tillgänglighet utan att öka samhällets kostnader, därför att lösningarna främst bygger på nya sätt för att organisera olika verksamheter. Inte minst finns en stor potential i att organisera olika former av offentlig service på ett sätt som inte skapar stora tillgänglighetsglapp, vilket skapar en efterfrågan på transporter som blir svår och dyr att tillgodose. Genom digitaliseringen öppnar sig också möjligheter att ge tillgång till även specialiserad service lokalt, gärna genom hybridlösningar där mänsklig kontakt minskar barriären till den digitala tekniken. Det är uppenbart att kollektivtrafiken har en central roll för att upprätthålla tillgängligheten för de studerade grupperna. Kostnaderna begränsar möjligheterna att utöka den traditionella kollektivtrafiken, men ur ett samhällsperspektiv kan det finnas anledning att omfördela resurser från stadstrafik till landsbygdstrafik, eftersom landsbygdstrafiken ökar den absoluta tillgängligheten för de som berörs medan stadstrafiken sällan är det enda alternativet för de som använder den. Även om man efterfrågar ett ökat turutbud finns också en stor potential i att öka kollektivtrafikens tillförlitlighet, inte minst för den anropsstyrda trafiken som används mycket lite idag. Även små justeringar i information, tidtabell, skyltning etc. kan förbättra kvaliteten i befintlig kollektivtrafik utan några stora extra kostnader. En annan tydlig slutsats av analysen av intervjuer och samskapandeworkshopar är att det behövs bättre kunskap om de transportutsatta gruppernas behov hos offentliga aktörer. Detta efterfrågas av de offentliga aktörerna själva, och på vissa håll har steg börjats ta mot mer dialog och ökad förståelse för att behoven ser olika ut hos olika grupper.
The MBR technology – Challenges and possibilities for Swedish wastewater treatment plants. : Practical experiences and future prospects based on nine years of pilot operations and a full-scale implementation
No full textUnder nio år (2013–2022) har membranbioreaktorteknik (MBR) för rening av avloppsvatten utvärderats i pilotförsök vid FoUanläggningen på Hammarby Sjöstadsverk i Stockholm − inför fullskaleimplementering vid Henriksdals avloppsreningsverk där en av sju fullskalelinjer är i drift sedan 2021. Rapporten sammanfattar erfarenheter, utmaningar och möjligheter med tekniken. Membranen i Henriksdals reningsverk ska ersätta slutsteget i den konventionella aktivslamprocessen. Slammet avskiljs med filtrering genom membran med mycket små porer. Totalt kommer 1,6 miljoner m2 membranyta att installeras vilket kommer att ge fördubblad kapacitet i befintliga bassänger. Många svenska VA-organisationer behöver mer kompakta reningsverk, och flera kommuner utreder därför möjligheten att införa MBR, som blir ett allt mer konkurrenskraftigt alternativ när reningskraven höjs. I MBR-piloten renades kväve biologiskt med för- och efterdenitrifikation till mycket låga halter, <5 mg/l, vilket krävt tillsats av extern kolkälla (sju olika testades). Fosfor avskildes till som lägst 0,05 mg/l genom kemisk fällning i tre punkter med metallsalter (tre olika testades). Reningen var stabil även vid hög belastning och låga temperaturer, och utgående föroreningshalter låg under de framtida utsläppskraven på 6 mg/l kväve och 0,20 mg/l fosfor, samtidigt som förbrukningen av processkemikalier var lägre än förväntat. Biologisk fosforrening uppstod oväntat i processen; detta har dock inte noterats ännu i fullskalelinjen. Membrandriften i piloten har varit stabil. Permeabiliteten, genomsläppligheten, var mycket god och låg mellan 600 och 200 lmh/bar. Ingen negativ inverkan av de olika process kemikalierna kunde påvisas på membranen, utom vid extremt hög dosering av järn. Till utmaningarna med MBR-tekniken hör hög resursförbrukning då membranen rengörs med luftning och kemikalier, och återcirkulationen av slam är hög. Optimering av resursanvändningen har därför varit i fokus och bland annat resulterat i 60 % minskning av kemikaliebehovet för membranrengöring samt visat att återcirkulationen av slam kunde minskas utan att membranen stördes. En annan utmaning är ansamling av flytslam/skum i det biologiska reningssteget vilket till viss del kunde stävjas med dosering av en skumdämpande produkt, även om tekniska lösningar för avlägsnande av flytslam främst rekommenderas. En nyckel till den stabila driften och den minskade resursförbrukningen är utvecklingen av styrstrategier för biologisk och kemisk rening samt styrning av membranen. Delar av styrningen användes senare i fullskalelinjen där även membranrengöringen minskats baserat på pilotens resultat. En kartläggning visade att MBR-tekniken inte gav bättre avskiljning av mikroföroreningar och PFAS än konventionella aktivslamprocesser. Däremot visade tester att ozon och aktivt kol är mer effektivt på vatten som renats i MBR då det är helt partikelfritt. MBR-piloten har också använts för att mäta växthusgasutsläpp samt utsläpp av klorerade föroreningar i vatten och gasform, test av en membranförbättrande flux- enhancer, och för att visa hur MBR kan underlätta återanvändning av renat avloppsvatten. Rapporten avslutas med diskussion om hantering av uttjänta membran, nyttan av pilotförsök samt framtida utvecklingspotential och utmaningar för MBR-tekniken. Rapportens innehåll och resultat presenteras i korthet i början av rapporten.During 2013–2022, the membrane bioreactor technology (MBR) has been evaluated through pilot tests at the Hammarby Sjöstadsverk research facility, in preparation for full-scale implementation at the Henriksdal wastewater treatment plant. This report summarizes specific experiences, challenges, and opportunities identified. The pilot consists of pre- and post-denitrification with the addition of an external carbon source for nitrogen removal. Phosphorus is removed through pre- and simultaneous precipitation at three dosing points. The pilot has generally achieved stable treatment efficiency, even under high load conditions, with effluent concentrations far below the discharge requirements. This even with less consumption of chemicals compared to design values. The report includes results from various control strategies and a comparison of different external carbon sources. The membrane operation was generally stable, with permeability ranging from 600 to 200 lmh/bar. Optimization of resource consumption has been a focus in the pilot project since 2018. Attempts to reduce membrane fouling and the amount of chemicals used for membrane cleaning have been conducted, showing, for example, a reduction of membrane cleaning chemical requirements to 30–40% of the design. This finding has partially been confirmed in the full-scale line. Tests with reduced sludge recirculation to decrease energy consumption indicated no negative effects on membrane performance. Tests with a flux enhancer showed no apparent positive or negative changes in membrane permeability. However, tests with an antifoaming agent were effective in reducing and controlling foaming. An assessment of micropollutants such as pharmaceutical residues, microplastics and PFAS, showed comparable levels between the MBR pilot and the conventional activated sludge process at Henriksdal WWTP. Emissions of chlorinated compounds were measured during several recovery cleanings with sodium hypochlorite, indicating potential harm throughout the cleaning process from an exposure perspective. Measurements of greenhouse gas emissions showed varied emissions between different measurements. In addition to these and other results and aspects, experiences from other MBR plants in Sweden and internationally are also presented.The MBR pilot was also used for several other activities outlined in the report, including: ● Testing and comparing different carbon sources for post-denitrification, including sodium acetate, Brenntaplus, methanol, acetic acid, glycerol, ethanol, and internally produced VFA (volatile fatty acids). ● Biological phosphorus removal, although the process was not specifically designed for this purpose. This resulted in significantly lower consumption of precipitation chemicals than expected. ● Tests with advanced treatment techniques such as ozonation, activated carbon, and others for the removal of micropollutants. Experiences from other Swedish and international MBR plants are also described. ● Use of the MBR pilot as part of a direct potable reuse (DPR) system, which involves treating the purified wastewater for direct use as drinking water. Finally, the report discusses various aspects including decommissioning and management of spent membranes, general operational experiences, pilot to full-scale feedback, and future potential and challenges for MBR technology
Försurning och övergödning i mellersta Sverige Resultat från Krondroppsnätet till och med 2021/22
No full textPå uppdrag av Luftvårdsförbundet i Värmlands län, Länsstyrelserna i Stockholms och Södermanlands län samt Swedavia AB, genomför IVL Svenska Miljöinstitutet, i samarbete med Lunds universitet, inom Krondroppsnätet mätningar i bakgrundsmiljön av lufthalter, atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi i mellersta Sverige. Mätningar har bedrivits i över 30 år. I denna rapport presenteras resultaten i en för mellersta Sverige sammanhållen regional rapport. I rapporten redovisas resultat från aktiva mätningar vid mätplatser inom Krondroppsnätet i mellersta Sverige under det hydrologiska året 2021/22, tillsammans med resultat från tidigare års mätningar och i jämförelse med motsvarande mätningar i övriga delar av landet. I rapporten redovisas även resultat från mätningar av nedfall till öppet fält vid Tyresta och Transtrandsberget inom den nationella miljöövervakningen, SveLoD. Resultaten visas främst som hydrologiska år, vilket omfattar oktober till och med september nästkommande år. I rapporten redovisas även resultat från andra Krondroppsnätsrelaterade projekt samt aktuella händelser från 2022. I Bilaga 1 visas information om de olika länens mätningar och mätplatser.Kvävenedfall och nitrat i markvattnet. Under det senaste hydrologiska året 2021/22 utsattes växtligheten i mellersta Sverige inte längre för ett kväve¬nedfall som överskred den nu använda kritiska belastningsgränsen för barrskog på 5 kg kväve (N) per hektar och år. Tidigare år har kvävenedfallet dock varit högre, med överskridanden, framför allt i de västra delarna av mellersta Sverige. Överskridanden kan leda till påverkan på markvegetationen i skogseko¬systemen samt risk för läckage av nitrat till yt- och grundvatten. Det totala kvävenedfallet till barrskog har minskat med 52 % i Värmlands län, 53 % i Södermanlands län och 57 % i Stockholms län sedan 2001.Nitrat förekommer hittills sällan i markvattnet i ostörda skogsekosystem i Sverige, förutom i de sydvästligaste delarna av landet. Tidigare har nitrat sällan förekommit i markvattnet vid mätplatserna i mellersta Sverige i orörda skogar, men en nyligen anlagd yta i Värmland (Södra Averstad B) visar förhöjda halter, trots att skogen är orörd. Förhöjda nitratkvävehalter i markvatten är det första tecknet på att det finns mer kväve än vad skogs¬eko¬systemet kan ta upp, vilket medför en risk för utlakning till ytvatten. Efter stormskador, avverkning, skogsgödsling eller andra störningar kan halterna av nitrat i markvattnet öka till ganska höga nivåer, vilket i mellersta Sverige har inträffat efter slutavverkningar vid två skogsytor i Värmlands län (Stora Averstad A och Blåbärskullen) där vi bedriver fortsatta mätningar. Även vid Farstanäs i Stockholms län har förhöjda nitrathalter noterats under de senaste två åren, vilket troligtvis förklaras av stormskador och barkborreangrepp i angränsning till ytan. Svavelnedfall och försurningFörsurning av mark och vatten orsakas av både svavel- och kvävenedfall, men även skogsbruket bidrar eftersom trädtillväxt medför upptag av buffrande baskatjoner och därmed försurning, som permanentas när biomassa skördas och förs bort från skogen. I de högst belastade delarna av mellersta Sverige har svavelnedfallet minskat från omkring 10 till under 1 kg per hektar och år sedan början av 1990-talet. Under det hydrologiska året 2021/22 understeg svavelnedfallet 1 kg per hektar och år på samtliga mätplatser i mellersta Sverige. En bidragande orsak till den låga nivån på nedfallet 2021/22 var de låga nederbörds¬mängderna. De minskade svavelutsläppen i Europa har kraftigt reducerat svavelnedfallet i Sverige sedan slutet av 1980-talet.Mätningar i markvattnet insamlat under rotzonen ger ett mått på markens försurningsstatus. Markvattnets försurningsstatus beror på nuvarande och historiskt nedfall av svavel i kombination med markens buffrings¬förmåga. Bortförsel av buffrande baskatjoner vid skogsavverkningar spelar också roll. Effekterna av det minskade svavelnedfallet syns tydligt i minskade svavelhalter i markvattnet på 50 cm markdjup vid samtliga mätplatser i mellersta Sverige och vid flertalet mätplatser med långa tidsserier i Sverige, även om svavelprocesser i marken gör att minskningen ofta inte är lika kraftig som nedfalls-minskningen. Markvattnet är dock fortfarande försurat på många platser i Sverige, framför allt i de sydvästra delarna. I mellersta Sverige har markvattnets pH har visat på måttlig till låg surhet, mellan 5 och 6,4 under de senaste tre åren. Ett mer robust mått på försurning är markvattnets syrabuffrande förmåga, ANC. För att markvattnet ska bidra till en återhämtning från försurning i sjöar och vattendrag måste ANC ha ett värde som är klart större än noll. Den syraneutraliserande förmågan, ANC, har varit positivt i markvattnet vid alla nio mät¬platser i mellersta Sverige under den senaste femårsperioden, med undantag av Blåbärskullen (som avverkades 2021), men som uppvisade negativa värden för ANC redan innan avverkningen. Fyra av sex mätplatser, med långa tidsserier, i mellersta Sverige visar på en signifikant återhämtning från försurning i form av ökat pH och/eller ANC.
Swedish National Nitrogen Budget - Energy and fuels
No full textThis report presents pool 1 “Energy and fuels” (EF) in the Swedish national nitrogen budget (NNB). The EF pool is divided into four sub-pools; Energy conversion (EC), Manufacturing industries and construction (IC), Transport (TR) and Other energy and fuels (OE). The Swedish data presented in this report are for 2015 whenever possible. If data were not available for 2015, available information for the year closest to 2015 have been used. The data were collected from Swedish official statistics and reports and preferably from sources that will continue to be updated, to make it easier to evaluate possible changes in N budgets in the future. Emissions of reactive nitrogen (Nr) to the atmosphere via various combustion processes have been quantified as they have been reported to international conventions (CLRTAP and UNFCCC) broken down by the codes used in those reports. The largest emissions of Nr occur from transport (24.1 kt), followed by manufacturing and construction (6.7 kt), other energy and fuels (4.9 kt) and energy conversion (4.8 kt). The majority of reactive nitrogen emissions from this sector (> 90 percent) consists of NOx, and otherwise of N2O and NH3. The import of primarily crude oil and of other oil-based fuels means a flow of N from the rest of the world to Sweden (53.5 kt). A fraction of this amount is converted to reactive forms and emitted to the atmosphere during combustion. The main part of the NOx that is emitted from fuel combustion is, however, formed when nitrogen in the air is oxidized during the combustion (thermal production of NOx) and does not originate from the N in the fuel. Remaining N in the crude oil and oil products is either removed from the fuel during cracking in refineries or converted to N2 during combustion. Development of combustion processes where NOx is not formed leads to lower emissions. Biofuels such as ethanol and biodiesel are produced from e.g. wheat and rapeseed. A large part of the nitrogen present in these crops will remain in the residual products after fuel production and can be used for animal feed. They do not result in any emissions of reactive nitrogen in this national nitrogen budget. The national nitrogen budgets do not include international transport (shipping, aviation), so additional emissions of reactive nitrogen will need to be added if a global aggregation is to be made
Strategic Roadmap for Gotland Industrial Symbiosis Park
No full textThe Roadmap for the Gotland Industrial Symbiosis Park (GISP) is the culmination of the GISP project. IVL was approached by Tillväxt Gotland and Region Gotland with the desire to develop the park based on industrial symbiosis (IS). Industrial symbiosis is a captivating concept that seeks to emulate nature where waste resources or by-products are utilized by other entities. The aim was therefore to identify the most appropriate development strategy to maximise industrial symbiosis, resource efficient production and the sustainability outcomes of the park. The chosen site is 2 km north of Visby, adjacent to the main airport. This document summarises the research project and its findings before outlining a suggested Roadmap for GISP’s development. It also brings together the research reports conducted during the project (Appendices 1-3) that include a literature review, review of regional strengths and opportunities, and a sustainability assessment of potential scenarios.
Self-declarations of environmental classification at Fass.se
No full textSince 2005, Sweden has a unique environmental classification system for pharmaceutical substances. It is a self-declaration system where each pharmaceutical company is responsible for their own environmental information, which is published on the open web-based portal www.Fass.se. Prior to publication the environmental risk assessments are reviewed by IVL Swedish Environmental Research Institute as an independent, external part. The present report describes the experiences from the review process during the year 2021. In 2021, 406 environmental risk assessments (ERAs) were sent in for review. 64% of the reviewed assessments received the comment no remarks and were recommended to be published, whereas the other 36% were recommended to be corrected before publication. The number of unique substances that were published at Fass.se during 2021 was 394. Of these substances 50% were exempted from classification, 28% were classified regarding environmental risk, and 22% could not gain any classification due to lack of data. The work of improving the review system is an on-going process. As a part of this work IVL performs studies and activities to increase the knowledge of pharmaceuticals in the environment.
Samhällsplanering för en hållbart växande extraktiv vattenbrukssektor i Sverige
No full textDenna rapport syftar till att öka förståelsen för vilken roll den fysiska planeringen spelar i att skapa rätt förutsättningar för en växande och hållbar vattenbrukssektor i Sverige. Intervjuer har genomförts med tjänstepersoner på flera kommuner i Bohuslän, tjänstepersoner på länsstyrelsen i Västra Götaland samt odlare. Genomgångar har även gjorts av nationella strategier, planeringsdokument och tillståndsbeslut för extraktiva odlingar. Rapporten kan både läsas som en introduktion till samhällsplaneringens roll för en hållbart växande vattenbrukssektor (med fokus på de första delarna av rapporten), och som en analys av hur dagens planering fungerar för att ge rätt förutsättningar för sektorn (senare delen av rapporten). Resultaten från arbetet visar på stora svårigheter med att få den kommunala fysiska planeringen och länsstyrelsens tillståndsprocesser att synka med varandra. Även om kommuner tagit fram planeringsdokument för att skapa en proaktiv planering av havet, följer inte den reaktiva tillståndsprövningen den kommunala planeringen. Detta skapar frustration och förvirring för de som söker tillstånd och resulterar i hämmande effekter på sektorn. För att nå målen i nationella handlingsplaner och strategier om att vattenbrukssektorn ska växa behöver därför denna problematik lösas. För att förbättra den svenska kustzonsplaneringen diskuteras i rapporten tre olika behov att arbeta med framåt. För det första krävs mer samsyn mellan flera aktörer och inom flera frågor. Detta inkluderar till exempel behovet av säkerhetsavstånd till naturvärden, hotade naturtyper (som ålgräs), hur stora ekosystemtjänster som odlingar genererar och hur stora störningarna är på friluftslivet. Samsyn inom dessa centrala frågor är en viktig grund för ökad samverkan mellan aktörerna. För det andra behöver roller och mandat mellan olika myndigheter klargöras och kanske även förändras. Kommunernas vana att på land kunna ta fram planer som prioriterar mellan intressen och gör ytor exklusiva för vissa typer av aktiviteter/verksamheter verkar inte inom dagens planeringssystem kunna överföras direkt till kustzonsplanering. Trots försök till proaktiv planering där vattenbruket får ytor tilldelade, styrs användandet av havet av tillståndsprocessernas reaktiva utgångspunkt, som inte bygger bedömningarna på den kommunala planeringens utpekanden. För det tredje ser vi stora möjligheter till en bättre planeringsprocess. Utpekade områden för vattenbruk i kommunala planer verkar dåligt förankrade med militären, länsstyrelsen och odlare. En förklaring till detta är att dialogerna som planerna bygger på skedde med branschen för 10 år sedan, samtidigt som det är en ung bransch i ständig förändring. Rapporten föreslår därför en mer processfokuserad planering som genom forum för ständig dialog skapar samsyn och bättre förståelse för roller och mandat. Detta kan göra det tydligare för odlare, kommuner och tillståndsmyndigheter var i havet vattenbruk bör kunna prioriteras framför andra intressen utan att minska på de värden som finns
Increasing the circularity of high barrier flexible plastic packaging - Results from WP1: Market analysis
No full textPlastic packaging constitutes a large part of the total plastic use in Sweden. However, only a limited fraction of all packaging put on the Swedish market each year is recycled. One of the reasons for this is the complex design of many plastic packages, which contributes to challenges when sorting, disassembling, and recycling the collected material into high-value applications. Flexible plastic packaging, namely films, used for packaging groceries/food are especially challenging when it comes to mechanical recycling. This category includes countless multi-layered film structures which often include, for example, barriers and adhesives that may affect the sorting and recycling of the material. The aim of the first work package was to conduct an initial market analysis to map and quantify the current and future use of complex high barrier laminates, both multi-material structures and mono-materials structures, on the Swedish market. The market analysis was carried out by studying available literature, both scientific and grey literature, as well as through interviews with relevant stakeholders