IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Flöden av sekundära kritiska råmaterial i den svenska teknosfären
No full textFör att uppfylla åtagandena i Parisavtalet krävs en mycket omfattande omställning av världens energi- och transportsystem. De klimatvänliga energiteknikerna – vindkraftverk, solceller och elfordonsbatterier – kommer att kräva mycket stora mängder av både basmetaller och sällsynta jordartsmetaller. Europeiska kommissionen ser vart tredje år över vilka ämnen som är av avgörande betydelse för den gröna omställningen. Gemensamt är att ämnena både är av stor ekonomisk betydelse och att EU:s tillgång till ämnena är begränsad eller sårbar. Den senaste listan från 2020 består av 27 enskilda ämnen och 3 ämnesgrupper (totalt 49 ämnen). Hållbar utvinning och återvinning av sekundära råmaterial är ett växande komplement till brytning av primära mineralresurser. Enligt Sveriges strategi för en cirkulär ekonomi ska primära råmaterial så långt det är möjligt ersättas av resurser som används effektivt i cirkulära flöden. Regeringen har därför gett SGU och Naturvårdsverket i uppdrag att arbeta för att öka möjligheterna till hållbar utvinning av mineral och metaller från sekundära flöden. Den här studien syftar till att öka kunskapsunderlaget inom det uppdraget. Studien består av de tre delarna 1) kartläggning av sekundära flöden av kritiska råmaterial i den svenska teknosfären, 2) beskrivning av förutsättningar, möjligheter och utmaningar med olika typer av spårbarhetssystem för ökad cirkularitet samt 3) utveckling av en metod, inklusive beskrivning av datatillgång, inför kommande fördjupade eller kompletterande kartläggningar. Kartläggningen har avgränsats till de flöden där de studerade råmaterialen har passerat en användarfas innan de blir avfall och eventuellt går till återvinning. Avfall från gruvor och tillverkningsindustri ingår inte.En övergripande slutsats är att det saknas statistik för metallanvändning i Sverige. För kritiska råmaterial saknas dessutom tillförlitliga uppgifter på koncentrationer av kritiska råmaterial i produkter och uppgifterna är än bristfälligare för avfallsflödena. Den statistik som finns beskriver främst produktion, import och export av basmetallerna och avfall för olika produktkategorier. Det innebar att den ursprungliga arbetsgången med en inledande litteraturstudie följd av en statistikgenomgång för att sammanställa ett enhetligt underlag för flödesberäkningar inte kunde genomföras fullt ut. I praktiken har det varit nödvändigt att göra specifika antaganden och val av beräkningsmetoder för vart och ett av de ämnen som har kartlagts kvantitativt.
LCA of zinc phosphating and thin film pre-treatment
No full textLCA of zinc phosphating and thin film pre-treatment
Investigating environmental impacts from a marine hybrid oil spill affecting Öckerö municipality
No full textUnder onsdagskvällen 13 april 2022 inträffade ett oljeutsläpp utanför Vinga när det svenska bunkringsfartyget Fox Luna (BRP Shipping AB) läktrade olja till fartyget Alpine Penelope (Creole Marine Ltd) vid en yttre ankarplats kring fyren Trubaduren. Spillet uppskattades av fartygsbesättningen till 30 – 50 liter. Kustbevakningen tog upp cirka 500 liter olja vid fartyget och uppskattade vid avslutad saneringsinsats att de sammanlagt hade samlat in 1 000 liter vatteninblandad olja till sjöss. Rester av oljespillet drev oupptäckt norrut och nådde under skärtorsdagen 14 april och långfredagen 15 april Öckerö kommuns stränder, varvid saneringsarbete inleddes. Den 18 april upptäcktes även enstaka oljeklumpar på stränder i Kosterhavets Nationalpark och i Ytre Hvalers Nasjonalpark i Norge. Oljan visade sig bestå av en lågsvavlig VLSFO (Very Low Sulfur Fuel Oil), så kallad hybridolja. IVL Svenska Miljöinstitutet fick i uppdrag av Öckerö kommun att genomföra en miljöundersökning med syftet att 1) undersöka oljeföroreningsgraden och 2) ge förslag på eventuella åtgärder och uppföljning av utsläppet. Den 3 maj 2022 genomfördes provtagning av sediment, ryggradslösa djur (strandsnäcka, Littorina littorea och stillahavsostron, Magallana gigas) och makroalger (blåstång, Fucus vesiculosus och sågtång, Fucus serratus) i fem oljedrabbade (Kröckle, Räveskär, Båteviksholmarna, Norra Öckerö och Saltars) och två referensområden (Halse långe och Tjolmen). Provtagningen genomfördes tillsammans med Öckerö kommuns ekolog och miljö- och hälsoinspektör samt en inspektör från ITOPF. Alla prover, inklusive ett vattenprov med oljeskimmer från Norra Öckerö och ett oljeprov insamlat av kommunen under saneringsarbetet, analyserades för innehåll av alifater, aromater, BTEX, PAHer och alkylerade PAHer. Uppmätta halter jämfördes med ekotoxikologiska gränsvärden för ytvatten, sediment och biota enligt HVMFS 2019:25. Halter i ostron och makroalger/tång jämfördes också med Livsmedels- och Naturvårdsverkets rekommendationer för livsmedel. Sedimenten klassades enligt SGU:s riktlinjer. Provtagningen genomfördes en knapp månad efter påslaget då även ett omfattande saneringsarbete hade slutförts. Förhöjda halter av oljeföroreningar uppmättes i stillahavsostron, i makroalger från tångbältet och i vattnet kring den oljeförorenade tången. Området Norra Öckerö var kraftigt påverkat, och här överskreds både Havs- och vattenmyndighetens gränsvärden för bens(a)pyren i biota och Livsmedelsverkets gränsvärden för både bens(a)pyren och PAH4 i tvåskaliga blötdjur. Det finns inga gränsvärden för makroalger/tång, men om man använder de ekotoxikologiska gränsvärdena för biota (egentligen utarbetade för kräft- och blötdjur) på alger så överskreds halterna med en faktor 13 för fluoranten och 132 för bens(a)pyren. Även Livsmedelsverkets gränsvärden för bens(a)pyren och PAH4 i kött och fisk överskreds kraftigt för tångskott från Norra Öckerö. Sammanfattningsvis fanns det vid provtagningstillfället risk för förgiftning vid konsumtion av alger och ostron (och sannolikt andra stationära organismer) skördade i och kring området Norra Öckerö. Sedimenten påvisade inga miljögifter som kunde kopplas till oljespillet. Det var sannolikt för tidigt för att se någon effekt av oljesedimentation. Halterna av fluoranten i sediment från Kröckle och Tjolmen (referenslokal) motsvarade medelhög halt (klass 3) enligt SGU:s tillståndsklassning. Sedimentet från Kröckle innehöll även förhöjda halter av pyren (medelhög halt, klass 3). Här förekommer sannolikt kontamineringskällor såsom väg- och/eller eller båttrafik att beakta.Vattenprovet från Norra Öckerö innehöll höga halter av fenol. Vidare överskreds det maximala årsmedelvärdet för bens(a)pyren med en faktor 8 och den maximala engångshalten för bens(ghi)perylen med en faktor 3. Vattnet kring tångbältet i området Norra Öckerö var således giftigt. Den relativa halten av 2–6-ringade PAHer var speciellt hög i Öckeröoljan och utgjorde nästan 90% av de relativa miljögiftsinnehållet, vilket i sin tur kan medföra långsiktig miljöpåverkan. Oljespillet innebar trots sitt relativt ringa omfång att en längre kuststräcka drabbats. Oljan var ovanligt klibbig och därför mycket svårsanerad. Förutom den olja som flutit i land och samlats upp till sjöss har tångbältet, som sträcker sig längs hela klippkusten, fungerat som ett samlingsfilter för oljan, där den sedan fastnat och läckt vattenlösliga ämnen till omgivande havsvatten. Eftersom det blivit mer vanligt att plocka vilda alger för husbehov, och flera algodlingar har etablerats längs kusten, bör berörda myndigheter skyndsamt utarbeta gränsvärden för oljeförorening av makroalger. Kommunen rekommenderas att beakta möjliga oljespill i sin kustzonplanering och vid etablering av känsliga verksamheter som t ex vattenbruksanläggningar inom kommunalt vatten. Sammantaget orsakade oljespillet kontaminering av biota på många platser, varav inte alla provtagits i denna studie av praktiska och ekonomiska skäl , med möjliga konsekvenser för både vattenlevande organismer och människors möjlighet att röra sig fritt och äta sjömat från området. En uppföljningsstudie rekommenderas för att förstå de långsiktiga effekterna av hybridoljespillet både ur biologisk och mänsklig synvinkel.On April 14-15, 2022 a marine spill of hybrid oil (VLSFO) reached the Öckerö and Hönö archipelago. The oil originated from a spill that occurred while the ship Alpine Penelope (Creole Marine Ltd) drew oil from the Swedish bunker ship Fox Luna (BRP Shipping AB) at sea while anchored by the lighthouse Trubaduren outside Gothenburg harbor. The crew estimated the spill to 30-50 L while the Swedish coastguard collected 500 L by the ship and an additional 1000 L of oily water at sea. Single clumps of oil were found as far north as “Ytre Hvaler”, a national park in southern Norway. Öckerö municipality engaged IVL Swedish Environmental Research institute to 1) investigate the degree of marine pollution caused by the spill, and 2) provide suggestions for mitigation actions and make a follow-up plan for the spill. On May 3, 2022 sediment, invertebrates (snails, Littorina littorea and oysters, Magallana gigas) and macroalgae (Fucus vesiculosus and Fucus serratus) were collected at five oil contaminated (Kröckle, Räveskär, Båteviksholmarna, Norra Öckerö and Saltars) and two reference sites (Halse långe and Tjolmen). Sampling was carried out together with two environmental officers from Öckerö municipality and a representative from ITOPF. All samples, including a water sample from ”Norra Öckerö” and an oil sample collected by the municipal staff during beach cleaning, were analyzed for their contents of aliphatic and aromatic compounds, BTEX, PAHs and alkylated PAHs. Measured concentrations in water, sediment and biota were compared to limit values for individual compounds given in HVMFS 2019:25 based on the EU water framework directive. Measured concentrations in oysters and algae were compared to limit values for seafood for human consumption, provided by the Swedish food agency and the Swedish EPA. Sediments were classified according to SGU guidelines. Elevated oil pollutant levels were detected in oysters, macroalgae and in seawater surrounding oil polluted algae. The site ”Norra Öckerö” was highly impacted, and both biological and consumption related limit were exceeded for benzo(a)pyrene in biota and bivalves. There are no limit values for PAHs in macroalgae, but by comparing to those developed for biota (bivalves and crustaceans), the environmental limit values were exceeded in algal shoots by a factor 13 for fluoranthene and a factor 132 for benzo(a)pyrene. The limit values for human consumption were also exceeded for benzo(a)pyrene and PAH4 in algae shots from “Norra Öckerö”. At the time of sampling there was thus a serious risk of PAH poisoning from eating oysters or algae (and likely other stationary organisms) collected in the ”Norra Öckerö” area and surroundings. The sediment samples did not show any pollution related to the oil spill. The elevated levels of fluoranthene and pyrene measured at the reference site “Tjolmen” corresponded to SGU class 3 (moderate pollution). This pollution was likely combustion related, originating from boat or car traffic, and should be further investigated. The water sample from ”Norra Öckerö” contained high levels of phenol, the annual average limit value for benzo(a)pyrene was exceeded by a factor 8 and the maximum limit value for benzo(ghi)perylene was exceeded by a factor 3. Consequently, the water close to the algal belt was toxic. The analyzed oil sample contained high amounts of 2-6 ringed PAHs, which constituted almost 90% of the organic pollutants of the oil. This makes the Öckerö VLSFO oil particularly prone to causing long term effects.Although small, the spill did affect a large part of the coastline. Due to difficulties of coming ashore, all samples could not be collected at all stations. It is likely that biota from the station “Kröckle” contained similar levels of oil pollutants as biota from “Norra Öckerö”, yet samples could not be collected there. Correspondingly, biota from oil polluted areas that were not included in the sampling program likely contained high concentrations of oil pollutants in line with what was found at “Norra Öckerö”. The oil was very sticky and therefore particularly difficult to clean up. The algal belt that extends all along the brim of every island has functioned as an oil filter, collecting the remaining water borne oil, which has then continued to leak water soluble oil components to the coastal waters. In all, the oil spill has led to contamination of biota in many places, with “Norra Öckerö” as the most severely affected site, having negative consequences for marine life and also affecting recreation and collection of food from the sea. Because it has become popular to pick and eat wild algae, and algae farms have been established along the coasts, regulations for safe pollution levels in seaweed and algae should urgently be established by food authorities. The municipality is recommended to consider future oil spills and local pollutions sources, like harbors, roads et c in their coastal planning, especially regarding locations for aquaculture. A follow-up study of the Öckerö VLSFO spill is recommended to further understand the long-term effects on marine life and humans.Commissioned by: Länsstyrelsen i Västra Götalands län.</p
Indikatorer för en hållbar utveckling inom batterivärdekedjan
No full textDenna studie är en del av det fortsatta regeringsuppdrag som Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU) erhållit som handlar om att utveckla myndighetssamverkan för Sveriges delar av en hållbar europeisk värdekedja för batterier. En utveckling mot en mer hållbar batterivärdekedja (BVK) innebär enligt regeringsuppdraget att de problemområden som finns behöver förbättras och de möjligheter som finns förstärkas. Indikatorer kan användas för att följa utvecklingen. Inom detta uppdrag har en litteraturstudie genomförts där indikatorer sammanställts som kan vara tillämpliga för att kunna följa utvecklingen. I uppdraget har även ingått att ta ställning till frågor om tänkta användares behov möts bäst av statiska indikatorer, kontextberoende indikatorer eller en kombination av dessa, samt när kvalitativa eller kvantitativa indikatorer är mest ändamålsenliga. Inom olika delar av BVK finns olika problem och möjligheter, vilket beskrivits väl i en rapport från ett tidigare samverkansuppdrag mellan Energimyndigheten, Naturvårdsverket och SGU (Energimyndigheten, 2022). Dessa problem och möjligheter tillsammans med de målområden och de kriterier för hållbarhet som sattes upp inom samverkansuppdraget har utgjort en grund för de indikatorer som presenteras i denna studie. BVK är i en relativt ny fas sett till den kontext som avsågs i samverkansuppdraget där litiumjonbatterier (LIB) till elfordon var i fokus. De stora problemområdena kring hållbarhet inom BVK för LIB kopplas till stor del till en brist på hållbarhet vid råmaterialframställningen som idag nästan uteslutande sker utanför Europa. Batteriproduktion kräver stora mängder energi, vilket ställer krav på att den energi som nyttjas i så stora delar som möjligt utgörs av förnyelsebar energi. I övrigt handlar produktionssteget (som vid all produktion) om att sikta på en så hög resurs- och materialeffektivitet som möjligt, vilket bland annat ställer krav på längre livslängd, smartare design och utökad spårbarhet. Kompetens och samverkan är två andra viktiga frågor för att få till en positiv hållbar utveckling inom BVK. Kompetens saknas i flera avseenden och i flera delar av BVK och den snabba utveckling som sker och det enorma behovet av batterier enligt flera studier ställer höga krav på en utökad samverkan (IEA, 2020; WEF, 2019).Parallellt med den snabba utvecklingen inom BVK kommer också mycket ny lagstiftning. Inte minst via nya EU-regleringar inom den gröna given (Green Deal). Flera av regleringarna kommer att ha en betydelse för den problematik som beskrivits ovan och för batterivärdekedjan på sikt. Inom de olika förslagen till ny EU-lagstiftning som lanserats på senare tid kommer mycket av detaljerna att fastställas längre fram genom delegerade akter. Här finns möjligheter för aktörer inom BVK att göra sin röst hörd i den process där medlemsstaterna får komma in med synpunkter. En hypotes är att denna process skulle tjäna på en utökad samverkan mellan aktörer inom BVK med större möjligheter att se helheten och gemensamma problem och på så vis också ta fram inspel med gemensam nytta. I arbetet med att undersöka vilka befintliga indikatorer som kan användas för att följa en hållbar utveckling av BVK behöver de bakomliggande drivkrafterna fastställas. Det kan finnas olika drivkrafter för en etablering av en hållbar BVK. Aktörer kan ha olika mål och intressen i olika delar av BVK. Myndigheter och beslutsfattare kan exempelvis ha en syn på att den övergripande drivkraften med att etablera en mer hållbar BVK är för att bidra till en minskad klimatpåverkan, medan drivkraften för andra intressenter kan vara att tjäna pengar. Det ena behöver naturligtvis inte utesluta det andra, men i förlängningen kan det ge olika uppfattning om vilken påverkan som är mer eller mindre viktig. Det gör att indikatorer som kan användas för att mäta en hållbar utveckling av BVK kommer att svara på olika frågeställningar och peka i olika intresseriktningar. Hållbarhetsbegreppets tre delar (sociala, ekonomiska och miljömässiga) behöver alla beaktas, vilket också betyder att en indikator kan peka på en ekonomiskt positiv utveckling, men där det samtidigt inte behöver betyda en positiv social och/eller miljömässig sådan. För aktörer i olika delar av BVK bör hållbarhet inte längre bara vara ett regulatoriskt krav, utan snarare bli en nyckelkomponent i affärsstrategin. Särskilt eftersom hållbarhetskraven när det gäller klimatpåverkan, efterlevnad av mänskliga rättigheter och ansvarsfull användning av råvaror ständigt främjas inte bara på politisk nivå utan också av kunder, investerare och intressegrupper. Ytterligare en viktig del, kopplat till indikatorer för att beskriva utvecklingen inom BVK, är att det behövs hänvisning till vilka företag och aktörer som avses vara verksamma inom BVK. Detta har inte varit en del att lösa inom detta uppdrag. En hypotes är att det exempelvis skulle gå att använda så kallade SNI-koder. SNI är en standard för svensk näringsgrensindelning för att bland annat hänföra företagens verksamhet till en eller flera näringsgrenar (SCB, 2023a). Eftersom BVK består av olika typer av företag kan alla förmodligen inte knytas till en och samma SNI-kod, men ett sätt att lösa det kan vara att utgå ifrån det företag som producerar batterier och därefter, liknande en livscykelinventering, följa företagets aktiviteter och kopplingar till aktörer upp- och nedströms batteriproduktionen. Det finns många hållbarhetsindikatorer redan idag som används för att mäta utvecklingen inom olika värdekedjor, branscher och företag både på global (Agenda 2030) och nationell nivå (Sveriges miljömål). Redan idag rapporterar företag om sin ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. Olika myndigheter har ansvar för att ställa samman information om Sveriges arbete med att uppnå globala och nationella miljömål där indikatorer ligger till grund för bedömningarna.Även indikatorer inom en av de tre dimensionerna kan visa på olika riktningar. Exempel på detta kan vara att klimatpåverkan minskar genom ökad andel förnyelsebar energi, men att detta samtidigt kan bidra till en utökad resursanvändning (primära material i form av metaller och mineral). Detta kommer inte att gå att undvika i vissa fall och därför är det av stor vikt att väga olika motsatser och att sträva efter det alternativ som totalt sett är det mest hållbara. Indikatorer ska därför ses som ett verktyg av flera för att kunna belysa differenser och avväganden i en större kontrast.Inom denna studie är en generell notering att det till antalet finns fler beskrivna och listade miljömässiga och sociala indikatorer än ekonomiska. Beträffande ekonomiska indikatorer kan dessa också ses som mer generella och därför inte ha specifika kopplingar till olika branscher.Studien diskuterar också viktiga aspekter kring tolkning av indikatorer och datakvalitet ihop med några exempel på BVK-indikatorer. Bland annat är det av relevans att förstå ursprunget och eventuella begränsningar som de underliggande datakällorna kan ha. Alla datakällor är dock unika på sitt sätt och kräver att en djupare analys av datakällor och klassificering av indikatorkategori görs på varje indikator som ska användas, förslagsvis med studiens samling av aspekter kring indikatorer och data. Utgångspunkten för denna rapport har varit att indikatorerna tillsammans och var för sig beskriver de delar som kan utgöra positiva och negativa effekter för att batterivärdekedjans utveckling blir så hållbar som möjligt. Utifrån dessa indikatorer är det sedan upp till myndigheter och beslutsfattare att, tillsammans med aktörerna inom BVK, driva utvecklingen åt rätt håll.
Humanexponering av mikroplast i luft
No full textIVL Svenska Miljöinstitutet har fått i uppdrag av Naturvårdsverket att utvärdera och föra resonemang kring hur exponering av mikroplast via luft kan övervakas i Sverige, redovisa lämpliga metoder och kostnader avseende detta samt att undersöka om möjligheterna finns att övervakningen sker inom ramen för pågående nationell luftmiljöövervakning.Ur ett humantoxikologiskt perspektiv bör mätningar göras för partiklar med en aerodynamisk diameter mindre än 10 µm (PM10) respektive 2,5 µm (PM2,5). Mätningarna bör främst ske i tätorter med aktiv pumpad provtagning, och initialt bör mätningar ske kontinuerligt på dygns- eller veckobasis för att lättare kunna fatta mätstrategiska beslut om framtida övervakning av mikroplast avseende mätfrekvens och lämpliga mätperioder under året. Rimligtvis följer halterna av mikroplast samma årsvariation som partikelhalter, vilket innebär att högst halter sannolikt uppmäts på våren. Befintliga mätnätverk rekommenderas att användas.Både för provtagning och analys rekommenderas främst glasfiberfilter, alternativt annat filter som är kompatibelt med mätinstrument på befintliga mätstationer. Vid val av annan filtersort för provtagning bör efterföljande preparering och analys beaktas. Termoanalytiska metoder, så som pyrolys-GC/MS och TED-GC/MS, rekommenderas som analysmetod för mikroplast i luft.Inom den nationella luftövervakningen rapporteras resultaten som viktenhet per kubikmeter luft. Samma mätenhet rekommenderas även för mikroplast, förslagsvis som mg/m3 eller ng/m3 beroende på uppmätt haltnivå. Ett referensbibliotek, vilket är ett paketerat informationsunderlag med kända markörer för olika plaster, krävs för att man i analysen ska kunna identifiera mikroplasterna. Ett beslut måste därmed tas om vilka typer av mikroplast som ska analyseras för att analysresultaten så långt som möjligt ska kunna spegla den totala halten mikroplast i ett prov.Befintlig provtagning inom den nationella luftövervakningen bedöms nödvändigtvis inte påverkas av den utökade analysen av mikroplast förutsatt att typen av filter är kompatibel med provtagningsutrustningen. IVL Swedish Environmental Research Institute was commissioned by the Swedish Environmental Protection Agency to evaluate how the human exposure to airborne microplastics can be monitored in Sweden, to report suitable methods and costs in this regard, and to investigate the possibilities of incorporating such measurements within the framework of ongoing national environmental monitoring.From a human toxicological perspective, measurements should be performed on particles with an aerodynamic diameter of 10 µm (PM10) and 2.5 µm (PM2.5) respectively. The measurements are recommended to primarily take place in urban areas with active pumped sampling and initially measurements should be performed continuously on a daily or weekly basis to facilitate strategic decisions on future microplastic monitoring regarding measurement frequency and suitable measurement periods during the year. There is a probability that the levels of microplastics will tend to follow the same annual concentration variations as particulate matter, which means that the highest levels are likely to be measured in spring. Existing measurement networks are recommended to be used.Both for sampling and analysis, glass fiber filters are recommended, or alternatively, other filters that are compatible with sampling instruments at existing measuring stations. When choosing a different type of filter for sampling, one should consider the following preparation and analysis. Thermoanalytical methods, such as pyrolysis-GC/MS and TED-GC/MS, are recommended as analysis methods for microplastics in air.Within the national air monitoring network, the results are reported as units of weight per cubic meter of air. The same measurement unit is also recommended for microplastics, for example as mg/m3 or ng/m3 depending on the measured concentrations.A reference library, which is a packaged information base with known markers for different plastics, is required to identify the microplastics in the analysis. A decision must therefore be made on which types of microplastic that are to be analyzed for the analysis results to best reflect the total concentration of microplastics in a sample.Existing sampling within the national air monitoring network is not necessarily considered to be affected by an expanded analysis of microplastics provided that the type of filters used are compatible with the sampling equipment
P-plats till samlingsplats
No full textI våra städer och förorter finns ofta stora parkeringsytor nära husen – asfaltsytor som inte används fullt ut och känns ödsliga och ogästvänliga. Det gäller inte minst i områden där boendes bilinnehav har minskat, kanske till följd av mer kollektivtrafik och bättre cykelvägar. Projektet Från p-plats till samlingsplats startades för att bidra till en omställning till mer hållbara, inkluderande och estetiska livsmiljöer genom att samskapa och testa nya lösningar för att förvandla outnyttjad parkeringsyta till samlingsplatser för de boende. Inom projektet har tre större allmännyttiga fastighetsägare samarbetat med forskare och arkitekter med att utforma lösningar för omvandling av p-ytor till samlingsplatser. De tre omvandlingarna har skett genom ett aktivt involverande boende både i design och fysisk omvandling i: Kortedala i Göteborg, Markbacken i Örebro och Gottsunda i Uppsala. I den här rapporten beskrivs dels hela processen för de tre omvandlingarna, del listas en del lärdomar som kan vara bra att ta del av för den som vill driva liknande omvandlingar på andra platser. Lärdomarna inkluderar exempelvis: • Välj en plats där personer rör sig kontinuerligt. Det gör det lätt att hitta dit och känna sig trygg. • Genomför omvandlingen i nära samverkan med förvaltare som har ansvar för utvecklingen av området och känner närmiljön. • Dra nytta av andra förändringar också ska ske i området. Då kan platsen få ett framtida användningsområde som arena för dialoger med de boende. • Planera så dialog och inspel kring utformning kan ges sammanhängande under en kortare tidsperiod och att återkopplingen vid omvandlingen inte dröjer för länge. • Var tydlig med vilken plats, tid, och hur mycket pengar som kan läggas på platsens omvandling. Då vet de boende inom vilka ramar de kan påverka. • Nyttja processledare, intern eller extern, med kompetens inom platsledd utveckling och utformningen av sociala platser, för att säkerställa kvalitet
Capacity Developmentfor Water : Step-by-step guide from individualto sector wide capacity development
No full textCapacity Development is described as the process through which individuals, organizations and societies obtain, strengthen, and maintain the capabilities to set and achieve their own development objectives over time (UNDP, 2008). The term of capacity development, previously defined as capacity building, evolved since 1970s, incorporating the development of organizations and the broader social environment into the initial focus on strengthening only the individual capacities and human resources (Bester, 2015; Lusthaus et al., 2002). To contribute to the discussions and application of the concept of capacity development in water, SIWI has developed, through a process of literature review and consultation with experts, a framework for capacity development in water (SIWI, 2023), as well as this Step-by-Step Guide for its application. This document is intended to provide water practitioners with a stepwise approach for intervening in capacity development programs. We define practitioners as water professionals implementing practical interventions in the sector, as opposed to performing academic or research work. Practitioners may play different roles in different stages of the process described in this guide: such as design the development of the intervention, support certain aspects of it, or facilitate some sections
Building the Climate Rationale for Water Sanitation and Hygiene interventions
No full textThis guideline outlines what the working definition of climate rationale is and provides guidance for the water, sanitation and hygiene (WASH) sector in its development at country level, identifying some key elements that enhance the climate rationale and linking it to the achievement of a range of country-level outputs. These elements include but are not limited to i) Climate impacts to be addressed, including vulnerabilities and risks of the climate impacts to children and women; ii) Emission trajectories for mitigation actions; iii) Assessment of adaptation options based on priorities; and iv) How the proposed intervention fits into broader domestic and international policies and decision-making processes. The climate rationale is meant to assist policymakers, donors, practitioners and service providers in the WASH and related sectors to develop strong and robust explanation of the climate impacts, risks, and vulnerabilities to be addressed, or the emissions pathways to be shifted, and to explain how the proposed interventions will address such risks and vulnerabilities to achieve climate resilient services
Water Scarcity and Climate Change Enabling Environment Analysis for WASH: Middle East and North Africa
No full textThe Middle East and North Africa (MENA) Region is the most water stressed region in the world. According to 2018 data, 14 of the 17 most water stressed countries globally were in the region, including the top six (FAO, 2022). However, the overall level of water stress of a country does not paint a full picture on the risk and impact to the country and its people, including children. Moreover, the level of water stress does provide information about a country readiness to manage water stress impact. Assessing the “readiness” of a country’s enabling environment to tackle water scarcity and related compounding climate change risks is the main aim of this report. An in-depth analysis of the enabling environment within the water and climate sectors was undertaken in 14 MENA countries. The assessment was structured using the Sanitation and Water for All (SWA) enabling environment building blocks (SWA, n.d.): “Policy and Strategy”, “Institutional Arrangements”, “Financing”, “Capacity Development”, and “Planning, Monitoring and Review”. Under each building block, assessment criteria were defined and subsequently measured through the use of a combination of the findings from country desk reviews and country surveys distributed to UNICEF country offices
Rening av PFAS-förorenat lakvatten i jonbytarfilter med uppströmsflöde : Försök på anläggningar Sivik och Löt
No full textRening av PFAS-förorenat lakvatten med jonbytarfilter testades i flera pilotstudier och visade bra resultat, särskilt vid krav på reduktion av PFAS med längre kolkedjor. Den största utmaningen i användning av jonbytarmassa för rening av lakvatten är att det antingen krävs en väldigt avancerad förbehandling eller att filtret behöver backspolas ofta för att undvika igensättning. Backspolning av filter blandar om jonbytarmassan, vilket gör att kolonnverkan förloras. Målsättning med projektet var att testa en utformning där lakvatten strömmar uppåt i en filterbädd med tillräckligt flöde för fluidisering av bädden. Rapporten beskriver försök som genomförts i en större pilotskala på Sivik avfallsanläggning samt försök i mindre pilotskala på Löt avfallsanläggning. På Sivik har ett standard DynaSand filter fyllts med jonbytarmassa och körts under 9 månader. På Löt har jämförande försök med nedströms jonbytarfilter och två seriekopplade uppströmsfilter genomförts.Försök på Sivik visade att det var avgörande att omsätta jonbytarmassa i filtret genom att driva mammutpumpen för att bibehålla bra rening. Det var dock utmanande att hitta en balans mellan omsättning av massan och risken för förlust av massan med spolvatten. Det upptäcktes även att flödet i försöken var för lågt för homogen suspendering av massan vilket troligen skapade kortslutningar av flöde genom filtret. Det ledde till varierande rening av PFAS med kortare kolkedjor. Trots utmaningarna var reduktion av PFOS i genomsnitt 94% som medel vid behandling av 14 300 bäddvolymer (BV) av vatten. Utgående PFOS-halter var ca 13 gånger lägre än respektive målsättningsvärde för anläggningen. Satsvisa labbförsök visade att jonbytarmassan hade mycket kapacitet kvar när försöken avslutades och reducerade PFOS och andra längre PFAS nästan lika bra som ny jonbytarmassa. I försök på Löt visade 2-stegs uppströmsfilter liknande rening som ett nedströmsfilter, vilket bekräftar att kapacitetsutnyttjande av jonbytarmassa kan vara liknande med de två processutformningarna.Förlust av massa noterades både med nedströmsjonbytare (i försök på Löt vid backspolning) och uppströmsjonbytare (i försök på Sivik). Orsaken till förlusten av jonbytarmassa härrör till att ett standard DynaSand filter nyttjats. Detta filter i standardutförande är avsett för media med en betydligt högre densitet än den jonbytarmassa som nyttjats i Sivik. I projektet testades några modifieringar och driftsinställningar som gynnade funktionen i DynaSand filtret. Ytterligare modifieringar och tänkbara förbättringar och åtgärder för minskad risk av förlust av jonbytarmassa med låg densitet samt vikten av polerande rening från eventuella mindre mängder jonbytarmassa som kan följa med utgående vatten diskuteras i rapporten.Treatment of PFAS-contaminated leachate with ion exchange filters has been studied in several pilot studies and showed good results, especially in the case of requirements for the reduction of PFAS with longer carbon chains. The biggest challenge with using ion exchange mass for leachate treatment is that either a very advanced pre-treatment is required or that the filter needs to be backwashed frequently to avoid clogging. Backwashing of filters mixes the ion exchange mass, which causes the column action to be lost. The aim of the project was to test the design where leachate flows upstream of a filter bed with a sufficient flow to fluidize the bed. The report describes trials carried out on a larger pilot scale at the Sivik waste facility as well as trials on a smaller pilot scale at the Löt waste facility. At Sivik, a standard DynaSand filter has been filled with ion exchange resin and run for 9 months. At Löt, comparative trials with downstream ion exchange filters and two upstream filters in series have been carried out. Trials at Sivik showed that it was crucial to mix the ion exchange mass in the filter by running the airlift pump to maintain good treatment results. However, it was challenging to find a balance between mixing the resin and the risk of media loss with flushing water. It was also discovered that the flow rate in the trials was too low for homogeneous suspension of the resin, which is believed to have created shortcuts of flow through the filter. This led to varying purification of the shorter PFAS. Despite the challenges, reduction of PFOS averaged 94% during the course of the trial where 14 300 bed volumes (BV) of water was treated. Effluent PFOS concentrations were approximately 13 times lower than the respective effluent target value for the facility. Complementary lab-scale trials showed that the ion exchange resin had a lot of capacity left when the tests ended and reduced PFOS and other longer PFAS almost as good as new ion exchange resin. In tests at Löt, the 2-stage upstream filter showed similar treatment efficiency as a downstream filter, confirming that capacity utilization of ion exchange resin can be similar with the two process designs. Loss of mass was noted both with downstream ion exchangers (in trials on Löt during backwash) and upstream ion exchangers (due to poor design of a resin mixing system). Measures to reduce the risk of the resin loss as well as the importance of polishing removal of possible smaller amounts of resin are discussed in the report