IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Arbetsmiljön i småföretag i industrihus.
No full text17 företag lokaliserade i två byggnader har undersökts för att påvisa problem som ofta förekommer i företag som inryms i samma byggnad som andra. Det dominerande problemet är bristande ventilation. Det förekommer också problem med luftföroreningar som uppkommer då kemikalier transporteras inom byggnaden.17 företag lokaliserade i två byggnader har undersökts för att påvisa problem som ofta förekommer i företag som inryms i samma byggnad som andra. Det dominerande problemet är bristande ventilation. Det förekommer också problem med luftföroreningar som uppkommer då kemikalier transporteras inom byggnaden
Reningsteknik för svetsrökens gasformiga komponenter.
No full textSyftet med aktuella projektområde är att presentera fungerande filterenheter för behandling av arbetshygieniskt intressanta gasformiga föreningar i svetsrök. I projektdel 1 har en omfattande litteratur och marknadsundersökning genomförts och effektiviteten hos utvalda adsorbentmaterial har studerats vid laboratorieförsök. Adsorbentmaterialen Purafil och Soda Lime Reagent, vilka i tidigare tester fungerat dåligt, uppvisade en jämförbar och god avskiljande förmåga, med avseende på NO. Purafil neutraliserade även NO2 medan SLR måste kompletteras med ett alkaliskt impregnerat material för att samma funktion skall uppnås. För att erhålla denna funktion hos materialen fordras en uppehållstid i reaktorn för den behandlade gasen som är minst dubbelt så stor (0.5 s) som den som rådde i tidigare studerade filterenheter, IVL A340. Någon ekonomisk realiserbar reningsmetod för behandling av CO kan ej presenteras. Ozon som är en mycket reaktiv förening kan man anta oskadliggörs i kontakt med de partikelbemängda sugledningarna. För att bekräfta laboratorietesternas utsago beträffande effektivitet och för att erhålla säkrare uppgifter om kapacitet och kostnader för aktuella filter föreslås att en fälttest genomföres med utrustning som dimensioneras med hänsyn till de rön som gjorts i denna undersökning.Syftet med aktuella projektområde är att presentera fungerande filterenheter för behandling av arbetshygieniskt intressanta gasformiga föreningar i svetsrök. I projektdel 1 har en omfattande litteratur och marknadsundersökning genomförts och effektiviteten hos utvalda adsorbentmaterial har studerats vid laboratorieförsök. Adsorbentmaterialen Purafil och Soda Lime Reagent, vilka i tidigare tester fungerat dåligt, uppvisade en jämförbar och god avskiljande förmåga, med avseende på NO. Purafil neutraliserade även NO2 medan SLR måste kompletteras med ett alkaliskt impregnerat material för att samma funktion skall uppnås. För att erhålla denna funktion hos materialen fordras en uppehållstid i reaktorn för den behandlade gasen som är minst dubbelt så stor (0.5 s) som den som rådde i tidigare studerade filterenheter, IVL A340. Någon ekonomisk realiserbar reningsmetod för behandling av CO kan ej presenteras. Ozon som är en mycket reaktiv förening kan man anta oskadliggörs i kontakt med de partikelbemängda sugledningarna. För att bekräfta laboratorietesternas utsago beträffande effektivitet och för att erhålla säkrare uppgifter om kapacitet och kostnader för aktuella filter föreslås att en fälttest genomföres med utrustning som dimensioneras med hänsyn till de rön som gjorts i denna undersökning
Driftssäkerhet hos klorgasvarnande instrument.
No full textDe fem klorvarnande instrumenten Chloralert, Tectafume, Chloros, Interscan och Draeger provades 1982 i en inledande fas på laboratorium. Repeterbarhet, onoggrannhet, larmtid och nollpunktsdrift undersöktes. Känslighet mot temperatur- och fuktvariation undersöktes. Slutligen undersöktes störning av gaserna klordioxid, svaveldioxid och svavelväte. Beroende av olika störnivåer klarar instrumenten de simulerade miljöerna mer eller mindre bra. Temperaturkänslighet är vanlig. Stor skillnad mellan instrumenten föreligger i störbenägenhet pga gaserna.De fem klorvarnande instrumenten Chloralert, Tectafume, Chloros, Interscan och Draeger provades 1982 i en inledande fas på laboratorium. Repeterbarhet, onoggrannhet, larmtid och nollpunktsdrift undersöktes. Känslighet mot temperatur- och fuktvariation undersöktes. Slutligen undersöktes störning av gaserna klordioxid, svaveldioxid och svavelväte. Beroende av olika störnivåer klarar instrumenten de simulerade miljöerna mer eller mindre bra. Temperaturkänslighet är vanlig. Stor skillnad mellan instrumenten föreligger i störbenägenhet pga gaserna
Analys av jord och grundvatten vid tre impregneringsverk i Sverige. Litteraturundersökning över arsenikspridning i samband med träimpregnering.
No full textTryckimpregnering av trä sker i Sverige på ca 220 platser. Vid impregneringsanläggningarna kan spill uppstå av träskyddsmedel som kan tränga ner i omkringliggande jord och grundvatten. IVL har tillsammans med Svenska Träskyddsinstitutet utformat ett pilotprojekt som innebär provtagning av jord och grundvatten kring tre impregneringsverk i Sverige. Rapporten innehåller också en litteraturundersökning över arsenikspridning i samband med träimpregnering.Tryckimpregnering av trä sker i Sverige på ca 220 platser. Vid impregneringsanläggningarna kan spill uppstå av träskyddsmedel som kan tränga ner i omkringliggande jord och grundvatten. IVL har tillsammans med Svenska Träskyddsinstitutet utformat ett pilotprojekt som innebär provtagning av jord och grundvatten kring tre impregneringsverk i Sverige. Rapporten innehåller också en litteraturundersökning över arsenikspridning i samband med träimpregnering
Organiska ämnen i rökgaser från en mindre förbränningsanläggning för hushållsavfall.
No full textRökgasprover från förbränning av hushållsavfall har analyserats i syfte att identifiera de organiska ämnen som utgör den neutrala fraktionen. Speciellt intresse har ägnats klorerade föreningar, efterssom man i denna grupp återfinner komponenter som är stabila, bioackumulerbara och har biologisk effekt. Efterssom identifieringsarbetet kräver tillgång till relativt stora substansmängder, genomfördes provtagningen på en mindre anläggning med jämförelsevis höga halter av organiska ämnen i rökgaserna. Kvantitativt domineras neutralfraktionen av alifatiska kolväten och PAH. Klorerade organiska föreningar förekommer i samtliga prover, vilket tyder på en generell bildning. Mängdmässigt utgör de som mest 5-10 % av den neutrala fraktionen.Rökgasprover från förbränning av hushållsavfall har analyserats i syfte att identifiera de organiska ämnen som utgör den neutrala fraktionen. Speciellt intresse har ägnats klorerade föreningar, efterssom man i denna grupp återfinner komponenter som är stabila, bioackumulerbara och har biologisk effekt. Efterssom identifieringsarbetet kräver tillgång till relativt stora substansmängder, genomfördes provtagningen på en mindre anläggning med jämförelsevis höga halter av organiska ämnen i rökgaserna. Kvantitativt domineras neutralfraktionen av alifatiska kolväten och PAH. Klorerade organiska föreningar förekommer i samtliga prover, vilket tyder på en generell bildning. Mängdmässigt utgör de som mest 5-10 % av den neutrala fraktionen
Kemikaliehantering inom hotell och restauranger.
No full textKemikaliehanteringen inom hotell och restauranger har studerats med avsikten att kartlägga de kemiska riskerna som personalen utsätts för. Hudkontakt med bl.a. diskmedel är den dominerande expositionsvägen och har i en del fall givit upphov till eksem. Inandning av luftföroreningar förekommer bl.a. vid diskmaskiner och högtrycksrengöring där tvättlösningen bildar en alkalisk aerosol. I en del fall har alkalihalter uppmätts som överskridit takgränsvärdet för natriumhydroxid. För många av de problem som konstaterats finns lösningar. Kunskap om detta saknas dock till vissa delar på en del arbetsplatser. En slutsats i rapporten är därför att åtgärderna bör sammanställas i åtgärdsblad som beskriver hur man bör gå tillväga för att få en god kemisk arbetsmiljö vid olika arbetsmoment. Arbetsmoment som kan beröras är tex diskning i porslinsdiskmaskin, handdiskmaskin, silverputsning, golvrengörning, rengöring av fritöser och shakrar.Kemikaliehanteringen inom hotell och restauranger har studerats med avsikten att kartlägga de kemiska riskerna som personalen utsätts för. Hudkontakt med bl.a. diskmedel är den dominerande expositionsvägen och har i en del fall givit upphov till eksem. Inandning av luftföroreningar förekommer bl.a. vid diskmaskiner och högtrycksrengöring där tvättlösningen bildar en alkalisk aerosol. I en del fall har alkalihalter uppmätts som överskridit takgränsvärdet för natriumhydroxid. För många av de problem som konstaterats finns lösningar. Kunskap om detta saknas dock till vissa delar på en del arbetsplatser. En slutsats i rapporten är därför att åtgärderna bör sammanställas i åtgärdsblad som beskriver hur man bör gå tillväga för att få en god kemisk arbetsmiljö vid olika arbetsmoment. Arbetsmoment som kan beröras är tex diskning i porslinsdiskmaskin, handdiskmaskin, silverputsning, golvrengörning, rengöring av fritöser och shakrar
Metoder för att eliminera tiosalter i anriknings- och utskovatten.
No full textDet har under senare tid konstaterats att det sker en pH-sänkning i recipienten nedströms i vissa sandmagasin. Detta sker pga att i vattnet ingående tiosalter oxideras. I rapporten diskuteras några av de tänkbara behandlingsmetoderna. Vid biologisk oxidation utnyttjar man bakterier av släktet Thiobacillus för att oxidera tiosalterna. Tillväxt av bakterier har inträffat i några av IVL undersökta vatten. Därför förordas att som nästa steg i detta projekt undersöka om det är möjligt att upprätthålla den biologiska oxidationen även under svenska vinterförhållanden. De kemiska oxidationsmedel som diskuteras är ozon, klorbaserade och väteperoxid. De klorbaserade kemikalierna har den nackdelen att de kan bilda klorinerade organiska komponenter och kloraminer. Användandet av väteperoxid innebär inte några sådana problem men kemikaliekostnaden är något högre. För ozon gäller att oklarhet råder om vilken oxidationsreaktion som inträffar. Tekniken är i Sverige relativt oprövad. Detta innebär att kostnadsberäkningarna blir mycket osäkra. De övriga metoder som diskuteras är alla relativt oprövade och kostnadskrävande.Det har under senare tid konstaterats att det sker en pH-sänkning i recipienten nedströms i vissa sandmagasin. Detta sker pga att i vattnet ingående tiosalter oxideras. I rapporten diskuteras några av de tänkbara behandlingsmetoderna. Vid biologisk oxidation utnyttjar man bakterier av släktet Thiobacillus för att oxidera tiosalterna. Tillväxt av bakterier har inträffat i några av IVL undersökta vatten. Därför förordas att som nästa steg i detta projekt undersöka om det är möjligt att upprätthålla den biologiska oxidationen även under svenska vinterförhållanden. De kemiska oxidationsmedel som diskuteras är ozon, klorbaserade och väteperoxid. De klorbaserade kemikalierna har den nackdelen att de kan bilda klorinerade organiska komponenter och kloraminer. Användandet av väteperoxid innebär inte några sådana problem men kemikaliekostnaden är något högre. För ozon gäller att oklarhet råder om vilken oxidationsreaktion som inträffar. Tekniken är i Sverige relativt oprövad. Detta innebär att kostnadsberäkningarna blir mycket osäkra. De övriga metoder som diskuteras är alla relativt oprövade och kostnadskrävande
Emissioner från mindre oljepannor
No full textMätningar av emissionerna från mindre oljebrännare eldade med destillatolja (EO1) har genomförts på tre olika brännare: modern hyreshusbrännare (1 MW), modern villabrännare (20-30 kW) och omodern villabrännare (20-40 kW). Mätningarna utfördes vid olika driftsfall där parametrarna luftöverfall, belastning och antal påslag per timme av brännare, varierades. Avsikten har inte varit att beskriva medelemissionen från en typisk oljeeldad panna. För detta fordras mätningar vid ett statistiskt urval av pannor i praktisk drift. Vid en ökning av antalet påslag per timme ökade CO-emissionen med 50 till 100% för hyreshusbrännaren och den omoderna villabrännaren. Antalet påslag per timme påverkade ej CO-emissionen från den moderna villabrännaren. När antalet påslag per timme ökades för samtliga brännare gäller att ingen effekt kunde påvisas av totalkolväte-emissionen. Vid 2-lågintervallreglering (6 påslag/h) av hyreshusbrännaren höjdes däremot medelemissionen av totalkolväten frånMätningar av emissionerna från mindre oljebrännare eldade med destillatolja (EO1) har genomförts på tre olika brännare: modern hyreshusbrännare (1 MW), modern villabrännare (20-30 kW) och omodern villabrännare (20-40 kW). Mätningarna utfördes vid olika driftsfall där parametrarna luftöverfall, belastning och antal påslag per timme av brännare, varierades. Avsikten har inte varit att beskriva medelemissionen från en typisk oljeeldad panna. För detta fordras mätningar vid ett statistiskt urval av pannor i praktisk drift. Vid en ökning av antalet påslag per timme ökade CO-emissionen med 50 till 100% för hyreshusbrännaren och den omoderna villabrännaren. Antalet påslag per timme påverkade ej CO-emissionen från den moderna villabrännaren. När antalet påslag per timme ökades för samtliga brännare gäller att ingen effekt kunde påvisas av totalkolväte-emissionen. Vid 2-lågintervallreglering (6 påslag/h) av hyreshusbrännaren höjdes däremot medelemissionen av totalkolväten frå
Ultrafiltrering av avfettningsbad
No full textPilot/fullskaleförsök med ultrafiltrering av ett avfettningsbad har utförts på ett större verkstadsföretag. Både hålfiber- och rörmembran har på ett effektivt sätt avskiljt mineralolja och suspenderade ämnen. Badets livslängd har vid försöken förlängts 4 ggr. Återvinningen av fosfater och karbonater uppgår till 75-90%. Återvinningen av nonjontensider varierar mellan 3-30%. Baserat på det experimentella underlaget presenteras en ekonomisk kalkyl för ett 10 m3:s avfettningsbad (koncentration 5 g/l) vars livslängd förlängs från 1 dygn till 1 vecka. Pay-off tiden för denna investering uppgår till 2,1 år. Den dominerande besparingsposten utgörs av de återvunna kemikalierna. Exkluderat från beräkningarna är den besparing som erhålls då avfallsmängden minskar med 1.800 m3 per år.Pilot/fullskaleförsök med ultrafiltrering av ett avfettningsbad har utförts på ett större verkstadsföretag. Både hålfiber- och rörmembran har på ett effektivt sätt avskiljt mineralolja och suspenderade ämnen. Badets livslängd har vid försöken förlängts 4 ggr. Återvinningen av fosfater och karbonater uppgår till 75-90%. Återvinningen av nonjontensider varierar mellan 3-30%. Baserat på det experimentella underlaget presenteras en ekonomisk kalkyl för ett 10 m3:s avfettningsbad (koncentration 5 g/l) vars livslängd förlängs från 1 dygn till 1 vecka. Pay-off tiden för denna investering uppgår till 2,1 år. Den dominerande besparingsposten utgörs av de återvunna kemikalierna. Exkluderat från beräkningarna är den besparing som erhålls då avfallsmängden minskar med 1.800 m3 per år
A simple Method for Determination of gaseous nitrous Acid in the Atmosphere
No full textA denuder technique for sampling an analysing nitrous acid at sub ppb level is described. After sampling teh denuder is leached in waer and the NO2-concentration is determined spectrophotometrically. The detection limit for 24 hours sampling is better than 0.02 ppb. PAN might be an important interference in background air during summertime conditions. The method was tested on synthetic gas mixtures of NO, NO2 and HNO2. It has been appeared that HNO2 can be formed by heterogeneous rections at surfaces. Measurements in the city of Gothenburg indicate that the major pathwy for HNO2-formation in urban air is the reaction between NO, NO2 and water vapor.A denuder technique for sampling an analysing nitrous acid at sub ppb level is described. After sampling teh denuder is leached in waer and the NO2-concentration is determined spectrophotometrically. The detection limit for 24 hours sampling is better than 0.02 ppb. PAN might be an important interference in background air during summertime conditions. The method was tested on synthetic gas mixtures of NO, NO2 and HNO2. It has been appeared that HNO2 can be formed by heterogeneous rections at surfaces. Measurements in the city of Gothenburg indicate that the major pathwy for HNO2-formation in urban air is the reaction between NO, NO2 and water vapor