IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Effektrelaterade utsläppskriterier, kartläggning och bedömning av miljöeffekter orsakade av emissioner från SSAB's handelsstålverk i Oxelösund.
No full textFöreliggande rapport utgör en sammanställning av de undersökningar som utförts i omgivningarna runt industrianläggningarna i Oxelösund. Som studieobjekt har valts SSAB's handelsstålverk, som är den största enskilda utsläppskällan i området. Målsättningen med projektet har varit att ta fram ett vetenskapligt sett så fullgott underlag som möjligt rörande konsekvenserna för den yttre miljön av de utsläpp till luft och vatten som för närvarande sker från handelsstålverket. I projektet har konsekvensanalysen förts så långt att man försökt koppla samman konstaterade eller förväntade effekter med enskilda föroreningskomponenter. Man har därigenom nått fram till sk effektrelaterade utsläppskriterier, varvid utsläppsnivån från en enskild delprocess ska kunna bedömas med ledning av vilka effekter i miljön det förorenade ämnet eller ämnena från delprocessen åstadkommer.Föreliggande rapport utgör en sammanställning av de undersökningar som utförts i omgivningarna runt industrianläggningarna i Oxelösund. Som studieobjekt har valts SSAB's handelsstålverk, som är den största enskilda utsläppskällan i området. Målsättningen med projektet har varit att ta fram ett vetenskapligt sett så fullgott underlag som möjligt rörande konsekvenserna för den yttre miljön av de utsläpp till luft och vatten som för närvarande sker från handelsstålverket. I projektet har konsekvensanalysen förts så långt att man försökt koppla samman konstaterade eller förväntade effekter med enskilda föroreningskomponenter. Man har därigenom nått fram till sk effektrelaterade utsläppskriterier, varvid utsläppsnivån från en enskild delprocess ska kunna bedömas med ledning av vilka effekter i miljön det förorenade ämnet eller ämnena från delprocessen åstadkommer
Nordiskt energiprojekt. Energisparande vid extern avloppsbehandling inom skogsindustrin.
No full textInom projektet studerades metodik och teknik för extern rening av skogsindustriella avloppsvatten i syfte att nedbringa energiförbrukningen vid minst oförändrat reningsresultat. Projektet klarlägger entydigt förhållandet mellan energisparmöjligheterna genom interna åtgärder för innehållande av tillfälliga fiberutsläpp och processtyrning i externreningsanläggningen vid ett modernt kartongbruk. Endast några få procent av den totala kalkylerade årliga kostnadsbesparingen i Fors, genom interna och externa åtgärder, faller på 'styrning av externreningsanläggningen'. Dessa förhållanden gäller i stort sett även för andra typer av massa- och pappersbruk.Inom projektet studerades metodik och teknik för extern rening av skogsindustriella avloppsvatten i syfte att nedbringa energiförbrukningen vid minst oförändrat reningsresultat. Projektet klarlägger entydigt förhållandet mellan energisparmöjligheterna genom interna åtgärder för innehållande av tillfälliga fiberutsläpp och processtyrning i externreningsanläggningen vid ett modernt kartongbruk. Endast några få procent av den totala kalkylerade årliga kostnadsbesparingen i Fors, genom interna och externa åtgärder, faller på 'styrning av externreningsanläggningen'. Dessa förhållanden gäller i stort sett även för andra typer av massa- och pappersbruk
Mätsystem för övervakning av luftkvaliteten i arbetsmiljön.
No full textI denna del behandlas kemtvätterier och deras möjligheter att införa mätsystem för arbetsmiljöövervakning. Rapporten bygger på de erfarenheter som finns redovisade i del A. Övervakningssystem är endast aktuella för de större tvätterier, som har en relativt god miljö. För flertalet tvätterier finns det mer akuta problem. Problem som måste lösas innan det blir aktuellt att investera i ett kostsamt mätsystem.I denna del behandlas kemtvätterier och deras möjligheter att införa mätsystem för arbetsmiljöövervakning. Rapporten bygger på de erfarenheter som finns redovisade i del A. Övervakningssystem är endast aktuella för de större tvätterier, som har en relativt god miljö. För flertalet tvätterier finns det mer akuta problem. Problem som måste lösas innan det blir aktuellt att investera i ett kostsamt mätsystem
Oljeskadade sjöfåglar i Skagerrak vintern 1980/81.
No full textRapporten behandlar resultaten av undersökningarna i samband med oljeutsläppet som förorsakade den omfattande sjöfågeldöden i Nordsjön under vintern 1980/81. Med mycket stor sannolikhet förorsakades utsläppet av den grekiska tankern 'Stylis' vilken släppte ut ca. 40 ton oljerester under sin passage över Nordsjön på väg mot Oslo. Totalt uppskattas att mellan 100.000 och 500.000 fåglar, huvudsakligen alkfågel omkom pga. oljeutsläppet.Rapporten behandlar resultaten av undersökningarna i samband med oljeutsläppet som förorsakade den omfattande sjöfågeldöden i Nordsjön under vintern 1980/81. Med mycket stor sannolikhet förorsakades utsläppet av den grekiska tankern 'Stylis' vilken släppte ut ca. 40 ton oljerester under sin passage över Nordsjön på väg mot Oslo. Totalt uppskattas att mellan 100.000 och 500.000 fåglar, huvudsakligen alkfågel omkom pga. oljeutsläppet
José Marti`s grundstötning vid Dalarö 1981-01-07.
No full textDen 7 januari 1981 grundstötte den ryska tankern 'José Marti' vid Dalarö i Stockholms skärgård. I samband med grundstötningen läckte 800 ton olja ut i vattnet. Den låga temperaturen vid tiden för olyckan gjorde att oljan hölls väl samman och att inget nämnvärt läckage av lösliga oljekolväten ägde rum. Detta faktum samt att den biologiska aktiviteten var relativt låg vid den aktuella tidpunkten gjorde att skadorna på fåglar och det övriga ekosystemet blev små. Totalt torde endast ett femtiotal fåglar ha omkommit efter att ha kommit i kontakt med oljan. Oljehalterna i sediment och musslor uppvisade endast en måttlig ackumulering av alifatiska oljekolväten i vissa prover. Ett visst upptag av olja hos musslor vid Genböte ägde rum under perioden 13-21 januari, men ökningen var låg jämfört med vad som iakttagits vid andra oljespill i samma storleksordning. Sanering pågick på ett flertal öar hela våren och sommaren 1981. Kvarbliven olja kan ha förorsakat viss skada i samband med fritidsaktiviteter i skärgården. Dessutom har även smärre skador på fågellivet i området ha förekommit.Den 7 januari 1981 grundstötte den ryska tankern 'José Marti' vid Dalarö i Stockholms skärgård. I samband med grundstötningen läckte 800 ton olja ut i vattnet. Den låga temperaturen vid tiden för olyckan gjorde att oljan hölls väl samman och att inget nämnvärt läckage av lösliga oljekolväten ägde rum. Detta faktum samt att den biologiska aktiviteten var relativt låg vid den aktuella tidpunkten gjorde att skadorna på fåglar och det övriga ekosystemet blev små. Totalt torde endast ett femtiotal fåglar ha omkommit efter att ha kommit i kontakt med oljan. Oljehalterna i sediment och musslor uppvisade endast en måttlig ackumulering av alifatiska oljekolväten i vissa prover. Ett visst upptag av olja hos musslor vid Genböte ägde rum under perioden 13-21 januari, men ökningen var låg jämfört med vad som iakttagits vid andra oljespill i samma storleksordning. Sanering pågick på ett flertal öar hela våren och sommaren 1981. Kvarbliven olja kan ha förorsakat viss skada i samband med fritidsaktiviteter i skärgården. Dessutom har även smärre skador på fågellivet i området ha förekommit
Blekeriavloppsvattens inverkan på fortplantning och tidig yngelutveckling hos fisk, delrapport 9.
No full textResultaten från undersökningarna med fisk visade att avloppsvatten från produktion av syrgasblekt massa innehöll likvärdiga mängder toxiska substanser som avloppsvatten från konventionell produktion. Dessa resultat kan vara något missvisande då överbäringen av tvättförlust, dvs utlöst vedsubstans in till klorsteget var onormalt hög vid provuttagen. Vid pilotblekning av syrgasblekt massa uttagen i fabrik erhölls betydligt lägre toxicitet då massan tvättades noggrannare. Indikationerna på att toxiciteten mot fisk ökar med ökande tvättförlust överbäringar till klorsteget torde sammanhänga med att en större mängd lågmolekylära, klorerade föreningar bildas vid klorblekning av massa med hög tvättförlust. Inget tyder dock på att det bildas en större mängd ämnen som påverkar reproduktionen hos fisk om avloppsvattnen innehåller en hög tvättförlust.Resultaten från undersökningarna med fisk visade att avloppsvatten från produktion av syrgasblekt massa innehöll likvärdiga mängder toxiska substanser som avloppsvatten från konventionell produktion. Dessa resultat kan vara något missvisande då överbäringen av tvättförlust, dvs utlöst vedsubstans in till klorsteget var onormalt hög vid provuttagen. Vid pilotblekning av syrgasblekt massa uttagen i fabrik erhölls betydligt lägre toxicitet då massan tvättades noggrannare. Indikationerna på att toxiciteten mot fisk ökar med ökande tvättförlust överbäringar till klorsteget torde sammanhänga med att en större mängd lågmolekylära, klorerade föreningar bildas vid klorblekning av massa med hög tvättförlust. Inget tyder dock på att det bildas en större mängd ämnen som påverkar reproduktionen hos fisk om avloppsvattnen innehåller en hög tvättförlust
Bacterial Formation of Sulphide from oxidized Forms of inorganic Sulphur
No full text5 sediments and 6 water samples from a former mining area have examined for the presence of sulphide-froorming bacteria. 6 strins of clostridia, 2 Citrobacter sp. and 7 strains of Alteromonas were isolated and tested for their ability to form suplphide from a variety of oxidized inorganic S-sources (tetrathionate, thiosulphate, sulphite) together with cysteine. The clostridia were able to do so readily from thiosulphate and sulpite. All of the orther strains were positive when tested in a complex medium supplemented with thiosulphate but were negative in a defined medium. All strains of Altemononas putrefaciens from the present investigation were able to reduce cysteine to sulphide at the expense of both glucose and sucrose. Attention is directed to certain unresolved aspects of microbial sulphur metabolism5 sediments and 6 water samples from a former mining area have examined for the presence of sulphide-froorming bacteria. 6 strins of clostridia, 2 Citrobacter sp. and 7 strains of Alteromonas were isolated and tested for their ability to form suplphide from a variety of oxidized inorganic S-sources (tetrathionate, thiosulphate, sulphite) together with cysteine. The clostridia were able to do so readily from thiosulphate and sulpite. All of the orther strains were positive when tested in a complex medium supplemented with thiosulphate but were negative in a defined medium. All strains of Altemononas putrefaciens from the present investigation were able to reduce cysteine to sulphide at the expense of both glucose and sucrose. Attention is directed to certain unresolved aspects of microbial sulphur metabolis
Blekeriavloppsvattens inverkan på fortplantning och tidig yngelutveckling hos fisk. Delrapport 7.
No full textUndersökning av effekter på fortplantningen hos zebrafisk av totalt fabriksavlopp före och efter behandling i luftad damm.Undersökning av effekter på fortplantningen hos zebrafisk av totalt fabriksavlopp före och efter behandling i luftad damm
Toxicity of Tributyltins and Leachates from antifouling Paints on marine Amphipods
No full textTwo species of amphipods were exposed to two differen tributyltin compounds. Both compounds were acutely toxic in 10 days at concentrations of 10 ppb and above. In another set of experiments Gammararus oceanicus from the Baltic Sea were exposed to tributyltin leachate from panels painted with two different antifouling paint formulations. One type of paint leached tributyltin about 10 times faster than the other. Increase on painted surface are and leaching rate were both directly correlated with amphipod mortality in short-term tests. Measured tributyltin concentration, with final leachate concentraton of 4.8 ppb caused total mortality in 5 days. The results of these experiments show that tributyltin compounds are very toxic to some non-target organisms. Thus the intelligent choice of antibiofouling paint formulations depends upon an acceptable comproimise between leachates, which are effective at the painted surface but which minimize effects on non-target organismsTwo species of amphipods were exposed to two differen tributyltin compounds. Both compounds were acutely toxic in 10 days at concentrations of 10 ppb and above. In another set of experiments Gammararus oceanicus from the Baltic Sea were exposed to tributyltin leachate from panels painted with two different antifouling paint formulations. One type of paint leached tributyltin about 10 times faster than the other. Increase on painted surface are and leaching rate were both directly correlated with amphipod mortality in short-term tests. Measured tributyltin concentration, with final leachate concentraton of 4.8 ppb caused total mortality in 5 days. The results of these experiments show that tributyltin compounds are very toxic to some non-target organisms. Thus the intelligent choice of antibiofouling paint formulations depends upon an acceptable comproimise between leachates, which are effective at the painted surface but which minimize effects on non-target organism
Molekylära aspekter på aluminiums effekter på biologiska processer. En litteraturöversikt.
No full textEn översikt ges över lösta aluminiumföreningars interaktion med biologiska system. Aluminium reagerar med vatten och bildar i neutral miljö svårlöslig hydroxid. I låga koncentrationer förekommer dock såväl kat- som anjonformer av aluminium. Halterna ökar i miljöer utanför pH 5-8, och i närvaro av komplexbildande ligander kan högre koncentrationer av aluminium förekomma. Olika jonslag av aluminium ger olika effekt på biologiska system. Bildning av komplexa former av aluminium påverkar bl.a resorption och toxicitet.En översikt ges över lösta aluminiumföreningars interaktion med biologiska system. Aluminium reagerar med vatten och bildar i neutral miljö svårlöslig hydroxid. I låga koncentrationer förekommer dock såväl kat- som anjonformer av aluminium. Halterna ökar i miljöer utanför pH 5-8, och i närvaro av komplexbildande ligander kan högre koncentrationer av aluminium förekomma. Olika jonslag av aluminium ger olika effekt på biologiska system. Bildning av komplexa former av aluminium påverkar bl.a resorption och toxicitet