IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Utsläpp till luft och deposition av alkaliska ämnen i Sverige 1950-1980.
No full textUtsläppen till luft av alkaliskt stoft har uppskattats för industriella processer och energiproduktion i Sverige. Uppskattningar har gjorts för perioden 1950-1980, och visar på en minskning med en faktor 10 under denna period. Liknande tendenser kan ses i flera andra Västeuropeiska länder. De diffusa utsläppen av alkaliskt stoft har inte kunnat kvantifieras. Depositionsdata antyder vidare att våtdepositionen av kalcium ha minskat -enligt en grov överslagsberäkning - med en fjärdedel, motsvarande ca 100.000 ton/år. Förutom att utsläppen från punktkällor minskat betydligt (med ca 40.000 ton/år) har även depositonsbidraget genom långdistanstransporterat kalcium minskat (sannolikt med 30.000 ton/år). Även när punktkälleutsläppen i Sverige var som störst - under 1950-talet -hade de dock ingen avgörande betydelse för att neutralisera surt nedfall.Utsläppen till luft av alkaliskt stoft har uppskattats för industriella processer och energiproduktion i Sverige. Uppskattningar har gjorts för perioden 1950-1980, och visar på en minskning med en faktor 10 under denna period. Liknande tendenser kan ses i flera andra Västeuropeiska länder. De diffusa utsläppen av alkaliskt stoft har inte kunnat kvantifieras. Depositionsdata antyder vidare att våtdepositionen av kalcium ha minskat -enligt en grov överslagsberäkning - med en fjärdedel, motsvarande ca 100.000 ton/år. Förutom att utsläppen från punktkällor minskat betydligt (med ca 40.000 ton/år) har även depositonsbidraget genom långdistanstransporterat kalcium minskat (sannolikt med 30.000 ton/år). Även när punktkälleutsläppen i Sverige var som störst - under 1950-talet -hade de dock ingen avgörande betydelse för att neutralisera surt nedfall
Höghaltsepisoder av kväveoxider i Göteborg 1975-1981.
No full textEn studie av datamaterial från en luftföroreningsmätstation i centrala Göteborg har utförts i syfte att bringa klarhet i omfattning av tillfällen med starkt förhöjda kväveoxidhalter och dessa halters ursprung. Studien omfattar tillfällen med NOx-halter över 600 ppb under en femårsperiod 1975-1981. Denna halt har överskridits under 4% av dygnen förlagda huvudsakligen till vinterhalvåret. De meteorologiska förhållandena har en avgörande betydelse och höghaltstillfällena kännetecknas av mycket svaga vindar företrädelsevis från ostliga väderstreck, omlandsbris. En studie av kvoten SO2/NOx visar att den helt dominerande källan till kväveoxiderna är trafiken, och haltvariationerna över dygnet kan förklaras genom en samverkan mellan trafik och ventilationsförhållanden. Förhållandet mellan NO2 och NOx visar att den förstnämnda är huvudsakligen premiäremitterad vid höga halter. En tidstrend mot fallande värden kan urskiljas i kvoten NO2/NOx.En studie av datamaterial från en luftföroreningsmätstation i centrala Göteborg har utförts i syfte att bringa klarhet i omfattning av tillfällen med starkt förhöjda kväveoxidhalter och dessa halters ursprung. Studien omfattar tillfällen med NOx-halter över 600 ppb under en femårsperiod 1975-1981. Denna halt har överskridits under 4% av dygnen förlagda huvudsakligen till vinterhalvåret. De meteorologiska förhållandena har en avgörande betydelse och höghaltstillfällena kännetecknas av mycket svaga vindar företrädelsevis från ostliga väderstreck, omlandsbris. En studie av kvoten SO2/NOx visar att den helt dominerande källan till kväveoxiderna är trafiken, och haltvariationerna över dygnet kan förklaras genom en samverkan mellan trafik och ventilationsförhållanden. Förhållandet mellan NO2 och NOx visar att den förstnämnda är huvudsakligen premiäremitterad vid höga halter. En tidstrend mot fallande värden kan urskiljas i kvoten NO2/NOx
Metallhalter i mossa kring en försurad sjö i bohuslän.
No full textHösten 1981 insamlades femtio prover av väggmossa (Pleurozium schreberi) från skogsytor och föryngringsytor i Gårdsjöns närområde. Mossproven analyserades med avseende på Ca, Al, Fe, Mn, Cd, Co, Cr, Cu, Ni, Pb, V och Zn. Mossa som vuxit i barrblandskog innehöll signifikant högre metallhalter än mossa som vuxit på föryngringsytor, med undantag av Ca, Cd, V och Zn, där ingen skillnad förelåg. Mossa från föryngringsytor innehöll signifikant högre halter av Mn. Korrelationstest visade att en statistiskt säkerställd korrelation förelåg mellan flertalet tungmetaller (ej V och Zn) i mossa från skogsytor. Utgående från mossans metallhalter, ålder och biomassa, gjordes depositionsberäkningar. Depositionen till barrskog var för Co 0.18 g/ha*år, för Cr 2.3 g/ha*år och för Cu 7.3 g/ha*år. Dessa siffror visar en god överensstämmelse med andra depositionssiffror framtagna ur nederbördsdata och data om krondropp från Gårdsjön.Hösten 1981 insamlades femtio prover av väggmossa (Pleurozium schreberi) från skogsytor och föryngringsytor i Gårdsjöns närområde. Mossproven analyserades med avseende på Ca, Al, Fe, Mn, Cd, Co, Cr, Cu, Ni, Pb, V och Zn. Mossa som vuxit i barrblandskog innehöll signifikant högre metallhalter än mossa som vuxit på föryngringsytor, med undantag av Ca, Cd, V och Zn, där ingen skillnad förelåg. Mossa från föryngringsytor innehöll signifikant högre halter av Mn. Korrelationstest visade att en statistiskt säkerställd korrelation förelåg mellan flertalet tungmetaller (ej V och Zn) i mossa från skogsytor. Utgående från mossans metallhalter, ålder och biomassa, gjordes depositionsberäkningar. Depositionen till barrskog var för Co 0.18 g/ha*år, för Cr 2.3 g/ha*år och för Cu 7.3 g/ha*år. Dessa siffror visar en god överensstämmelse med andra depositionssiffror framtagna ur nederbördsdata och data om krondropp från Gårdsjön
Effect-based criteria for industrial emissions: Assessment and evaluation of the environmental impact caused by current emissions from the SSAB integrated iron- and steelworks in Oxelösund
No full textThis report is a compilation of the investigation carried out in the Oxelösund area. The work presented in this report has dealt with the iron and steel indsutry, and the aim was to provide the cientific basis of an assessment of the total envrionmental impact of the current discharges of wastes, into ambient air and water, from a large integrated iron-and steelworks. The main object of these studies was the SSB steelworks in Oxelösund, which is the largest point sourece in the area. Using the criteria 'duration' and 'extention in space', a rough raking of the various biological effects observed has been made. Adverse effects with great extention in time and space must be considered much more harmful to the ecossystem than local, short-term effects. An attempt has also been made to establish to what extent the effects can be attributed to current discharges, and which of teh individual pollutants are responsible for a particular effects. Based on the total emission in 1981 from the iron- and steelworks, and the distribution of pollutants in the environment, a priority list has been drawn up over those components which are supposed to exercise the highest hazard to the environment. The assessment of the hazards of the atmospheric emissions provide the conclusion that sulphur dioxide, PAH and vandium shold be given the highest priority. Among the current discharges to coastal waers, oil (including additives,), ammonia and possibly PAH are given the highest priority.This report is a compilation of the investigation carried out in the Oxelösund area. The work presented in this report has dealt with the iron and steel indsutry, and the aim was to provide the cientific basis of an assessment of the total envrionmental impact of the current discharges of wastes, into ambient air and water, from a large integrated iron-and steelworks. The main object of these studies was the SSB steelworks in Oxelösund, which is the largest point sourece in the area. Using the criteria 'duration' and 'extention in space', a rough raking of the various biological effects observed has been made. Adverse effects with great extention in time and space must be considered much more harmful to the ecossystem than local, short-term effects. An attempt has also been made to establish to what extent the effects can be attributed to current discharges, and which of teh individual pollutants are responsible for a particular effects. Based on the total emission in 1981 from the iron- and steelworks, and the distribution of pollutants in the environment, a priority list has been drawn up over those components which are supposed to exercise the highest hazard to the environment. The assessment of the hazards of the atmospheric emissions provide the conclusion that sulphur dioxide, PAH and vandium shold be given the highest priority. Among the current discharges to coastal waers, oil (including additives,), ammonia and possibly PAH are given the highest priority
Regenererbara värmeväxlare för gaser från lacktork och gelatineringsugnar.
No full textMaterial och processer vid forserad torkning och fixering av organiska beläggningar beskrives och problematiken i samband med energiekonomisering genom värmeväxling och därmed kylning av ugnsgaserna diskuteras. Utkondenserbara ämnen i ugnsgaserna kan forma trögflytande beläggningar på värmeöverförande ytor, vilket ger en försämrad funktion. En värmeväxlare som kan användas för att överföra värme till ugnarnas tilluft beskrivs. Dess uppbyggnad är enkel och bygger på värmeöverföring via två bäddar av grus som växelvis omströmmas av ugnsgas och tilluft. Teorierna för energiöverföring mellan ett gasflöde och en bädd av fyllkroppar beskrivs och användes för dimensionering av en värmeväxlare av aktuell typ. Ugnar som är så utformade att tilluften införes på ett kontrollerat sätt kan enligt gjorda beräkningar med god ekonomi utnyttja den föreslagna typen av värmeväxlare.Material och processer vid forserad torkning och fixering av organiska beläggningar beskrives och problematiken i samband med energiekonomisering genom värmeväxling och därmed kylning av ugnsgaserna diskuteras. Utkondenserbara ämnen i ugnsgaserna kan forma trögflytande beläggningar på värmeöverförande ytor, vilket ger en försämrad funktion. En värmeväxlare som kan användas för att överföra värme till ugnarnas tilluft beskrivs. Dess uppbyggnad är enkel och bygger på värmeöverföring via två bäddar av grus som växelvis omströmmas av ugnsgas och tilluft. Teorierna för energiöverföring mellan ett gasflöde och en bädd av fyllkroppar beskrivs och användes för dimensionering av en värmeväxlare av aktuell typ. Ugnar som är så utformade att tilluften införes på ett kontrollerat sätt kan enligt gjorda beräkningar med god ekonomi utnyttja den föreslagna typen av värmeväxlare
Den slutna IR- ugnen.
No full textI en testanläggning i pilotskala som ställts i ordning, har försök utförts med gelatinering av olika plastisoler. Syftet har varit att studera dels energi och materialflöden i en IR- baserad gelatineringsprocess dels möjligheterna att genom kylning kondensera förångade kolväten och avskilja bildad aerosol. Försökresultaten visar på betydelsen av att driva processen snabbt genom intensiv och precis energitillförsel. Såväl energiförbrukning som materialförluster kan därigenom halveras. Genom att kyla processgasen till 20-40 C och avskilja bildad aerosol i en demistor kan en tillräcklig gasrening erhållas för att möjliggöra en återförening till ugnsutrymmet. Hur långt denna slutning av processgasflödet kan drivas begränsas i den aktuella processen av hur tät utrustningen kan byggas och hur stora gasflöden som behöver evakueras för att upprätthålla ett undertryck i utrustningen.I en testanläggning i pilotskala som ställts i ordning, har försök utförts med gelatinering av olika plastisoler. Syftet har varit att studera dels energi och materialflöden i en IR- baserad gelatineringsprocess dels möjligheterna att genom kylning kondensera förångade kolväten och avskilja bildad aerosol. Försökresultaten visar på betydelsen av att driva processen snabbt genom intensiv och precis energitillförsel. Såväl energiförbrukning som materialförluster kan därigenom halveras. Genom att kyla processgasen till 20-40 C och avskilja bildad aerosol i en demistor kan en tillräcklig gasrening erhållas för att möjliggöra en återförening till ugnsutrymmet. Hur långt denna slutning av processgasflödet kan drivas begränsas i den aktuella processen av hur tät utrustningen kan byggas och hur stora gasflöden som behöver evakueras för att upprätthålla ett undertryck i utrustningen
Föroreningars transport i jord och grundvatten.
No full textFrån deponier och spill kan miljöfarliga ämnen komma i kontakt med jord och mark. De spridningar i miljön dessa utsläpp kan resultera i beror dels av vattentransporterna och dels det utsläppta ämnets omvandlingsprocesser inklusive adsorption. Rapporten behandlar de grundläggande processer, som styr ett spridningsförlopp. Olika typer av matematiska modeller för prognosticering av spridningsförloppen eller delar därav diskuteras avseende deras möjligheter, begränsningar och svagheter.Från deponier och spill kan miljöfarliga ämnen komma i kontakt med jord och mark. De spridningar i miljön dessa utsläpp kan resultera i beror dels av vattentransporterna och dels det utsläppta ämnets omvandlingsprocesser inklusive adsorption. Rapporten behandlar de grundläggande processer, som styr ett spridningsförlopp. Olika typer av matematiska modeller för prognosticering av spridningsförloppen eller delar därav diskuteras avseende deras möjligheter, begränsningar och svagheter
Mätning av låga halter av fria metall-aquajoner i vatten med jonbytesteknik.
No full textStarka katjonbytare eftersträvar att nå en sann jämvikt med omgivande mediers fria katjoner. Denna jämvikt kan enkelt uttryckas matematiskt och förefaller att inom felgränserna påverkas endast i liten grad av mediets temperatur och jonstyrka. Systemets dynamik är visat i neutrala vattenlösningar med och utan kända komplexbildare. Ett passivt sondsystem redovisas och fältförsök antyder att i ett vattensystem med mjukt humöst ej förorenat vatten med mycket låga totalhalter tungmetaller var andelen fri kadmium, nickel och zink ca 50, 1-10 respektive 20-30 procent under hösten/vintern 1982/83. Uttryckt i enheten mikrogram per liter var fria halterna ca 0,01, 0,03 och 1 av kadmium, nickel respektive zink. Utöver miljövården bör även områdena medicin, korrosionslära och marklära ha intresse för tekniken.Starka katjonbytare eftersträvar att nå en sann jämvikt med omgivande mediers fria katjoner. Denna jämvikt kan enkelt uttryckas matematiskt och förefaller att inom felgränserna påverkas endast i liten grad av mediets temperatur och jonstyrka. Systemets dynamik är visat i neutrala vattenlösningar med och utan kända komplexbildare. Ett passivt sondsystem redovisas och fältförsök antyder att i ett vattensystem med mjukt humöst ej förorenat vatten med mycket låga totalhalter tungmetaller var andelen fri kadmium, nickel och zink ca 50, 1-10 respektive 20-30 procent under hösten/vintern 1982/83. Uttryckt i enheten mikrogram per liter var fria halterna ca 0,01, 0,03 och 1 av kadmium, nickel respektive zink. Utöver miljövården bör även områdena medicin, korrosionslära och marklära ha intresse för tekniken
Uppmätta halter av klorfluorkolväten (freoner) inom olika branscher.
No full textArbetstagares exponering för klorfluorkolväten (freoner) har undersökts inom ett stort antal branscher. Mätresultaten tyder på att arbetarskyddsstyrelsen förslag till nivågränsvärde ej kommer att överskridas inom någon bransch. Däremot är sannolikheten att överskrida det föreslagna korttidsvärdet stor. Detta gäller speciellt vid service på olika typer av kyl-, frys-, värme-, och luftkonditioneringsanläggningar. Totalt redovisas resultat från ett 50- tal mätningar.Arbetstagares exponering för klorfluorkolväten (freoner) har undersökts inom ett stort antal branscher. Mätresultaten tyder på att arbetarskyddsstyrelsen förslag till nivågränsvärde ej kommer att överskridas inom någon bransch. Däremot är sannolikheten att överskrida det föreslagna korttidsvärdet stor. Detta gäller speciellt vid service på olika typer av kyl-, frys-, värme-, och luftkonditioneringsanläggningar. Totalt redovisas resultat från ett 50- tal mätningar
Mätning av CO, NO2 och NO i och utanför fordon i trafik.
No full textHalterna av CO, NO och NO2 har uppmätts i gaturummet genom mobila mätningar med kontinuerligt registrerande instrument. Undersökningen har genomförts i Göteborg i december 1982. Halterna av CO, NO och NO2 inne i ett fordon är lika högt som halterna utanför fordonets friskluftsintag. CO-halterna kring fordonet steg kraftigt vid köbildning framför trafikljus. NO-halterna steg när bilen låg bakom många fordon som accelererade eller hade hög fart. NO2-halter var höga när bilen åkte efter ett dieseldrivet fordon. Mobila mätningar har gjorts både längs innerstadsgator och tillfartsvägar. CO-halten var högst för innerstadsgatorna och NO-halten högst för tillfartslederna, medan NO2-halterna var relativt jämt fördelad.Halterna av CO, NO och NO2 har uppmätts i gaturummet genom mobila mätningar med kontinuerligt registrerande instrument. Undersökningen har genomförts i Göteborg i december 1982. Halterna av CO, NO och NO2 inne i ett fordon är lika högt som halterna utanför fordonets friskluftsintag. CO-halterna kring fordonet steg kraftigt vid köbildning framför trafikljus. NO-halterna steg när bilen låg bakom många fordon som accelererade eller hade hög fart. NO2-halter var höga när bilen åkte efter ett dieseldrivet fordon. Mobila mätningar har gjorts både längs innerstadsgator och tillfartsvägar. CO-halten var högst för innerstadsgatorna och NO-halten högst för tillfartslederna, medan NO2-halterna var relativt jämt fördelad