IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Gasrening med regenererande aktiv-kol-system adsorptions- och desorptionsstudier i laboratorieskala
No full textAdsorption av organiska föroreningar i luft till aktiverat kol med efterföljande desorption och återvinning av adsorbatet, är i många fall en tekniskt/ekonomiskt intressant reningsmetod. Tekniken används idag konventionellt i samband med återvinning av bl a tri-och perkloretylen och toluen. Möjligheterna att använda samma förfarande för att behandla processgasströmmar som innehåller mer högkokande ämnen har tidigare studerats genom fältförsök i pilotskala (IVL-rapport A737). Denna rapport redogör för de fortsatta försök av aktiv-kol teknikens möjligheter som genomförts i laboratorieskala. Resultaten visar att studium av adsorption- och desorptionsförloppen med genomströmningsreaktor i laboratorieskala kan ge värdefull information som kan ligga till grund för dimensionering av en fullskaleanläggning. Enbart adsorptionsisotermer utgör däremot inte ett användbart underlag. Möjligheterna att effektivisera desorptionen med hetgas vid olika absoluttryck eller genom mikrovågsvärmning har också studerats. Någon teknisk/ekonomisk bedömning av metoderna går dock inte att göra med erhållna resultat.Adsorption av organiska föroreningar i luft till aktiverat kol med efterföljande desorption och återvinning av adsorbatet, är i många fall en tekniskt/ekonomiskt intressant reningsmetod. Tekniken används idag konventionellt i samband med återvinning av bl a tri-och perkloretylen och toluen. Möjligheterna att använda samma förfarande för att behandla processgasströmmar som innehåller mer högkokande ämnen har tidigare studerats genom fältförsök i pilotskala (IVL-rapport A737). Denna rapport redogör för de fortsatta försök av aktiv-kol teknikens möjligheter som genomförts i laboratorieskala. Resultaten visar att studium av adsorption- och desorptionsförloppen med genomströmningsreaktor i laboratorieskala kan ge värdefull information som kan ligga till grund för dimensionering av en fullskaleanläggning. Enbart adsorptionsisotermer utgör däremot inte ett användbart underlag. Möjligheterna att effektivisera desorptionen med hetgas vid olika absoluttryck eller genom mikrovågsvärmning har också studerats. Någon teknisk/ekonomisk bedömning av metoderna går dock inte att göra med erhållna resultat
Routine Analysis of Mercury. A comparative Study between two Methods; neutron activation and flameless atomic absorption
No full textMercury analysis was performed on purely routine basis om samples of organic origin. The object was to compare the two analytical methods at IVL, neutron activation and flaemless atomic absorption, both available as a routine service. The investigation was based on eight samples, run a striplets, showed: Neutron activation has an excellent accuracy with a coefficient of variation of less than 5 % when mercury level exceeds 2 ppb (ng/g). All of the performed analyses gave good results. - Flameless atomic adsorption samples were digested in either of three media: aqua regia (inorganic matter), sulfuric, nitric an dperchloric acid or dulfuric and nitric acids combined with permangante and persulfate. Two performance with aqua regia was acceptable while no agreement was obtianed with the two other methods Loss of mercury occured compared to the reference values. Digestion with permanganate and persulfate showed the best agreement. The maximun loss was 35 %. Moreover detection limit was high because of the high background. At best is was found to be 5 ppb (ng/g). The comparative study gives neutron activation a very strong hand.Mercury analysis was performed on purely routine basis om samples of organic origin. The object was to compare the two analytical methods at IVL, neutron activation and flaemless atomic absorption, both available as a routine service. The investigation was based on eight samples, run a striplets, showed: Neutron activation has an excellent accuracy with a coefficient of variation of less than 5 % when mercury level exceeds 2 ppb (ng/g). All of the performed analyses gave good results. - Flameless atomic adsorption samples were digested in either of three media: aqua regia (inorganic matter), sulfuric, nitric an dperchloric acid or dulfuric and nitric acids combined with permangante and persulfate. Two performance with aqua regia was acceptable while no agreement was obtianed with the two other methods Loss of mercury occured compared to the reference values. Digestion with permanganate and persulfate showed the best agreement. The maximun loss was 35 %. Moreover detection limit was high because of the high background. At best is was found to be 5 ppb (ng/g). The comparative study gives neutron activation a very strong hand
Utveckling och test av ett ventilerat arbetsbord för tvätterier.
No full textArbetsbordet har i första hand utvecklats och utformats för att fylla kraven på en rationell och miljöriktig arbetsplats för fläckborttagning på kemtvätterier. Med den utformning och med den prestanda som bordet har kan det även användas på andra arbetsplatser. Bordet har en ventilerad bordsyta på 1,25 x 0,7 m. Den är tillverkad i rostfri plåt. Ventilationen sker nedåt genom den perforerade bordsskivan. En ljudisolerad fläkt med en kapacitet på max 800 m3/h ger i ansiktshöjd en ljudnivå på 52 dB(A). Bordet är utrustat med en inbyggd lysrörsarmatur. Genom att montera bordet på ett ett pelarstativ kan bordshöjden enkelt justeras efter behov. Bordet kan även vridas i sidled. Arbetsbordet lämpar sig inte för arbeten där stark värmealstring förekommer. Ventilationen är anpassad för arbeten där kemikalier, lösningsmedel och stoft kan släppas ut.Arbetsbordet har i första hand utvecklats och utformats för att fylla kraven på en rationell och miljöriktig arbetsplats för fläckborttagning på kemtvätterier. Med den utformning och med den prestanda som bordet har kan det även användas på andra arbetsplatser. Bordet har en ventilerad bordsyta på 1,25 x 0,7 m. Den är tillverkad i rostfri plåt. Ventilationen sker nedåt genom den perforerade bordsskivan. En ljudisolerad fläkt med en kapacitet på max 800 m3/h ger i ansiktshöjd en ljudnivå på 52 dB(A). Bordet är utrustat med en inbyggd lysrörsarmatur. Genom att montera bordet på ett ett pelarstativ kan bordshöjden enkelt justeras efter behov. Bordet kan även vridas i sidled. Arbetsbordet lämpar sig inte för arbeten där stark värmealstring förekommer. Ventilationen är anpassad för arbeten där kemikalier, lösningsmedel och stoft kan släppas ut
Om metall-tolerans och metall-interaktioner i vattenorganismer
No full textFenomenen metalltolerans och metallinteraktioner beaktas idag alltför sällan inom det praktiska miljövårdsarbetet. Målsättningen med denna rapport har varit att kritiskt granska den tillgängliga litteraturen rörande metalltolerans och metallinteraktioner hos vattenlevande växter och djur samt att sammanställa dagens kunskap i en diskuterande form. Vidare diskuteras möjliga konsekvenser av inducerad metalltolerans samt av samtidig exponering för flera metaller. Slutligen ifrågasätts om inte zinkens farlighet i vattenmiljön behöver omvärderas genom de många exempel på denna metalls skyddande verkanFenomenen metalltolerans och metallinteraktioner beaktas idag alltför sällan inom det praktiska miljövårdsarbetet. Målsättningen med denna rapport har varit att kritiskt granska den tillgängliga litteraturen rörande metalltolerans och metallinteraktioner hos vattenlevande växter och djur samt att sammanställa dagens kunskap i en diskuterande form. Vidare diskuteras möjliga konsekvenser av inducerad metalltolerans samt av samtidig exponering för flera metaller. Slutligen ifrågasätts om inte zinkens farlighet i vattenmiljön behöver omvärderas genom de många exempel på denna metalls skyddande verka
Population management, ett försök att minska kvicksilverhalten i gädda i Helgasjön.
No full textEn förstudie genomförd 1976 indikerade att en förändrad sammansättning med mindre andel abborre i sjöns fiskpopulation och mindre andel abborre i gäddans föda borde kunna leda till att rovfiskens kvicksilverhalt hamnade under svartlistningsgränsen. Utfiskning av abborre och gammal rovfisk påbörjades. En oväntat stor andel gös bland rovfisken, med en låg abborrandel i födan, visade sig utgöra en stark faktor som motverkande abborrutfiskningens möjligheter att styra tillgången på födofisk i Helgasjön. Fisket inriktades då speciellt på stor rovfisk med hög kvicksilverhalt. I samband med spontana förändringar i sjöns fiskpopulation medförde en minskning av gösandelen bland stor rovfisk, och en ökning av mört, björkna,braxen samt en minskning av abborrandelen minskade rovfiskens födointag av kvicksilver och därmed dess halt. Svartlistningen kunde upphävas. Fiskeansträngningarna inom projektet bidrog genom att avlägsna en del av den gamla rovfisken med hög kvicksilverhalt. Intressant dokumentation om populationsdynamik och näringskedjeanrikning av kvicksilver erhölls.En förstudie genomförd 1976 indikerade att en förändrad sammansättning med mindre andel abborre i sjöns fiskpopulation och mindre andel abborre i gäddans föda borde kunna leda till att rovfiskens kvicksilverhalt hamnade under svartlistningsgränsen. Utfiskning av abborre och gammal rovfisk påbörjades. En oväntat stor andel gös bland rovfisken, med en låg abborrandel i födan, visade sig utgöra en stark faktor som motverkande abborrutfiskningens möjligheter att styra tillgången på födofisk i Helgasjön. Fisket inriktades då speciellt på stor rovfisk med hög kvicksilverhalt. I samband med spontana förändringar i sjöns fiskpopulation medförde en minskning av gösandelen bland stor rovfisk, och en ökning av mört, björkna,braxen samt en minskning av abborrandelen minskade rovfiskens födointag av kvicksilver och därmed dess halt. Svartlistningen kunde upphävas. Fiskeansträngningarna inom projektet bidrog genom att avlägsna en del av den gamla rovfisken med hög kvicksilverhalt. Intressant dokumentation om populationsdynamik och näringskedjeanrikning av kvicksilver erhölls
Miljöeffekter av tillsatskemikalier använda vid papperstillverkning.
No full textInom pappersindustrin används ca 800 handelsprodukter som tillsats- eller hjälpkemikalier dels för att ge papperet olika funktionella egenskaper, dels för att öka effektiviteten och minska störningarna i produktionsprocessen. I projektet har produkterna indelats i grupper under vilka uppgifter om 'funktion och förbrukning', 'kemisk karakteristik', 'retention och utsläpp', 'hälsorisker' och 'miljöeffekter' har sammanställts. I rapporten redovisas ekotoxikologiska tester för grupperna skumdämpare, slembekämpningsmedel och våtstyrkemedel. Projektet har inte påvisat några allvarliga eller tidigare okända miljöfaror vid normal användning av tillsatsmedel vid papperstillverkning. Projektet har dock visat att ett stort antal av de använda produkterna har potentiellt negativa miljöeffekter.Inom pappersindustrin används ca 800 handelsprodukter som tillsats- eller hjälpkemikalier dels för att ge papperet olika funktionella egenskaper, dels för att öka effektiviteten och minska störningarna i produktionsprocessen. I projektet har produkterna indelats i grupper under vilka uppgifter om 'funktion och förbrukning', 'kemisk karakteristik', 'retention och utsläpp', 'hälsorisker' och 'miljöeffekter' har sammanställts. I rapporten redovisas ekotoxikologiska tester för grupperna skumdämpare, slembekämpningsmedel och våtstyrkemedel. Projektet har inte påvisat några allvarliga eller tidigare okända miljöfaror vid normal användning av tillsatsmedel vid papperstillverkning. Projektet har dock visat att ett stort antal av de använda produkterna har potentiellt negativa miljöeffekter
Gaskromatografisk metod för bestämning av xantater och xantatderivat.
No full textDe samlarreagenser som används mest idag vid flotation av sulfidmalmer är xantater. Dagens kunskaper vad gäller deras omsättning i miljö är inte omfattande, beroende i stor utsträckning på att det har saknats analysmetoder för bestämning av låga xantathalter. Den nya metoden bygger på indirekt bestämning av xantater via xantatsönderfall koldisulfid och alkohol vid tillräckligt lågt pH. Koldisulfidhalten (CS2) bestäms på gaskromatograf med svavelspecifik flamfotometrisk detektor (FPD). Metoden baseras på analys i gasfas. Vid vidare utveckling av metoden har konstaterats att man genom hydrolys får, vid sidan av CS2, även i vissa fall helt dominerande halter av korbonylsulfid (COS) i avloppsvatten. Metodens detektionsgräns är för CS2 ca 25 nmol/l och för COS ca 11 nmol/l. Noggrannheten för hela analysförfarandet uppskattas till +/- 10 % av analyserat värde.De samlarreagenser som används mest idag vid flotation av sulfidmalmer är xantater. Dagens kunskaper vad gäller deras omsättning i miljö är inte omfattande, beroende i stor utsträckning på att det har saknats analysmetoder för bestämning av låga xantathalter. Den nya metoden bygger på indirekt bestämning av xantater via xantatsönderfall koldisulfid och alkohol vid tillräckligt lågt pH. Koldisulfidhalten (CS2) bestäms på gaskromatograf med svavelspecifik flamfotometrisk detektor (FPD). Metoden baseras på analys i gasfas. Vid vidare utveckling av metoden har konstaterats att man genom hydrolys får, vid sidan av CS2, även i vissa fall helt dominerande halter av korbonylsulfid (COS) i avloppsvatten. Metodens detektionsgräns är för CS2 ca 25 nmol/l och för COS ca 11 nmol/l. Noggrannheten för hela analysförfarandet uppskattas till +/- 10 % av analyserat värde
Anaerob rening av barklakvatten.
No full textFörsök att behandla barklakvatten genom att recirkulera detta över en begränsad del av upplagets yta har utförts i pilotskala vid Skoghallsverkens barkupplag. Försöken visar att det är möjligt att med konventionell biologisk behandling nå jämförbara reningsresultat med ett filter som enbart upptar ett fåtal procent av upplagets yta. Filtret kan stabilt belastas med minst 0,25 kg COD/m3,d. och kräver inga kemikalietillsatser. För att undvika att den hydrauliska belasningen blir kapacitetsbestämmande krävs dock att barkbädden förstärks med ett inert och lätt material.Försök att behandla barklakvatten genom att recirkulera detta över en begränsad del av upplagets yta har utförts i pilotskala vid Skoghallsverkens barkupplag. Försöken visar att det är möjligt att med konventionell biologisk behandling nå jämförbara reningsresultat med ett filter som enbart upptar ett fåtal procent av upplagets yta. Filtret kan stabilt belastas med minst 0,25 kg COD/m3,d. och kräver inga kemikalietillsatser. För att undvika att den hydrauliska belasningen blir kapacitetsbestämmande krävs dock att barkbädden förstärks med ett inert och lätt material
Hälsoeffekter av emissioner till atmosfären från järn- och stålindustrin. Delrapport 1 : Emissionsdata samt emitterade metallers toxicitet.
No full textFöreliggande rapport ger en sammanställning av aktuell kunskap beträffande järn- och stålindustrins emmisioner, aktuella immisionsmätningar samt de emitterade metallernas toxicitet. Tillgängliga uppgifter om emission är för närvarande mycket begränsade. Tidigare sammanställningar av data visar sig nämligen snabbt bli inaktuell. En jämförelse görs mellan emmisionerna 1977/78 och 1981/1982. För att få en mer detaljerad bild över lokala emmisioner ges en sammanställning över de större punktutsläppen. Vid immisinsmätningarna har förhöjda lufthalter av framför allt Cr, Mn, Fe, Pb, Cd, Ni, As, V, Co, Mo, Cu, och Zn rapporterats. Av icke- metaller har förhöjda halter noterats för SO2, PAH och H2S. För vissa metaller har det, vid denna genomgång av litteraturen, varit möjligt att identifiera kritiska koncentrationer (i luft, blod och/eller urin) över vilka toxiska effekter iakttagits. Emellertid krävs dock för många mindre väl studerade metaller bättre underlag för dos-effekt-samband samt för diskreta effekter och för långtidsverkningar.Föreliggande rapport ger en sammanställning av aktuell kunskap beträffande järn- och stålindustrins emmisioner, aktuella immisionsmätningar samt de emitterade metallernas toxicitet. Tillgängliga uppgifter om emission är för närvarande mycket begränsade. Tidigare sammanställningar av data visar sig nämligen snabbt bli inaktuell. En jämförelse görs mellan emmisionerna 1977/78 och 1981/1982. För att få en mer detaljerad bild över lokala emmisioner ges en sammanställning över de större punktutsläppen. Vid immisinsmätningarna har förhöjda lufthalter av framför allt Cr, Mn, Fe, Pb, Cd, Ni, As, V, Co, Mo, Cu, och Zn rapporterats. Av icke- metaller har förhöjda halter noterats för SO2, PAH och H2S. För vissa metaller har det, vid denna genomgång av litteraturen, varit möjligt att identifiera kritiska koncentrationer (i luft, blod och/eller urin) över vilka toxiska effekter iakttagits. Emellertid krävs dock för många mindre väl studerade metaller bättre underlag för dos-effekt-samband samt för diskreta effekter och för långtidsverkningar
Miljön kring triavfettare.
No full textI Sverige förbrukas årligen ca 9000 ton tri i uppskattningsvis 3000 triavfettare. Det stora flertalet apparater är av en öppen modell med en öppningsarea mindre än 2 m2. Av den totala förbrukningen hamnar ca 2000 ton i arbetsmiljön i form av luftförorenigar. Genom mätningar och besök hos tio företag kunde det konstateras att halterna av tri i arbetsmiljön runt avfettarna vid normal drift sällan överskred det hygieniska gränsvärdet 20 ppm. Apparaternas öppna konstruktion gör dem emellertid mycket känsliga för alla typer av störningar. Är apparaten felaktigt placerad i lokalen eller ifall avfettningsinstruktionerna inte följs noggrant uppstår lätt i stora utsläpp. För att minska triförlusterna har kolfilter installerats på flera större avfettningsanläggningar. Vid en kontroll av två sådana anläggningar konstaterades att kolfiltren inte drevs optimalt. Detta leder till att a/ Företagets kostnader för triinköp ökar. b/ Utsläppen av tri till omgivningen ökar. De flesta triavfettare är av sådan storlek att kolfiltren ej är aktuella. För att minska utsläpen och skapa en stabil arbetsmiljö kring dessa måste en teknikutveckling komma till stånd.I Sverige förbrukas årligen ca 9000 ton tri i uppskattningsvis 3000 triavfettare. Det stora flertalet apparater är av en öppen modell med en öppningsarea mindre än 2 m2. Av den totala förbrukningen hamnar ca 2000 ton i arbetsmiljön i form av luftförorenigar. Genom mätningar och besök hos tio företag kunde det konstateras att halterna av tri i arbetsmiljön runt avfettarna vid normal drift sällan överskred det hygieniska gränsvärdet 20 ppm. Apparaternas öppna konstruktion gör dem emellertid mycket känsliga för alla typer av störningar. Är apparaten felaktigt placerad i lokalen eller ifall avfettningsinstruktionerna inte följs noggrant uppstår lätt i stora utsläpp. För att minska triförlusterna har kolfilter installerats på flera större avfettningsanläggningar. Vid en kontroll av två sådana anläggningar konstaterades att kolfiltren inte drevs optimalt. Detta leder till att a/ Företagets kostnader för triinköp ökar. b/ Utsläppen av tri till omgivningen ökar. De flesta triavfettare är av sådan storlek att kolfiltren ej är aktuella. För att minska utsläpen och skapa en stabil arbetsmiljö kring dessa måste en teknikutveckling komma till stånd