IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
The Gårdsjön Project: Lake acidification, chemistry in catch-ment runoff, lake liming and microcatchment manipulations. International Symposium on Acid Precipitation, in Muskoka, September 15-20 1985
No full textThe Gårdsjön Project is an ecosystem approach in studying acid deposition and its effects on terrestrial parts and lakes within a catchment. The study is an attempt to quantify the processes causing the acidiifcation as well as an analysis of the chemical and biological conditions before liming of the lake and manipulations in microcatchmentsThe Gårdsjön Project is an ecosystem approach in studying acid deposition and its effects on terrestrial parts and lakes within a catchment. The study is an attempt to quantify the processes causing the acidiifcation as well as an analysis of the chemical and biological conditions before liming of the lake and manipulations in microcatchment
Eiras grundstötning i Kvarken. Rapport om oljeskadegruppens utryckning.
No full textRapporten beskriver bakgrunden till olyckan samt händelseförloppet under de sex första dagarna efter spillet. Omfattande akuta miljöskador kunde observeras på sjöfågel, och provtagning ägde rum för att klargöra omfattningen av oljans spridning inom känsliga strandområden. Synpunkter ges på bekämpnings- och saneringsinsatserna. De mekaniska metoderna visade sig vara helt otillräckliga pga den hårda väderleken, och dispergeringsinsatsen blev också utan framgång främst beroende på oljans egenskaper och i viss mån pga den använda kemikalien.Rapporten beskriver bakgrunden till olyckan samt händelseförloppet under de sex första dagarna efter spillet. Omfattande akuta miljöskador kunde observeras på sjöfågel, och provtagning ägde rum för att klargöra omfattningen av oljans spridning inom känsliga strandområden. Synpunkter ges på bekämpnings- och saneringsinsatserna. De mekaniska metoderna visade sig vara helt otillräckliga pga den hårda väderleken, och dispergeringsinsatsen blev också utan framgång främst beroende på oljans egenskaper och i viss mån pga den använda kemikalien
Behandling av klorerat avfall.
No full textVid kemiska industrier i Sverige uppkommer för närvarande ca 6000 - 7000 ton klorhaltiga restprodukter per år, som inte kan destrueras inom landet. Ett alternativ till direkt destruktion vore en kemisk reduktion av klorinnehållet i dessa restprodukter. De erhållna deklorinerade produkterna skulle sedan kunna användas som bränsle, t.ex. inom cementindustrin. En genomgång av och enkla, stökiometriska kostnadsberäkningar på tänkbara och i litteraturen föreslagna kemiska deklorineringsmetoder visar att substitution av klor mot hydroxid (eller cyanid) samt reduktion med vätgas är de enda metoder som har förutsättningar att bli ekonomiskt lönsamma. Reduktion med vätgas leder dock till att kloren överförs till klorväte. Deklorineringsförsök i laboratorieskala med en blandning av högklorerade paraffin- och olefinkolväten vid temperaturer upp till 140 C gav otillfredsställande resultat. Med natriumhydroxid och/eller natriumcyanid erhölls ca 50 % deklorinering, med kalciumhydroxid knappt 20 %. Betydligt hårdare betingelser krävs alltså för deklorinering även av icke-aromatiska klorföreningar.Vid kemiska industrier i Sverige uppkommer för närvarande ca 6000 - 7000 ton klorhaltiga restprodukter per år, som inte kan destrueras inom landet. Ett alternativ till direkt destruktion vore en kemisk reduktion av klorinnehållet i dessa restprodukter. De erhållna deklorinerade produkterna skulle sedan kunna användas som bränsle, t.ex. inom cementindustrin. En genomgång av och enkla, stökiometriska kostnadsberäkningar på tänkbara och i litteraturen föreslagna kemiska deklorineringsmetoder visar att substitution av klor mot hydroxid (eller cyanid) samt reduktion med vätgas är de enda metoder som har förutsättningar att bli ekonomiskt lönsamma. Reduktion med vätgas leder dock till att kloren överförs till klorväte. Deklorineringsförsök i laboratorieskala med en blandning av högklorerade paraffin- och olefinkolväten vid temperaturer upp till 140 C gav otillfredsställande resultat. Med natriumhydroxid och/eller natriumcyanid erhölls ca 50 % deklorinering, med kalciumhydroxid knappt 20 %. Betydligt hårdare betingelser krävs alltså för deklorinering även av icke-aromatiska klorföreningar
Spill av diselolja i modellekosystem - koncentratoner i vattenfas samt upptag i blåmussla och östersjömussla.
No full textVid ett experimentiellt oljespill doserades 3,0 l dieselolja i en bassäng (7,5 m3) med kontinuerligt genomflöde av brackvatten. Därefter analyserades koncentrationer av olja i utgående vatten och bioackumulering i blåmusslor och östersjömusslor. De högsta koncentrationerna i vattenfasen uppmättes första dygnet efter spillet till 0,56 mg/l. Därefter avtog halterna och två månader efter spillet var den 0,004 mg/l. Blåmusslorna visade ett snabbt upptag av oljan, 7 dygn efter spillet uppmättes den maximala koncentrationen både av alifatiska och aromatiska kolväten 10,2 mg/g dw. Efter 32 dygn hade koncentrationen av olja i blåmusslornas vävnader minskat till 3,4 mg/g dw. I östersjömusslorna däremot ökade halterna succesivtunder experimentet och den högsta koncentrationen (4,3 mg/g dw) erhölls när försöket avbröts efter 32 dygn.Vid ett experimentiellt oljespill doserades 3,0 l dieselolja i en bassäng (7,5 m3) med kontinuerligt genomflöde av brackvatten. Därefter analyserades koncentrationer av olja i utgående vatten och bioackumulering i blåmusslor och östersjömusslor. De högsta koncentrationerna i vattenfasen uppmättes första dygnet efter spillet till 0,56 mg/l. Därefter avtog halterna och två månader efter spillet var den 0,004 mg/l. Blåmusslorna visade ett snabbt upptag av oljan, 7 dygn efter spillet uppmättes den maximala koncentrationen både av alifatiska och aromatiska kolväten 10,2 mg/g dw. Efter 32 dygn hade koncentrationen av olja i blåmusslornas vävnader minskat till 3,4 mg/g dw. I östersjömusslorna däremot ökade halterna succesivtunder experimentet och den högsta koncentrationen (4,3 mg/g dw) erhölls när försöket avbröts efter 32 dygn
Energi- och miljöoptimering av mindre förbränningsanläggningar för fasta bränslen.
No full textI rapporten redovisas en litteraturstudie som behandlar hur verkningsgraden och emissionsparametrarna påverkas av hur förbränningsförloppet styrs på en fastbränsleeldad panna avsedd främst för biobränslen. Litteraturstudien är en del i ett långsiktigt projekt som skall behandla möjligheterna att optimera befintliga förbränningsprocesser för i första hand biobränslen. I rapporten behandlas hur rökgasemissionen av kväveoxider, svaveloxider, stoft och oförbränt påverkas av olika förbränningsparametrar såsom temperatur, luftöverskott, luftfördelning, last, bränsletillförsel m m. Dessutom behandlas vilka faktorer som påverkar pannverkningsgraden och vilka metoder det finns för att erhålla en optimal verkningsgrad.I rapporten redovisas en litteraturstudie som behandlar hur verkningsgraden och emissionsparametrarna påverkas av hur förbränningsförloppet styrs på en fastbränsleeldad panna avsedd främst för biobränslen. Litteraturstudien är en del i ett långsiktigt projekt som skall behandla möjligheterna att optimera befintliga förbränningsprocesser för i första hand biobränslen. I rapporten behandlas hur rökgasemissionen av kväveoxider, svaveloxider, stoft och oförbränt påverkas av olika förbränningsparametrar såsom temperatur, luftöverskott, luftfördelning, last, bränsletillförsel m m. Dessutom behandlas vilka faktorer som påverkar pannverkningsgraden och vilka metoder det finns för att erhålla en optimal verkningsgrad
Kvävet -ett vattenvårdsproblem.
No full textKväve förekommer i luft och vatten och ingår i allt biologiskt material. Kvävets kretlopp med dess processer, assimilation, kvävefixering, nitrifikation och denitrifikation, beskrivs och de två senare ingående. Kväveutsläpp till vatten sker i Sverige från industri, kommunalt avlopp, skogs- och jordbruksgödsling. Utsläppen från respektive grupp redovisas. Kväveföroreningar i luft tillförs mark och vatten via nederbörd. Miljöeffekter, främst eutrofiering och hälsorisker, diskuteras. Ett stort antal kvävereningsprocesser beskrivs. Fysikalisk-kemiska processer - brytpunktsklorering, jonbyte, ammoniakavdrivning och omvänd osmos - främsta användningsområde rening av industriavlopp med höga kvävehalter. Biologiska processer - nitrifikation och denitrifikation samt assimilation och landdeponering. Dessa är bäst lämpade för vatten med måttliga kvävehalter t.ex. kommunalt avloppsvatten. Denitrifikation och nitrifikation kan utföras i befintliga reningsverk. Kostnadsberäkningar redovisas där olika kvävereningsmetoder jämförs. Slutligen diskuteras behovet av kväverening i Sverige och möjliga åtgärder.Kväve förekommer i luft och vatten och ingår i allt biologiskt material. Kvävets kretlopp med dess processer, assimilation, kvävefixering, nitrifikation och denitrifikation, beskrivs och de två senare ingående. Kväveutsläpp till vatten sker i Sverige från industri, kommunalt avlopp, skogs- och jordbruksgödsling. Utsläppen från respektive grupp redovisas. Kväveföroreningar i luft tillförs mark och vatten via nederbörd. Miljöeffekter, främst eutrofiering och hälsorisker, diskuteras. Ett stort antal kvävereningsprocesser beskrivs. Fysikalisk-kemiska processer - brytpunktsklorering, jonbyte, ammoniakavdrivning och omvänd osmos - främsta användningsområde rening av industriavlopp med höga kvävehalter. Biologiska processer - nitrifikation och denitrifikation samt assimilation och landdeponering. Dessa är bäst lämpade för vatten med måttliga kvävehalter t.ex. kommunalt avloppsvatten. Denitrifikation och nitrifikation kan utföras i befintliga reningsverk. Kostnadsberäkningar redovisas där olika kvävereningsmetoder jämförs. Slutligen diskuteras behovet av kväverening i Sverige och möjliga åtgärder
Measuring of nitrous Acid in the City of Gothenburg
No full textAtmospheric concentrations of nitrous acid were measured during a five months period in central Gothenburg. Samples of HNO2 were collected in 12-hrs intervals by means of an ompregnated denuder technique. The sampling was followed by colorimetric analysis with respect to nitrite ions. During the period January ot May values in the range of approximately 1 to 50 nmole/m3 were observed. Simultaneous mesurement of NO, NO2 and H2O show that observed nighttime HNO2 is approximately 10-50 % of calculated equilibrium concentrations, while the daytime fraction is markedly lower. This indicates that HNO2 is decomposed to OH-radicale during daytime by daylight pholotysis. Correlation coefficient calculations for ambient HNO2 and NO-, NO2-N + NO2 + H2O to 2HNO2 is the major sources of nitrous acid at night.Atmospheric concentrations of nitrous acid were measured during a five months period in central Gothenburg. Samples of HNO2 were collected in 12-hrs intervals by means of an ompregnated denuder technique. The sampling was followed by colorimetric analysis with respect to nitrite ions. During the period January ot May values in the range of approximately 1 to 50 nmole/m3 were observed. Simultaneous mesurement of NO, NO2 and H2O show that observed nighttime HNO2 is approximately 10-50 % of calculated equilibrium concentrations, while the daytime fraction is markedly lower. This indicates that HNO2 is decomposed to OH-radicale during daytime by daylight pholotysis. Correlation coefficient calculations for ambient HNO2 and NO-, NO2-N + NO2 + H2O to 2HNO2 is the major sources of nitrous acid at night
Optimering av kombinationer bränsle-panna-stoft-avskiljare med avseende på miljöeffektivitet och kostnad.
No full textRapporten behandlar en metod att finna den optimala reningstekniken för att reducera en given oönskad miljöeffekt av stoft i utomhusluft. Effektiviteten ur miljösynpunkt och olika rökgasreningsåtgärder beräknas genom användande av sk miljöeffektrelaterade mätetal och sättes i relation till åtgärdens kostnad. Beräkningar har gjorts för 100 MWv och 10 MWv förbränningsanläggningar för kol, torv och flis, vars rökgaser renas med elektrofilter, slangfilter, multicyklon och våttorr rökgasavskiljning. De miljöeffekter som studerats är nedsmutsning, hälsoeffekter, dimbildning och interferens med solljus på lokal och storregional skala. Resultaten visar på några tydliga, sannolikt generella skillnader mellan olika former av rökgasrening. Vad gäller lokal nedsmutsning är multicykloner mer kostnadseffektiva än elektrofilter och slangfilter för reningsambitioner upp till en viss nivå. Vill man driva reningen längre måste dock slangfilter (10 MWv- anläggningar) och elektrofilter (100 MWv-anläggningar) användas. Att få bort de sista 2-3 % av mätetalen är relativt dyrt. För storregional interferens med solljus (torrdis, siktnedsättning) förorsakat av utsläpp från koleldning är rökgasavsvavling väl så kostnadseffektiv som stoftavskiljning.Rapporten behandlar en metod att finna den optimala reningstekniken för att reducera en given oönskad miljöeffekt av stoft i utomhusluft. Effektiviteten ur miljösynpunkt och olika rökgasreningsåtgärder beräknas genom användande av sk miljöeffektrelaterade mätetal och sättes i relation till åtgärdens kostnad. Beräkningar har gjorts för 100 MWv och 10 MWv förbränningsanläggningar för kol, torv och flis, vars rökgaser renas med elektrofilter, slangfilter, multicyklon och våttorr rökgasavskiljning. De miljöeffekter som studerats är nedsmutsning, hälsoeffekter, dimbildning och interferens med solljus på lokal och storregional skala. Resultaten visar på några tydliga, sannolikt generella skillnader mellan olika former av rökgasrening. Vad gäller lokal nedsmutsning är multicykloner mer kostnadseffektiva än elektrofilter och slangfilter för reningsambitioner upp till en viss nivå. Vill man driva reningen längre måste dock slangfilter (10 MWv- anläggningar) och elektrofilter (100 MWv-anläggningar) användas. Att få bort de sista 2-3 % av mätetalen är relativt dyrt. För storregional interferens med solljus (torrdis, siktnedsättning) förorsakat av utsläpp från koleldning är rökgasavsvavling väl så kostnadseffektiv som stoftavskiljning
Effekter av anrikningsreagenser, fördelning och spridning av xantater och xantatderivat vid anrikningsverk.
No full textI föreliggande rapport presenteras resultat från en kartläggning av fördelning och spridning av xantat och xantatderivat vid fyra anrikningsverk i Sverige. Xantater är de samlarreagenser som används mest idag vid flotation av sulfidmalmer. De resultat som man har fått med hjälp av en ny analysmetod visar att det avloppsvatten som når recipienten innehåller en komplex blandning av olika omvandlings och nedbrytningsprodukter. Vid undersökningar utförda inom ramen för detta projekt har man börjat få kännedom om vilka haltnivåer av xantat och några av dess omvandlingsprodukter som förekommer vid några svenska anrikningsverk vid olika årstider. Samtidigt har frågan om miljöeffekterna av xantatanvändning vid flotationsanrikning visat sig vara betydligt mera komplicerad än vad som framkommit tidigare. Ekologiska effekter av de olika påvisade omvandlings- och nedbrytningsprodukterna är ännu sämre kända än xantaternas. Resultat från fältundersökningar kan preliminärt tolkas så att xantater framför allt under vinterhalvåret har en så lång uppehållstid i recipientvattnet, att det inte kan uteslutas att de utgör en ekologisk riskfaktor.I föreliggande rapport presenteras resultat från en kartläggning av fördelning och spridning av xantat och xantatderivat vid fyra anrikningsverk i Sverige. Xantater är de samlarreagenser som används mest idag vid flotation av sulfidmalmer. De resultat som man har fått med hjälp av en ny analysmetod visar att det avloppsvatten som når recipienten innehåller en komplex blandning av olika omvandlings och nedbrytningsprodukter. Vid undersökningar utförda inom ramen för detta projekt har man börjat få kännedom om vilka haltnivåer av xantat och några av dess omvandlingsprodukter som förekommer vid några svenska anrikningsverk vid olika årstider. Samtidigt har frågan om miljöeffekterna av xantatanvändning vid flotationsanrikning visat sig vara betydligt mera komplicerad än vad som framkommit tidigare. Ekologiska effekter av de olika påvisade omvandlings- och nedbrytningsprodukterna är ännu sämre kända än xantaternas. Resultat från fältundersökningar kan preliminärt tolkas så att xantater framför allt under vinterhalvåret har en så lång uppehållstid i recipientvattnet, att det inte kan uteslutas att de utgör en ekologisk riskfaktor
Reningsteknik för textilindustrins avloppsvatten
No full textRapporten är en litteratursammanställning om olika behandlingsmetoder för avloppsvatten från textilindustrin.Tekniska och ekonomiska data för olika möjligheter är presenterade. Den vanligaste metoden är biologisk rening, medan kemisk oxidation, adsorption och membranfiltrering endast avänds vid ett fåtal fabriker i världen. Behandlingskostnaden varierar mellan 4-10 Kr/m3. Om biologisk rening kombineras med någon annan reningsmetod är det möjligt att återanvända vattnet.Rapporten är en litteratursammanställning om olika behandlingsmetoder för avloppsvatten från textilindustrin.Tekniska och ekonomiska data för olika möjligheter är presenterade. Den vanligaste metoden är biologisk rening, medan kemisk oxidation, adsorption och membranfiltrering endast avänds vid ett fåtal fabriker i världen. Behandlingskostnaden varierar mellan 4-10 Kr/m3. Om biologisk rening kombineras med någon annan reningsmetod är det möjligt att återanvända vattnet