IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Åtgärdsinriktad analys av den kemiska luftföroreningssituationen i arbetsmiljön med hjälp av ett mobilt flerkanaligt mätsystem.
No full textGenom parallella mätningar i flera punkter kan en mätstrategi, som vi kallar för lokaldiagnos, byggas upp. Det är en åtgärdsinriktad mätstrategi som bygger på: * Mätning i flera punkter i arbetslokalen. * Kontinuerlig haltregistrering i varje mätpunkt under en längre tid. Mätstrategin ger information om: *Föroreningshaltens variation med tiden i respektive mätpunkt. * Skillnader i halt mellan olika mätpunkter vid samma tid. Mätresultatet kan användas till: * Övergripande kontroll av arbetsplatsens luftföroreningssituation. * Exponeringsbedömningar och jämförelser med hygieniska gränsvärden. * Lokalisering av läckage till både tid och plats. * Uppskattning av källstyrkan från olika utsläppskällor. * Studier av luftföroreningars spridning i arbetslokalen. * Luftomsättningsmätningar och kontroll av ventilationen. - Kontroll av vidtagna åtgärdes effekt på arbetsmiljön.Genom parallella mätningar i flera punkter kan en mätstrategi, som vi kallar för lokaldiagnos, byggas upp. Det är en åtgärdsinriktad mätstrategi som bygger på: * Mätning i flera punkter i arbetslokalen. * Kontinuerlig haltregistrering i varje mätpunkt under en längre tid. Mätstrategin ger information om: *Föroreningshaltens variation med tiden i respektive mätpunkt. * Skillnader i halt mellan olika mätpunkter vid samma tid. Mätresultatet kan användas till: * Övergripande kontroll av arbetsplatsens luftföroreningssituation. * Exponeringsbedömningar och jämförelser med hygieniska gränsvärden. * Lokalisering av läckage till både tid och plats. * Uppskattning av källstyrkan från olika utsläppskällor. * Studier av luftföroreningars spridning i arbetslokalen. * Luftomsättningsmätningar och kontroll av ventilationen. - Kontroll av vidtagna åtgärdes effekt på arbetsmiljön
Sammanställningar av resultat från mätningar av luftdata vid svenska EMEP-stationer 1979-1985.
No full textMätningar har gjorts inom EMEP-nätet av föroreningshalter (SO2,NO2, sot och partikelbundet svavel) i bakgrundsluft och av nederbördens sammansättning (SO4,2- NO3,- Cl,- NH4,+ H,+) vid fem stationer i Sverige.Mätningar har gjorts inom EMEP-nätet av föroreningshalter (SO2,NO2, sot och partikelbundet svavel) i bakgrundsluft och av nederbördens sammansättning (SO4,2- NO3,- Cl,- NH4,+ H,+) vid fem stationer i Sverige
Sammanställningar av fyra års mätningar av luftföroreningar vid Rörvik, Onsala
No full textResultaten från fyra års mätningar vid Rörvik (45 km S om Göteborg) har sammanställts som årsmedelvärden, vanligen förekommande halter och extremhalter. Resultaten från de kontinuerliga mätningarna har sammanställts i diagram med vindriktning.Resultaten från fyra års mätningar vid Rörvik (45 km S om Göteborg) har sammanställts som årsmedelvärden, vanligen förekommande halter och extremhalter. Resultaten från de kontinuerliga mätningarna har sammanställts i diagram med vindriktning
Anaerob rening av CTMB-avloppsvatten.
No full textInom föreliggande projekt har den anaeroba reningsteknikens tillämpbarhet på skogsindustriella avloppsvatten studerats. I detta syfte har försök i halvstor skala utförts i en reaktor av typ anaerob filter. Denna reaktortyp anses representera en teknik med vissa fördelar jämfört med den mer etablerade kontaktreaktorprincipen (frisvävande slamflockar), vilken för jämförelsens skull testades i en parallellt gående reaktor av samma storlek. Som komplement till dessa försök genomfördes en försöksserie med anseroba filter i laboratorieskala. Försöken i halvstor skala avslutades dessutom med en relativt kort test av en anaerob försöksprocess, i vilken kontaktreaktorn och filtret seriekopplades. Till försöksverksamheten valdes CTMP-avloppsvatten, vilket motiverades av dess karaktär av 'framtidsvatten', dvs det utgjorde ett relativt okänt avloppsvatten från en massatyp med hög framtida tillverkningspotential. Genom inledande försök i laboratorieskala erhölls indikationer på att det föreligger stora skillnader avseende den anaeroba behandlingsbarheten för CTMP-avloppsvatten från olika fabriker. Försöken i halvstor skala har visat att anaerob behandling av CTMP-avloppsvatten från Rockhammars Bruk kan ge en maximal COD-reduktion på ca 70%, analyserat på ofiltrerat ingående vatten och filtrerat utgående vatten.Inom föreliggande projekt har den anaeroba reningsteknikens tillämpbarhet på skogsindustriella avloppsvatten studerats. I detta syfte har försök i halvstor skala utförts i en reaktor av typ anaerob filter. Denna reaktortyp anses representera en teknik med vissa fördelar jämfört med den mer etablerade kontaktreaktorprincipen (frisvävande slamflockar), vilken för jämförelsens skull testades i en parallellt gående reaktor av samma storlek. Som komplement till dessa försök genomfördes en försöksserie med anseroba filter i laboratorieskala. Försöken i halvstor skala avslutades dessutom med en relativt kort test av en anaerob försöksprocess, i vilken kontaktreaktorn och filtret seriekopplades. Till försöksverksamheten valdes CTMP-avloppsvatten, vilket motiverades av dess karaktär av 'framtidsvatten', dvs det utgjorde ett relativt okänt avloppsvatten från en massatyp med hög framtida tillverkningspotential. Genom inledande försök i laboratorieskala erhölls indikationer på att det föreligger stora skillnader avseende den anaeroba behandlingsbarheten för CTMP-avloppsvatten från olika fabriker. Försöken i halvstor skala har visat att anaerob behandling av CTMP-avloppsvatten från Rockhammars Bruk kan ge en maximal COD-reduktion på ca 70%, analyserat på ofiltrerat ingående vatten och filtrerat utgående vatten
Åtgärder för en bättre arbetsmiljö vid träimpregnering
No full textSom ett stöd till det arbetsmiljöförbättrande arbetet vid impregneringsverk har 9 st åtgärdsblad utarbetats. Åtgärdsbladen beskriver risker samt hur man bör arbeta och vilken utrustning som är lämplig vid arbete med träimpregnering. Åtgärdsbladen täcker följande områden: 1. Lokalens utformning 2. Förvaring av impregneringsmedel 3. Beredning av impregneringslösning - saltmedel 4. Beredning av impregneringslösning - TBTO/TBTN-medel och kreosot 5. Uttag av impregnerat virke ur tub - saltmedel 6. Uttag av impregnerat virke ur tub - TBTO/TBTN-medel och kreosot 7. Torkning av impregnerat virke 8. Hantering av impregnerat virke vid impregneringsverk 9. Rengöring av tub och lagertank.Som ett stöd till det arbetsmiljöförbättrande arbetet vid impregneringsverk har 9 st åtgärdsblad utarbetats. Åtgärdsbladen beskriver risker samt hur man bör arbeta och vilken utrustning som är lämplig vid arbete med träimpregnering. Åtgärdsbladen täcker följande områden: 1. Lokalens utformning 2. Förvaring av impregneringsmedel 3. Beredning av impregneringslösning - saltmedel 4. Beredning av impregneringslösning - TBTO/TBTN-medel och kreosot 5. Uttag av impregnerat virke ur tub - saltmedel 6. Uttag av impregnerat virke ur tub - TBTO/TBTN-medel och kreosot 7. Torkning av impregnerat virke 8. Hantering av impregnerat virke vid impregneringsverk 9. Rengöring av tub och lagertank
Provtagningsteknik för analys av låga metallhalter i grundvatten.
No full textDen nya provtagningstekniken har testats i samma observationsrör där vatten tidigare tagits med äldre teknik. De nya proverna visar genomgående lägre tungmetallhalter än tidigare. Provtagning har skett med och utan omsättning av vattnet i röret. De analyserade metallerna Cd, Cu och Zn visar lägre halter efter länspumpning, medan Al visar högre halt. Olika tider för konservering av metallprover genom syratillsats har testats. Motstridiga resultat har erhållits vid två försök. Ytterligare försök måste göras om praxis (surgörning i fält) skall kunna frångås. Lakförsök av tidigare använda rörtyper (PVC) för grundvattenprovtagning visar att rören läcker metaller vid kontakt med svagt surt vatten, pH 5. Plexiglasrör läcker betydligt mindre Cd och Pb under samma betingelser.Den nya provtagningstekniken har testats i samma observationsrör där vatten tidigare tagits med äldre teknik. De nya proverna visar genomgående lägre tungmetallhalter än tidigare. Provtagning har skett med och utan omsättning av vattnet i röret. De analyserade metallerna Cd, Cu och Zn visar lägre halter efter länspumpning, medan Al visar högre halt. Olika tider för konservering av metallprover genom syratillsats har testats. Motstridiga resultat har erhållits vid två försök. Ytterligare försök måste göras om praxis (surgörning i fält) skall kunna frångås. Lakförsök av tidigare använda rörtyper (PVC) för grundvattenprovtagning visar att rören läcker metaller vid kontakt med svagt surt vatten, pH 5. Plexiglasrör läcker betydligt mindre Cd och Pb under samma betingelser
Mätning av metalldeposition genom mossanalys.
No full textMossornas förmåga att uppta och kvarhålla tungmetaller har funnit vidsträckt användning för att påvisa nedfall från luften. Med kännedom om deras tillväxthastighet är det möjligt att göra en uppskattning av den absoluta nedfallsmängden. Då krävs dock att mossans biomassaproduktion är känd. Inom detta projekt har biomassaproduktionen bestämts på 13 lokaler i Sverige. Tillväxten varierar inte mycket mellan områdena,standardavvikelse och medelvärde 116 +/- 14 g/m2xår. Metallhalterna i mossorna påverkas endast i ringa grad av hur trädkronorna i normalt sluten skog täcker provpunkterna. En jämförelse mellan mätning av metallnedfallet i nederbördstrattar och till mosstäcket visar på en god överensstämmelse för krom, koppar, nickel och bly, medan innehållet per ytenhet av kadmium och zink är något lägre i mosstäcket.Mossornas förmåga att uppta och kvarhålla tungmetaller har funnit vidsträckt användning för att påvisa nedfall från luften. Med kännedom om deras tillväxthastighet är det möjligt att göra en uppskattning av den absoluta nedfallsmängden. Då krävs dock att mossans biomassaproduktion är känd. Inom detta projekt har biomassaproduktionen bestämts på 13 lokaler i Sverige. Tillväxten varierar inte mycket mellan områdena,standardavvikelse och medelvärde 116 +/- 14 g/m2xår. Metallhalterna i mossorna påverkas endast i ringa grad av hur trädkronorna i normalt sluten skog täcker provpunkterna. En jämförelse mellan mätning av metallnedfallet i nederbördstrattar och till mosstäcket visar på en god överensstämmelse för krom, koppar, nickel och bly, medan innehållet per ytenhet av kadmium och zink är något lägre i mosstäcket
Energibesparande vid extern avloppsvattenbehandling inom skogsindustrin.
No full textInom ramen av ett nordiskt samarbetsprojekt, energisparande vid intern och extern avloppsvattenbehandling, undersöktes möjligheterna att bättre kunna styra externa reningsanläggningar inom skogsindustrin. Målsättningen har varit att minsksa den totala energiförbrukningen vid minst oförändrat reningsreultat. Arbetet, som genomfördes gemensamt vid IVL och STFI, koncentrerades på biologisk avloppsvattenbehandling enl aktivtslammetoden, vilken har hög potential för energibesparande åtgärder. De framtagna resultaten visar att i huvudsak två väsentliga energibesparingsmöjligheter föreligger: - automatisk styrning av syrehalten i luftningsbassängen, - automatisk styrning av kemikaliedoseringen. Resultaten visar dock också att den potentiella energibesparingen vid reduktion av fiberutsläpp genom fabriksinterna åtgärder är betydligt större än vid styrning av den externa reningsanläggningen.Inom ramen av ett nordiskt samarbetsprojekt, energisparande vid intern och extern avloppsvattenbehandling, undersöktes möjligheterna att bättre kunna styra externa reningsanläggningar inom skogsindustrin. Målsättningen har varit att minsksa den totala energiförbrukningen vid minst oförändrat reningsreultat. Arbetet, som genomfördes gemensamt vid IVL och STFI, koncentrerades på biologisk avloppsvattenbehandling enl aktivtslammetoden, vilken har hög potential för energibesparande åtgärder. De framtagna resultaten visar att i huvudsak två väsentliga energibesparingsmöjligheter föreligger: - automatisk styrning av syrehalten i luftningsbassängen, - automatisk styrning av kemikaliedoseringen. Resultaten visar dock också att den potentiella energibesparingen vid reduktion av fiberutsläpp genom fabriksinterna åtgärder är betydligt större än vid styrning av den externa reningsanläggningen
Geologi miljöriskklassificering av impregneringsverk i Sverige.
No full textEn geologi och miljöriskklassificering har utförts för 186 impregneringsverk i Sverige. Undersökningen visar att 39 impregneringsverk (21%) ligger på åsmaterial riskklass 1, 74 verk (40%) ligger på morän riskklass 2 och 70 verk (38%) ligger på lera riskklass 3. Vidare miljöundersökningar vid impregneringsverk i Sverige bör i första hand inriktas på de 39 verk som ligger i riskklass 1.En geologi och miljöriskklassificering har utförts för 186 impregneringsverk i Sverige. Undersökningen visar att 39 impregneringsverk (21%) ligger på åsmaterial riskklass 1, 74 verk (40%) ligger på morän riskklass 2 och 70 verk (38%) ligger på lera riskklass 3. Vidare miljöundersökningar vid impregneringsverk i Sverige bör i första hand inriktas på de 39 verk som ligger i riskklass 1
Arbetshygieniska mätningar av damm, koppar, krom och arsenik vid bearbetning av trä som impregnerats med CCA-medel
No full textMesurements were made to study the concentrations of airborne copper, chromium, arsenic and wooden dust in two carpentries, working with CCA-impregnated timber. The mesurements show that the additive effect for carciongenic substances is very high, up to 5 times the Swedish TLV, during cleaning periods. The concentrations can be reduced if exhauisting devices are attached to the woodworking machines. Thus less dust will be spread to the premises. The cleaning ought to be done with an industrial vaccumcleaner, instead of dry-sweeping. One operation that can generate high concentrations of dust, is cutting of timber. The concentrations can be kept low if a machine-attached exhusting device is used. The best altenrative is, of course, to cut the timber before impregnation. Report in Swedish.Mesurements were made to study the concentrations of airborne copper, chromium, arsenic and wooden dust in two carpentries, working with CCA-impregnated timber. The mesurements show that the additive effect for carciongenic substances is very high, up to 5 times the Swedish TLV, during cleaning periods. The concentrations can be reduced if exhauisting devices are attached to the woodworking machines. Thus less dust will be spread to the premises. The cleaning ought to be done with an industrial vaccumcleaner, instead of dry-sweeping. One operation that can generate high concentrations of dust, is cutting of timber. The concentrations can be kept low if a machine-attached exhusting device is used. The best altenrative is, of course, to cut the timber before impregnation. Report in Swedish