IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Kvävedioxid i svenska tätorter.
No full textKvävedioxidhalten har undersökts i 26 tätorter spridda över hela Sverige under perioden januari 1983- mars 1984. Undersökningen syftade till att få en generell bild av kvävedioxidnivåerna i svenska tätortsmiljöer under beaktande av tätortsstorlek, NOx emissioner, latitud, avstånd till havet etc. Mätningarna utfördes med halvautomatiska dygnsprovtagare och provtagarna var placerade i tätorternas centrala delar i en miljö som inte direkt låg i anslutning till högtrafikerade gator. Resultaten visar att den urbana bakgrundshalten av kvävedioxid i de olika tätorterna varierade mellan 0.015 mg/m3 och 0.049 mg/m3. Haltnivåerna är mycket starkt relaterade till tätortens befolkning och NOx emission. Den genomsnittliga halten var således störst i Göteborg följt av Sundsvall och Karlstad. Tätorternas ventilationsförhållanden (dalgångar, avstånd till kusten, latitud etc) synes spela en underordnad betydelse för kvävedioxidhalten. I varje tätort kan variationerna i kvävedioxid vintertid i stor utsträckning relateras till temperatur och vindhastighet såtillvida att en lägre temperatur och vindhastighet ger högre kvävedioxidhalt. De högsta dygnsmedelvärdena uppmättes i Norrköping 0.211 mg/m3 och i Göteborg 0.183 mg/m3. Mätningarnas syfte var inte att studera om olika förslag till riktvärden överskrids, men i rapporten diskuteras resultaten i relation till olika tänkta riktvärden.Kvävedioxidhalten har undersökts i 26 tätorter spridda över hela Sverige under perioden januari 1983- mars 1984. Undersökningen syftade till att få en generell bild av kvävedioxidnivåerna i svenska tätortsmiljöer under beaktande av tätortsstorlek, NOx emissioner, latitud, avstånd till havet etc. Mätningarna utfördes med halvautomatiska dygnsprovtagare och provtagarna var placerade i tätorternas centrala delar i en miljö som inte direkt låg i anslutning till högtrafikerade gator. Resultaten visar att den urbana bakgrundshalten av kvävedioxid i de olika tätorterna varierade mellan 0.015 mg/m3 och 0.049 mg/m3. Haltnivåerna är mycket starkt relaterade till tätortens befolkning och NOx emission. Den genomsnittliga halten var således störst i Göteborg följt av Sundsvall och Karlstad. Tätorternas ventilationsförhållanden (dalgångar, avstånd till kusten, latitud etc) synes spela en underordnad betydelse för kvävedioxidhalten. I varje tätort kan variationerna i kvävedioxid vintertid i stor utsträckning relateras till temperatur och vindhastighet såtillvida att en lägre temperatur och vindhastighet ger högre kvävedioxidhalt. De högsta dygnsmedelvärdena uppmättes i Norrköping 0.211 mg/m3 och i Göteborg 0.183 mg/m3. Mätningarnas syfte var inte att studera om olika förslag till riktvärden överskrids, men i rapporten diskuteras resultaten i relation till olika tänkta riktvärden
Metod och underlag för val av fiberbankar för vidare undersökningar.
No full textEn utredning har utförts i syfte att skapa metod och underlag för att kunna lokalisera fiberbankar för vilka fiberåtervinning eller sanering kan bli aktuell i framtiden. Som bas för detta har en inventering över verksamma skogsindustrier under perioden 1905-1983 utförts. Inventeringen visar att dessa varit 269 st och att det idag finns 110 anläggningar i drift på 80 platser. Flest bruk, 45 st, finns eller har funnits i Värmlands län, medan Gotlands och Malmöhus län helt saknat skogsindustri under perioden. Inventeringen redovisar produktion och kapacitet för resp bruk vid olika tidpunkter. Den totala produktionen av massa och papper under perioden har kunnat uppskattas till ca 300 milj ton resp ca 147 milj ton. Arbetet redovisar en modell för att kvantifiera fiberutsläpp med hjälp av närmevärden för olika tidsperioder. Den totala fiberförlusten vid massaproduktion har beräknats till ca 10,8 milj ton och vid pappersproduktion till ca 4,35 ton. Baserat på en undersökning omfattande 29 fiberbankar finner man att 'medelfiberbanken' täcker ca 20 ha med ett fiberdjup av ca 15 m samt att kvicksilverinnehållet varierar från ca 1 kg till ca 2000 kg. Kostnaden för att sanera fiberbankar i en större omfattning uppskattas till storleksordningen 25 kr/m3 i 1980 års kostnadsnivå.En utredning har utförts i syfte att skapa metod och underlag för att kunna lokalisera fiberbankar för vilka fiberåtervinning eller sanering kan bli aktuell i framtiden. Som bas för detta har en inventering över verksamma skogsindustrier under perioden 1905-1983 utförts. Inventeringen visar att dessa varit 269 st och att det idag finns 110 anläggningar i drift på 80 platser. Flest bruk, 45 st, finns eller har funnits i Värmlands län, medan Gotlands och Malmöhus län helt saknat skogsindustri under perioden. Inventeringen redovisar produktion och kapacitet för resp bruk vid olika tidpunkter. Den totala produktionen av massa och papper under perioden har kunnat uppskattas till ca 300 milj ton resp ca 147 milj ton. Arbetet redovisar en modell för att kvantifiera fiberutsläpp med hjälp av närmevärden för olika tidsperioder. Den totala fiberförlusten vid massaproduktion har beräknats till ca 10,8 milj ton och vid pappersproduktion till ca 4,35 ton. Baserat på en undersökning omfattande 29 fiberbankar finner man att 'medelfiberbanken' täcker ca 20 ha med ett fiberdjup av ca 15 m samt att kvicksilverinnehållet varierar från ca 1 kg till ca 2000 kg. Kostnaden för att sanera fiberbankar i en större omfattning uppskattas till storleksordningen 25 kr/m3 i 1980 års kostnadsnivå
Nya rön rörande reaktioner av luftburet Hg i vattenlösningar.
No full textDet har visats att luftburen metallisk Hg-ånga i närvaro av O3 oxideras om den kommer i kontakt med sur vattenlösning. Oxidationsprodukten, Hg2+, reagerar vidare under bildning av olika komplex beroende av lösningens övriga komponenter. När luft av samma typ som ovan införes i en alkalisk lösning som innehåller Hg2+ reduceras denna till Hg0 som avgår till luftfasen. Denna reaktion uteblir om luften före inträde i vattenlösningen befrias från O3 vilket sker t.ex. vid luftens passage genom en guldfälla. Den substans som anses orsaka såväl oxidationen som reduktionen är H2O2 bildat genom reaktion av O3 med H2O eller redan från början förefintligt i luften.Det har visats att luftburen metallisk Hg-ånga i närvaro av O3 oxideras om den kommer i kontakt med sur vattenlösning. Oxidationsprodukten, Hg2+, reagerar vidare under bildning av olika komplex beroende av lösningens övriga komponenter. När luft av samma typ som ovan införes i en alkalisk lösning som innehåller Hg2+ reduceras denna till Hg0 som avgår till luftfasen. Denna reaktion uteblir om luften före inträde i vattenlösningen befrias från O3 vilket sker t.ex. vid luftens passage genom en guldfälla. Den substans som anses orsaka såväl oxidationen som reduktionen är H2O2 bildat genom reaktion av O3 med H2O eller redan från början förefintligt i luften
Klassificering av villkor enligt miljöskyddslagen - ett praktikfall.
No full textInom ramen för Statens Naturvårdsverks (SNV) tillsynsprojekt har IVL genomfört en genomgång av villkor som reglerar verksamheten vid ett drygt hundratal anlägggningar, utifrån miljöskyddssynpunkt. Genomgången har haft till primärt syfte att på ett reellt underlag testa konsekvenserna av ett preliminärt förslag till kategorisering av villkor som tagits fram vid SNV. Genomgången har också visat att de i praktiken använda villkoren faller inom den använda modellen, och att merparten enkelt kan klassifiseras. Denna klassifisering blir dock inte i alla fall oantastlig, då villkor ibland hanterar frågor som i den använda modellen faller under olika kategorier. Arbetet har också visat att emissionsvillkor är den vanligaste villkorstypen, medan villkor rörande åtgärder vid avslutande av verksamheten nästan saknas helt, och att skillnaden mellan olika branscher och industristorlek inte är påfallande stor. Bland de skillnader som ändå finns kan nämnas att mindre industrier detaljregleras mera än större, och att haverivillkor enbart används inom järn- och stålindustrin. Avslutningsvis kan konstateras att inläggandet av data rörande villkor i MI 01- systemet inte sker enhetligt mellan länen.Inom ramen för Statens Naturvårdsverks (SNV) tillsynsprojekt har IVL genomfört en genomgång av villkor som reglerar verksamheten vid ett drygt hundratal anlägggningar, utifrån miljöskyddssynpunkt. Genomgången har haft till primärt syfte att på ett reellt underlag testa konsekvenserna av ett preliminärt förslag till kategorisering av villkor som tagits fram vid SNV. Genomgången har också visat att de i praktiken använda villkoren faller inom den använda modellen, och att merparten enkelt kan klassifiseras. Denna klassifisering blir dock inte i alla fall oantastlig, då villkor ibland hanterar frågor som i den använda modellen faller under olika kategorier. Arbetet har också visat att emissionsvillkor är den vanligaste villkorstypen, medan villkor rörande åtgärder vid avslutande av verksamheten nästan saknas helt, och att skillnaden mellan olika branscher och industristorlek inte är påfallande stor. Bland de skillnader som ändå finns kan nämnas att mindre industrier detaljregleras mera än större, och att haverivillkor enbart används inom järn- och stålindustrin. Avslutningsvis kan konstateras att inläggandet av data rörande villkor i MI 01- systemet inte sker enhetligt mellan länen
Litteraturöversikt över aldehyders biologiska effekter, förekomst i arbetsmiljön och mätmetoder.
No full textFormaldehyds allergiframkallande och ev cancerframkallande egenskaper har fäst uppmärksamheten på gruppen aldehyder, i vilken formaldehyd ingår. Gruppen aldehyder har det gemensamt att de flesta är irriterande för ögon och slemhinnor. Några av aldehyderna är dessutom allergiframkallande. För de flesta aldehyder finns inte tillräckliga kunskaper för att avgöra om de kan framkalla cancer eller fosterskador. Aldehyder används i de flesta branscher och ofta på ett sådant sätt att människor kommer i kontakt med aldehyder. Rapporten beskriver på ett lättbegripligt sätt - olika aldehyder och deras användningsområde, - biologiska effekter av aldehyder, - halter av aldehyder i arbetsmiljön, - gränsvärden, regler och normer. I rapportens sista kapitel anges vad man kan göra för att minska kontakten med aldehyder i arbetsmiljön.Formaldehyds allergiframkallande och ev cancerframkallande egenskaper har fäst uppmärksamheten på gruppen aldehyder, i vilken formaldehyd ingår. Gruppen aldehyder har det gemensamt att de flesta är irriterande för ögon och slemhinnor. Några av aldehyderna är dessutom allergiframkallande. För de flesta aldehyder finns inte tillräckliga kunskaper för att avgöra om de kan framkalla cancer eller fosterskador. Aldehyder används i de flesta branscher och ofta på ett sådant sätt att människor kommer i kontakt med aldehyder. Rapporten beskriver på ett lättbegripligt sätt - olika aldehyder och deras användningsområde, - biologiska effekter av aldehyder, - halter av aldehyder i arbetsmiljön, - gränsvärden, regler och normer. I rapportens sista kapitel anges vad man kan göra för att minska kontakten med aldehyder i arbetsmiljön
Effects of nitrogen deposition on the acidification of terrestrial and aquatic ecosystems. International Symposium on Acid Precipitation, in Muskoka, September 15-20 1985.
No full textThis concentration of ammonium and nitrate in precipitation has increased during this century. The deposition of nitrogen compounds (wet+dry) is a mean reaching 30-40 kg/ha and year in central Europe and above 20 kg in southern Sweden. In areas with high deposition an increased outflow is observed. The increased output is an indication of a nitrogen saturation of the ecosystem and it will lead to acidification effects due to nitrate leachingThis concentration of ammonium and nitrate in precipitation has increased during this century. The deposition of nitrogen compounds (wet+dry) is a mean reaching 30-40 kg/ha and year in central Europe and above 20 kg in southern Sweden. In areas with high deposition an increased outflow is observed. The increased output is an indication of a nitrogen saturation of the ecosystem and it will lead to acidification effects due to nitrate leachin
Fällningsförsök av ridåvatten från målerianläggningar
No full textKemisk fällning av ridåvatten har utförts med olika fällningskemikalier. Ett av vattnen innehöll höga halter av krom, kromat, bly och zink samt höga halter av organiskt material. Laboratorieförsök visade att järnsulfat gav det bästa reningsresultatet. Resthalterna i klarvattenfasen blev för Cr 0,24, Cr6+Kemisk fällning av ridåvatten har utförts med olika fällningskemikalier. Ett av vattnen innehöll höga halter av krom, kromat, bly och zink samt höga halter av organiskt material. Laboratorieförsök visade att järnsulfat gav det bästa reningsresultatet. Resthalterna i klarvattenfasen blev för Cr 0,24, Cr6
Kemiska hälsorisker vid tryckimpregnering
No full textArbetshygieniska mätningar har utförts för att kartlägga hälsoriskerna vid tryckimpregnering. Mätningar gjordes vid tre företag som impregnerar med koppar-, krom-, arsenikbaserade medel och tre som använder kreosot. Mätresultaten visar att halterna är högst vid öppning av impregneringscylindern, efter impregnering. Detta arbetsmoment är kortvarigt, men för kreosot kan det amerikanska korttidsvärdet för naftalen överskridas. Bensopyrenhalten vid kreosotimpregnering har, som högst varit c:a 20 % av gränsvärdet, om man förutsätter att bensopyren endast förekommer partikelbundet. Vid CCA- impregnering var halterna högst vid lucköppning, c:a 0,02 mg/m3 vid ett företag. I övrigt var halterna låga. Arbetarskyddssyrelsen har dock visat att halterna kan bli höga även under längre perioder, om klimatet är torrt och varmt. I rapporten föreslås att lucköppning utförs automatiskt alternativt att arbetsmetoderna vid lucköppning ändras.Arbetshygieniska mätningar har utförts för att kartlägga hälsoriskerna vid tryckimpregnering. Mätningar gjordes vid tre företag som impregnerar med koppar-, krom-, arsenikbaserade medel och tre som använder kreosot. Mätresultaten visar att halterna är högst vid öppning av impregneringscylindern, efter impregnering. Detta arbetsmoment är kortvarigt, men för kreosot kan det amerikanska korttidsvärdet för naftalen överskridas. Bensopyrenhalten vid kreosotimpregnering har, som högst varit c:a 20 % av gränsvärdet, om man förutsätter att bensopyren endast förekommer partikelbundet. Vid CCA- impregnering var halterna högst vid lucköppning, c:a 0,02 mg/m3 vid ett företag. I övrigt var halterna låga. Arbetarskyddssyrelsen har dock visat att halterna kan bli höga även under längre perioder, om klimatet är torrt och varmt. I rapporten föreslås att lucköppning utförs automatiskt alternativt att arbetsmetoderna vid lucköppning ändras
Negativa effekter av kalkning med avseende på omstrukturering av befintliga fiskpopulationer.
No full textElfiskeundersökningar i sex sydvästsvenska älvar före och efter kalkningsåtgärder visar att beståndstätheten av lax, öring, stensimpa och bergsimpa är låg i försurningspåverkade vatten före kalkning. Efter kalkning ökar simptätheten kraftigt (c:a 20 ggr), främst på stationer belägna längst ner i vattensystemen. Öringtätheten är fortsatt låg eller minskar något på dessa stationer, som normalt är högproduktiva avseende öring. Efter kalkning ökar öringtätheten (c:a 2-3 ggr) på uppströmsstationer där simpa ej förekommer. Provfisken med översiktsnät i fyra sydvästsvenska sjöar före och efter kalkningsåtgärder visar att siklöja är tåligare mot försurning än mört och därför återfinns i vissa sjöar där mörten dött ut pga försurning.Elfiskeundersökningar i sex sydvästsvenska älvar före och efter kalkningsåtgärder visar att beståndstätheten av lax, öring, stensimpa och bergsimpa är låg i försurningspåverkade vatten före kalkning. Efter kalkning ökar simptätheten kraftigt (c:a 20 ggr), främst på stationer belägna längst ner i vattensystemen. Öringtätheten är fortsatt låg eller minskar något på dessa stationer, som normalt är högproduktiva avseende öring. Efter kalkning ökar öringtätheten (c:a 2-3 ggr) på uppströmsstationer där simpa ej förekommer. Provfisken med översiktsnät i fyra sydvästsvenska sjöar före och efter kalkningsåtgärder visar att siklöja är tåligare mot försurning än mört och därför återfinns i vissa sjöar där mörten dött ut pga försurning
Minskade svavelutsläpp 1970 - 1983. Kartläggning av orsaker.
No full textIVL har på uppdrag av KVM (Kraft och Värmeindustrins Samarbetsorgan för miljöfrågor) analyserat orsakerna till den kraftiga minskningen av svaveldioxidutsläppen som skett mellan åren 1970 - 1983. Under dessa år minskade svaveldioxidutsläppen i Sverige från ca 1 milj ton till ca 300.000 ton. Den kraftiga minskningen beror främst på ett generellt energisparande samt övergången till nya energiformer.IVL har på uppdrag av KVM (Kraft och Värmeindustrins Samarbetsorgan för miljöfrågor) analyserat orsakerna till den kraftiga minskningen av svaveldioxidutsläppen som skett mellan åren 1970 - 1983. Under dessa år minskade svaveldioxidutsläppen i Sverige från ca 1 milj ton till ca 300.000 ton. Den kraftiga minskningen beror främst på ett generellt energisparande samt övergången till nya energiformer