IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Varnare mot avgaser från dieseldrivna fordon: Etapp III. Korttidsprovning av fyra NO2-instrument.
No full textTidigare etapper visar att kvävedioxid är den lämpligaste gaskomponenten vid kontroll av dieselavgaser i arbetsmiljö. Även andra komponenter såsom formaldehyd har dock diskuterats. Ett kostnadstak för instrumenten som ska varna för dieselavgaser sattes till 35 000 Skr (mars -85), vilket uteslöt alla instrument baserade på kemiluminiscensprincipen. Fyra kvävedioxidvarnande instrument provades: SEMA baserat på halvledarsensor samt Ecolyzer 5003, GASTEC ND-2B och Interscan 4000 baserade på elektrokemiska sensorer. Endast ett exemplar av vardera instrumentet provades. Den totala provningstiden var en vecka varvid varje provmoment varade 1 till 24 timmarTidigare etapper visar att kvävedioxid är den lämpligaste gaskomponenten vid kontroll av dieselavgaser i arbetsmiljö. Även andra komponenter såsom formaldehyd har dock diskuterats. Ett kostnadstak för instrumenten som ska varna för dieselavgaser sattes till 35 000 Skr (mars -85), vilket uteslöt alla instrument baserade på kemiluminiscensprincipen. Fyra kvävedioxidvarnande instrument provades: SEMA baserat på halvledarsensor samt Ecolyzer 5003, GASTEC ND-2B och Interscan 4000 baserade på elektrokemiska sensorer. Endast ett exemplar av vardera instrumentet provades. Den totala provningstiden var en vecka varvid varje provmoment varade 1 till 24 timma
Klorerade organiska ämnens kemiska och fysikaliska egenskaper och deras behandlingsbarhet
No full textFöreliggande rapport utgör en redovisning av hittills utfört arbete som i huvudsak varit inriktat på att applicera beräkningsmetoder för kemiska och fysikaliska parametrar på ett större antal klorerade organiska föreningar. Med hänsyn till de osäkerheter som kan finnas i det beräknade datamaterialet så är det ännu alltför tidigt att dra några definitiva slutsatser. Emellertid är det intressant att se de förändringar som sker avseende klororganiska föreningars egenskaper och fördelningar som resultat av förändringar av surhetsgraden (pH). Detta gäller speciellt gruppen fenolära klororganiska föreningar. Dessa förändringar talar för att till intressanta behandlingsmetoder för avskiljning hör adsorption och extraktion vid låga pH (1-3). Inom detta pH-område torde dels huvuddelen av fenolära föreningar avskiljas tillsammans med delar av de neutrala föreningarna, dvs sannolikt merparten av de föreningar som kan medföra långsiktiga miljöskador. Eftersom dessa metoder inriktas mot lågmolekylära föreningar bör de kopplas till metodik för avskiljning av högmolekylärt material (UF-teknik). Det fortsatta arbetet inriktas på att dels öka säkerheten i framtagna data bl a genom att använda 'standardiserade' beräkningsmetoder, dels konvertera fördelningar till process- och reningssystem. Vidare kommer biologiska och ekotoxikologiska data att adderas liksom data för nya substanser eller substansgrupper, ex kinoner.Föreliggande rapport utgör en redovisning av hittills utfört arbete som i huvudsak varit inriktat på att applicera beräkningsmetoder för kemiska och fysikaliska parametrar på ett större antal klorerade organiska föreningar. Med hänsyn till de osäkerheter som kan finnas i det beräknade datamaterialet så är det ännu alltför tidigt att dra några definitiva slutsatser. Emellertid är det intressant att se de förändringar som sker avseende klororganiska föreningars egenskaper och fördelningar som resultat av förändringar av surhetsgraden (pH). Detta gäller speciellt gruppen fenolära klororganiska föreningar. Dessa förändringar talar för att till intressanta behandlingsmetoder för avskiljning hör adsorption och extraktion vid låga pH (1-3). Inom detta pH-område torde dels huvuddelen av fenolära föreningar avskiljas tillsammans med delar av de neutrala föreningarna, dvs sannolikt merparten av de föreningar som kan medföra långsiktiga miljöskador. Eftersom dessa metoder inriktas mot lågmolekylära föreningar bör de kopplas till metodik för avskiljning av högmolekylärt material (UF-teknik). Det fortsatta arbetet inriktas på att dels öka säkerheten i framtagna data bl a genom att använda 'standardiserade' beräkningsmetoder, dels konvertera fördelningar till process- och reningssystem. Vidare kommer biologiska och ekotoxikologiska data att adderas liksom data för nya substanser eller substansgrupper, ex kinoner
Modifierad kemfällningsprocess med återvinning av fällningskemikalier - Detaljstudier av vissa delsteg. Delrapport 3. Torkning och bränning av slam.
No full textI denna rapport ges en översikt över olika torknings- och förbränningstekniker och deras lämplighet för behandling av slam bedöms. Slutsatsen är, att det bara finns två användbara förbränningstekniker för slam från massa- och pappersindustrin, nämligen förbränning i 'fluid-bed furnace' och 'drying/powder' förbränning. Av dessa tekniker har en 'fluid-bed furnace' använts praktiskt för att bränna kemiskt slam, medan 'drying/powder' förbränning är en process som ännu är oprövad för kemiskt slam. Dock, denna senare teknik erbjuder eventuellt en bättre totalekonomi än 'fluid-bed furnace'.I denna rapport ges en översikt över olika torknings- och förbränningstekniker och deras lämplighet för behandling av slam bedöms. Slutsatsen är, att det bara finns två användbara förbränningstekniker för slam från massa- och pappersindustrin, nämligen förbränning i 'fluid-bed furnace' och 'drying/powder' förbränning. Av dessa tekniker har en 'fluid-bed furnace' använts praktiskt för att bränna kemiskt slam, medan 'drying/powder' förbränning är en process som ännu är oprövad för kemiskt slam. Dock, denna senare teknik erbjuder eventuellt en bättre totalekonomi än 'fluid-bed furnace'
Litteraturöversikt över alifatiska aminers biologiska effekter, förekomst i arbetsmiljön och mätmetoder
No full textAlifatiska aminer används bl a inom kemisk industri och läkemedelsindustri, som råvaror och som lösningsmedel. De flesta alifatiska aminer främst irriterande och akuta effekter. Många har också visats framkalla överkänslighetsreaktioner. Cancerframkallande risker med alifatiska aminer är i första hand efter bildning av nitrosaminer. Det kan vara svårt att mäta halten av alifatiska aminer i arbetsmiljön. I Sverige utvecklas f n tre olika mätmetoder, som gör det möjligt att mäta ett ökat antal aminer. I rapporten finns en utförligare redovisning av * användningsområden för alifatiska aminer * hälsorisker * mätmetoder * gränsvärden både svenska och utländska * halter som mätts i arbetsmiljön * principer för åtgärder för att minska riskerna vid arbete med alifatiska aminer.Alifatiska aminer används bl a inom kemisk industri och läkemedelsindustri, som råvaror och som lösningsmedel. De flesta alifatiska aminer främst irriterande och akuta effekter. Många har också visats framkalla överkänslighetsreaktioner. Cancerframkallande risker med alifatiska aminer är i första hand efter bildning av nitrosaminer. Det kan vara svårt att mäta halten av alifatiska aminer i arbetsmiljön. I Sverige utvecklas f n tre olika mätmetoder, som gör det möjligt att mäta ett ökat antal aminer. I rapporten finns en utförligare redovisning av * användningsområden för alifatiska aminer * hälsorisker * mätmetoder * gränsvärden både svenska och utländska * halter som mätts i arbetsmiljön * principer för åtgärder för att minska riskerna vid arbete med alifatiska aminer
Modifierad kemfällningsprocess med återvinning av fällningskemikalier - Detaljstudie av vissa delsteg. Delrapport 1. Optimering av fällningssteget.
No full textEn optimeringsstudie av rening med kemisk fällning av totalavloppet (efter fibersedimentering) från en fabrik för tillverkning av blekt sulfatmassa har utförts i laboratorieskala. Reningseffekten med avseende på COD, BOD7, kvoten BOD7/COD och TOCl har undersökts som funktion av kemikaliedosering (AVR) och pH. Dessutom har slamproduktionen uppmätts och kemikalie- och slambehandlingskostnder beräknats som funktion av de nämnda parametrarna. Resultaten jämförs med tidigare erhållna resultat (egna och andras). Vi finner, att man kan uppnå reningseffekter på 50-60% med avseende på COD, ca 25% med avseende på BOD7 och troligen 60-70% med avseende på TOCl. Kvoten BOD7/COD kan höjas från 25% i obehandlat vatten till ca 40%. Den nödvändiga dosen fällningskemikalie ligger mellan 0,5 och 1 kg AVR/kg ingående COD. Överdosering av fällningskemikalien ger ringa eller ingen förbättring av reningseffekten. Lämpligt fällnings-pH är 5,5. Slamproduktionen varierar mellan 0,6 och 0,8 kg torrsubstans per kg doserat AVR. Den organiska slamproduktionen är 0,6-0,8 kg brännbar torrsubstans per kg avlägsnad COD.En optimeringsstudie av rening med kemisk fällning av totalavloppet (efter fibersedimentering) från en fabrik för tillverkning av blekt sulfatmassa har utförts i laboratorieskala. Reningseffekten med avseende på COD, BOD7, kvoten BOD7/COD och TOCl har undersökts som funktion av kemikaliedosering (AVR) och pH. Dessutom har slamproduktionen uppmätts och kemikalie- och slambehandlingskostnder beräknats som funktion av de nämnda parametrarna. Resultaten jämförs med tidigare erhållna resultat (egna och andras). Vi finner, att man kan uppnå reningseffekter på 50-60% med avseende på COD, ca 25% med avseende på BOD7 och troligen 60-70% med avseende på TOCl. Kvoten BOD7/COD kan höjas från 25% i obehandlat vatten till ca 40%. Den nödvändiga dosen fällningskemikalie ligger mellan 0,5 och 1 kg AVR/kg ingående COD. Överdosering av fällningskemikalien ger ringa eller ingen förbättring av reningseffekten. Lämpligt fällnings-pH är 5,5. Slamproduktionen varierar mellan 0,6 och 0,8 kg torrsubstans per kg doserat AVR. Den organiska slamproduktionen är 0,6-0,8 kg brännbar torrsubstans per kg avlägsnad COD
Projekt Anråse å. Delrapport från elfiskeundersökningar och vattenkemiska provtagningar under treårsperioden 1984-1986.
No full textAnråseån är en mycket viktig havsöringproducent, varför ån klassats som riksintressant i den fysiska riksplaneringen. Under 1970-talets senare hälft var havsöringbeståndet på väg att dö ut på grund av försurning. Kalkningsåtgärder påbörjades 1978, då 1755 ton kalkstensmjöl spreds i vattensystemet. Resultaten från elfiskeundersökningar under perioden 1984-1986 visade att havsöringproduktionen haft en mycket god respons på utförda kalknings- och fiskevårdande åtgärder. Tätheten av tvåsomriga havsöringungar var hösten 1986 av en storleksordning som bedöms ligga nära maximal produktionsförmåga i tre av de totalt sex fiskade ågrenarna.Ofattande våtmarkskalkningar i Abborrtjärnsbäcken gav hög alkalinentet och reducerade surstötseffekter, vilket avsevärt förbättrade havsöringproduktionen i denna ågren under treårsperioden. Några biflöden drabbades under 1985 och 1986 av surstötar med minskad vinteröverlevnad som följd. Resutaten från hittillsvarande undersökningsprogram har legat som grund för utarbetande av ny kalkningsplan för Anråseån perioden 1987-1989. Kalkningsplanen syftar bl.a. till att genom utökade vårmarkskalkningar reducera surstötarnas skadliga effekter på åns havsöringbestånd.Anråseån är en mycket viktig havsöringproducent, varför ån klassats som riksintressant i den fysiska riksplaneringen. Under 1970-talets senare hälft var havsöringbeståndet på väg att dö ut på grund av försurning. Kalkningsåtgärder påbörjades 1978, då 1755 ton kalkstensmjöl spreds i vattensystemet. Resultaten från elfiskeundersökningar under perioden 1984-1986 visade att havsöringproduktionen haft en mycket god respons på utförda kalknings- och fiskevårdande åtgärder. Tätheten av tvåsomriga havsöringungar var hösten 1986 av en storleksordning som bedöms ligga nära maximal produktionsförmåga i tre av de totalt sex fiskade ågrenarna.Ofattande våtmarkskalkningar i Abborrtjärnsbäcken gav hög alkalinentet och reducerade surstötseffekter, vilket avsevärt förbättrade havsöringproduktionen i denna ågren under treårsperioden. Några biflöden drabbades under 1985 och 1986 av surstötar med minskad vinteröverlevnad som följd. Resutaten från hittillsvarande undersökningsprogram har legat som grund för utarbetande av ny kalkningsplan för Anråseån perioden 1987-1989. Kalkningsplanen syftar bl.a. till att genom utökade vårmarkskalkningar reducera surstötarnas skadliga effekter på åns havsöringbestånd
Beräkning av olika källors bidrag till luftföroreningar i centrala Göteborg
No full textDet är i många sammanhang av stor betydelse att kunna beräkna olika källors bidrag till luftföroreningar på en viss plats. Vid bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas för att uppnå erforderliga förbättringar kan en källbidragsberäkning vara till god hjälp. I rapporten presenteras metoder för källidentifiering (cluster- och faktoranalys) och bidragsberäkning (kemisk massbalans). Dessutom beskrivs i korthet ytterligare beräkningsmodeller; multipel linjär regression samt en modell, som för närvarande utvecklas vid IVL, där källemissionsdata ej behövs. Resultatet av en källbidragsberäkning vi utfört avseende en mätplats i centrala Göteborg (mätdata från den s.k. E-serien), stämmer väl överens med vad man kan förvänta sig vid en sådan mätpunkt. Biltrafiken ger det största bidraget till luftföroreningarna, främst m.a.p. Pb, mutagenicitet och NOx. Koncentrationen av svaveldioxid vid mätplatsen påverkas, förutom av trafiken, även av förbränning av fossila bränslen.Det är i många sammanhang av stor betydelse att kunna beräkna olika källors bidrag till luftföroreningar på en viss plats. Vid bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas för att uppnå erforderliga förbättringar kan en källbidragsberäkning vara till god hjälp. I rapporten presenteras metoder för källidentifiering (cluster- och faktoranalys) och bidragsberäkning (kemisk massbalans). Dessutom beskrivs i korthet ytterligare beräkningsmodeller; multipel linjär regression samt en modell, som för närvarande utvecklas vid IVL, där källemissionsdata ej behövs. Resultatet av en källbidragsberäkning vi utfört avseende en mätplats i centrala Göteborg (mätdata från den s.k. E-serien), stämmer väl överens med vad man kan förvänta sig vid en sådan mätpunkt. Biltrafiken ger det största bidraget till luftföroreningarna, främst m.a.p. Pb, mutagenicitet och NOx. Koncentrationen av svaveldioxid vid mätplatsen påverkas, förutom av trafiken, även av förbränning av fossila bränslen
Svaveldioxid, kvävedioxid och sot i svensk tätortsluft 1986-1987
No full textI samarbete med 38 svenska kommuner har Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL) genomfört mätningar av svaveldioxid, kvävedioxid och sot i svenska tätorter. Resultaten visar att 99,4%-ilen av svaveldioxidhalterna och sothalterna i tätorterna underskrider såväl gällande som föreslagna riktvärden för luftkvalitet. För kvävedioxidhalterna i tätorter gäller att överskridande av föreslagna riktvärden skett i en av täorterna och tangerats i en. Mätresultaten visar också att för SO2 och sot bestäms haltnivåerna inne i tätorterna i södra och västra Sverige till stor del av de regionala bakgrundshalterna. För kvävedioxid är de lokala bidragen helt dominerande. I tätorterna i södra Sverige är halterna oberoende av temperatur och vindhastighet. I de flesta mellansvenska och norrländska tätorterna finns en samvariation mellan svaveldioxidhalterna och temperaturen samt mellan kvävedioxidhalterna och vindhastigheterna. Ju längre norrut desto mer uttalad är samvariationen, sannolikt beroende på att frekvensen markinversioner (och därmed sammanhängande dåliga spridningsbetingelser) är högre i norr. Mätdata visar också att belastningen av svaveldioxid och sot avtar från söder mot norr. Temperaturkorrigerar man vinterhalvårsmedelvärdena av svaveldioxid i alla tätorterna till en medeltemperatur på 0 C, framgår den storskaliga svaveldioxidtransportens betydelse för tätorternas svaveldioxidbelastning ännu klarare. Något samband mellan en tätorts lokala svaveldioxidutsläpp och svaveldioxidbelastningen i tätorten har ej kunnat observeras.I samarbete med 38 svenska kommuner har Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL) genomfört mätningar av svaveldioxid, kvävedioxid och sot i svenska tätorter. Resultaten visar att 99,4%-ilen av svaveldioxidhalterna och sothalterna i tätorterna underskrider såväl gällande som föreslagna riktvärden för luftkvalitet. För kvävedioxidhalterna i tätorter gäller att överskridande av föreslagna riktvärden skett i en av täorterna och tangerats i en. Mätresultaten visar också att för SO2 och sot bestäms haltnivåerna inne i tätorterna i södra och västra Sverige till stor del av de regionala bakgrundshalterna. För kvävedioxid är de lokala bidragen helt dominerande. I tätorterna i södra Sverige är halterna oberoende av temperatur och vindhastighet. I de flesta mellansvenska och norrländska tätorterna finns en samvariation mellan svaveldioxidhalterna och temperaturen samt mellan kvävedioxidhalterna och vindhastigheterna. Ju längre norrut desto mer uttalad är samvariationen, sannolikt beroende på att frekvensen markinversioner (och därmed sammanhängande dåliga spridningsbetingelser) är högre i norr. Mätdata visar också att belastningen av svaveldioxid och sot avtar från söder mot norr. Temperaturkorrigerar man vinterhalvårsmedelvärdena av svaveldioxid i alla tätorterna till en medeltemperatur på 0 C, framgår den storskaliga svaveldioxidtransportens betydelse för tätorternas svaveldioxidbelastning ännu klarare. Något samband mellan en tätorts lokala svaveldioxidutsläpp och svaveldioxidbelastningen i tätorten har ej kunnat observeras
Utveckling av en metod för att mäta källstyrka i arbetsmiljön
No full textEn ny metod har utvecklats för att mäta emissionshastigheter från punkt- och ytkällor. Metoden baseras på skapandet av en kontinuerlig dubbelkälla med spårgas. Emissonshastigheten är beräknad från spårgasens emissionshastighet och korrelationen av förorenings- och spårgaskoncentrationerna på olika punkter, nära till källan. Laboratorietester visade mycket god korrelation mellan verklig och uppmätt emissionshastighet. Två fälttester gjordes. Dessa tester visade uppmuntrande bra resultat.En ny metod har utvecklats för att mäta emissionshastigheter från punkt- och ytkällor. Metoden baseras på skapandet av en kontinuerlig dubbelkälla med spårgas. Emissonshastigheten är beräknad från spårgasens emissionshastighet och korrelationen av förorenings- och spårgaskoncentrationerna på olika punkter, nära till källan. Laboratorietester visade mycket god korrelation mellan verklig och uppmätt emissionshastighet. Två fälttester gjordes. Dessa tester visade uppmuntrande bra resultat
Kemiska hälsorisker vid skrotsmältning
No full textKemiska hälsorisker vid skrotsmältning har undersökts genom att 1) samla in befintliga arbetshygieniska mätningar från landets stålverk samt 2) komplettera med mätningar på ämnen som företagen i ingen eller liten utsträckning mätt. Sådana parametrar var beryllium, kvicksilver, kolmonoxid och klorbensener. Den senare gruppen av ämnen har använts som en indikator på förekomst av klorerade dibensodioxiner och dibensofuraner. Stålverkens egna mätningar samt IVL's mätningar visar att -gränsvärdesöverskridanden för damm och bly förekommer. IVL's mätningar visar att -beryllium- och kvicksilverhalterna var låga och avsevärt under gällande hygieniska gränsvärden -CO-halten kan tidvis vara hög, högt uppe i ugnshallen. Mätresultaten härrör från ett företag och bör verifieras med mätningar vid andra företag -klorbensenmätningarna tyder på att halten klorerade dibensodioxiner och debensofuraner kan vara i nivå med maximalt tillåten dagsdos för oralt intag. Översättningen från klorbensener till dioxiner är dock osäker, varför dessa mätningar bör verifieras genom dioxinmätningar.Kemiska hälsorisker vid skrotsmältning har undersökts genom att 1) samla in befintliga arbetshygieniska mätningar från landets stålverk samt 2) komplettera med mätningar på ämnen som företagen i ingen eller liten utsträckning mätt. Sådana parametrar var beryllium, kvicksilver, kolmonoxid och klorbensener. Den senare gruppen av ämnen har använts som en indikator på förekomst av klorerade dibensodioxiner och dibensofuraner. Stålverkens egna mätningar samt IVL's mätningar visar att -gränsvärdesöverskridanden för damm och bly förekommer. IVL's mätningar visar att -beryllium- och kvicksilverhalterna var låga och avsevärt under gällande hygieniska gränsvärden -CO-halten kan tidvis vara hög, högt uppe i ugnshallen. Mätresultaten härrör från ett företag och bör verifieras med mätningar vid andra företag -klorbensenmätningarna tyder på att halten klorerade dibensodioxiner och debensofuraner kan vara i nivå med maximalt tillåten dagsdos för oralt intag. Översättningen från klorbensener till dioxiner är dock osäker, varför dessa mätningar bör verifieras genom dioxinmätningar