IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Lösningsmedelsexponering vid gjutning av polyuretan i formar
No full textExponeringsmätningar och åtgärdsinriktade mätningar har utförts vid fyra polyuretantillverkande företag som applicerar släppmedel i formar för polyuretangjutning. Släppmedlet består av några procent vax löst i lösningsmedel, t ex freon 11, industribensin, 1,1,1-trikloretan och metylenklorid. Exponeringsmätningarna gjordes under 1 timme vardera vid 48 olika arbetsplatser. Av 78 prov överskreds den additiva effekten 1,0 i 2 stycken. Den additiva effekten 0,5 överskreds av 7 prov. De åtgärdsinriktade mätningarna gjordes för att identifiera vilka arbetsmoment som gav höga halter i operatörens andningszon. Några sådana moment var sprayning av lösningsmedel, tryckluftsblåsning och arbeten där man lutar sig in över formen. Ventilationens utformning hade stor betydelse för vilka halter operatören exponerades för. Mindre betydelse hade spruttryck och typ av spraypistol.Exponeringsmätningar och åtgärdsinriktade mätningar har utförts vid fyra polyuretantillverkande företag som applicerar släppmedel i formar för polyuretangjutning. Släppmedlet består av några procent vax löst i lösningsmedel, t ex freon 11, industribensin, 1,1,1-trikloretan och metylenklorid. Exponeringsmätningarna gjordes under 1 timme vardera vid 48 olika arbetsplatser. Av 78 prov överskreds den additiva effekten 1,0 i 2 stycken. Den additiva effekten 0,5 överskreds av 7 prov. De åtgärdsinriktade mätningarna gjordes för att identifiera vilka arbetsmoment som gav höga halter i operatörens andningszon. Några sådana moment var sprayning av lösningsmedel, tryckluftsblåsning och arbeten där man lutar sig in över formen. Ventilationens utformning hade stor betydelse för vilka halter operatören exponerades för. Mindre betydelse hade spruttryck och typ av spraypistol
Modifierad kemfällningsprocess med återvinning av fällningskemikalier - Samanfattning.
No full textI denna rapport sammanfattas och summeras resultaten och slutsatserna i delrapporterna nr. 1-4 (handlar om koagulering, slamförtjockning och avvattning, slamförbränning och utlakning av aska resp.) som en kostnadskalkyl för en fullskalemodell av en behandlingsanläggning, behandlande det totala avloppet från en fabrik, vilken producerar blekt kraftpappersmassa. Slutsatsen är, att kemisk koagulering är en behandlingsprocess som är väl värd att ta i beaktande angående avlopp från blekningsindustrier. Behandlingsresultaten i form av COD- och TOCl-reduktionshastigheter är överlägsen de luftade bassängerna. I gynnsamma fall kan kostnaderna för kemisk behandling reduceras till en nivå, där de närmar sig kostnaderna för en luftad bassäng.I denna rapport sammanfattas och summeras resultaten och slutsatserna i delrapporterna nr. 1-4 (handlar om koagulering, slamförtjockning och avvattning, slamförbränning och utlakning av aska resp.) som en kostnadskalkyl för en fullskalemodell av en behandlingsanläggning, behandlande det totala avloppet från en fabrik, vilken producerar blekt kraftpappersmassa. Slutsatsen är, att kemisk koagulering är en behandlingsprocess som är väl värd att ta i beaktande angående avlopp från blekningsindustrier. Behandlingsresultaten i form av COD- och TOCl-reduktionshastigheter är överlägsen de luftade bassängerna. I gynnsamma fall kan kostnaderna för kemisk behandling reduceras till en nivå, där de närmar sig kostnaderna för en luftad bassäng
Skorstensfejares exponering för damm, PAH, metaller och asbest. Mätningar och åtgärdsförslag.
No full textSkorstensfejares exponering för damm, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), metaller och asbest har undersökts vid fyra sotningsdistrikt i Västsverige vid de vanligaste typerna av sotningsarbete. Resultaten visar att det hygieniska nivågränsvärdet för totaldamm, här 3 mg/m3, kan överskridas vid all typ av sotning oberoende av anläggningens storlek och bränsletyp. Halterna av benso(a)pyrén, metaller och asbest ligger i de flesta fall under gällande gränsvärden. Bland åtgärdsförslagen behandlas information och utbildning, användande av andningsskydd, förändrat arbetssätt, ombyggnad och nyinstallation samt alternativa sotningsmetoder.Skorstensfejares exponering för damm, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), metaller och asbest har undersökts vid fyra sotningsdistrikt i Västsverige vid de vanligaste typerna av sotningsarbete. Resultaten visar att det hygieniska nivågränsvärdet för totaldamm, här 3 mg/m3, kan överskridas vid all typ av sotning oberoende av anläggningens storlek och bränsletyp. Halterna av benso(a)pyrén, metaller och asbest ligger i de flesta fall under gällande gränsvärden. Bland åtgärdsförslagen behandlas information och utbildning, användande av andningsskydd, förändrat arbetssätt, ombyggnad och nyinstallation samt alternativa sotningsmetoder
Förstudie. Minskning av kväveoxidutsläpp från massa- och pappersindustrin.
No full textKväveoxidutsläppen har på senare år uppmärksammats som ett allvarligt luftvårdsproblem. NOx-emissionerna från massa- och pappersindustrin utgör ca 5% av den totala NOx-emissionen i Sverige. I föreliggande rapport redovisas tekniker för att minska NOx-utsläppen samt diskutera vilka möjligheter det finns att utnyttja dessa inom massaindustrin. Övergången från olja till internt genererade bränslen medför att den källa som har den största potentialen för NOx-reduktion har minskat. Sodapannorna har redan så låg specifik emission att åtgärder för att minska NOx-utsläppen från dessa sannolikt blir mycket kostsamma och ger liten total effekt. Frågan om införande av NOx-begränsande åtgärder på massaindustrins förbränningsanläggningar bör dock utredas ytterligare.Kväveoxidutsläppen har på senare år uppmärksammats som ett allvarligt luftvårdsproblem. NOx-emissionerna från massa- och pappersindustrin utgör ca 5% av den totala NOx-emissionen i Sverige. I föreliggande rapport redovisas tekniker för att minska NOx-utsläppen samt diskutera vilka möjligheter det finns att utnyttja dessa inom massaindustrin. Övergången från olja till internt genererade bränslen medför att den källa som har den största potentialen för NOx-reduktion har minskat. Sodapannorna har redan så låg specifik emission att åtgärder för att minska NOx-utsläppen från dessa sannolikt blir mycket kostsamma och ger liten total effekt. Frågan om införande av NOx-begränsande åtgärder på massaindustrins förbränningsanläggningar bör dock utredas ytterligare
För Blekinge Luftvårdsförbund. Luftövervakning i Blekinge län. Årsrapport oktober 1985 till september 1986.
No full textPå uppdrag av Blekinge Luftvårdsförbund utför IVL tillsammans med Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen ett luftövervakningsprogram i länet. Undersökningen registrerar nederbörd, krondropp, markkemi, markvatten, och tungmetaller i mossa.På uppdrag av Blekinge Luftvårdsförbund utför IVL tillsammans med Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen ett luftövervakningsprogram i länet. Undersökningen registrerar nederbörd, krondropp, markkemi, markvatten, och tungmetaller i mossa
Slutligt omhändertagande av oljeemulsioner - Karakterisering av spaltvatten
No full textSpaltning av oljeemulsion sker genom surgörning med svavelsyra. Efter fasseparation behandlas vattnet i kiselfilter. Vattnet tillsätts väteperoxid, neutraliseras med lut och flockas. Det förrenade vattnet avleds sedan till kommunalt reningsverk. Det undersökta avloppsvattnet innehöll ca 6 mg mineralolja per liter och 4,5 mg Zn/l samt ca 60 mg extraherbart oraniskt klor per liter. Vattnets organiska innehåll hämmar aktiviteten av nedbrytande mikroorganismer (aktivt slam) vid en spädningsgrad som är mindre än ca 13. Vid avledning till reningsverk späds vattnet minst 200 ggr. Vattnets organiska innehåll har en nedbrytbarhet på 81% med avseende på organiskt kol. Elimineringen kan ske genom såväl biokemisk nedbrytning som adsorption till aktivt slam. Vattnets toxicitet enligt MICROTOX, bestämt vid 10 ggr spädning, elimineras genom biokemisk nedbrytning alt. adsorption till aktivt slam. Vattnets innehåll av extraherbart organiskt bundet klor elimineras till över 98% genom nedbrytning eller adsorption till aktivt slam. Vattnet innehåller inga potentiellt bioackumulerbara substanser, men väl hexanextraherbara substanser. Dessa elimineras till över 99% genom nedbrytning alternativt adsorption till slam. Vattnets behandlingsbarhet i det kommunala reningsverket är god. Eliminerade föroreningar, såväl klorerade som icke klorerade kan dock förekomma i större eller mindre mängd i det avskiljda slammet.Spaltning av oljeemulsion sker genom surgörning med svavelsyra. Efter fasseparation behandlas vattnet i kiselfilter. Vattnet tillsätts väteperoxid, neutraliseras med lut och flockas. Det förrenade vattnet avleds sedan till kommunalt reningsverk. Det undersökta avloppsvattnet innehöll ca 6 mg mineralolja per liter och 4,5 mg Zn/l samt ca 60 mg extraherbart oraniskt klor per liter. Vattnets organiska innehåll hämmar aktiviteten av nedbrytande mikroorganismer (aktivt slam) vid en spädningsgrad som är mindre än ca 13. Vid avledning till reningsverk späds vattnet minst 200 ggr. Vattnets organiska innehåll har en nedbrytbarhet på 81% med avseende på organiskt kol. Elimineringen kan ske genom såväl biokemisk nedbrytning som adsorption till aktivt slam. Vattnets toxicitet enligt MICROTOX, bestämt vid 10 ggr spädning, elimineras genom biokemisk nedbrytning alt. adsorption till aktivt slam. Vattnets innehåll av extraherbart organiskt bundet klor elimineras till över 98% genom nedbrytning eller adsorption till aktivt slam. Vattnet innehåller inga potentiellt bioackumulerbara substanser, men väl hexanextraherbara substanser. Dessa elimineras till över 99% genom nedbrytning alternativt adsorption till slam. Vattnets behandlingsbarhet i det kommunala reningsverket är god. Eliminerade föroreningar, såväl klorerade som icke klorerade kan dock förekomma i större eller mindre mängd i det avskiljda slammet
Slutligt omhändertagande av oljeemulsioner - emissionsmätning vid förbränning av oljekoncentrat
No full textOljekoncentratet förbränns enskilt eller tillsammans med tjockolja i en oljeeldad panna för ångproduktion. Rökgasrening sker med dynamisk avskiljare. Mätning av emissionen har skett efter intrimning i tre omgångar, två vid normal drift och en vid något ogynnsammare förbränningsbetingelser. Oljekoncentratets metallinnehåll återfinns i huvudsak stoftbundet i rökaserna. En betydande del av metallinnehållet passerar rökgasreningen, vilket visar att stoftavskiljningen är låg. Utsläppen av polyaromatiska kolväten, PAH, är låga vilket visar att förbränningsbetingelserna är goda. En viss ökning sker vid ogynnsam drift men utsläppen är fortfarande låga. Utsläppen av klorbensen/klorfenoler är relativt sett låga med hänsyn till bränslets klorinnehåll. Hög last och tillfälliga syreunderskott ger dock snabbt högre utsläpp. Emissioner av klorerade dioxiner/furaner är av samma storleksordning som vid förbränning av hushållsavfall i en väl fungerande anläggning. Det årliga utsläppet har uppskattats till ca 30 mg TCCD-ekvivalenter. Genom en effektiv rökgasrening och en god övervakning och driftfunktion kan utsläppen minimeras.Oljekoncentratet förbränns enskilt eller tillsammans med tjockolja i en oljeeldad panna för ångproduktion. Rökgasrening sker med dynamisk avskiljare. Mätning av emissionen har skett efter intrimning i tre omgångar, två vid normal drift och en vid något ogynnsammare förbränningsbetingelser. Oljekoncentratets metallinnehåll återfinns i huvudsak stoftbundet i rökaserna. En betydande del av metallinnehållet passerar rökgasreningen, vilket visar att stoftavskiljningen är låg. Utsläppen av polyaromatiska kolväten, PAH, är låga vilket visar att förbränningsbetingelserna är goda. En viss ökning sker vid ogynnsam drift men utsläppen är fortfarande låga. Utsläppen av klorbensen/klorfenoler är relativt sett låga med hänsyn till bränslets klorinnehåll. Hög last och tillfälliga syreunderskott ger dock snabbt högre utsläpp. Emissioner av klorerade dioxiner/furaner är av samma storleksordning som vid förbränning av hushållsavfall i en väl fungerande anläggning. Det årliga utsläppet har uppskattats till ca 30 mg TCCD-ekvivalenter. Genom en effektiv rökgasrening och en god övervakning och driftfunktion kan utsläppen minimeras
Populärversion. Handledning för utarbetandet av hanterings- och skyddsinstruktioner. Tekoindustrin.
No full textInom tekoindustrin används en mängd olika kemikalier. De varuinformationsblad som finns för varje enskild produkt och de gruppskyddsblad som finns för textilhjälpmedel, informerar om vilka risker som finns, då man kommer i kontakt med kemikalierna. Kunskap om riskerna förhindrar dock inte olycksfall och ohälsa. Utförliga hanterings- och skyddsinstruktioner behövs, som en beskrivning av hur kemikalierna ska hanteras vid olika arbetsplatser inom företaget och vilken skyddsutr. som ska användas. För att hanterings- och skyddsinstruktioner ska vara till störst nytta, är det viktigt att de är detaljerade och anpassade till de olika arbetsmomenten vid arbetsplatsen. I denna handledning finns ett underlag som stöd för enskilda företags utarbetande av hanterings- och skyddsinstruktioner. Arbetsgången är 1) Identifiera vilka enhetsarbetsplatser som finns i företaget med hjälp av bilaga 1 2) Arbeta med en mall för varje enhetsarbetsplats 3) Kartlägg vid vilka arbetsmoment det finns risker och fyll i detta på mallens första sida 4) Utforma instruktioner om hur arbetet ska utföras och vilken skyddsutrustning som ska användas, för att minska riskerna och fyll i detta på mallens andra sida.I handledningen finns fyra exempel på färdiga hanterings- och skyddsinstruktioner.Inom tekoindustrin används en mängd olika kemikalier. De varuinformationsblad som finns för varje enskild produkt och de gruppskyddsblad som finns för textilhjälpmedel, informerar om vilka risker som finns, då man kommer i kontakt med kemikalierna. Kunskap om riskerna förhindrar dock inte olycksfall och ohälsa. Utförliga hanterings- och skyddsinstruktioner behövs, som en beskrivning av hur kemikalierna ska hanteras vid olika arbetsplatser inom företaget och vilken skyddsutr. som ska användas. För att hanterings- och skyddsinstruktioner ska vara till störst nytta, är det viktigt att de är detaljerade och anpassade till de olika arbetsmomenten vid arbetsplatsen. I denna handledning finns ett underlag som stöd för enskilda företags utarbetande av hanterings- och skyddsinstruktioner. Arbetsgången är 1) Identifiera vilka enhetsarbetsplatser som finns i företaget med hjälp av bilaga 1 2) Arbeta med en mall för varje enhetsarbetsplats 3) Kartlägg vid vilka arbetsmoment det finns risker och fyll i detta på mallens första sida 4) Utforma instruktioner om hur arbetet ska utföras och vilken skyddsutrustning som ska användas, för att minska riskerna och fyll i detta på mallens andra sida.I handledningen finns fyra exempel på färdiga hanterings- och skyddsinstruktioner
Kalkningsprojektet Härskogen 1976 - 1986. Vattenkemisk och biologisk respons på kalkningsåtgärder i sju västsvenska sjöar.
No full textKalkningsprojektet Härskogen var vid genomförandet hösten 1977 ett av Västsveriges största kalkningsprojekt. Inom projektet testades olika kalksorter och spridningsmetoder. Totalt spreds närmare 2000 ton kalkningsmedel i områdets sju största sjöar för en beräknad varaktighet av 10 år. Bräknad total kalkutlösning 1977 till hösten 1985 varierade mellan 52-95 procent bl.a. beroende av använd kalksort, kornstorlek och spridningsmetod. Provfiskeresutaten visade en förbättrad reproduktion hos flera fiskarter. Mört har invandrat till en sjö där den saknats sedan 1950-talet. Abborrens tillväxt minskade generellt sett efter kalkning, vilket i några fall lett till att fiskar av jämförbara storleksklasser fått ökade kvicksilverhalter. Resultaten av bottenfauna- och planktonundersökningar visade att betydande kalkinducera förändringar inträffat. Notabelt är att spridning av försurningskänsliga arter mellan närbelägna sjöar varit en långsam process (4-7 år). Vattenkemiska provtagningar visade att trots sjöarnas goda buffertförmåga och strandzonkalkning spreds tillfälligt surt smältvatten i grunda vikar 2 år efter kalkning. Långsiktiga vattenkemiska och biologiska undersökningar ger viktigt kunskapsunderlag för ett framtida utarbetande av biologiskt anpassade kalkningsstategier.Kalkningsprojektet Härskogen var vid genomförandet hösten 1977 ett av Västsveriges största kalkningsprojekt. Inom projektet testades olika kalksorter och spridningsmetoder. Totalt spreds närmare 2000 ton kalkningsmedel i områdets sju största sjöar för en beräknad varaktighet av 10 år. Bräknad total kalkutlösning 1977 till hösten 1985 varierade mellan 52-95 procent bl.a. beroende av använd kalksort, kornstorlek och spridningsmetod. Provfiskeresutaten visade en förbättrad reproduktion hos flera fiskarter. Mört har invandrat till en sjö där den saknats sedan 1950-talet. Abborrens tillväxt minskade generellt sett efter kalkning, vilket i några fall lett till att fiskar av jämförbara storleksklasser fått ökade kvicksilverhalter. Resultaten av bottenfauna- och planktonundersökningar visade att betydande kalkinducera förändringar inträffat. Notabelt är att spridning av försurningskänsliga arter mellan närbelägna sjöar varit en långsam process (4-7 år). Vattenkemiska provtagningar visade att trots sjöarnas goda buffertförmåga och strandzonkalkning spreds tillfälligt surt smältvatten i grunda vikar 2 år efter kalkning. Långsiktiga vattenkemiska och biologiska undersökningar ger viktigt kunskapsunderlag för ett framtida utarbetande av biologiskt anpassade kalkningsstategier