IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Kartläggning av lakvattenspridning i grundvatten med VLF-R-teknik
No full textI Sverige deponeras närmare hälften av landets hushållsavfall liksom den största delen av industriavfallet. Dessa avfallsupplag producerar ett lakvatten som kan förorena grundvattnet. Traditionellt har man för att undersöka detta drivit ner grundvattenobservationsrör och tagit prov på grundvattnet. Denna metod är både kostnads-, tids- och arbetskrävande. Många gånger önskar man att få ett snabbt svar på hur långt en förorening spridit sig i grundvattnet. IVL har sedan 1983 arbetat med att få fram en enkel, snabb och billig metod för att bestämma lakvattenspridning i grundvatten. Försök har utförts med den geoelektriska resistivitetsmetoden VLF-R för att detektera förorenat grundvatten. Försöken har utförts vid en kommunal soptipp i Mellansverige med ett känt lakvattenläckage. Jordlagren i testområdet består ovanför bergytan av morän, 1-2 m, däröver lera 1-2 m med grundvatten i moränlagret. Vid fyra tillfällen under 2 år har VLF-R mätningar utförts. Kloridjonhaltsbestämning i grundvattnet har skett vid tre tillfällen i 9 observationshål i området för att verifiera resultatet från VLF-R mätningarna. De utförda VLF-R mätningarna visar god överensstämmelse med de uppmätta kloridjonhalterna i grundvattnet. VLF-R mätning har visat sig vara en snabb och enkel metod att fastställa utbredningen av ett lakvatten i grundvattnet. VLF-R mätning kan dock aldrig fastställa innehållet av föroreningar i grundvattnet. Metoden skall utnyttjas som en första översiktlig undersökning, som skall vägleda vidare detaljundersökningar såsom utsättning av grundvattenobservationsrör och kemisk analys av grundvattnet.I Sverige deponeras närmare hälften av landets hushållsavfall liksom den största delen av industriavfallet. Dessa avfallsupplag producerar ett lakvatten som kan förorena grundvattnet. Traditionellt har man för att undersöka detta drivit ner grundvattenobservationsrör och tagit prov på grundvattnet. Denna metod är både kostnads-, tids- och arbetskrävande. Många gånger önskar man att få ett snabbt svar på hur långt en förorening spridit sig i grundvattnet. IVL har sedan 1983 arbetat med att få fram en enkel, snabb och billig metod för att bestämma lakvattenspridning i grundvatten. Försök har utförts med den geoelektriska resistivitetsmetoden VLF-R för att detektera förorenat grundvatten. Försöken har utförts vid en kommunal soptipp i Mellansverige med ett känt lakvattenläckage. Jordlagren i testområdet består ovanför bergytan av morän, 1-2 m, däröver lera 1-2 m med grundvatten i moränlagret. Vid fyra tillfällen under 2 år har VLF-R mätningar utförts. Kloridjonhaltsbestämning i grundvattnet har skett vid tre tillfällen i 9 observationshål i området för att verifiera resultatet från VLF-R mätningarna. De utförda VLF-R mätningarna visar god överensstämmelse med de uppmätta kloridjonhalterna i grundvattnet. VLF-R mätning har visat sig vara en snabb och enkel metod att fastställa utbredningen av ett lakvatten i grundvattnet. VLF-R mätning kan dock aldrig fastställa innehållet av föroreningar i grundvattnet. Metoden skall utnyttjas som en första översiktlig undersökning, som skall vägleda vidare detaljundersökningar såsom utsättning av grundvattenobservationsrör och kemisk analys av grundvattnet
Arbetsmiljöåtgärder vid skrotsmältning. Utformning av utsug för rökgaser och ventilering av travershytter.
No full textVid skrotsmältning i stålverk exponeras personal för kemiska hälsorisker i form av bl a damm och bly. Även andra ämnen, t ex dioxiner förekommer i arbetsmiljön. Som ett underlag för det fortsatta miljö- och arbetsförbättrande arbetet inom stålverk, har några åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och/eller minska emissionerna till den yttre miljön utvärderats. Dessa åtgärder är - 'det slutna stålverket' där rökgaser från ugnen evakueras via takhuvar och andra utsug och renas i slangfilter innan de ventileras ut. * evakuering av rökgaser med takhuvar och en rörlig utsugshuv, s k VRO och rening av rökgaser i slangfilter. * ventilering av travershytter med uteluft istället för filtrerad luft från den omgivande lokalen. Åtgärderna har utvärderats med avseende på effekt på arbetsmiljö, funktion, driftserfarenheter, ekonomi och huruvida de är enkelt överförbara till andra stålverk. De två förstnämnda åtgärderna har även utvärderats ur miljösynpunkt.Vid skrotsmältning i stålverk exponeras personal för kemiska hälsorisker i form av bl a damm och bly. Även andra ämnen, t ex dioxiner förekommer i arbetsmiljön. Som ett underlag för det fortsatta miljö- och arbetsförbättrande arbetet inom stålverk, har några åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och/eller minska emissionerna till den yttre miljön utvärderats. Dessa åtgärder är - 'det slutna stålverket' där rökgaser från ugnen evakueras via takhuvar och andra utsug och renas i slangfilter innan de ventileras ut. * evakuering av rökgaser med takhuvar och en rörlig utsugshuv, s k VRO och rening av rökgaser i slangfilter. * ventilering av travershytter med uteluft istället för filtrerad luft från den omgivande lokalen. Åtgärderna har utvärderats med avseende på effekt på arbetsmiljö, funktion, driftserfarenheter, ekonomi och huruvida de är enkelt överförbara till andra stålverk. De två förstnämnda åtgärderna har även utvärderats ur miljösynpunkt
Storskalig spridning av organiskt bunden klor. AOX. Halvårsrapport. Oktober 1987 - mars 1988.
No full textGenom samarbete med SNV's PMK-provtagare har vattenprov för AOX-analys tagits 6-12 gånger/år vid 47 provpunkter, från Torne älv i norr till Örekilsälven på Sveriges norra västkust. Provtagningarna började i oktober 1987 och skall avslutas i september 1988. AOX-halterna i de vattendrag som mynnar i Bottenviken och Bottenhavet är låga, omkring 20 ug/l. Halterna i vattendragen som mynnar i Egentliga Östersjön är betydligt högre, mellan 40 och 70 ug/l. De högsta halterna finner man i Nissan (93 ug/l) och i Örekilsälven (90 ug/l), vilka mynnar i Kattegatt och Skagerack. Trots att AOX-halterna i de norrländska älvarna är låga så transporteras relativt stora mängder AOX. Ca 50% av all AOX-transport ut till Sveriges omgivande kusthav, sker med de älvar som mynnar i Bottenviken och Bottenhavet. Årligen transporteras ca 3.700 ton AOX till våra omgivande kusthav. Denna mängd är preliminärt beräknad och baserad på vattenflöden för perioden 1931-1960. Höga AOX-halter förekommer även i vissa vattendragssystem helt utan skogsindustriella anläggningar.Genom samarbete med SNV's PMK-provtagare har vattenprov för AOX-analys tagits 6-12 gånger/år vid 47 provpunkter, från Torne älv i norr till Örekilsälven på Sveriges norra västkust. Provtagningarna började i oktober 1987 och skall avslutas i september 1988. AOX-halterna i de vattendrag som mynnar i Bottenviken och Bottenhavet är låga, omkring 20 ug/l. Halterna i vattendragen som mynnar i Egentliga Östersjön är betydligt högre, mellan 40 och 70 ug/l. De högsta halterna finner man i Nissan (93 ug/l) och i Örekilsälven (90 ug/l), vilka mynnar i Kattegatt och Skagerack. Trots att AOX-halterna i de norrländska älvarna är låga så transporteras relativt stora mängder AOX. Ca 50% av all AOX-transport ut till Sveriges omgivande kusthav, sker med de älvar som mynnar i Bottenviken och Bottenhavet. Årligen transporteras ca 3.700 ton AOX till våra omgivande kusthav. Denna mängd är preliminärt beräknad och baserad på vattenflöden för perioden 1931-1960. Höga AOX-halter förekommer även i vissa vattendragssystem helt utan skogsindustriella anläggningar
Physiological mechanisms for acid tolerance in fish.
No full textFrom experiments with a subspecies of the Japanese fish Tribolodon hakoniensis it is proposed that the mechanism of chloride excretion cells which is part of the osmoregulatory system of fishes also provides a mechanism for acid tolerance through HCl excretion. Thus salt tolerant fresh water fish species are preselected for a degree of acid tolerance. Spawning habits that expos e eggs and fry to specially acid waters appear to be an important factor to render a species susceptible to acidification. The example of Tribolodon Hakoniensis shows that modification in spawning habits is one of the mechanisms for adaptation. A population of common carp in Aneboda, Sweden, that lived for some 15 generations in humic, acid water show higher acid tolerance than genetically related carp populations. They also show higher concentrations of red blood cells. It is proposed than an increase in red blood cells may be mechanism through which improvement in acid tolerance can be achieved in a fish population through selection within some several decades.From experiments with a subspecies of the Japanese fish Tribolodon hakoniensis it is proposed that the mechanism of chloride excretion cells which is part of the osmoregulatory system of fishes also provides a mechanism for acid tolerance through HCl excretion. Thus salt tolerant fresh water fish species are preselected for a degree of acid tolerance. Spawning habits that expos e eggs and fry to specially acid waters appear to be an important factor to render a species susceptible to acidification. The example of Tribolodon Hakoniensis shows that modification in spawning habits is one of the mechanisms for adaptation. A population of common carp in Aneboda, Sweden, that lived for some 15 generations in humic, acid water show higher acid tolerance than genetically related carp populations. They also show higher concentrations of red blood cells. It is proposed than an increase in red blood cells may be mechanism through which improvement in acid tolerance can be achieved in a fish population through selection within some several decades
Arbetsmiljön vid avfallsförbränning
No full textArbetsmiljön vid avfallsförbränning har studerats med tonvikt på kemiska risker. Vid arbete i tipphall och avfallsbunker, kan personalen exponeras för höga dammhalter, över gränsvärdet för organiskt damm. Dessutom förekommer bilavgaser från lastbilar och mikroorganismer som i varierande grad finns i soporna. Personal som är fast stationerad i tipphall, bör arbeta från en uteluftsventilerad hytt/litet kontrollrum, varifrån bilar kan dirigeras. För underhållspersonalen är det viktigt med rengöring av arbetsområdet, då arbete utförs i avfallsbunkern. Dessutom kan ren luft tillföras arbetsområdet via fläktar. Vid arbete i pannhus är exponeringen för luftföroreningar låg. Bullernivåerna kan dock bli höga, varför hörselskydd bör bäras med. Bullrande utrustnng kan dessutom ställas upp på vibrationsisolatorer eller byggas in med bullerdämpande absorbenter. I pannhus förekommer läckage av rökgaser från främst inmatningsdelarna till pannan. I rökgaserna kan det finnas dioxiner. Två dioxinprover från en avfallsförbränningsanläggning visar halter som vid omräkning ger ett intag under 10% av maximalt tolerabelt veckointag för dioxiner. För att minska läckage av rökgaser till arbetsmiljön, bör bl.a. skarvar, inspektionsluckor och spjällgenomföringar i inmatningsdelarna ses över och tätas.Arbetsmiljön vid avfallsförbränning har studerats med tonvikt på kemiska risker. Vid arbete i tipphall och avfallsbunker, kan personalen exponeras för höga dammhalter, över gränsvärdet för organiskt damm. Dessutom förekommer bilavgaser från lastbilar och mikroorganismer som i varierande grad finns i soporna. Personal som är fast stationerad i tipphall, bör arbeta från en uteluftsventilerad hytt/litet kontrollrum, varifrån bilar kan dirigeras. För underhållspersonalen är det viktigt med rengöring av arbetsområdet, då arbete utförs i avfallsbunkern. Dessutom kan ren luft tillföras arbetsområdet via fläktar. Vid arbete i pannhus är exponeringen för luftföroreningar låg. Bullernivåerna kan dock bli höga, varför hörselskydd bör bäras med. Bullrande utrustnng kan dessutom ställas upp på vibrationsisolatorer eller byggas in med bullerdämpande absorbenter. I pannhus förekommer läckage av rökgaser från främst inmatningsdelarna till pannan. I rökgaserna kan det finnas dioxiner. Två dioxinprover från en avfallsförbränningsanläggning visar halter som vid omräkning ger ett intag under 10% av maximalt tolerabelt veckointag för dioxiner. För att minska läckage av rökgaser till arbetsmiljön, bör bl.a. skarvar, inspektionsluckor och spjällgenomföringar i inmatningsdelarna ses över och tätas
Växtbioassay med lins. En metodbeskrivning.
No full textVid växtbioassay med lins (Lens culinaris) exponeras späda plantor för testvatten i olika utspädningsgrad. Genom jämförelse med kontrollplantor kan man bestämma eventuell tillväxthämning. Linstestet har god reproducerbarhet och kan användas från låga koncentrationer till så höga att testväxten slås ut. Mätparameter är tillväxt, som kontrolleras genom mätning och/eller bestämning av torrvikten. Även morfologiska förändringar kan utnyttjas.Vid växtbioassay med lins (Lens culinaris) exponeras späda plantor för testvatten i olika utspädningsgrad. Genom jämförelse med kontrollplantor kan man bestämma eventuell tillväxthämning. Linstestet har god reproducerbarhet och kan användas från låga koncentrationer till så höga att testväxten slås ut. Mätparameter är tillväxt, som kontrolleras genom mätning och/eller bestämning av torrvikten. Även morfologiska förändringar kan utnyttjas
Utsläpp till luft av alkali
No full textEn utvärdering har gjorts av vad som är känt och vilka kunskapsluckor som finns när det gäller alkaliska utsläpp till luft och deras betydelse ur miljösynpunkt. Storleksordningen hos punktkälleutsläppen och deras utveckling under de senaste 30 åren har kunnat uppskattas. Däremot saknas underlag för att bedöma den diffusa damningen och dess alkalibidrag. Likaså saknas 'facit' att bedöma eventuella förändringar av alkaliförekomsten i omgivande miljön på regional skala. För vare sig halter i luft eller deposition finns data att göra en rättvis jämförelse mellan förhållanden på 1950-talen och med dagens förhållande. Endast lokalt kring punktkällor kan man uppskatta hur en förändring av dessa utsläpp påverkat halt- och depositionsbidrag i närområdet. Den reduktion av stoftutsläppen som skett under de senaste 20-30 åren har resulterat i minskade alkaliutsläpp och alkalidepositioner men också - vilket var avsikten med åtgärderna - avsevärt lägre stofthalter i luft och minskat stoftnedfall i källans närområde.En utvärdering har gjorts av vad som är känt och vilka kunskapsluckor som finns när det gäller alkaliska utsläpp till luft och deras betydelse ur miljösynpunkt. Storleksordningen hos punktkälleutsläppen och deras utveckling under de senaste 30 åren har kunnat uppskattas. Däremot saknas underlag för att bedöma den diffusa damningen och dess alkalibidrag. Likaså saknas 'facit' att bedöma eventuella förändringar av alkaliförekomsten i omgivande miljön på regional skala. För vare sig halter i luft eller deposition finns data att göra en rättvis jämförelse mellan förhållanden på 1950-talen och med dagens förhållande. Endast lokalt kring punktkällor kan man uppskatta hur en förändring av dessa utsläpp påverkat halt- och depositionsbidrag i närområdet. Den reduktion av stoftutsläppen som skett under de senaste 20-30 åren har resulterat i minskade alkaliutsläpp och alkalidepositioner men också - vilket var avsikten med åtgärderna - avsevärt lägre stofthalter i luft och minskat stoftnedfall i källans närområde
Borttagande av klorerad organisk substans med membranteknik - Några inledande försök
No full textTrots att företagen vidtagit ett flertal interna åtgärder återstår fortfarande klorerad organisk substans (AOX) i avloppsvatten från massafabrikerna. De externreningsmetoder som används idag är luftad damm, aktiv slam, kemisk fällning, jonbyte och andra adsorptionsmetoder samt membranteknik. I den här rapporten presenteras resultat från inledande laboratorieförsök med den sistnämnda tekniken. Försöken har utförts med PCI-membran med cut-off från ca 1000 till 100 000. Med ett E-avlopp erhölls resultat som överensstämmer med vad som redovisats av andra forskare. Det innebär att en 70-80%-ig reduktion av klorerad organisk substans synes möjlig att erhålla med ett flux på ca 200 l/m2*h vid en volymreduktion på ca 20 ggr. Ett membran med större poröppninar, cut-off 100 000 gav något högre flux men hade försämrad avskiljningsegenskaper. Det ojusterade (C+D)-avloppet ställde till stora problem pga igensättningar av membran och diverse fel på utrustningenTrots att företagen vidtagit ett flertal interna åtgärder återstår fortfarande klorerad organisk substans (AOX) i avloppsvatten från massafabrikerna. De externreningsmetoder som används idag är luftad damm, aktiv slam, kemisk fällning, jonbyte och andra adsorptionsmetoder samt membranteknik. I den här rapporten presenteras resultat från inledande laboratorieförsök med den sistnämnda tekniken. Försöken har utförts med PCI-membran med cut-off från ca 1000 till 100 000. Med ett E-avlopp erhölls resultat som överensstämmer med vad som redovisats av andra forskare. Det innebär att en 70-80%-ig reduktion av klorerad organisk substans synes möjlig att erhålla med ett flux på ca 200 l/m2*h vid en volymreduktion på ca 20 ggr. Ett membran med större poröppninar, cut-off 100 000 gav något högre flux men hade försämrad avskiljningsegenskaper. Det ojusterade (C+D)-avloppet ställde till stora problem pga igensättningar av membran och diverse fel på utrustninge
Luftföroreningsepisoden över södra Sverige
No full textUtgående från föroreningsdata från stationer inom IVLs så kallade urbanmätnät för tätortsluft och det så kallade EMEP-nätet för bakgrundsluft samt meteorologisk information har IVL och SMHI i samarbete utvärderat luftföroreningssituationen i Sverige under de sex första dygnen av februari 1987. Under perioden 2-4 februari inträffade över södra Sverige en av de kraftigaste episoder av förorenad luft som över huvud taget registrerats i Sverige. Vid detta tillfälle nådde svaveldioxidhalten i Skåne värden omkring 300 µg/m3 såväl i bakgrundsområden som i tätorter. Svaveldioxidhalten var i tätorter utefter västkusten 10-20 gånger högre och i bakgrundsluften 40-50 gånger högre än medelbelastningen på motsvarande platser. Förutom höga halter av svaveldioxid uppträdde även förhöjda halter av sot och kvävedioxid. De meteorologiska transportberäkningarna visar att mycket stora svavelutsläpp i Centraleuropa hade påverkat den luft som strömmade in över sydligaste Sverige under perioden 2-4 februari. Emissionerna av svaveldioxid och sot i Centraleuropa var extremt höga pga det mycket kalla vädret. Nattemperaturer på -15ºC till -20ºC förekom allmänt. Under perioden rådde mycket stabil skiktning i de lägre delarna av atmosfären med liten omblandning och dålig utspädning av luftföroreningarna som följd. De höga halterna av svaveldioxid och sot som uppträdde över södra Sverige var till största delen (ca 90 % eller mer) orsakade av den långväga föroreningstransporten.Utgående från föroreningsdata från stationer inom IVLs så kallade urbanmätnät för tätortsluft och det så kallade EMEP-nätet för bakgrundsluft samt meteorologisk information har IVL och SMHI i samarbete utvärderat luftföroreningssituationen i Sverige under de sex första dygnen av februari 1987. Under perioden 2-4 februari inträffade över södra Sverige en av de kraftigaste episoder av förorenad luft som över huvud taget registrerats i Sverige. Vid detta tillfälle nådde svaveldioxidhalten i Skåne värden omkring 300 µg/m3 såväl i bakgrundsområden som i tätorter. Svaveldioxidhalten var i tätorter utefter västkusten 10-20 gånger högre och i bakgrundsluften 40-50 gånger högre än medelbelastningen på motsvarande platser. Förutom höga halter av svaveldioxid uppträdde även förhöjda halter av sot och kvävedioxid. De meteorologiska transportberäkningarna visar att mycket stora svavelutsläpp i Centraleuropa hade påverkat den luft som strömmade in över sydligaste Sverige under perioden 2-4 februari. Emissionerna av svaveldioxid och sot i Centraleuropa var extremt höga pga det mycket kalla vädret. Nattemperaturer på -15ºC till -20ºC förekom allmänt. Under perioden rådde mycket stabil skiktning i de lägre delarna av atmosfären med liten omblandning och dålig utspädning av luftföroreningarna som följd. De höga halterna av svaveldioxid och sot som uppträdde över södra Sverige var till största delen (ca 90 % eller mer) orsakade av den långväga föroreningstransporten
Modifierad kemfällningsprocess med återvinning av fällningskemikalier - Detaljstudie av vissa delsteg. Delrapport 4. Kalkbehandling - förbränning - lakning.
No full textVi har utfört en kort laboratoriestudie av bildningen av aluminiumsulfat, när askan från förbränt kemiskt slam utlakas med svavelsyra. Vi fann att tillsats av kalk till slammet innan förbränningen var nödvändigt för att garantera en bra bildning av aluminiumsulfat. Förutsatt att tillräckligt med kalcium fanns i askan, kunde utlakningen utföras under relativt milda förhållanden.Vi har utfört en kort laboratoriestudie av bildningen av aluminiumsulfat, när askan från förbränt kemiskt slam utlakas med svavelsyra. Vi fann att tillsats av kalk till slammet innan förbränningen var nödvändigt för att garantera en bra bildning av aluminiumsulfat. Förutsatt att tillräckligt med kalcium fanns i askan, kunde utlakningen utföras under relativt milda förhållanden