IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Samordnad recipientkontroll 1987-1988. Beskrivning av de enskilda kontrollernas innehåll och uppläggning samt kortfattad jämförelse med 1976-1977.
No full textSyftet med rapporten är att dels göra en uppföljning av den sammanställning (SMV PM 868) som Sven-Olof Ryding gjorde för situationen 1976-1977, dels jämföra nu löpande recipientkontroller med de 'Allmänna råd för recipientkontroll i vatten' som SNV publicerade 1986 (Allmänna råd 86:3 samt Rapport 3108 och 3109). Rapporten behandlar endast sötvatten. I rapporten beskrivs 62 kontrollprogram, från Umeälven i norr till Göta älv på västkusten. Varje enskilt program beskrivs innehållsmässigt avseende grund- och påbyggnadsprogram. Programmen har tillhandahållits av länsstyrelser, vatten(vårds)förbund, vattenkommittéer etc, och skall redovisa situationen i Sverige 1987-1988. Samordnade recipientkontroller finns nu för större delen av Sverige, söder om Umeälven. Norr om Umeälven finns ingen samordnad recipientkontroll. Under senare år har, vid enstaka fall, enskilda större jordbruksfastigheter också inkluderats i kontrollerna. För de flesta vattendragssystemen är emellertid inte jordbrukets representanter med och betalar kontrollen.Syftet med rapporten är att dels göra en uppföljning av den sammanställning (SMV PM 868) som Sven-Olof Ryding gjorde för situationen 1976-1977, dels jämföra nu löpande recipientkontroller med de 'Allmänna råd för recipientkontroll i vatten' som SNV publicerade 1986 (Allmänna råd 86:3 samt Rapport 3108 och 3109). Rapporten behandlar endast sötvatten. I rapporten beskrivs 62 kontrollprogram, från Umeälven i norr till Göta älv på västkusten. Varje enskilt program beskrivs innehållsmässigt avseende grund- och påbyggnadsprogram. Programmen har tillhandahållits av länsstyrelser, vatten(vårds)förbund, vattenkommittéer etc, och skall redovisa situationen i Sverige 1987-1988. Samordnade recipientkontroller finns nu för större delen av Sverige, söder om Umeälven. Norr om Umeälven finns ingen samordnad recipientkontroll. Under senare år har, vid enstaka fall, enskilda större jordbruksfastigheter också inkluderats i kontrollerna. För de flesta vattendragssystemen är emellertid inte jordbrukets representanter med och betalar kontrollen
Anaerob behandling av blekeriavloppsvatten
No full textInom ramen för anaerob behandling av blekeriavloppsvatten genomfördes under budgetåret 86/87 lab.skaleförsök i kontinuerligt arbetande slamodlingsreaktorer. Syftet var att under vissa preciserade förutsättningar odla fram anaeroba slam och studera dessas förmåga att under specifika betingelser deklorera klororganiskt material i blekeriavloppsvatten. De producerade slammen studerades även med avseende på inhiberingseffekter och toxicitet gentemot några enskilda klororganiska fenoler, som är vanligt förekommande i blekerivatten (p-klorfenol och 2, 4-diklorfenol). För dessa försök användes serumflaskteknik i ett modifierat satsförfarande. Tre stycken anaeroba slamkulturer odlades fram, vilka adapterats till att bryta ner lågmolekylära organiska ämnen, metanol, myrsyra och enkla sockerarter i blekeriavloppsvatten. Två av dessa slamkulturer arbetade vid pH 7, hade slamåldrar på 10 resp. 40 dygn och producerade biogas. Den tredje kulturen arbetade vid pH 5, vid en slamålder överstigande 30 dygn, och hade ingen biogasproduktion. Vi fann att i slamodlingsreaktorerna reducerades 50-70% av halten organiskt bunden klor (mätt som AOX). Det tillsatta blekerivattnets (4C90+D10)+E) COD-innehåll representerade emellertid endast en mindre del (ca 7%) av den totala belastningen i odlingskärlenInom ramen för anaerob behandling av blekeriavloppsvatten genomfördes under budgetåret 86/87 lab.skaleförsök i kontinuerligt arbetande slamodlingsreaktorer. Syftet var att under vissa preciserade förutsättningar odla fram anaeroba slam och studera dessas förmåga att under specifika betingelser deklorera klororganiskt material i blekeriavloppsvatten. De producerade slammen studerades även med avseende på inhiberingseffekter och toxicitet gentemot några enskilda klororganiska fenoler, som är vanligt förekommande i blekerivatten (p-klorfenol och 2, 4-diklorfenol). För dessa försök användes serumflaskteknik i ett modifierat satsförfarande. Tre stycken anaeroba slamkulturer odlades fram, vilka adapterats till att bryta ner lågmolekylära organiska ämnen, metanol, myrsyra och enkla sockerarter i blekeriavloppsvatten. Två av dessa slamkulturer arbetade vid pH 7, hade slamåldrar på 10 resp. 40 dygn och producerade biogas. Den tredje kulturen arbetade vid pH 5, vid en slamålder överstigande 30 dygn, och hade ingen biogasproduktion. Vi fann att i slamodlingsreaktorerna reducerades 50-70% av halten organiskt bunden klor (mätt som AOX). Det tillsatta blekerivattnets (4C90+D10)+E) COD-innehåll representerade emellertid endast en mindre del (ca 7%) av den totala belastningen i odlingskärle
Erfarenheter av TOC-instrument i processavloppsvatten. TOC=Total Organic Carbon. Intervjuundersökning 1988.
No full textFör att uppnå bästa reningsresultat i biologiska reningsprocesser krävs en jämn belastning. TOC-parametern erbjuder en möjlighet. Speciellt intressant är denna vid organisk kemiska industrier med satsvisa processer. Drifterfarenheter från samtliga 11 t.o.m. 1988 försålda processutrustningar i Sverige redovisas. Kontaktmän anges. Total driftserfarenhet är drygt 20 år. Utrustningarna finns vid organisk kemiska tillverkningsindustrier och kommunala avloppsreningsverk. Driftserfarenheterna är i stort sett goda men för att nå detta omdöme krävs ett relativt omfattande underhåll samt kunnighet inom områdena kemi, elektronik och mekanik. Instrumentens svarstid är 10-15 min. Slangar och kopplingar utgör systemens svaga länkar. Byte av pumpslangar var eller varannan månad är regel. Tre olika typer av partikelavskiljare redovisas. Beläggning och påväxt måste åtgärdas. Regelbunden kemikalietvättning kan förbättra slangarnas funktion, livslängd och därmed mätresultatet.För att uppnå bästa reningsresultat i biologiska reningsprocesser krävs en jämn belastning. TOC-parametern erbjuder en möjlighet. Speciellt intressant är denna vid organisk kemiska industrier med satsvisa processer. Drifterfarenheter från samtliga 11 t.o.m. 1988 försålda processutrustningar i Sverige redovisas. Kontaktmän anges. Total driftserfarenhet är drygt 20 år. Utrustningarna finns vid organisk kemiska tillverkningsindustrier och kommunala avloppsreningsverk. Driftserfarenheterna är i stort sett goda men för att nå detta omdöme krävs ett relativt omfattande underhåll samt kunnighet inom områdena kemi, elektronik och mekanik. Instrumentens svarstid är 10-15 min. Slangar och kopplingar utgör systemens svaga länkar. Byte av pumpslangar var eller varannan månad är regel. Tre olika typer av partikelavskiljare redovisas. Beläggning och påväxt måste åtgärdas. Regelbunden kemikalietvättning kan förbättra slangarnas funktion, livslängd och därmed mätresultatet
Kvicksilver och kadmiumemission vid råstålstillverkning
No full textLuftemissionsdata från huvuddelen av Sveriges stålindustrier visar ett maximum på totalt 350 kg kvicksilver och 300 kg kadmium per år. Det är stor variation på koncentrationerna mellan olika fabriker och olika undersökningar. Kvicksilver har funnits adderat till partiklar endast till 5% och kadmium till 75%. En av de dominerande tungmetallkällorna är bland fragmenterat skrot, till exempel från bilar.Luftemissionsdata från huvuddelen av Sveriges stålindustrier visar ett maximum på totalt 350 kg kvicksilver och 300 kg kadmium per år. Det är stor variation på koncentrationerna mellan olika fabriker och olika undersökningar. Kvicksilver har funnits adderat till partiklar endast till 5% och kadmium till 75%. En av de dominerande tungmetallkällorna är bland fragmenterat skrot, till exempel från bilar
HNO2 i urbanmiljön i Skandinavien - förekomst, källor och sänkprocesser
No full textRapporten redovisar resultaten från ett treårigt projekt med syftet att kartlägga förekomsten av HNO2 (salpetersyrlighet) samt att klarlägga dess betydelse för bildningen av OH-radikaler i urbanmiljön i Skandinavien. Härvid har dygnsvariationen av HNO2, NO och NO2 studerats i omgivninsluften i centrala Göteborg under olika betingelser. Projektets viktigaste resultat och slutsatser kan sammanfattas enligt följande: * Under sommarhalvåret nattetid uppträder HNO2 i signifikanta halter i urbanmiljön i Skandinavien, episodvis flera ppb, motsvarande upp till 10% av NO2-halten. * Vintertid kan höga halter av HNO2 uppträda även under dagen i samband med stagnationstillstånd i tätortsluften. * Direktemission med trafikavgaser och atmosfärskemiska reaktioner i omgivningsluften har identifierats som de två viktigaste källorna till förekomsten av HNO2 i urbanmiljön.* I genomsnitt uppskattas HNO2 utgöra 0.2-0.6% av totala NOx-halten i trafikavgaserna. * HNO2 bildas i omgivningsluften ur NO2 i en mörkerreaktion i vilken NO2 omvandlas med en hastighet av ca 1% per timme. * I större tätorter i Skandinavien spelar HNO2 episodvis under sommarhalvåret en viktig roll för produktionen av OH-radikaler tidigt på dagen då trafikavgasemissionerna når sitt maximum. Detta medför att primäremitterade flyktiga kolväten börjar brytas ned i radikalreaktioner, som längre fram på dagen kan ge upphov till en lokal eller mesoskalig nettobildning av ozon.Rapporten redovisar resultaten från ett treårigt projekt med syftet att kartlägga förekomsten av HNO2 (salpetersyrlighet) samt att klarlägga dess betydelse för bildningen av OH-radikaler i urbanmiljön i Skandinavien. Härvid har dygnsvariationen av HNO2, NO och NO2 studerats i omgivninsluften i centrala Göteborg under olika betingelser. Projektets viktigaste resultat och slutsatser kan sammanfattas enligt följande: * Under sommarhalvåret nattetid uppträder HNO2 i signifikanta halter i urbanmiljön i Skandinavien, episodvis flera ppb, motsvarande upp till 10% av NO2-halten. * Vintertid kan höga halter av HNO2 uppträda även under dagen i samband med stagnationstillstånd i tätortsluften. * Direktemission med trafikavgaser och atmosfärskemiska reaktioner i omgivningsluften har identifierats som de två viktigaste källorna till förekomsten av HNO2 i urbanmiljön.* I genomsnitt uppskattas HNO2 utgöra 0.2-0.6% av totala NOx-halten i trafikavgaserna. * HNO2 bildas i omgivningsluften ur NO2 i en mörkerreaktion i vilken NO2 omvandlas med en hastighet av ca 1% per timme. * I större tätorter i Skandinavien spelar HNO2 episodvis under sommarhalvåret en viktig roll för produktionen av OH-radikaler tidigt på dagen då trafikavgasemissionerna når sitt maximum. Detta medför att primäremitterade flyktiga kolväten börjar brytas ned i radikalreaktioner, som längre fram på dagen kan ge upphov till en lokal eller mesoskalig nettobildning av ozon
Halter av svaveldioxid, kvävedioxid och sot i svenska tätorter vintern 1987-1988
No full textI samarbete med 38 kommuner har IVL genomfört mätningar av svaveldioxid, kvävedioxid och sot i 39 svenska tätorter. Resultaten från 87/88 visar att varken dygns- eller halvårsriktvärden för ovannämnda ämnen överskridits på någon plats. I en ort tangerades riktvärdet för högsta tillåtna NO2-halt under ett dygn. Mätningarna visar att för SO2 och sot bestäms haltnivåerna i tätorterna i södra Sverige till stor del av de regionala bakgrundshalterna. Även i norra Sverige har det regionala bidraget avsevärd betydelse för SO2-halterna. För NO2 är de lokala utsläppen helt dominerande i Sverige. De lokala utsläppen synes även ha stor betydelse för sothalterna i Norrland. Kvävedioxidhalterna samvarierar med fordonsemissionerna i respektive tätorter. Däremot finns inga enkla samband mellan halt och emission för SO2 och sot. Vinterhalvårsmedelvärdena för SO2 var lägre 87/88 jämfört med 86/87 för nästan samtliga tätorter. Detsamma gäller även för NO2 med ett par undantag. För sot kan inte någon motsvarande förändring i haltnivåerna mellan åren observeras. Några episoder med långdistanstransporterad luft har studerats. Vid dessa har bakgrundshalter av SO2 på upp till 60 µg/m3 observerats. Vid dessa tillfällen ger bakgrundshalten ett dominerande haltbidrag till tätorternas SO2- och sothalt. Vid ett par tillfällen har även norra Sverige berörts av långdistanstransporterade luftföroreningar. Vid sådana tillfällen synes transport från öster och sydost vara av stor betydelse. Urbanprojektet avsåg från början endast åren 86/87 och 87/88. Projektet fortsätter dock vintern 88/89 och då i ökad omfattning. Sammanlagt 54 tätorter övervakas för närvarande i detta projekt.I samarbete med 38 kommuner har IVL genomfört mätningar av svaveldioxid, kvävedioxid och sot i 39 svenska tätorter. Resultaten från 87/88 visar att varken dygns- eller halvårsriktvärden för ovannämnda ämnen överskridits på någon plats. I en ort tangerades riktvärdet för högsta tillåtna NO2-halt under ett dygn. Mätningarna visar att för SO2 och sot bestäms haltnivåerna i tätorterna i södra Sverige till stor del av de regionala bakgrundshalterna. Även i norra Sverige har det regionala bidraget avsevärd betydelse för SO2-halterna. För NO2 är de lokala utsläppen helt dominerande i Sverige. De lokala utsläppen synes även ha stor betydelse för sothalterna i Norrland. Kvävedioxidhalterna samvarierar med fordonsemissionerna i respektive tätorter. Däremot finns inga enkla samband mellan halt och emission för SO2 och sot. Vinterhalvårsmedelvärdena för SO2 var lägre 87/88 jämfört med 86/87 för nästan samtliga tätorter. Detsamma gäller även för NO2 med ett par undantag. För sot kan inte någon motsvarande förändring i haltnivåerna mellan åren observeras. Några episoder med långdistanstransporterad luft har studerats. Vid dessa har bakgrundshalter av SO2 på upp till 60 µg/m3 observerats. Vid dessa tillfällen ger bakgrundshalten ett dominerande haltbidrag till tätorternas SO2- och sothalt. Vid ett par tillfällen har även norra Sverige berörts av långdistanstransporterade luftföroreningar. Vid sådana tillfällen synes transport från öster och sydost vara av stor betydelse. Urbanprojektet avsåg från början endast åren 86/87 och 87/88. Projektet fortsätter dock vintern 88/89 och då i ökad omfattning. Sammanlagt 54 tätorter övervakas för närvarande i detta projekt
Långtidsprovning av två fast installerade elektrokemska mätinstrument för kvävedioxid för varning mot dieselavgaser
No full textTvå dieselavgasvarnare för fast montage långtidsprovades i två miljöer. Varnarna var av märkena Ecolyzer 5003 + 5010 samt Interscan LD 15. Tre exemplar av vardera provades i ett bussgarage och på en bilfärja under totalt tio månader. Varnarna mätte halten kvävedioxid, en viktig komponent i dieselavgaser. Halterna varierade från 0,0 till 0,7 ppm. Redan vid nivån 0,1 ppm känns avgaserna irritetande vilket medför att man måste ställa krav på att varnare måste kunna detektera halter under denna nivå. Ecolyzer visade en alltför osäker baslinjenivå (omkring 0,1 ppm) medan Interscan klarade denna nivå med marginal efter c:a en månads tid för baslinjestabilisering under kontinuerlig drift. Individuella skillnader mellan sensorerna noterades. Med en bra sensor med bra svarssnabbhet är förutsättningarna goda för att varnaren skall fylla sin funktion. Interscan är emellertid mycket känslig för RFI, radiostörningar (walkie-talkie), varför det inte bör användas i reglerande funktioner.Två dieselavgasvarnare för fast montage långtidsprovades i två miljöer. Varnarna var av märkena Ecolyzer 5003 + 5010 samt Interscan LD 15. Tre exemplar av vardera provades i ett bussgarage och på en bilfärja under totalt tio månader. Varnarna mätte halten kvävedioxid, en viktig komponent i dieselavgaser. Halterna varierade från 0,0 till 0,7 ppm. Redan vid nivån 0,1 ppm känns avgaserna irritetande vilket medför att man måste ställa krav på att varnare måste kunna detektera halter under denna nivå. Ecolyzer visade en alltför osäker baslinjenivå (omkring 0,1 ppm) medan Interscan klarade denna nivå med marginal efter c:a en månads tid för baslinjestabilisering under kontinuerlig drift. Individuella skillnader mellan sensorerna noterades. Med en bra sensor med bra svarssnabbhet är förutsättningarna goda för att varnaren skall fylla sin funktion. Interscan är emellertid mycket känslig för RFI, radiostörningar (walkie-talkie), varför det inte bör användas i reglerande funktioner
Eliminering av formaldehyd ur lokalluft. Långtidstest av filtersystem.
No full textRapporterade arbete har syftat till; - att ange en lämplig utformning av ett aggregat för rening av formaldehydkontaminerad lokalluft. - att visa effekten av sanering genom luftfiltrering m a p koncentrationen av formaldehyd i bostadsluft. - att uppskatta och jämföra kostnaderna för sanering genom filtrering och återföring av lokalluft med motsvarande kostnader för sanering genom forserad ventilation och värmeåtervinning med ett ekvivalent luftflöde. Resultaten visar; * att metodiken för sanering effektivt reducerar formaldehydkoncentrationerna till nivåer som normalt inte medför irritation av ögon och slemhinnor. * Lämpligt filtermaterial är PURAFIL3 eller liknande. * Lämpligt behandlat flöde är 1000 m3/h. * Lämplig uppehållstid i filtret är 0,4 s. * Saneringen bör pågå i 1-2 år. Kostnaderna domineras av utrustningskostnader. Totalkostnaden för sanering under 2 år är: * för filtrering 18 000 - 22 000 kr. * för forserad ventilation 34 000 - 38 000 kr.Rapporterade arbete har syftat till; - att ange en lämplig utformning av ett aggregat för rening av formaldehydkontaminerad lokalluft. - att visa effekten av sanering genom luftfiltrering m a p koncentrationen av formaldehyd i bostadsluft. - att uppskatta och jämföra kostnaderna för sanering genom filtrering och återföring av lokalluft med motsvarande kostnader för sanering genom forserad ventilation och värmeåtervinning med ett ekvivalent luftflöde. Resultaten visar; * att metodiken för sanering effektivt reducerar formaldehydkoncentrationerna till nivåer som normalt inte medför irritation av ögon och slemhinnor. * Lämpligt filtermaterial är PURAFIL3 eller liknande. * Lämpligt behandlat flöde är 1000 m3/h. * Lämplig uppehållstid i filtret är 0,4 s. * Saneringen bör pågå i 1-2 år. Kostnaderna domineras av utrustningskostnader. Totalkostnaden för sanering under 2 år är: * för filtrering 18 000 - 22 000 kr. * för forserad ventilation 34 000 - 38 000 kr
Studier av mutationsfrekvens hos Tradescantia, tremastarblomma, exponerad för omgivningsluft kring Volvos billackeringsverkstad på Hisingen, Göteborg
No full textUnder växtsäsongen 1987utfördes en studie av mutagena effekter på ett växttesttsystem, Tradescantia klon 4430-ståndarhårstest. Testet utfördes under fyra femdagars avräkningsperioder; 31-/9 - 4/9, 14-18/9, 5-9/10 och 19-23/19 1987. Signifikant förhöjd mutationsfrekvens erhölls under sista avräkningsperiod för en lokal jämfört med kontrollen.Under växtsäsongen 1987utfördes en studie av mutagena effekter på ett växttesttsystem, Tradescantia klon 4430-ståndarhårstest. Testet utfördes under fyra femdagars avräkningsperioder; 31-/9 - 4/9, 14-18/9, 5-9/10 och 19-23/19 1987. Signifikant förhöjd mutationsfrekvens erhölls under sista avräkningsperiod för en lokal jämfört med kontrollen
Arbetsmiljö i samband med rörarbete inom processindustrin. En undersökning vid tre större företag.
No full textArbetsmiljön i samband med rörarbete inom processindustrin har studerats vid tre större företag. Arbetet är fritt och relativt varierande men resultaten visat också att rörmontörerna är en utsatt yrkesgrupp ur många avseenden (buller, belysning, klimat, kemiska hälsorisker, ergonomi). För att förbättra förhållandena på kort sikt förslås att man i första hand inriktar sig på ett förebyggande och planerat underhåll så att blixtutryckningar kan undvikas. När man sedan har bestämt sig för att ett ingrepp skall göras i anläggningen måste arbetet föregås av noggrann planering så att brister i arbetsmiljön kan undvikas. Lämpligen använder man sig av skrivna instruktioner för varje typarbete där arbetsmetodik, aktuella risker samt skyddsåtgärder anges. På längre sikt föreslås att man från företagens sida redan vid förprojekteringen av en ny anläggning eller anläggningsdel projekterar för en bra underhållsmiljö. Experter, d v s oftast underhållsarbetarna själva, måste alltså tas in i ett tidigt skede. Detta leder till förbättrad ekonomi genom lägre underhållskostnader kombinerat med bättre miljö för underhållsarbetarna.Arbetsmiljön i samband med rörarbete inom processindustrin har studerats vid tre större företag. Arbetet är fritt och relativt varierande men resultaten visat också att rörmontörerna är en utsatt yrkesgrupp ur många avseenden (buller, belysning, klimat, kemiska hälsorisker, ergonomi). För att förbättra förhållandena på kort sikt förslås att man i första hand inriktar sig på ett förebyggande och planerat underhåll så att blixtutryckningar kan undvikas. När man sedan har bestämt sig för att ett ingrepp skall göras i anläggningen måste arbetet föregås av noggrann planering så att brister i arbetsmiljön kan undvikas. Lämpligen använder man sig av skrivna instruktioner för varje typarbete där arbetsmetodik, aktuella risker samt skyddsåtgärder anges. På längre sikt föreslås att man från företagens sida redan vid förprojekteringen av en ny anläggning eller anläggningsdel projekterar för en bra underhållsmiljö. Experter, d v s oftast underhållsarbetarna själva, måste alltså tas in i ett tidigt skede. Detta leder till förbättrad ekonomi genom lägre underhållskostnader kombinerat med bättre miljö för underhållsarbetarna