IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Sjukdomsframkallande förlopp hos fisk.
No full textRapporten är en sammanfattning av kunskapsläget om miljöinducerade sjukdomar hos fisk. Den består av två delar. Den första delen behandlar fiskars försvarsmekanismer gentemot mikroorganismer och abiotiska ämnen. Den andra delen är en sammanfattning av de fältstudier som gjorts över hela världen för att utröna sambandet mellan föroreningar och fisksjukdomar. Rapporten tar också upp några uppslag om monitoring som förts fram av olika författare. Studien omfattar inte, utom i något fall, rapporter eller arbeten publicerade senare än 1986. udien indikerar att den pågående eutrofieringen av insjöar och hav spelar en stor roll som en allmän stressfaktor for fisk och däemed gör dem mer mottagliga för angrepp av mikroorganismer. Inom området abiotiska fisksjukdomar tycks det vara så att olika ämnen är i varierande grad skadliga för fisk, men det är alla ämnen som släpps ut i vattenmiljön sammantagna som är den stora faran.Rapporten är en sammanfattning av kunskapsläget om miljöinducerade sjukdomar hos fisk. Den består av två delar. Den första delen behandlar fiskars försvarsmekanismer gentemot mikroorganismer och abiotiska ämnen. Den andra delen är en sammanfattning av de fältstudier som gjorts över hela världen för att utröna sambandet mellan föroreningar och fisksjukdomar. Rapporten tar också upp några uppslag om monitoring som förts fram av olika författare. Studien omfattar inte, utom i något fall, rapporter eller arbeten publicerade senare än 1986. udien indikerar att den pågående eutrofieringen av insjöar och hav spelar en stor roll som en allmän stressfaktor for fisk och däemed gör dem mer mottagliga för angrepp av mikroorganismer. Inom området abiotiska fisksjukdomar tycks det vara så att olika ämnen är i varierande grad skadliga för fisk, men det är alla ämnen som släpps ut i vattenmiljön sammantagna som är den stora faran
DOAS-teknik för urbanluftsmätning
No full textEn jämförande mätning av NO2 har genomförts mellan ett DOAS-instrument och två konventionella kontinuerligt registrerande NOx-instrument. Mätningarna genomfördes i centrala Göteborg längs en 1500 m lång mätsträcka belägen på 20 m höjd. Resultaten visar på en god överensstämmelse mellan DOAS och de båda konventionella instrumenten. En väsentlig del av den spridning i data man ser vid korrelation mellan de olika instrumenten kan förklaras av inverkan från lokala källor. DOAS-teknikens medelvärdesbildande egenskaper gör den okänslig för lokala haltvariationer.En jämförande mätning av NO2 har genomförts mellan ett DOAS-instrument och två konventionella kontinuerligt registrerande NOx-instrument. Mätningarna genomfördes i centrala Göteborg längs en 1500 m lång mätsträcka belägen på 20 m höjd. Resultaten visar på en god överensstämmelse mellan DOAS och de båda konventionella instrumenten. En väsentlig del av den spridning i data man ser vid korrelation mellan de olika instrumenten kan förklaras av inverkan från lokala källor. DOAS-teknikens medelvärdesbildande egenskaper gör den okänslig för lokala haltvariationer
Provtagningsapparatur för kemiska reaktorkärl. Marknad, erfarenheter och FoU-behov. Intervjuundersökning 1987.
No full textRapporten riktar sig till skyddsombud, process- och arbetarskyddsansvariga inom kemiindustrin, dess konsulenter, berörda myndigheter samt till lärare och teknologer vid tekniska högskolornas kemilinje. Den redovisar grundläggande faktorer att ta hänsyn till vid provtagning samt vilka tekniska svårigheter som måste övervinnas. Speciellt svåra förhållanden föreligger i vätskefas med kristalliserande eller stelnande faser. 14 tillverkare av tekniskt färdiga lösningar har identifierats med provtagare för gasfas (5 st), vätskefas (13 st) och för fast fas (2 st). Rapporten ger en kort beskrivning av var och en av dessa. Intervjuer med 24 representanter inom svensk kemisk processindustri visar att provtagning ej är så vanligt förekommande som man skulle kunna tro. 10 olika industriers provtagningssituation beskrivs kort. Den intresserade läsaren är välkommen att kontakta namngivna kontaktpersoner för en utförligare presentaion.Rapporten riktar sig till skyddsombud, process- och arbetarskyddsansvariga inom kemiindustrin, dess konsulenter, berörda myndigheter samt till lärare och teknologer vid tekniska högskolornas kemilinje. Den redovisar grundläggande faktorer att ta hänsyn till vid provtagning samt vilka tekniska svårigheter som måste övervinnas. Speciellt svåra förhållanden föreligger i vätskefas med kristalliserande eller stelnande faser. 14 tillverkare av tekniskt färdiga lösningar har identifierats med provtagare för gasfas (5 st), vätskefas (13 st) och för fast fas (2 st). Rapporten ger en kort beskrivning av var och en av dessa. Intervjuer med 24 representanter inom svensk kemisk processindustri visar att provtagning ej är så vanligt förekommande som man skulle kunna tro. 10 olika industriers provtagningssituation beskrivs kort. Den intresserade läsaren är välkommen att kontakta namngivna kontaktpersoner för en utförligare presentaion
Säkra och osäkra osäkerheter vid bedömning av vissa emissionskontrollparametrar till vatten och luft. En genomgång av svenska litteraturuppgifter 1987.
No full textRapporten baseras på 24 referenser varav 20 svenska. Undersökningen berör en rad osäkerheter i samband med att föroreningsutsläpp skall kvantifieras. I regel tas prov ur en vatten- eller luftström varefter halter analyseras. Osäkerheter uppkommer såväl vid flödes- som haltmätningar. Måttet 95% konfidensintervall utnyttjas genomgående. Den sammanlagda osäkerheten i bestämningskedjans olika moment kan ej säkert anges idag. Däremot kan man ange storleksordningen. Osäkerheten i luft- och vattenflödesmätningen uppskattas till 15-40 procent. De slumpmässiga och vissa systematiska osäkerheter i den kemiska analysen kan enligt interkalibreringsresultat variera mellan 15 och 100 procent. För de flesta parametrarna är osäkerheten 25-40 procent. De 'säkra osäkerheterna' avseende 14 vattenföroreningsparameterar från industrin redovisas. De slumpmässiga felen kan minskas genom att upprepa analyserna. De systematiska felen kvarstår. Rapporten diskuterar ej mätstrategiska frågeställningar och därmed sammanhängande osäkerheter.Rapporten baseras på 24 referenser varav 20 svenska. Undersökningen berör en rad osäkerheter i samband med att föroreningsutsläpp skall kvantifieras. I regel tas prov ur en vatten- eller luftström varefter halter analyseras. Osäkerheter uppkommer såväl vid flödes- som haltmätningar. Måttet 95% konfidensintervall utnyttjas genomgående. Den sammanlagda osäkerheten i bestämningskedjans olika moment kan ej säkert anges idag. Däremot kan man ange storleksordningen. Osäkerheten i luft- och vattenflödesmätningen uppskattas till 15-40 procent. De slumpmässiga och vissa systematiska osäkerheter i den kemiska analysen kan enligt interkalibreringsresultat variera mellan 15 och 100 procent. För de flesta parametrarna är osäkerheten 25-40 procent. De 'säkra osäkerheterna' avseende 14 vattenföroreningsparameterar från industrin redovisas. De slumpmässiga felen kan minskas genom att upprepa analyserna. De systematiska felen kvarstår. Rapporten diskuterar ej mätstrategiska frågeställningar och därmed sammanhängande osäkerheter
Test av fotokemisk omvandling i akvatisk miljö. Metodbeskrivning och tillämpning på en serie klorerade fenoliska föreningar och några av skogsindustrins tillsatskemikalier.
No full textEn metod har utvecklats för test av fotokemisk omvandling av ämnen i vattenmiljö. Xenotest 1200 har försetts med en speciell kyvetthållare som möjliggör test av ca 40 exponeringar samtidigt. Sex klorerade fenoliska ämnen och tre tillsatskemikalier inom olika industriprocesser har undersökts. Ur fotolysdata beräknades kvantutbyten för omvandling och halveringstider vid exponering i solljus vid Stockholms breddgrad.En metod har utvecklats för test av fotokemisk omvandling av ämnen i vattenmiljö. Xenotest 1200 har försetts med en speciell kyvetthållare som möjliggör test av ca 40 exponeringar samtidigt. Sex klorerade fenoliska ämnen och tre tillsatskemikalier inom olika industriprocesser har undersökts. Ur fotolysdata beräknades kvantutbyten för omvandling och halveringstider vid exponering i solljus vid Stockholms breddgrad
Assessment of moderate damages on spruce using Landsat TM
No full textDuring the summer 1985 three cloudless Landsat TM scenes covering an area in southwestern Sweden suffering from moderate damages on Norway Spruce we re obtained. Damage assessment from CIR aerial photography was used as a reference to study the capability of Landsat TM data to detect those damages, ranging from 10 to 46% mean needle loss. The data studied indicated that the TM registrations from September were more strongly correlated to damage level than were the July scenes. This may be explained by a sun elevation decline from 480 in late July to 280 in late September, resulting in shadowed understorey vegetation, and by an expanded damage range. The reflectance decreased in all TM bands as spruce needle loss increased from 10% to 40%. The results suggest that Landsat TM based assessment of damages on Norway spruce might be feasible if digital ancillary forest data in a GIS environment is used as support in the survey. When the hardwood component was not varying more than 5% the correlation between TM data and damages was strong enough to implicate a possible division into two damage classes with the class border preferably at 30% needle loss. The image transformations yielding the most promising results were TM 4/2+4+7, TM 4/1+2+4 and TM 4/2+3+4. Inclusion of a limited number of sites situated on ground sloping with 5-150 gave a small correlation decrease due to different illumination conditions. The chromaticity indices and ratios did not clearly reduce this effect.During the summer 1985 three cloudless Landsat TM scenes covering an area in southwestern Sweden suffering from moderate damages on Norway Spruce we re obtained. Damage assessment from CIR aerial photography was used as a reference to study the capability of Landsat TM data to detect those damages, ranging from 10 to 46% mean needle loss. The data studied indicated that the TM registrations from September were more strongly correlated to damage level than were the July scenes. This may be explained by a sun elevation decline from 480 in late July to 280 in late September, resulting in shadowed understorey vegetation, and by an expanded damage range. The reflectance decreased in all TM bands as spruce needle loss increased from 10% to 40%. The results suggest that Landsat TM based assessment of damages on Norway spruce might be feasible if digital ancillary forest data in a GIS environment is used as support in the survey. When the hardwood component was not varying more than 5% the correlation between TM data and damages was strong enough to implicate a possible division into two damage classes with the class border preferably at 30% needle loss. The image transformations yielding the most promising results were TM 4/2+4+7, TM 4/1+2+4 and TM 4/2+3+4. Inclusion of a limited number of sites situated on ground sloping with 5-150 gave a small correlation decrease due to different illumination conditions. The chromaticity indices and ratios did not clearly reduce this effect
QSAR i ekotoxikologi. Beräkning av Microtox EC-50, Daphnia magna IC-50 och Lepomis macrochirus LC-50 för kemiska ämnen ur samband baserade på molekylära deskriptorer.
No full textBeräkningsmodeller för tre ekotoxikologiska egenskaper hos organisk-kemiska ämnen presenteras. Med utgångspunkt i strukturformler för en stor grupp organiska ämnen kan en grov skattning av Microtox EC-50 (15 min), Daphnia magna IC-50 (24 h) och fisk LC-50 (Lepomis macrochirus, 96 h) erhållas.Beräkningsmodeller för tre ekotoxikologiska egenskaper hos organisk-kemiska ämnen presenteras. Med utgångspunkt i strukturformler för en stor grupp organiska ämnen kan en grov skattning av Microtox EC-50 (15 min), Daphnia magna IC-50 (24 h) och fisk LC-50 (Lepomis macrochirus, 96 h) erhållas
Emissions of N2O, CO, CH4, COS and CS2 from stationary combustion sources.
No full textThis report presents the results from measurements of emissions, especially of nitrous oxide (NaO), from different kinds of stationary combustion sources in Sweden. Emission data have been also determined for carbon monoxide (CO), methane (CH4), ethane C2H6), propane (C3H8), carbon disulfide (CS2) and carbonyl sulfide (COS). The investigation included seventeen combustion plants, representing different dimensions and burning techniques. The fuels used were oil, coal, pulverized coal, natural gas, wood chips, peat, firewood, and black liquor. Concerning the NaO emission no significant differences could be observed for the various fuels. However, the emission seemed to depend on the type of combustion technique. The emissions of N2O from coal and peat combustion in fluidized beds were about 100 ppmv (-70 mg/MJ) and 50 ppmv (-35 mg/MJ), respectively. The larger oil-fired incineration plants emitted approximately 30 ppmv N2O (-15 mg/MJ). For the other plants investigated the concentrations of N2O in the flue gases were less than 10 ppmv (-5 mg/MJ). It should be noted that the amounts of N2O relative to the energy output are based on rough estimations. The emissions of CO and methane were less than 200 and 5 ppmv, respectively, except for combustion of wood chips and firewood, where the values were much higher (CO sometimes exceeding 2000 ppmv, methane 300 ppmv). The COS concentration did not exceed 100 ppbv. CS2, ethane and propane concentrations were, in most of the cases, under the limit of detection.This report presents the results from measurements of emissions, especially of nitrous oxide (NaO), from different kinds of stationary combustion sources in Sweden. Emission data have been also determined for carbon monoxide (CO), methane (CH4), ethane C2H6), propane (C3H8), carbon disulfide (CS2) and carbonyl sulfide (COS). The investigation included seventeen combustion plants, representing different dimensions and burning techniques. The fuels used were oil, coal, pulverized coal, natural gas, wood chips, peat, firewood, and black liquor. Concerning the NaO emission no significant differences could be observed for the various fuels. However, the emission seemed to depend on the type of combustion technique. The emissions of N2O from coal and peat combustion in fluidized beds were about 100 ppmv (-70 mg/MJ) and 50 ppmv (-35 mg/MJ), respectively. The larger oil-fired incineration plants emitted approximately 30 ppmv N2O (-15 mg/MJ). For the other plants investigated the concentrations of N2O in the flue gases were less than 10 ppmv (-5 mg/MJ). It should be noted that the amounts of N2O relative to the energy output are based on rough estimations. The emissions of CO and methane were less than 200 and 5 ppmv, respectively, except for combustion of wood chips and firewood, where the values were much higher (CO sometimes exceeding 2000 ppmv, methane 300 ppmv). The COS concentration did not exceed 100 ppbv. CS2, ethane and propane concentrations were, in most of the cases, under the limit of detection
Blekning av oblekt massa, oxygenblekt massa och PRENOX-massa - karakterisering av massa och avloppsvatten
No full textPRENOX-massa och oxygenblekt massa framställd i pilotanläggningen i Östrand har blekts med hög andel klordioxid i första bleksteget (30-90% aktiv klor). En referens bestående av oblekt massa som blekts med enbart 10% ClO2 i första bleksteget har också ingått i undersökningen. Huvudmotivet för undersökningen har varit att se hur införande av PRENOX kommer att påverka blekeriavloppens kemiska och biologiska parametrar. Resultaten visar att blekning av PRENOX-massa med 50% ClO2 i (C+D) ger de lägsta utsläppen av TOC, COD, BOD7, färg och klorat. När det gäller organiska klorföreningar (TOCl, AOX, CHCl3, DDS) ligger både alternativet PRENOX - 50% ClO2 och oxygenblekning - 90% ClO2 på ungefär samma låga nivå.PRENOX-massa och oxygenblekt massa framställd i pilotanläggningen i Östrand har blekts med hög andel klordioxid i första bleksteget (30-90% aktiv klor). En referens bestående av oblekt massa som blekts med enbart 10% ClO2 i första bleksteget har också ingått i undersökningen. Huvudmotivet för undersökningen har varit att se hur införande av PRENOX kommer att påverka blekeriavloppens kemiska och biologiska parametrar. Resultaten visar att blekning av PRENOX-massa med 50% ClO2 i (C+D) ger de lägsta utsläppen av TOC, COD, BOD7, färg och klorat. När det gäller organiska klorföreningar (TOCl, AOX, CHCl3, DDS) ligger både alternativet PRENOX - 50% ClO2 och oxygenblekning - 90% ClO2 på ungefär samma låga nivå