IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Klorerade organiska föreningar i avloppsvatten från blekning av massa - Beräkning av log Kow och ekotoxikologiska parametrar
No full textAv de drygt 200 klorerade organiska ämnen som hittills identifierats i blekeriavloppsvatten har totala utsläppsmängder kvantifierats för ca 160 stycken. Experimentellt fastställda värden för fysikaliska, kemiska och biologiska parametrar finns endast för ett fåtal av dessa föreningar. För att öka kunskapen om klorerade organiska föreningar i blekeriavloppsvatten har några viktiga parametrar beräknats med hjälp av olika matematiska modeller och samband mellan kemisk struktur och biologisk effekt. Föreliggande rapport redovisar resultatet av beräkningar av fördelningskoefficienter mellan oktanol och vatten (Kow) samt ekotoxikologiska parametrar (Microtox EC50, Daphnia magna IC50 och Lepomis macrochirus LC50) för de 158 föreningarna. Åtskilliga av de klorerade organiska föreningarna har Kow-värden som överstiger 1000, dvs de är potentiellt bioackumulerbara. Åtskilliga av de klorerade organiska föreningarna har värden för akut toxicitet i storleksordningen milligram- och mikrogram/liter.Av de drygt 200 klorerade organiska ämnen som hittills identifierats i blekeriavloppsvatten har totala utsläppsmängder kvantifierats för ca 160 stycken. Experimentellt fastställda värden för fysikaliska, kemiska och biologiska parametrar finns endast för ett fåtal av dessa föreningar. För att öka kunskapen om klorerade organiska föreningar i blekeriavloppsvatten har några viktiga parametrar beräknats med hjälp av olika matematiska modeller och samband mellan kemisk struktur och biologisk effekt. Föreliggande rapport redovisar resultatet av beräkningar av fördelningskoefficienter mellan oktanol och vatten (Kow) samt ekotoxikologiska parametrar (Microtox EC50, Daphnia magna IC50 och Lepomis macrochirus LC50) för de 158 föreningarna. Åtskilliga av de klorerade organiska föreningarna har Kow-värden som överstiger 1000, dvs de är potentiellt bioackumulerbara. Åtskilliga av de klorerade organiska föreningarna har värden för akut toxicitet i storleksordningen milligram- och mikrogram/liter
SLUTRAPPORT för projektet 'Partiell kalkning - en metod att bibehålla eller åstadkomma exploaterbara fiskpopulationer i vissa försurade sjöar'
No full textEn studie av partiell kalkning har utförts i 6 st sjöar belägna O-SO om Göteborg. Ingående sjöar i studien är mer eller mindre typiska, oligotrofa skogssjöar. Försurningsskadorna på fiskpopulationerna varierade. - I starkt försurade sjöar kan partiella kalkningsinsatser med ca 10% av den kalkgiva som schablonmässigt kan beräknas för 5-års varaktighet ge mycket god årsklassrekrytering hos kvarvarande abborrpopulationer. - Mycket små givor torde i allmänhet (bl.a. beroende på höga Al-halter) endast under mycket speciella omständigheter kunna ge en årsklassrekrytering som märks på populationen. - Motsvarande effekter för en resterande mörtpopulation förefaller inte kunna uppnås med mindre än att det finns områden i en sjö som inte påverkas av surstötar. I annat fall måste den 'partiella kalkningen' sannolikt uppnå en varaktighet av >1 år. - I sjöar som är kraftigt kvicksilverbelastade så får den fisk- och konsumtionsbara delen av abborrpopulationen (och ev. gädda) sannolikt så höga kvicksilverhalter att den definitivt inte skall utnyttjas för konsumtion. - Om partiella kalkningsinsatser görs bör kvicksilversituationen följas upp regelbundet.En studie av partiell kalkning har utförts i 6 st sjöar belägna O-SO om Göteborg. Ingående sjöar i studien är mer eller mindre typiska, oligotrofa skogssjöar. Försurningsskadorna på fiskpopulationerna varierade. - I starkt försurade sjöar kan partiella kalkningsinsatser med ca 10% av den kalkgiva som schablonmässigt kan beräknas för 5-års varaktighet ge mycket god årsklassrekrytering hos kvarvarande abborrpopulationer. - Mycket små givor torde i allmänhet (bl.a. beroende på höga Al-halter) endast under mycket speciella omständigheter kunna ge en årsklassrekrytering som märks på populationen. - Motsvarande effekter för en resterande mörtpopulation förefaller inte kunna uppnås med mindre än att det finns områden i en sjö som inte påverkas av surstötar. I annat fall måste den 'partiella kalkningen' sannolikt uppnå en varaktighet av >1 år. - I sjöar som är kraftigt kvicksilverbelastade så får den fisk- och konsumtionsbara delen av abborrpopulationen (och ev. gädda) sannolikt så höga kvicksilverhalter att den definitivt inte skall utnyttjas för konsumtion. - Om partiella kalkningsinsatser görs bör kvicksilversituationen följas upp regelbundet
Kemiska hälsorisker vid skrotsmältning. Kompletterande arbetsmiljömätningar av dioxiner och kolmonoxid.
No full textSom en uppföljning till en tidigare undersökning om kemiska hälsorisker vid skrotsmältning, har en undersökning av dioxin- och kolmonoxidhalter i arbetsmiljön genomförts. Mätningar i fyra stålverk visar att veckodosen av dioxiner från arbetsmiljön är högst cirka 10% av den högre gränsen för maximalt intag, 35 pg/kg*vecka, som föreslagits av Nordiska Expertgruppen. Dioxinhalterna är högst uppe på höga nivåer i ugnshallen och något lägre inuti travershytter. På ugnsplan, där personalen vistas den största delen av tiden, är halterna lägre än på traversplan. Den personalkategori som sannolikt är mest exponerad för dioxiner är traversförare, som sitter hela eller en stor del av arbetsdagen i travershytter, som ventileras med lokalluft, som renats i ett partikelfilter. Uppskattningsvis skiljs 50-75% av dioxinerna av i filtret. Kolmonoxidhalter har mätts på traversplan. Korta perioder med förhöjda halter förekommer. Utandningsprover som tagits på traversförare och analyserats med avseende på kolmonoxid, visar ingen ökning av kolmonoxidhalten över arbetsdagen, vilket tyder på att traversförarna i liten utsträckning påverkas av de korta perioderna med förhöjda kolmonoxidhalter som förekommer.Som en uppföljning till en tidigare undersökning om kemiska hälsorisker vid skrotsmältning, har en undersökning av dioxin- och kolmonoxidhalter i arbetsmiljön genomförts. Mätningar i fyra stålverk visar att veckodosen av dioxiner från arbetsmiljön är högst cirka 10% av den högre gränsen för maximalt intag, 35 pg/kg*vecka, som föreslagits av Nordiska Expertgruppen. Dioxinhalterna är högst uppe på höga nivåer i ugnshallen och något lägre inuti travershytter. På ugnsplan, där personalen vistas den största delen av tiden, är halterna lägre än på traversplan. Den personalkategori som sannolikt är mest exponerad för dioxiner är traversförare, som sitter hela eller en stor del av arbetsdagen i travershytter, som ventileras med lokalluft, som renats i ett partikelfilter. Uppskattningsvis skiljs 50-75% av dioxinerna av i filtret. Kolmonoxidhalter har mätts på traversplan. Korta perioder med förhöjda halter förekommer. Utandningsprover som tagits på traversförare och analyserats med avseende på kolmonoxid, visar ingen ökning av kolmonoxidhalten över arbetsdagen, vilket tyder på att traversförarna i liten utsträckning påverkas av de korta perioderna med förhöjda kolmonoxidhalter som förekommer
SLUTRAPPORT för projektet: 'Stenunge å - utvärdering av olika markkalkningsåtgärder avseende vattenkemi och havsöringbestånd'.
No full textEn studie av kalkningsåtgärder, innefattande kalkbrunnar, kalkdiken, våtmarkskalkning, åkermarkskalkning och sjökalkning har utförts inom Stenunge ås avrinninsområde beläget NO om Stenungsund på svenska västkusten. Åtgärderna utfördes våren 1982 och totalt spreds inom avrinningsområdet 397 ton kalk med en beräknad varaktighet av 5 år. Resultaten visar bl.a. att: * Kalkbrunnar (4 st) behandlade med totalt 39 ton grövre kalkstensmjöl under 5-årsperioden gav ett avrinningsvatten med ett pH över 7.0 och reducerade metallhalter. * Avrinningen från kalkdiken, där 47 ton jordbrukskalk tillfördes, buffrades under femårsperioden även om kortsiktiga effekter på huvudfårans vattenkemi ej kunde märkas. * Effekterna av utförda åkermarkskalkningar var marginella. Vid givan 10 ton per ha märktes en mindre pH-höjande effekt under ca 2 år. * Kombinerad sjö- och våtmarkskalkning med en giva av 1,3 ton CaCO3 per ha har en god pH-höjande och buffrande effekt samt reducerade metallhalter även efter 5-årsperiodens slut. * Elfisken visar att de samlade kalkningsåtgärderna inom Stenunge ås avrinningsområde lett till ökad havsöringproduktion, samt reproduktion inom områden som tidigare varit fisktomma.En studie av kalkningsåtgärder, innefattande kalkbrunnar, kalkdiken, våtmarkskalkning, åkermarkskalkning och sjökalkning har utförts inom Stenunge ås avrinninsområde beläget NO om Stenungsund på svenska västkusten. Åtgärderna utfördes våren 1982 och totalt spreds inom avrinningsområdet 397 ton kalk med en beräknad varaktighet av 5 år. Resultaten visar bl.a. att: * Kalkbrunnar (4 st) behandlade med totalt 39 ton grövre kalkstensmjöl under 5-årsperioden gav ett avrinningsvatten med ett pH över 7.0 och reducerade metallhalter. * Avrinningen från kalkdiken, där 47 ton jordbrukskalk tillfördes, buffrades under femårsperioden även om kortsiktiga effekter på huvudfårans vattenkemi ej kunde märkas. * Effekterna av utförda åkermarkskalkningar var marginella. Vid givan 10 ton per ha märktes en mindre pH-höjande effekt under ca 2 år. * Kombinerad sjö- och våtmarkskalkning med en giva av 1,3 ton CaCO3 per ha har en god pH-höjande och buffrande effekt samt reducerade metallhalter även efter 5-årsperiodens slut. * Elfisken visar att de samlade kalkningsåtgärderna inom Stenunge ås avrinningsområde lett till ökad havsöringproduktion, samt reproduktion inom områden som tidigare varit fisktomma
Några observationer i samband med analys av halten total och lättillgänglig cyanid enligt metoder beskrivna i Svensk Standard SS 02 81 76 och SS 02 81 77
No full textI rapporten redovisas olika typer av försök i syfte att belysa osäkerheter i vissa moment i de sedan 15 sept -86 introducerade standardmetoderna för total och lättillgänglig cyanid. Metoderna är modifierade ISO-metoder nr 6703/2, 1984. I provtagningsmomentet förligger en stor brist. Genom borttagande av kadmium i konserveringsproceduren uppstår en mer än trettioprocentig förlust redan efter ett dygn som därefter ökar till c:a femtio efter en vecka. Även med tillsats av kadmium erhölls förluster men dessa var betydligt lägre, 2-3% efter ett dygn och 20-25% efter tre veckor mörkt och i kyla. Störsubstanserna sulfid, sulfit, tiocyanid, tiosulfat och fenol testades vid de nivåer som standardmetoden anger som godkänd. TOTALANALYSEN stördes kraftigt vid närvaro av sulfid (positiv störning) och sulfit (negativ störning) och av tiosulfat (negativ störning).Det är något oklart om tiocyanid stör. - Analysen av LÄTTILLGÄNGLIG cyanid stördes kraftigt av sulfit (negativ störning) och av tiocyanat (positiv störning) och i viss utsträcknig av tiosulfat. Däremot störde inte sulfid eller fenol.I rapporten redovisas olika typer av försök i syfte att belysa osäkerheter i vissa moment i de sedan 15 sept -86 introducerade standardmetoderna för total och lättillgänglig cyanid. Metoderna är modifierade ISO-metoder nr 6703/2, 1984. I provtagningsmomentet förligger en stor brist. Genom borttagande av kadmium i konserveringsproceduren uppstår en mer än trettioprocentig förlust redan efter ett dygn som därefter ökar till c:a femtio efter en vecka. Även med tillsats av kadmium erhölls förluster men dessa var betydligt lägre, 2-3% efter ett dygn och 20-25% efter tre veckor mörkt och i kyla. Störsubstanserna sulfid, sulfit, tiocyanid, tiosulfat och fenol testades vid de nivåer som standardmetoden anger som godkänd. TOTALANALYSEN stördes kraftigt vid närvaro av sulfid (positiv störning) och sulfit (negativ störning) och av tiosulfat (negativ störning).Det är något oklart om tiocyanid stör. - Analysen av LÄTTILLGÄNGLIG cyanid stördes kraftigt av sulfit (negativ störning) och av tiocyanat (positiv störning) och i viss utsträcknig av tiosulfat. Däremot störde inte sulfid eller fenol
Nivåmätare och nivåvakter i kemisk processindustri. En allmän vägledning och marknadsöversikt, 1988.
No full textNivåmätare/vakter arbetar efter fem huvudprinciper: 1) Mekanik och Elektromekanik, 2) Elektriska egenskaper, 3) Tryck 4) Vågutbredning, 5) Vikt. På svenska marknaden finns 200 olika nivåmätare försålda av 61 företag. Mätarna och företagen redovisas i rapporten. Det stora utbudet gör det svårt att välja rätt system för en given uppgift. Man bör göra åtskillnad mellan mätare och vakter. Mätare kan visserligen tjäna som vakter men av vakter krävs en 100-procentig vaktfunktion. Därför bör mätande system kompletteras med vakter. Vid valet av mätsystem bör följande faktorer speciellt beaktas: 1) Det skall innehålla så få rörliga delar som möjligt 2) Det skall vara lätt att montera, underhålla, kontrollera och kalibrera 3) Det skall vara långtidsstabilt, dvs ha en liten drift av nollpunkt och maxpunkt 4) Det skall vara så okänsligt som möjligt för temperaturvariationer 5) Det skall vara Ex-klassat om det skall arbeta i exlosiva miljöer. Mätare och vakter ersätter inte människans insats utan kompletterar denna. Därför betonas utbildning, ett planlagt underhåll, service och lagerhållning av reservdelar.Nivåmätare/vakter arbetar efter fem huvudprinciper: 1) Mekanik och Elektromekanik, 2) Elektriska egenskaper, 3) Tryck 4) Vågutbredning, 5) Vikt. På svenska marknaden finns 200 olika nivåmätare försålda av 61 företag. Mätarna och företagen redovisas i rapporten. Det stora utbudet gör det svårt att välja rätt system för en given uppgift. Man bör göra åtskillnad mellan mätare och vakter. Mätare kan visserligen tjäna som vakter men av vakter krävs en 100-procentig vaktfunktion. Därför bör mätande system kompletteras med vakter. Vid valet av mätsystem bör följande faktorer speciellt beaktas: 1) Det skall innehålla så få rörliga delar som möjligt 2) Det skall vara lätt att montera, underhålla, kontrollera och kalibrera 3) Det skall vara långtidsstabilt, dvs ha en liten drift av nollpunkt och maxpunkt 4) Det skall vara så okänsligt som möjligt för temperaturvariationer 5) Det skall vara Ex-klassat om det skall arbeta i exlosiva miljöer. Mätare och vakter ersätter inte människans insats utan kompletterar denna. Därför betonas utbildning, ett planlagt underhåll, service och lagerhållning av reservdelar
Biologisk gasrening med kompostfilter i pilotskala
No full textFörsöken, som pågått under ett år, har visat på möjligheterna att genom biologisk gasrening med kompostfilter reducera förekomsten av främst luktande ämnen i avluften från aktivslam-steget i ett reningsverk för processavloppsvatten. Av de fyra bäddmaterial som har testats parallellt har barkkompost visat de bästa egenskaperna genom god reningseffektivitet, stabila gasströmningsförhållanden och låga strömningsmotstånd. Sensoriska test av filtrens luktreducerande förmåga och mätningar av luftens totalkolvätekoncentration visar att avskiljningsgraden ökar till mellan 70 och 80% då föroreningskoncentrationen i rågasen ökar till ca 1000 mg HC-tot/m3 under kortare perioder (några timmar). Kompostfiltren har visat god tillgänglighet och måttliga krav på tillsyn och underhåll. Ett fullskaligt kompostfilter bedöms få ännu bättre egenskaper än de testade filtren i pilotskala och möjligheterna att med den föreslagna tekniken effektivt reducera problemen med luktstörningar i reningsverkets omgivningar är goda.Försöken, som pågått under ett år, har visat på möjligheterna att genom biologisk gasrening med kompostfilter reducera förekomsten av främst luktande ämnen i avluften från aktivslam-steget i ett reningsverk för processavloppsvatten. Av de fyra bäddmaterial som har testats parallellt har barkkompost visat de bästa egenskaperna genom god reningseffektivitet, stabila gasströmningsförhållanden och låga strömningsmotstånd. Sensoriska test av filtrens luktreducerande förmåga och mätningar av luftens totalkolvätekoncentration visar att avskiljningsgraden ökar till mellan 70 och 80% då föroreningskoncentrationen i rågasen ökar till ca 1000 mg HC-tot/m3 under kortare perioder (några timmar). Kompostfiltren har visat god tillgänglighet och måttliga krav på tillsyn och underhåll. Ett fullskaligt kompostfilter bedöms få ännu bättre egenskaper än de testade filtren i pilotskala och möjligheterna att med den föreslagna tekniken effektivt reducera problemen med luktstörningar i reningsverkets omgivningar är goda
Recovery processes in marine ecosystems. Contribution to the retort of the GESAMP working group 'The State of the Marine Environment'
No full textThe investigations of recovery after pollution in the marine ecosystem referred to in this study confirm several of the expectations derived from theoretical ecology, which were mentioned in the introduction. Thus, the timescale is clearly different for ecological subsystems with the palatial recovering in a water of days or weeks after the end of the pollution, the littoral typically in months or years and the profundal in decades or centuries. Clearly also the recovery process means increase in species diversity, longer foodclaims and more efficient energy transfer to higher trophic levels in the ecosystem. However, in one important aspect the data presented in the studies do not support a consept from theoretical ecology. There is no indication in these studies of an alternative stable position to which the ecosystem would return when the pollution episode removed it from the original balansed state. Therefore, from the studies referred to here it seems that the most pertinent question to study with regard to recovery processes is the time element, it's variation between ecological subsystems, it's dependence on temperature and the interrelation between time fro recovery and size of effected areaThe investigations of recovery after pollution in the marine ecosystem referred to in this study confirm several of the expectations derived from theoretical ecology, which were mentioned in the introduction. Thus, the timescale is clearly different for ecological subsystems with the palatial recovering in a water of days or weeks after the end of the pollution, the littoral typically in months or years and the profundal in decades or centuries. Clearly also the recovery process means increase in species diversity, longer foodclaims and more efficient energy transfer to higher trophic levels in the ecosystem. However, in one important aspect the data presented in the studies do not support a consept from theoretical ecology. There is no indication in these studies of an alternative stable position to which the ecosystem would return when the pollution episode removed it from the original balansed state. Therefore, from the studies referred to here it seems that the most pertinent question to study with regard to recovery processes is the time element, it's variation between ecological subsystems, it's dependence on temperature and the interrelation between time fro recovery and size of effected are
Vatten- och föroreningsbalanser för Växjösjön, dagvattnets kvalitet och kvantitet. Sammanfattning.
No full textFör att bedöma lång- och korttidseffekter av dagvattenutsläpp till Växjösjön har beräkningar gjorts av vattenvolymer och föroreningsmängder för de urbana avrinningsområden som avbördar till Växjösjön. De parametrar som studerades var: pH, syre, kväve, fosfor, kemisk och biologisk syreförbrukning, tungmetaller, fenoler, olja, PCB och bakterier. För att klarlägga olika källors betydelse för belastningen på Växjösjön upprättades vatten- och föroreningsbalanser. Växjösjöns nuvarande eutrofa tillstånd är inte enbart orsakad av avloppsvattenutsläpp och vattenståndssänkningar, utan även av en ökad dagvattenbelastning med stora mängder närsalter. Den nuvarande belastningen är 0.63 g fosfor/m2 och år, av vilket 8% härrör från nederbörd direkt på sjöytan, 55% från tillflödet från Trummen och 37% från dagvattentillförseln.För att bedöma lång- och korttidseffekter av dagvattenutsläpp till Växjösjön har beräkningar gjorts av vattenvolymer och föroreningsmängder för de urbana avrinningsområden som avbördar till Växjösjön. De parametrar som studerades var: pH, syre, kväve, fosfor, kemisk och biologisk syreförbrukning, tungmetaller, fenoler, olja, PCB och bakterier. För att klarlägga olika källors betydelse för belastningen på Växjösjön upprättades vatten- och föroreningsbalanser. Växjösjöns nuvarande eutrofa tillstånd är inte enbart orsakad av avloppsvattenutsläpp och vattenståndssänkningar, utan även av en ökad dagvattenbelastning med stora mängder närsalter. Den nuvarande belastningen är 0.63 g fosfor/m2 och år, av vilket 8% härrör från nederbörd direkt på sjöytan, 55% från tillflödet från Trummen och 37% från dagvattentillförseln
Emission av koldioxid från antropogena källor i Sverige
No full textIVL har beräknat de antropogena utsläppen av koldioxid i Sverige för perioden 1973-1987. Rapporten innehåller även ett scenario för åren 1995 och 2000. Emissionerna 1987 var 16,6 milj. ton CO2 (räknat som C) eller 60,8 milj. ton CO2 (räknat som CO2). CO2-utsläppen minskade med 35% från 1973 till 1987 och kommer, enligt vårt scenario, att öka med 8% från 1987 till år 2000.IVL har beräknat de antropogena utsläppen av koldioxid i Sverige för perioden 1973-1987. Rapporten innehåller även ett scenario för åren 1995 och 2000. Emissionerna 1987 var 16,6 milj. ton CO2 (räknat som C) eller 60,8 milj. ton CO2 (räknat som CO2). CO2-utsläppen minskade med 35% från 1973 till 1987 och kommer, enligt vårt scenario, att öka med 8% från 1987 till år 2000