IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Erfarenheter av 20 års miljövårdsforskning. Vilka var frågorna, vilka är de och vilka blir de?
No full text20 års miljövårdsforskning belyses genom en jämförelse mellan 1960- och 1980-talens frågeställningar och resultat. De utvecklingslinjer för frågeställningar som identifieras är 'från lokalt till globalt' och 'från observation till prognos'. Vad gäller forskningsorganisation har utvecklingen gått från enskilda eller små grupper av forskare till internationella forskarteam. För framtiden framhålls vikten av integration mellan naturvetenskap, samhällskunskap och humaniora.20 års miljövårdsforskning belyses genom en jämförelse mellan 1960- och 1980-talens frågeställningar och resultat. De utvecklingslinjer för frågeställningar som identifieras är 'från lokalt till globalt' och 'från observation till prognos'. Vad gäller forskningsorganisation har utvecklingen gått från enskilda eller små grupper av forskare till internationella forskarteam. För framtiden framhålls vikten av integration mellan naturvetenskap, samhällskunskap och humaniora
Beräkning av ångtryck för organiska ämnen med hjälp av molekylära deskriptorer
No full textModeller för beräkning av ångtryck för organisk-kemiska ämnen med molekylära deskriptorer har utvecklats. Med kännedom om ett ämnes strukturformel kan ångtryck i intervallet 0,0000001-100 kPa beräknas. En modell ger prognoser för opolära ämnen såsom kolväten och halogenerade kolväten. Ångtryck med en noggrannhet på en faktor 3 vid jämförelse med uppmätta värden erhölls för de allra flesta ämnen i en serie opolära testsubstanser. Andra beräkningssätt baserade på ämnens kokpunkter jämfördes för en serie n-alkaner. Ångtryck har beräknats för 12 toxiska kongener av klorerade dioxiner och dibensofuraner.Modeller för beräkning av ångtryck för organisk-kemiska ämnen med molekylära deskriptorer har utvecklats. Med kännedom om ett ämnes strukturformel kan ångtryck i intervallet 0,0000001-100 kPa beräknas. En modell ger prognoser för opolära ämnen såsom kolväten och halogenerade kolväten. Ångtryck med en noggrannhet på en faktor 3 vid jämförelse med uppmätta värden erhölls för de allra flesta ämnen i en serie opolära testsubstanser. Andra beräkningssätt baserade på ämnens kokpunkter jämfördes för en serie n-alkaner. Ångtryck har beräknats för 12 toxiska kongener av klorerade dioxiner och dibensofuraner
Kontaminerade sediment som spridningskälla för PCB i Emån
No full textFöreliggande undersökning initierades för att erhålla ett bättre underlag om källor och omsättning av PCB i Järnsjön, i Emåns vattendragssystem. Syftet med studien var bl a att fastställa tillförseln av PCB till sjön, beräkna bidraget av PCB från sedimentet och att beskriva under vilka omständigheter PCB kan läcka från sedimentet. Transporten av PCB i Emån styrs av uttransporten från Järnsjön. Sjöns sediment beräknas innehålla 1200 kg PCB och belastade Emån med 11-42 gram/dygn. Under perioden april-november 1987 var belastningen från sjön ca 2,8 kg PCB på Emån, medan utsläppet från ett returpappersbruk direkt uppströms sjön var 0,03 kg. Desorption från sedimentet var en viktig process för transporten, men även mikrobiell mediering kan ha varit betydelsefull. Huvuddelen av det PCB som frigjordes från sjöns sediment återfanns i åns mynningsområde och belastningen på Östersjön var 0,4 kg/månad.Föreliggande undersökning initierades för att erhålla ett bättre underlag om källor och omsättning av PCB i Järnsjön, i Emåns vattendragssystem. Syftet med studien var bl a att fastställa tillförseln av PCB till sjön, beräkna bidraget av PCB från sedimentet och att beskriva under vilka omständigheter PCB kan läcka från sedimentet. Transporten av PCB i Emån styrs av uttransporten från Järnsjön. Sjöns sediment beräknas innehålla 1200 kg PCB och belastade Emån med 11-42 gram/dygn. Under perioden april-november 1987 var belastningen från sjön ca 2,8 kg PCB på Emån, medan utsläppet från ett returpappersbruk direkt uppströms sjön var 0,03 kg. Desorption från sedimentet var en viktig process för transporten, men även mikrobiell mediering kan ha varit betydelsefull. Huvuddelen av det PCB som frigjordes från sjöns sediment återfanns i åns mynningsområde och belastningen på Östersjön var 0,4 kg/månad
Försökskalkningar vid Storån inom Bolmens tillrinningsområde. Bedömning av effekterna av en storskalig kalkningsinsats på åkermark och dess kalkbidrag till vattendrag som rinner till sjön Bolmen.
No full textFörsurningen av mark, grundvatten och ytvatten är idag mycket omfattande. Av Sveriges ca 85 000 sjöar har ca 35 000 ett pH under 6 vintertid och biologiska skador kan därmed befaras. För att lindra försurningens verkningar pågår en omfattande kalkningsverksamhet och hittills har ca 4000 sjöar kalkats. IVL har i ett flertal forskningsprojekt utvärderat olika kalkningsmetoder. I denna rapport beskrivs försök med markkalkning. I försökskalkningar vid Storån har syftet varit att utreda effekterna av en storskalig kalkinsats på åkermark. Vid åkermarkskalkningarna i Storån, som ligger i Bolmens tillrinningsområde, spreds 3-6 ton finmalen CaCO3 per hektar på åkermark bestående av huvudsakligen sandjord. På kort sikt (1-2 år) hade denna kalkgiva inte någon större effekt i det avrinnande vattnet vare sig på pH eller buffringsförmåga. Kalken som tillfördes marken vandrade långsamt ner till de djupare markskikten och kommer först på längre sikt att påverka vattenkvaliteten. Detta talar för att den utförda kalkningen kommer att ha en begränsad men långvarig effekt på ytvattenkemin.Försurningen av mark, grundvatten och ytvatten är idag mycket omfattande. Av Sveriges ca 85 000 sjöar har ca 35 000 ett pH under 6 vintertid och biologiska skador kan därmed befaras. För att lindra försurningens verkningar pågår en omfattande kalkningsverksamhet och hittills har ca 4000 sjöar kalkats. IVL har i ett flertal forskningsprojekt utvärderat olika kalkningsmetoder. I denna rapport beskrivs försök med markkalkning. I försökskalkningar vid Storån har syftet varit att utreda effekterna av en storskalig kalkinsats på åkermark. Vid åkermarkskalkningarna i Storån, som ligger i Bolmens tillrinningsområde, spreds 3-6 ton finmalen CaCO3 per hektar på åkermark bestående av huvudsakligen sandjord. På kort sikt (1-2 år) hade denna kalkgiva inte någon större effekt i det avrinnande vattnet vare sig på pH eller buffringsförmåga. Kalken som tillfördes marken vandrade långsamt ner till de djupare markskikten och kommer först på längre sikt att påverka vattenkvaliteten. Detta talar för att den utförda kalkningen kommer att ha en begränsad men långvarig effekt på ytvattenkemin
Översiktlig inventering av flyktiga klororganiska föreningar från olika källor i Sverige 1987.
No full textSumman flyktiga klororganiska ämnen i Sverige 1987 motsvarar mer än 11 500 ton räknat som klor. Det totala klororganiska utsläppet till luft uppskattas till ca 20 000 ton klor. Den största emissionskällan utgör klorerade lösningsmedel i produkter. Dominerande utsläppskälla är användningen av klorerade avfettningsmedel - 3 400 ton klor. Den näst största källan är klorfluorkarbonanvändning (freoner) ca 3000 ton. Trikloretylen är det klororganiska lösningsmedel som till störst mängd ingår i olika produkter; >2 900 ton klor.Summan flyktiga klororganiska ämnen i Sverige 1987 motsvarar mer än 11 500 ton räknat som klor. Det totala klororganiska utsläppet till luft uppskattas till ca 20 000 ton klor. Den största emissionskällan utgör klorerade lösningsmedel i produkter. Dominerande utsläppskälla är användningen av klorerade avfettningsmedel - 3 400 ton klor. Den näst största källan är klorfluorkarbonanvändning (freoner) ca 3000 ton. Trikloretylen är det klororganiska lösningsmedel som till störst mängd ingår i olika produkter; >2 900 ton klor
PRENOX-försök på sodapanna 70 vid Norrsundets bruk. En emissionsstudie av NOx vid tillsats av natriumnitrat
No full textDen nyligen utvecklade metoden (PRENOX) att förbehandla massa med kvävedioxid före blekning innebär bland annat att mängden kväve i procesströmmar blir högre. En av dessa är den lut som brännes i sodapannan. Försök har gjorts med att simulera vad som händer med kväveoxidemissionen från sodapannan när en fullskalig PRENOX-anläggning är i drift. Natriumnitrat har tillförts den lut som bränns i sodapannan motsvarande den mängd som skulle kunna överföras från PRENOX-processen. Resultaten visar på en kraftigt förhöjd kväveoxidemission vid tillsats av natriumnitrat. Emissionen av NOx vid normaldrift var ca 57 mg/MJ tillförd energi mot 94-109 mg/MJ vid varierande tillsats av natriumnitrat. Dikväveoxidemissionen (N2O) ökar också men halterna är mycket låga 5 ppm vid normaldrift respektive 13 ppm vid tillsats. Mindre än 10% av tillsatt kväve i form av nitrat emitteras som kväveoxider.Den nyligen utvecklade metoden (PRENOX) att förbehandla massa med kvävedioxid före blekning innebär bland annat att mängden kväve i procesströmmar blir högre. En av dessa är den lut som brännes i sodapannan. Försök har gjorts med att simulera vad som händer med kväveoxidemissionen från sodapannan när en fullskalig PRENOX-anläggning är i drift. Natriumnitrat har tillförts den lut som bränns i sodapannan motsvarande den mängd som skulle kunna överföras från PRENOX-processen. Resultaten visar på en kraftigt förhöjd kväveoxidemission vid tillsats av natriumnitrat. Emissionen av NOx vid normaldrift var ca 57 mg/MJ tillförd energi mot 94-109 mg/MJ vid varierande tillsats av natriumnitrat. Dikväveoxidemissionen (N2O) ökar också men halterna är mycket låga 5 ppm vid normaldrift respektive 13 ppm vid tillsats. Mindre än 10% av tillsatt kväve i form av nitrat emitteras som kväveoxider
Tungmetallflöden i ett kontaminerat avrinningsområde nära Rönnskärsverken
No full textTungmetallnedfall och transport i marken av metaller till ytvatten studeras i ett 240 ha stort avrinningsområde 17 km SSV Rönnskärsverken. Resultatet från det hydrologiska året 1986/1987 visade att rörligheten av tungmetaller minskade i ordningen As >Zn >Cd >Cu >Pb. Markkemiska undersökningar visade att förhöjningen av tungmetaller var koncentrerad till humusskiktet. Viktiga processer för tillförsel av tungmetaller till ytvatten var grundvattenrörelser högt upp i markprofilen samt atmosfärisk deposition på mättade utströmningsområden. Det nuvarande bidraget från Rönnskärsverket till uppmätta halter i ytvatten beräknades till 23% för Cu, 13% för Cd, 50% för Pb samt 4% för Zn.Tungmetallnedfall och transport i marken av metaller till ytvatten studeras i ett 240 ha stort avrinningsområde 17 km SSV Rönnskärsverken. Resultatet från det hydrologiska året 1986/1987 visade att rörligheten av tungmetaller minskade i ordningen As >Zn >Cd >Cu >Pb. Markkemiska undersökningar visade att förhöjningen av tungmetaller var koncentrerad till humusskiktet. Viktiga processer för tillförsel av tungmetaller till ytvatten var grundvattenrörelser högt upp i markprofilen samt atmosfärisk deposition på mättade utströmningsområden. Det nuvarande bidraget från Rönnskärsverket till uppmätta halter i ytvatten beräknades till 23% för Cu, 13% för Cd, 50% för Pb samt 4% för Zn
Vatten- och föroreningsbalanser för Växjösjön, dagvattnets kvalitet och kvantitet
No full textFör att bedöma lång- och korttidseffekter av dagvattenutsläpp till Växjösjön har beräkningar gjorts av vattenvolymer och föroreningsmängder för de urbana avrinningsområdena som avbördar till Växjösjön. De parametrar som studerades var: pH, syre, kväve, fosfor, kemisk och biologisk syreförbrukning, tungmetaller, fenoler, olja, PCB och bakterier. För att klarlägga olika källors betydelse för belastningen på Växjösjön upprättades vatten- och föroreningsbalanser. Växjösjöns nuvarande eutrofa tillstånd är inte enbart orsakad av avloppsvattenutsläpp och vattenståndssänkningar, utan även av en ökad dagvattenbelastning med stora mängder närsalter. Den nuvarande belastningen är 0,63 g fosfor/m2 och år, av vilket 8% härrör från nederbörd direkt på sjöytan, 55% från tillflödet från Trummen och 37% från dagvattentillförseln.För att bedöma lång- och korttidseffekter av dagvattenutsläpp till Växjösjön har beräkningar gjorts av vattenvolymer och föroreningsmängder för de urbana avrinningsområdena som avbördar till Växjösjön. De parametrar som studerades var: pH, syre, kväve, fosfor, kemisk och biologisk syreförbrukning, tungmetaller, fenoler, olja, PCB och bakterier. För att klarlägga olika källors betydelse för belastningen på Växjösjön upprättades vatten- och föroreningsbalanser. Växjösjöns nuvarande eutrofa tillstånd är inte enbart orsakad av avloppsvattenutsläpp och vattenståndssänkningar, utan även av en ökad dagvattenbelastning med stora mängder närsalter. Den nuvarande belastningen är 0,63 g fosfor/m2 och år, av vilket 8% härrör från nederbörd direkt på sjöytan, 55% från tillflödet från Trummen och 37% från dagvattentillförseln
Övervakning av luftföroreningar i sydlänen
No full textLuftvårdsförbund i sex län i södra Sverige har startat mätningar av hur försurade luftföroreningar påverkar skogsmark. I ytor med olika skogsbestånd undersöks nedfall, markvatten, markkemi samt tungmetaller i mossa. Rapporten beskriver syfte, inriktning och metoder för mätningarna. Exempel på resultat från undersökningarna redovisas från Hallands, Kronobergs och Blekinge län. Rapporten innehåller även en allmän beskrivning av nedfallet av svavel och kväve till skogsmark i södra Sverige.Luftvårdsförbund i sex län i södra Sverige har startat mätningar av hur försurade luftföroreningar påverkar skogsmark. I ytor med olika skogsbestånd undersöks nedfall, markvatten, markkemi samt tungmetaller i mossa. Rapporten beskriver syfte, inriktning och metoder för mätningarna. Exempel på resultat från undersökningarna redovisas från Hallands, Kronobergs och Blekinge län. Rapporten innehåller även en allmän beskrivning av nedfallet av svavel och kväve till skogsmark i södra Sverige
Arbetsmiljö och industrisanering. En granskning av risker och förslag till åtgärder.
No full textArbetsmiljön vid industrisanering har studerats. De arbetsmoment som ingått i studierna är: - rengöring av cisterner för bl.a. avfall och kemikalier - rengöring av processutrustning - städning (grovrengöring) av industrilokaler - slamsugning - rivning - färgborttagning. I rapporten beskrivs hur dessa arbeten normalt görs och vilka arbetsmiljöriskerna är vid dem. Generellt sett exponeras sanerarna för olika kemiska ämnen, bl.a. damm, natriumhydroxid-aerosol och lösningsmedel. Dessutom är höga bullernivåer, vibrationer, tungt arbete i besvärliga arbetsställningar och dålig belysning vanligt. I rapporten ges förslag till åtgärder både av teknisk och organisatorisk natur för att förbättra sanerarnas arbetsmiljö.Arbetsmiljön vid industrisanering har studerats. De arbetsmoment som ingått i studierna är: - rengöring av cisterner för bl.a. avfall och kemikalier - rengöring av processutrustning - städning (grovrengöring) av industrilokaler - slamsugning - rivning - färgborttagning. I rapporten beskrivs hur dessa arbeten normalt görs och vilka arbetsmiljöriskerna är vid dem. Generellt sett exponeras sanerarna för olika kemiska ämnen, bl.a. damm, natriumhydroxid-aerosol och lösningsmedel. Dessutom är höga bullernivåer, vibrationer, tungt arbete i besvärliga arbetsställningar och dålig belysning vanligt. I rapporten ges förslag till åtgärder både av teknisk och organisatorisk natur för att förbättra sanerarnas arbetsmiljö