IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Kemikaliehantering inom byggnadsämnesindustrin. En granskning av metoder och förslag till arbetsmiljöåtgärder. Del 2. Betongvarufabriker.
No full textDen genomgång av olika enhetsarbetsplatser som gjorts visar på behov av insatser vid enskilda företag för att förbättra arbetsmiljön men också på behov av att utveckla ny teknik och att vidareutveckla och anpassa befintlig teknik, så att behoven i betongvarufabrikerna tillgodoses på ett bättre sätt. De områden där behov av teknikutveckling har identifierats är: 1) effektivare utsug på slipmaskiner alt. annan teknik för att rensa kanter på härdade betongprodukter, 2) vidareutveckla dammsugnings- och centralsugtekniken och ev utveckla den så att den också kan användas som punktutsug vid reparationsarbetsplatser i fabriken. Några övriga åtgärder som bör konrolleras vid de enskilda betongvarufabrikerna är: a) minska dammspridning från tippning till tippficka b) blandarstationerna bör ses över så att uppvägning och dosering inte dammar så kraftigt c) hudkontakt med formolja bör undvikas d) övergång till vattenbaserade retarders e) vattenbegjutning vid borrning och bilning f) truckar bör vara försedda med finfilter och klimataggregat g) svetsning bör utföras vid välventilerad arbetsplats. Punktutsug räcker bara om de används på rätt sätt h) städning bör göras med centralsug eller industridammsugare i) personal som arbetar med epoxi skall ha utbildning j) översyn av ventilationssystemen k) det bör kontrolleras att all cement, även importerad, innehåller järnsulfattillsats. De sistnämnda åtgärderna kan vidtas med känd teknik.Den genomgång av olika enhetsarbetsplatser som gjorts visar på behov av insatser vid enskilda företag för att förbättra arbetsmiljön men också på behov av att utveckla ny teknik och att vidareutveckla och anpassa befintlig teknik, så att behoven i betongvarufabrikerna tillgodoses på ett bättre sätt. De områden där behov av teknikutveckling har identifierats är: 1) effektivare utsug på slipmaskiner alt. annan teknik för att rensa kanter på härdade betongprodukter, 2) vidareutveckla dammsugnings- och centralsugtekniken och ev utveckla den så att den också kan användas som punktutsug vid reparationsarbetsplatser i fabriken. Några övriga åtgärder som bör konrolleras vid de enskilda betongvarufabrikerna är: a) minska dammspridning från tippning till tippficka b) blandarstationerna bör ses över så att uppvägning och dosering inte dammar så kraftigt c) hudkontakt med formolja bör undvikas d) övergång till vattenbaserade retarders e) vattenbegjutning vid borrning och bilning f) truckar bör vara försedda med finfilter och klimataggregat g) svetsning bör utföras vid välventilerad arbetsplats. Punktutsug räcker bara om de används på rätt sätt h) städning bör göras med centralsug eller industridammsugare i) personal som arbetar med epoxi skall ha utbildning j) översyn av ventilationssystemen k) det bör kontrolleras att all cement, även importerad, innehåller järnsulfattillsats. De sistnämnda åtgärderna kan vidtas med känd teknik
Ultrafiltrering och omvänd osmosfiltrering av avfettningsbad
No full textI takt med att klorerade lösningsmedel allt mer byts ut mot alkaliska avfettningskemikalier ökar intresset för att kunna förlänga livstiden på dessa bad. I den här rapporten presenteras ett flertal försök med membranfiltrering som separationssteg. Användandet av tekniken möjliggör ett borttagande av emulgerad olja och partiklar från badet samtidigt som en stor del av tvättkemikalierna kan återanvändas. Avslutningsvis presenteras orienterande försök att slutbehandla baden med omvänd osmos.I takt med att klorerade lösningsmedel allt mer byts ut mot alkaliska avfettningskemikalier ökar intresset för att kunna förlänga livstiden på dessa bad. I den här rapporten presenteras ett flertal försök med membranfiltrering som separationssteg. Användandet av tekniken möjliggör ett borttagande av emulgerad olja och partiklar från badet samtidigt som en stor del av tvättkemikalierna kan återanvändas. Avslutningsvis presenteras orienterande försök att slutbehandla baden med omvänd osmos
Vädrets inverkan på föroreningshalter och depositioner i bakgrundsluft i Sverige.
No full textMätdata för EMEP-nätet har utvärderats för att visa vädrets påverkan på haltnivåer och depositioner. Studien har gjorts av hur transportriktningen inverkar på halter i luft och nederbörd, och hur nederbördsmängden inverkar på halter i nederbörden och på deponerade mängden av föroreningar. Vidare beskrivs vädersituation vintertid och sommartid som ger upphov till föroreningstransport och föroreningsbelastning i Skandinavien.Mätdata för EMEP-nätet har utvärderats för att visa vädrets påverkan på haltnivåer och depositioner. Studien har gjorts av hur transportriktningen inverkar på halter i luft och nederbörd, och hur nederbördsmängden inverkar på halter i nederbörden och på deponerade mängden av föroreningar. Vidare beskrivs vädersituation vintertid och sommartid som ger upphov till föroreningstransport och föroreningsbelastning i Skandinavien
Kolflöden i Sverige som påverkar atmosfärens koldioxidinnehåll
No full textIVL har sammanställt data över de biogena poolerna och flödena av kol i Sverige. Uppskattningar av de viktigare kolpoolernas storlek har gjorts, liksom bedömningar av storleken av de flöden som är en följd av antropogen påverkan. Den totala aktiva kolpoolen för Sverige uppskattas till cirka 10 miljarder ton C, varav torv, sjösediment och skogsmark utgör cirka 5, 2 resp 1.4 miljarder ton och skogsbiomassa ca 1.2 miljarder ton. De flöden som behandlats är bland annat kolavgång vid torvmarksdikning och markförsurning och ackumulation av kol i torvmark, sjösediment och trädbiomassa. En sammanställning av dessa flöden och emissionerna från fossil förbränning och industriella processer visar på en nettoemission för Sverige om cirka 1.5-5 miljoner ton per år.IVL har sammanställt data över de biogena poolerna och flödena av kol i Sverige. Uppskattningar av de viktigare kolpoolernas storlek har gjorts, liksom bedömningar av storleken av de flöden som är en följd av antropogen påverkan. Den totala aktiva kolpoolen för Sverige uppskattas till cirka 10 miljarder ton C, varav torv, sjösediment och skogsmark utgör cirka 5, 2 resp 1.4 miljarder ton och skogsbiomassa ca 1.2 miljarder ton. De flöden som behandlats är bland annat kolavgång vid torvmarksdikning och markförsurning och ackumulation av kol i torvmark, sjösediment och trädbiomassa. En sammanställning av dessa flöden och emissionerna från fossil förbränning och industriella processer visar på en nettoemission för Sverige om cirka 1.5-5 miljoner ton per år
Kemikaliehantering inom byggnadsämnesindustrin. En granskning av metoder och förslag till arbetsmiljöåtgärder. Del 4. Takpappstillverkning.
No full textDe kemiska riskerna vid takpappstillverkning kan främst hänföras till exponering för kvarts, som emanerar från strömaterialen sand eller skiffer. En stor del av det kvartshaltiga dammet frigörs vid ströverken. De åtgärder som är aktuella är punktutsug och i möjligaste mån inbyggnad av ströverken. Dessutom är oljering av skiffern viktig. En undermålig oljering kan leda till kraftigt förhöjda damm- och kvartshalter. Kraftigt dammande strömaterial kan även leda till höga kvartshalter vid upprullningen, varför ventilationstekniska åtgärder bör vidtas där. Två andra moment som kan ge förhöjd kvartsexponering respektive onödig spridning av kvarts är: -beströing av ändarna på kapade rullar med strömaterial, ofta returmaterial som därigenom innehåller extra mycket fint dammutmatning av returströmaterial till öppen behållare i lokalen. För dessa moment bör åtgärder vidtas för att minska dammalstringen och -spridningen. Siktar används för att sikta strömaterialet. Siktarna alstrar damm och god inbyggnad av dem i kombination med ett regelbundet och förebyggande underhåll samt ventilationsteknisk åtgärder är därför av vikt. Vid arbete intill sikten, som förekommer någon gång i veckan, bör personlig skyddsutrustning användas.De kemiska riskerna vid takpappstillverkning kan främst hänföras till exponering för kvarts, som emanerar från strömaterialen sand eller skiffer. En stor del av det kvartshaltiga dammet frigörs vid ströverken. De åtgärder som är aktuella är punktutsug och i möjligaste mån inbyggnad av ströverken. Dessutom är oljering av skiffern viktig. En undermålig oljering kan leda till kraftigt förhöjda damm- och kvartshalter. Kraftigt dammande strömaterial kan även leda till höga kvartshalter vid upprullningen, varför ventilationstekniska åtgärder bör vidtas där. Två andra moment som kan ge förhöjd kvartsexponering respektive onödig spridning av kvarts är: -beströing av ändarna på kapade rullar med strömaterial, ofta returmaterial som därigenom innehåller extra mycket fint dammutmatning av returströmaterial till öppen behållare i lokalen. För dessa moment bör åtgärder vidtas för att minska dammalstringen och -spridningen. Siktar används för att sikta strömaterialet. Siktarna alstrar damm och god inbyggnad av dem i kombination med ett regelbundet och förebyggande underhåll samt ventilationsteknisk åtgärder är därför av vikt. Vid arbete intill sikten, som förekommer någon gång i veckan, bör personlig skyddsutrustning användas
Kolväten och ozonbildning. Bakgrundsutredning för framtagning av åtgärdsstrategier.
No full textOzonhalten i Skandinavien är, såväl som korttidsmedelvärde som sett över en längre tid, avsevärt över de nivåer, där effekter på känsliga växter kan förväntas. Orsaken till de höga ozonhalterna är utsläpp av organiska ämnen och kväveoxider, vilka under solljusets inverkan kan ge en nettobildning av ozon såväl lokalt som regionalt och över norra hemisfären mellan 20 och 70 N. I föreliggande rapport diskuteras hur olika utsläpp samverkar samt vilken betydelse olika åtgärder kan ha på ozonförekomsten. På lokal skala, i lä om stora tätorter, begränsas ozonbildningen av förekomsten av organiska ämnen. För regional ozonbildning och ozonbildning i fria troposfären begränsas ozonbildningen främst av förekomsten av kväveoxider. I rapporten diskuteras betydelsen av enskilda kolväten för ozonbildningen på lokal skala i en urban plym och äver svensk landsbygd och förslag ges på hur de olika kolvätenas potential att bilda ozon skall värderas.Ozonhalten i Skandinavien är, såväl som korttidsmedelvärde som sett över en längre tid, avsevärt över de nivåer, där effekter på känsliga växter kan förväntas. Orsaken till de höga ozonhalterna är utsläpp av organiska ämnen och kväveoxider, vilka under solljusets inverkan kan ge en nettobildning av ozon såväl lokalt som regionalt och över norra hemisfären mellan 20 och 70 N. I föreliggande rapport diskuteras hur olika utsläpp samverkar samt vilken betydelse olika åtgärder kan ha på ozonförekomsten. På lokal skala, i lä om stora tätorter, begränsas ozonbildningen av förekomsten av organiska ämnen. För regional ozonbildning och ozonbildning i fria troposfären begränsas ozonbildningen främst av förekomsten av kväveoxider. I rapporten diskuteras betydelsen av enskilda kolväten för ozonbildningen på lokal skala i en urban plym och äver svensk landsbygd och förslag ges på hur de olika kolvätenas potential att bilda ozon skall värderas
Spärrfilters funktion och tillgänglighet
No full textIVL har i det här projektet i första hand försökt belysa möjligheterna till en mer ändamålsenlig miljökontroll genom att kartlägga ett antal frågor angående spärrfiltrets funktion och tillgänglighet. Inga egna mätningar har gjorts, istället har tillgängliga data, som Boliden och SSAB ställt till förfogande bearbetats. I USA och Australien har flera studier av spärrfilter gjorts. Det relativt vanliga antagandet är att ett korrekt dimensionerat och väl skött spärrfilter skall ge resthalter under 5-10 mg stoft/m3h. Det resultat som erhållits visar att variationerna är så stora att det inte är möjligt att utifrån sådana mätningar beräkna utsläppsmängder, ej heller tolka det som ett kvitto på anläggningens normala funktion.IVL har i det här projektet i första hand försökt belysa möjligheterna till en mer ändamålsenlig miljökontroll genom att kartlägga ett antal frågor angående spärrfiltrets funktion och tillgänglighet. Inga egna mätningar har gjorts, istället har tillgängliga data, som Boliden och SSAB ställt till förfogande bearbetats. I USA och Australien har flera studier av spärrfilter gjorts. Det relativt vanliga antagandet är att ett korrekt dimensionerat och väl skött spärrfilter skall ge resthalter under 5-10 mg stoft/m3h. Det resultat som erhållits visar att variationerna är så stora att det inte är möjligt att utifrån sådana mätningar beräkna utsläppsmängder, ej heller tolka det som ett kvitto på anläggningens normala funktion
Kemikaliehantering inom byggnadsämnesindustrin. En granskning av metoder och förslag till arbetsmiljöåtgärder. Del 3. Byggkemiföretag.
No full textEn granskning av kemikaliehanteringen vid olika enhetsarbetsplatser inom byggnadsämnesindustrin har gjorts. Mätningar av dammhalt har gjorts med direktvisande instrument och företagens egna dammätningar har samlats in. Damm- och kvartshalter över halva gränsvärdet förekommer vid flera olika enhetsarbetsplatser. Vid säckfyllningsmaskiner dammar det relativt mycket, bl a beroende på att de normer som bör följas, bl a för fyllningshastighet, fyllnadsgrad, inte efterlevs. Dessutom finns brister i olika detaljer i maskinernas utformning samt i ventilationen, vilka inverkar på dammsituationen runt maskinerna. För den manuella hanteringen, t ex uppvägning och satsning av råvaror, förekommer problem med höga dammhalter. Även andra luftföroreningar kan förekomma. För dessa arbeten finns känd teknik som kan eliminera en stor del av problemen. Fyllning på storsäck är problematisk och bör studeras vidare. Underhåll av utrustning är viktigt för att undvika läckage och spridning av damm till arbetsmiljön.En granskning av kemikaliehanteringen vid olika enhetsarbetsplatser inom byggnadsämnesindustrin har gjorts. Mätningar av dammhalt har gjorts med direktvisande instrument och företagens egna dammätningar har samlats in. Damm- och kvartshalter över halva gränsvärdet förekommer vid flera olika enhetsarbetsplatser. Vid säckfyllningsmaskiner dammar det relativt mycket, bl a beroende på att de normer som bör följas, bl a för fyllningshastighet, fyllnadsgrad, inte efterlevs. Dessutom finns brister i olika detaljer i maskinernas utformning samt i ventilationen, vilka inverkar på dammsituationen runt maskinerna. För den manuella hanteringen, t ex uppvägning och satsning av råvaror, förekommer problem med höga dammhalter. Även andra luftföroreningar kan förekomma. För dessa arbeten finns känd teknik som kan eliminera en stor del av problemen. Fyllning på storsäck är problematisk och bör studeras vidare. Underhåll av utrustning är viktigt för att undvika läckage och spridning av damm till arbetsmiljön
Komplexbildares inverkan på den akvatiska miljön. NTA, EDTA och DTPA.
No full textFöreliggande rapport är en sammanställning av de resultat avseende komplexbildares inverkan på den akvatiska miljön som uppnåddes genom de utredningar som bedrevs under perioden 1971-1979. Rapporten redovisar vidare kompletterande arbeten utförda efter 1979 och resultatet av en litteraturstudie. Enligt komplexkemiska beräkningar föreligger både EDTA och DTPA som järnkomplex i processavloppsvattnet från skogsindustrin. Någon omvandling till andra metallkomplex i recipienten kan, med hänsyn till stabilitetskonstanter och förekomst av järnjoner, inte förväntas. EDTA och DPTA är biokemiskt svårnedbrytbara föreningar. En viss biokemisk nedbrytninghar konstaterats för EDTA under förhållanden som är fattiga på kolhydrater och aminosyror. Detta antyder att en biokemisk nedbrytning kan vara sannolik i en recipients fjärrområde. Komplexbildarnas känslighet för nedbrytning under inverkan av ljus har på flera sätt dokumenterats, speciellt genom de nyligen genomförda undersökningarna under standardiserade och reproducerbara förhållanden. Fotokemisk nedbrytning är i kombination med eventuell biokemisk nedbrytning den mest sannolika orsaken till att halten komplexbildare reduceras i recipienten. Vid de effektstudier som utförs avseende utlösning av kvicksilver från bottensediment, inverkan på metylkvicksilversyntesen och påverkan av metallomsättningen i fisk har inga effekter av betydelse noterats. Komplexbildarna NTA, EDTA och DTPA är icke toxiska och icke bioackumulerbara. EDTA och DTPA är biokemiskt svårnedbrytbara. EDTA OCH DTPA är abiotiskt nedbrytbara (fotonedbrytning). Komplexbildarna NTA, EDTA och DTPA kan ej klassas som miljöfarliga ämnen.Föreliggande rapport är en sammanställning av de resultat avseende komplexbildares inverkan på den akvatiska miljön som uppnåddes genom de utredningar som bedrevs under perioden 1971-1979. Rapporten redovisar vidare kompletterande arbeten utförda efter 1979 och resultatet av en litteraturstudie. Enligt komplexkemiska beräkningar föreligger både EDTA och DTPA som järnkomplex i processavloppsvattnet från skogsindustrin. Någon omvandling till andra metallkomplex i recipienten kan, med hänsyn till stabilitetskonstanter och förekomst av järnjoner, inte förväntas. EDTA och DPTA är biokemiskt svårnedbrytbara föreningar. En viss biokemisk nedbrytninghar konstaterats för EDTA under förhållanden som är fattiga på kolhydrater och aminosyror. Detta antyder att en biokemisk nedbrytning kan vara sannolik i en recipients fjärrområde. Komplexbildarnas känslighet för nedbrytning under inverkan av ljus har på flera sätt dokumenterats, speciellt genom de nyligen genomförda undersökningarna under standardiserade och reproducerbara förhållanden. Fotokemisk nedbrytning är i kombination med eventuell biokemisk nedbrytning den mest sannolika orsaken till att halten komplexbildare reduceras i recipienten. Vid de effektstudier som utförs avseende utlösning av kvicksilver från bottensediment, inverkan på metylkvicksilversyntesen och påverkan av metallomsättningen i fisk har inga effekter av betydelse noterats. Komplexbildarna NTA, EDTA och DTPA är icke toxiska och icke bioackumulerbara. EDTA och DTPA är biokemiskt svårnedbrytbara. EDTA OCH DTPA är abiotiskt nedbrytbara (fotonedbrytning). Komplexbildarna NTA, EDTA och DTPA kan ej klassas som miljöfarliga ämnen
Dagvatten från Växjö tätort. Kvantiteter och kvaliteter samt olika belastningar på olika recipienter.
No full textFöreliggande rapport har genomförts för att kvantifiera föroreningstransporterna med dagvatten från Växjö tätort till de olika recipienterna i kommunen, på månads- och årsbasis. Avbördningen av dagvatten och föroreningstransporter för kväve, fosfor, kemisk syreförbrukning, koppar, zink och bly, har bestämts för 52 olika delområden. Den totala årliga dagvattenvolymen som avrinner från Växjö tätort, till intilliggande recipienter uppgår till 2,94 miljoner m3. De största dagvattenvolymerna förekommer under sommar- och höstmånaderna. Det dagvatten som årligen avrinner från Växjö tätort till de 8 recipienterna innehåller stora kvantiteter föroreningar; 6.300 kg kväve, 330 kg fosfor, 205 ton kemisk syreförbrukning (COD), 107 kg koppar, 298 kg zink och 26 kg bly. Växjösjön är den recipient som mottar den största belastningen av alla recipienterna, Växjösjön är också den till ytan minsta av recipienterna. De i utredningen beräknade belastningarna har inte ställts i relation till andra utsläppskällor. För Växjösjöns del har dock tidigare rapporter behandlat helhetsbilden.Föreliggande rapport har genomförts för att kvantifiera föroreningstransporterna med dagvatten från Växjö tätort till de olika recipienterna i kommunen, på månads- och årsbasis. Avbördningen av dagvatten och föroreningstransporter för kväve, fosfor, kemisk syreförbrukning, koppar, zink och bly, har bestämts för 52 olika delområden. Den totala årliga dagvattenvolymen som avrinner från Växjö tätort, till intilliggande recipienter uppgår till 2,94 miljoner m3. De största dagvattenvolymerna förekommer under sommar- och höstmånaderna. Det dagvatten som årligen avrinner från Växjö tätort till de 8 recipienterna innehåller stora kvantiteter föroreningar; 6.300 kg kväve, 330 kg fosfor, 205 ton kemisk syreförbrukning (COD), 107 kg koppar, 298 kg zink och 26 kg bly. Växjösjön är den recipient som mottar den största belastningen av alla recipienterna, Växjösjön är också den till ytan minsta av recipienterna. De i utredningen beräknade belastningarna har inte ställts i relation till andra utsläppskällor. För Växjösjöns del har dock tidigare rapporter behandlat helhetsbilden