IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Arbetsmiljön i småföretag. Småföretagens förutsättningar och Sörmlandsprojektet, en metod för att utveckla och förbättra arbetsmiljöarbetet i små industriföretag.
No full textAvfettning med klorkolväten. Befintlig teknik för emissionsbegränsning.
No full textAvfettning med halogenerade kolväten som tvättvätska har varit en viktig operation inom verkstads-, mekanisk och galvanoteknisk industri. Av miljöskäl har denna verksamhet ifrågasatts och den ersätts därför med andra metoder i många fall. Samtidigt har utrustningar utvecklats som möjliggör en minskad förbrukning av klororganisk tvättvätska.Rapporterade arbete beskriver hur 4 avfettningsutrustningar som används industriellt är utformade och de mängder tvättvätska som omsätts och förbrukas i dessa. På grund av bristande underlag har inte någon fullständig bild av energi- och materialflödena kunnat presenteras. Beskrivningen ger emellertid en allmän presentation av tekniken och en uppfattning om hur stora emissionerna av tvättvätska är i relation till omsättningen (slutningsgraden).Avfettning med halogenerade kolväten som tvättvätska har varit en viktig operation inom verkstads-, mekanisk och galvanoteknisk industri. Av miljöskäl har denna verksamhet ifrågasatts och den ersätts därför med andra metoder i många fall. Samtidigt har utrustningar utvecklats som möjliggör en minskad förbrukning av klororganisk tvättvätska.Rapporterade arbete beskriver hur 4 avfettningsutrustningar som används industriellt är utformade och de mängder tvättvätska som omsätts och förbrukas i dessa. På grund av bristande underlag har inte någon fullständig bild av energi- och materialflödena kunnat presenteras. Beskrivningen ger emellertid en allmän presentation av tekniken och en uppfattning om hur stora emissionerna av tvättvätska är i relation till omsättningen (slutningsgraden)
Regenereringsmetoder för betbad vid järn- och stålverk
No full textI projektet har vi överskådligt studerat olika återvinningstekniker för betbad inom järn- och stålindustrin. Återvinning av både bunden och fri syra kan erhållas med äldre metoder som rostning och destillation men även med det nyligen framtagna systemet Aquatech som bl a bygger på kombinationer av jonselektiva membran. Metoderna kräver dock stora investeringar.För återvinning av fri syra synes syraretardation och dialys vara intressantast framförallt för fluorvätesyra och salpetersyra. För båda metoderna finns ett flertal referensanläggningar. Syraretardation har nyligen installerats i stor skala i Sverige av SCANACON.I projektet har vi överskådligt studerat olika återvinningstekniker för betbad inom järn- och stålindustrin. Återvinning av både bunden och fri syra kan erhållas med äldre metoder som rostning och destillation men även med det nyligen framtagna systemet Aquatech som bl a bygger på kombinationer av jonselektiva membran. Metoderna kräver dock stora investeringar.För återvinning av fri syra synes syraretardation och dialys vara intressantast framförallt för fluorvätesyra och salpetersyra. För båda metoderna finns ett flertal referensanläggningar. Syraretardation har nyligen installerats i stor skala i Sverige av SCANACON
Kemikaliehantering inom byggnadsämnesindustrin. En granskning av metoder och förslag till arbetsmiljöåtgärder. Del 5. Kalkindustrier.
No full textKemikaliehanteringen inom kalkindustrin har studerats. De kemiska hälsoriskerna härrör främst från damm från kalksten, bränd kalk och släckt kalk. Dammhalterna i olika delar av produktionsprocessen har mätts med ett direktvisande instrument och resultat från dammätningar utförda vid de tre besökta kalkindustrierna har samlats in. Mätningarna visar på höga dammhalter bl.a. vid små- och storsäcksfyllning. Dessutom antyder sedimenterat damm runt processutrustningen att läckage förekommer. I rapporten anges vilka åtgärder som kan vidtas vid olika delar i processen. Dessutom anges för vilka processteg som det finns behov av utveckling av effektivare åtgärdsteknik.Kemikaliehanteringen inom kalkindustrin har studerats. De kemiska hälsoriskerna härrör främst från damm från kalksten, bränd kalk och släckt kalk. Dammhalterna i olika delar av produktionsprocessen har mätts med ett direktvisande instrument och resultat från dammätningar utförda vid de tre besökta kalkindustrierna har samlats in. Mätningarna visar på höga dammhalter bl.a. vid små- och storsäcksfyllning. Dessutom antyder sedimenterat damm runt processutrustningen att läckage förekommer. I rapporten anges vilka åtgärder som kan vidtas vid olika delar i processen. Dessutom anges för vilka processteg som det finns behov av utveckling av effektivare åtgärdsteknik
Earth - A Living System
No full textThe evolution of life on Earth and ecosystem in the light of new evolutions hypotheses and ecosystems ideas. The Gaia-hypothesis scrutinize critical from an environmental point of view. Presentation by Arne Jernelöv at the Conference Oekologia n89 Vienna. October 10th - 15th, 1989The evolution of life on Earth and ecosystem in the light of new evolutions hypotheses and ecosystems ideas. The Gaia-hypothesis scrutinize critical from an environmental point of view. Presentation by Arne Jernelöv at the Conference Oekologia n89 Vienna. October 10th - 15th, 198
Båtbottenfärgers effektivitet och miljörisker
No full textTennbaserade båtbottenfärger har nyligen förbjudits. För att få en uppfattning om effektivitet och miljörisker med på marknaden förekommande alternativa färger har IVL genomfört en undersökning av dessa färger. Försöksmaterialet innefattade följande färgkategorier: konventionella kopparfärger, kopparpolymerfärger, färger med andra aktiva komponenter, färger utan aktiva komponenter samt tennbaserade färger (numera förbjudna). Färgerna testades med avseende på effektivitet och giftighet. Effektiviteten undersöktes genom att polystyrenplattor målades med respektive färg och placerades på fyra lokaler: insjö, Bottenhavet, Östersjön och västkusten. Påväxten kvantifierades, vilket låg till grund för bedömningen av färgernas effektivitet. Giftigheten undersöktes i laboratorium genom korttidsförsök på bakterier, Nitocra (kräftdjur) och andmat (flytbladsväxt).Tennbaserade båtbottenfärger har nyligen förbjudits. För att få en uppfattning om effektivitet och miljörisker med på marknaden förekommande alternativa färger har IVL genomfört en undersökning av dessa färger. Försöksmaterialet innefattade följande färgkategorier: konventionella kopparfärger, kopparpolymerfärger, färger med andra aktiva komponenter, färger utan aktiva komponenter samt tennbaserade färger (numera förbjudna). Färgerna testades med avseende på effektivitet och giftighet. Effektiviteten undersöktes genom att polystyrenplattor målades med respektive färg och placerades på fyra lokaler: insjö, Bottenhavet, Östersjön och västkusten. Påväxten kvantifierades, vilket låg till grund för bedömningen av färgernas effektivitet. Giftigheten undersöktes i laboratorium genom korttidsförsök på bakterier, Nitocra (kräftdjur) och andmat (flytbladsväxt)
Befintlig gasreningsteknik för behandling av sprutboxgaser - beskrivning av tre reningsanläggningar
No full textI rapporten beskrivs tre olika reningstekniker för avskiljning av lösningsmedel ur gaser alstrade vid applicering av lack i sprutbox: -zeolitbädd, -förbränningsväxlare, -aktivt-kolrotor. Beskrivningen av respektive tekniker baseras på data inhämtade från anläggningar i industriell drift. Den erhållna reningseffektiviteten hos anläggningarna har i nämnd ordning varit 97, 91 respektive 98%. Reningskostnader per behandlad mängd sprutboxluft var i motsvarande fall 12, 8 respektive 15 kr/1000 Nm3. Dessa siffror är ej direkt jämförbara, bl.a. beroende på att skilda förutsättningar gäller för respektive fall.I rapporten beskrivs tre olika reningstekniker för avskiljning av lösningsmedel ur gaser alstrade vid applicering av lack i sprutbox: -zeolitbädd, -förbränningsväxlare, -aktivt-kolrotor. Beskrivningen av respektive tekniker baseras på data inhämtade från anläggningar i industriell drift. Den erhållna reningseffektiviteten hos anläggningarna har i nämnd ordning varit 97, 91 respektive 98%. Reningskostnader per behandlad mängd sprutboxluft var i motsvarande fall 12, 8 respektive 15 kr/1000 Nm3. Dessa siffror är ej direkt jämförbara, bl.a. beroende på att skilda förutsättningar gäller för respektive fall
Vidareutveckling och utvärdering av DOAS-tekniken för urbanluftmätning
No full textDOAS-tekniken är en optisk fjärranalysmetod för mätning av luftföroreningar. I det projekt som här avrapporteras har tekniken vidareutvecklats och utvärderats i urbanapplikationen. Ett antal olika tekniska konfigurationer har byggts upp och testats, teknikens driftmässiga aspekter har utvärderats, och tekniken har demonstrerats genom mätning av ett antal, för urbanmiljön relevanta, luftföroreningar. Omfattande parallellstudier mot etablerade metoder har framgångsrikt genomförts. Resultaten visar att tekniken fungerar och, rätt använd, kan vara ett värdefullt komplement, och i vissa applikationer ett alternativ, till konventionell teknik för urbanluftmätning. Resultaten visar också att ytterligare förbättringar och förenklingar, i såväl hård- som mjukvara, kan göras, ledande till ett enklare, tillförlitligare och billigare system.DOAS-tekniken är en optisk fjärranalysmetod för mätning av luftföroreningar. I det projekt som här avrapporteras har tekniken vidareutvecklats och utvärderats i urbanapplikationen. Ett antal olika tekniska konfigurationer har byggts upp och testats, teknikens driftmässiga aspekter har utvärderats, och tekniken har demonstrerats genom mätning av ett antal, för urbanmiljön relevanta, luftföroreningar. Omfattande parallellstudier mot etablerade metoder har framgångsrikt genomförts. Resultaten visar att tekniken fungerar och, rätt använd, kan vara ett värdefullt komplement, och i vissa applikationer ett alternativ, till konventionell teknik för urbanluftmätning. Resultaten visar också att ytterligare förbättringar och förenklingar, i såväl hård- som mjukvara, kan göras, ledande till ett enklare, tillförlitligare och billigare system
Halter av svaveldioxid, sot och kvävedioxid i svenska tätorter vintern 1988-1989
No full textI samarbete med 52 kommuner har Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL) under vinterhalvåret 1988/89 genomfört mätningar av svaveldioxid, sot och kvävedioxid i 54 kommuner. För 31 av de deltagande kommunerna var detta den tredje mätsäsongen i rad. Den övergripande målsättningen med URBAN-projektet är att med samordnade mätningar av luftföroreningar i ett stort antal kommuner följa långsiktiga förändringar i tätorternas luftkvalitet och att kartlägga betydelsen av lokala och regionala luftföroreningsutsläpp. Resultaten visar hittills för svaveldioxid att inga överskridanden av riktvärden - gällande eller föreslagna - har förekommit. Vid samtliga tillfällen låg sothalterna under gällande och föreslagna riktvärden. De högsta dygnsmedelvärdena låg dock alldeles under det föreslagna riktvärdet. I de största tätorterna ligger kvävedioxidhalterna under det föreslagna riktvärdet (75 µg/m3). För mätperioden 1989/90 gäller att något fler kommuner (56) kommer att delta i projektet och att det i minst tre av dessa kommer att utföras parallella mätningar med DOAS-teknik. Dessutom kommer alla kommuner som ingår i det fortsatta Urbanmätnätet att beredas möjlighet till att även delta i en besvärsundersökning. Med hjälp av en enkät kommer ca 11 000 personer, boende i närheten av mätpunkterna, att tillfrågas om förekomsten av miljöbesvär och vissa symptom.I samarbete med 52 kommuner har Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL) under vinterhalvåret 1988/89 genomfört mätningar av svaveldioxid, sot och kvävedioxid i 54 kommuner. För 31 av de deltagande kommunerna var detta den tredje mätsäsongen i rad. Den övergripande målsättningen med URBAN-projektet är att med samordnade mätningar av luftföroreningar i ett stort antal kommuner följa långsiktiga förändringar i tätorternas luftkvalitet och att kartlägga betydelsen av lokala och regionala luftföroreningsutsläpp. Resultaten visar hittills för svaveldioxid att inga överskridanden av riktvärden - gällande eller föreslagna - har förekommit. Vid samtliga tillfällen låg sothalterna under gällande och föreslagna riktvärden. De högsta dygnsmedelvärdena låg dock alldeles under det föreslagna riktvärdet. I de största tätorterna ligger kvävedioxidhalterna under det föreslagna riktvärdet (75 µg/m3). För mätperioden 1989/90 gäller att något fler kommuner (56) kommer att delta i projektet och att det i minst tre av dessa kommer att utföras parallella mätningar med DOAS-teknik. Dessutom kommer alla kommuner som ingår i det fortsatta Urbanmätnätet att beredas möjlighet till att även delta i en besvärsundersökning. Med hjälp av en enkät kommer ca 11 000 personer, boende i närheten av mätpunkterna, att tillfrågas om förekomsten av miljöbesvär och vissa symptom