IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Chemical speciation of major elements and trace metals in solid wastes
No full textThe speciation of trace/major elements was examined in four types of solid waste (pulverized coal combustion flyash, desulphurization product, waste incineration flyash and wood flyash.The speciation of trace/major elements was examined in four types of solid waste (pulverized coal combustion flyash, desulphurization product, waste incineration flyash and wood flyash
Prioritering av oorganiska ämnen i kol- och sopförbränningsaska med avseende på miljöeffekter
No full textI Sverige produceras årligen stora mängder aska som till största delen deponeras. Då nederbörden passerar genom deponierna bildas ett lakvatten som troligen kommer att orsaka negativa effekter på omgivande ekosystem. I detta arbete har gjorts en prioritering av ämnen i fyra kolaskor och en sopförbränningsaska med avseende på miljöeffekter. Askorna har lakats, lakvatten och aska har analyserats på ingående ämnen. Dessa resultat jämförs med miljöeffekter, naturliga halter, toxicitetshalter och vattenkvalitetskriterier. De ämnen som diskuteras är: Al, As, Ba, Pb, B, P, Fe, Cd, Ca, K, Cl, Co, Cu, Cr, Hg, N, Mg, Mn, Mo, Na, Ni, Se, Ag, Sr, S, Ti, V, Bi, W och Zn. En litteraturgenomgång görs av ämnens förekomst och transport i mark och vatten samt effekter på ekosystem. Rapporten innehåller även en diskussion kring vad som kan hända med asklakvattnet i marken under en deponi.I Sverige produceras årligen stora mängder aska som till största delen deponeras. Då nederbörden passerar genom deponierna bildas ett lakvatten som troligen kommer att orsaka negativa effekter på omgivande ekosystem. I detta arbete har gjorts en prioritering av ämnen i fyra kolaskor och en sopförbränningsaska med avseende på miljöeffekter. Askorna har lakats, lakvatten och aska har analyserats på ingående ämnen. Dessa resultat jämförs med miljöeffekter, naturliga halter, toxicitetshalter och vattenkvalitetskriterier. De ämnen som diskuteras är: Al, As, Ba, Pb, B, P, Fe, Cd, Ca, K, Cl, Co, Cu, Cr, Hg, N, Mg, Mn, Mo, Na, Ni, Se, Ag, Sr, S, Ti, V, Bi, W och Zn. En litteraturgenomgång görs av ämnens förekomst och transport i mark och vatten samt effekter på ekosystem. Rapporten innehåller även en diskussion kring vad som kan hända med asklakvattnet i marken under en deponi
Kombination av ultrafiltrering och omvänd osmos-filtrering av blekeriavlopp
No full textMassaproducenterna har vidtagit ett flertal interna åtgärder vilket kraftigt reducerat utsläppen av klorerad organisk substans. Avloppsvatten från massafabrikerna innehåller därefter en begränsad mängd klorerad organisk substans. Som externreningsmetod används i Sverige framförallt den luftade dammen. Andra metoder som används är aktiv slam kemfällning, adsorptionsmetoder och membranteknik. Goda behandlingsresultat har tidigare redovisats vad avser mambranbehandling av det alkaliska E-steget. I det här projektet utförda försök bekräftar dessa goda resultat. I den är rapporten redovisas resultat från laboratorieförsök där en kombination av ultrafiltrering och omvänd osmos utprovats på olika delavlopp. För ett totalt blekeriavlopp ger en kombination avskiljningsvärden avseende COD och AOX på 85-92 % respektive 98-99,9 %. Filtratflödeskapaciteten för RO-membran var ca 15-65 l/m2*h då volymreduktionen var 80-96 %. Förutom tubmembran ingår även ett försök med spiralmembran.Även vid kombinationsbehandling av ett alkalisteg erhålles höga avskiljningsvärden och resthalter av COD på 50-100 mg/l samt AOX 0,01-0,9 mg/lMassaproducenterna har vidtagit ett flertal interna åtgärder vilket kraftigt reducerat utsläppen av klorerad organisk substans. Avloppsvatten från massafabrikerna innehåller därefter en begränsad mängd klorerad organisk substans. Som externreningsmetod används i Sverige framförallt den luftade dammen. Andra metoder som används är aktiv slam kemfällning, adsorptionsmetoder och membranteknik. Goda behandlingsresultat har tidigare redovisats vad avser mambranbehandling av det alkaliska E-steget. I det här projektet utförda försök bekräftar dessa goda resultat. I den är rapporten redovisas resultat från laboratorieförsök där en kombination av ultrafiltrering och omvänd osmos utprovats på olika delavlopp. För ett totalt blekeriavlopp ger en kombination avskiljningsvärden avseende COD och AOX på 85-92 % respektive 98-99,9 %. Filtratflödeskapaciteten för RO-membran var ca 15-65 l/m2*h då volymreduktionen var 80-96 %. Förutom tubmembran ingår även ett försök med spiralmembran.Även vid kombinationsbehandling av ett alkalisteg erhålles höga avskiljningsvärden och resthalter av COD på 50-100 mg/l samt AOX 0,01-0,9 mg/
Biologisk behandling av ett blekeriavlopp i kombination med ultrafiltrering
No full textEtt kombinerat klorstegs- och alkalistegsavlopp behandlades i laboratorieskala i en anaerob reaktor som på utflödessidan var kopplad till en ultrafilteranläggning på så sätt, att biomassa och högmolekylära föreningar kvarhölls och koncentrerades i reaktorn. Permeatet från ultrafiltret behandlades vidare i en aktvslamreaktor. Systemet visade goda behandlingsresultat, ca 80 % COD- och ca 80 % AOX-reduktion samt ca 90 % BOD7-reduktion. (Motsvarande resultat före aktivslambehandlingen var 63+-6 % för COD, 76+-2 % för AOX och 40-50 % för BOD7). Det intressantaste resultatet är emellertid observationen, att betydande andelar av de mängder organiska föreningar, som kvarhölls av ultrafiltreringsmembranet, deklorinerades och bröts ner i den anaeroba reaktorn, som även producerade biogas. Försök att driva systemet utan tillsats av närsalter ledde till en långsam utarmning av de biologiska reaktorernas innehåll av Kjeldahlkväve och totalfosfor.Ett kombinerat klorstegs- och alkalistegsavlopp behandlades i laboratorieskala i en anaerob reaktor som på utflödessidan var kopplad till en ultrafilteranläggning på så sätt, att biomassa och högmolekylära föreningar kvarhölls och koncentrerades i reaktorn. Permeatet från ultrafiltret behandlades vidare i en aktvslamreaktor. Systemet visade goda behandlingsresultat, ca 80 % COD- och ca 80 % AOX-reduktion samt ca 90 % BOD7-reduktion. (Motsvarande resultat före aktivslambehandlingen var 63+-6 % för COD, 76+-2 % för AOX och 40-50 % för BOD7). Det intressantaste resultatet är emellertid observationen, att betydande andelar av de mängder organiska föreningar, som kvarhölls av ultrafiltreringsmembranet, deklorinerades och bröts ner i den anaeroba reaktorn, som även producerade biogas. Försök att driva systemet utan tillsats av närsalter ledde till en långsam utarmning av de biologiska reaktorernas innehåll av Kjeldahlkväve och totalfosfor
Kvävebudget för Sollefteå kommun
No full textKvävebudgeten för Sollefteå kommun tar enbart med de kväveposter som kan ha någon betydelse för miljön. Intransporten av kväve till kommunen är större än uttransporten. Orsaken till detta är den stora depositionen och troligen kommunens läge. Sollefteå ligger långt nedströms längs Ångermanälven och älvens lopp har där blivit lugnare och bredare. Detta innebär att sedimentation och denitrifikation minskar halterna av kväve i älven. Med tanke på den stora transporten av kväve i älvarna är kommunens egna utsläpp mycket små. Även om man plockar bort all mänsklig påverkan i kommunen och endast naturlig skog finns kvar, kommer transporten i älvarna att minska ytterst lite. Dock finns det anledning till vissa åtgärder. Lokalt sett finns förhöjda halter av kväve i vattendrag, t ex vid Rödsta avfallsupplag. Ångermanälven rinner ut i Bottenhavet som anses vara kvävebegränsad i sin produktion. För att minska utflödet av kväve till havet, vilket kan vara viktigt för att undvika eutrofiering, måste alla källor minskas. Optimala åtgärder för att minska kväveutflödet i Ångermanälven kan inte föreslås i den här rapporten. För detta behövs en utredning angående hela Ångermanälvens avrinningsområde.Kvävebudgeten för Sollefteå kommun tar enbart med de kväveposter som kan ha någon betydelse för miljön. Intransporten av kväve till kommunen är större än uttransporten. Orsaken till detta är den stora depositionen och troligen kommunens läge. Sollefteå ligger långt nedströms längs Ångermanälven och älvens lopp har där blivit lugnare och bredare. Detta innebär att sedimentation och denitrifikation minskar halterna av kväve i älven. Med tanke på den stora transporten av kväve i älvarna är kommunens egna utsläpp mycket små. Även om man plockar bort all mänsklig påverkan i kommunen och endast naturlig skog finns kvar, kommer transporten i älvarna att minska ytterst lite. Dock finns det anledning till vissa åtgärder. Lokalt sett finns förhöjda halter av kväve i vattendrag, t ex vid Rödsta avfallsupplag. Ångermanälven rinner ut i Bottenhavet som anses vara kvävebegränsad i sin produktion. För att minska utflödet av kväve till havet, vilket kan vara viktigt för att undvika eutrofiering, måste alla källor minskas. Optimala åtgärder för att minska kväveutflödet i Ångermanälven kan inte föreslås i den här rapporten. För detta behövs en utredning angående hela Ångermanälvens avrinningsområde
Tillfriskningsstudier i gruvindustriella recipienter
No full textKartering av metallhalterna bly, zink och koppar i olika trofinivåer (bottenfauna, plankton, fisk), vatten och sediment samt jämförande studier över förändringar i metallhalter med tiden, genomfördes vid Laisvallsgruvans recipienter 1989. Syftet med undersökningen var att beskriva miljösituationen i en gruvas recipienter efter vidtagna utsläppsbegränsande åtgärder, samt att ange lämpliga metoder för detta ändamål. Jämförelser mellan referens- och recipientsjöar visar på förhöjda halter av framför allt bly i gruvrecipienterna. Detta gäller främst sediment, men har också påvisats för fisk, bottenfauna och plankton. Skillnaderna mellan recipient- och referenssjö vad gäller metallerna koppar och zink, var inte lika markanta som för bly. En viss återhämtning i recipientsystemen kan påvisas relativt undersökningstillfällen, då metallhalterna både i fisk (muskel och lever) och bottenfauna har sjunkit något. Resultaten tyder på att sediment är en lämplig undersökningsparameter för belastningsstudier, eftersom de speglar en längre tids belastning. med olika dateringsmetoder kan en bättre precision vid bedömning av händelseförloppet i sjön erhållas. Vidare indikeras att halter i bottenfauna, plankton och fisk är lämpliga vid undersökning av biotillgänglighet av metaller.Kartering av metallhalterna bly, zink och koppar i olika trofinivåer (bottenfauna, plankton, fisk), vatten och sediment samt jämförande studier över förändringar i metallhalter med tiden, genomfördes vid Laisvallsgruvans recipienter 1989. Syftet med undersökningen var att beskriva miljösituationen i en gruvas recipienter efter vidtagna utsläppsbegränsande åtgärder, samt att ange lämpliga metoder för detta ändamål. Jämförelser mellan referens- och recipientsjöar visar på förhöjda halter av framför allt bly i gruvrecipienterna. Detta gäller främst sediment, men har också påvisats för fisk, bottenfauna och plankton. Skillnaderna mellan recipient- och referenssjö vad gäller metallerna koppar och zink, var inte lika markanta som för bly. En viss återhämtning i recipientsystemen kan påvisas relativt undersökningstillfällen, då metallhalterna både i fisk (muskel och lever) och bottenfauna har sjunkit något. Resultaten tyder på att sediment är en lämplig undersökningsparameter för belastningsstudier, eftersom de speglar en längre tids belastning. med olika dateringsmetoder kan en bättre precision vid bedömning av händelseförloppet i sjön erhållas. Vidare indikeras att halter i bottenfauna, plankton och fisk är lämpliga vid undersökning av biotillgänglighet av metaller
Utveckling av mätmetoder för vulkrök
No full textVulkrök från vulkning av gummi är en komplex blanding av olika ämnen. I projektet har en metod utvecklats för att vulka gummi i laboratorieskala och direkt analysera på vulkröken. Metoden bygger på en metod utvecklad vid RAPRA (Rubber and Plastics Research Association), England. Baserat på analys av vulkrökar från olika gummityper, skulle ett eller flera ämnen väljas ut, som vid mätningar i fält skulle kunna reprensntera den totala effekten av den totala vulkrökhalten, dvs skulle fungera som ledparameterVulkrök från vulkning av gummi är en komplex blanding av olika ämnen. I projektet har en metod utvecklats för att vulka gummi i laboratorieskala och direkt analysera på vulkröken. Metoden bygger på en metod utvecklad vid RAPRA (Rubber and Plastics Research Association), England. Baserat på analys av vulkrökar från olika gummityper, skulle ett eller flera ämnen väljas ut, som vid mätningar i fält skulle kunna reprensntera den totala effekten av den totala vulkrökhalten, dvs skulle fungera som ledparamete
Soffan och miljön. En översiktlig studie av hur en soffa kan påverka miljön,från tillverkningen av de olika materialen i den, tills den blivit avfall. Ett exempel på en livstidsanalys.
No full textDet är alltmer uppenbart att påverkan på miljön inte enbart beror på utsläppen från enskilda industrier. Miljön påverkas i hela kedjan från utvinning av råvaror, produktion och konsumtion av en vara, fram tills varan blir avfall. Även transporter, energiförbrukning och effekter på arbetsmiljön är viktiga faktorer i bedömningen av den totala påverkan på miljön. I framtiden kommer bedömningen att innefatta allt fler av dessa steg. Det är enbart mot bakgrund av sådana totalbedömningar, som det går att jämföra mijöeffekter, t ex av olika varor eller olika produktionsmetoder. En beskrivning av miljöpåverkan från olika delar av varans livstid, gör det också möjligt att prioritera åtgärderna, så att de sätts in där de gör störst nytta. Som ett enkelt exempel på vad som kan innefattas i en livstidsanalys, har IVL på uppdrag av Miljödepartementet, gjort en översiktlig livstidsanalys av en soffa som exempel på hur en vardagsvara kan påverka miljön, från vaggan till graven.Det är alltmer uppenbart att påverkan på miljön inte enbart beror på utsläppen från enskilda industrier. Miljön påverkas i hela kedjan från utvinning av råvaror, produktion och konsumtion av en vara, fram tills varan blir avfall. Även transporter, energiförbrukning och effekter på arbetsmiljön är viktiga faktorer i bedömningen av den totala påverkan på miljön. I framtiden kommer bedömningen att innefatta allt fler av dessa steg. Det är enbart mot bakgrund av sådana totalbedömningar, som det går att jämföra mijöeffekter, t ex av olika varor eller olika produktionsmetoder. En beskrivning av miljöpåverkan från olika delar av varans livstid, gör det också möjligt att prioritera åtgärderna, så att de sätts in där de gör störst nytta. Som ett enkelt exempel på vad som kan innefattas i en livstidsanalys, har IVL på uppdrag av Miljödepartementet, gjort en översiktlig livstidsanalys av en soffa som exempel på hur en vardagsvara kan påverka miljön, från vaggan till graven
Mätning av aromatiska kolväten med DOAS. En studie av tillförlitlighets- och interferensproblem.
No full textDOAS-tekniken är en optisk fjärranalysmetod för mätning av luftföroreningar. I det projekt som här avrapporterats har tekniken utvärderats m a p mätning av lätta aromatiska kolväten. Projektet har omfattat såväl litteratur, labb och fältstudier av absorptionsegenskaper som interferenseffekter. Resultaten visar att de lätta aromatiska kolväten har ett gemensamt absorptionsband i nära UV (250-280 mm ) som med fördel kan användas i en DOAS-tillämpning. Utnyttjande detta band, kan flera av aromaterna mätas med en detektionsgräns på några µg/m3. Dock föreligger kraftiga interferenseffekter mellan i synnerhet komponenter med likartad kemisk struktur. Detta problem kan i vissa fall hanteras m h a multipel regressions analys. En förutsättning för detta är dock att inga 'okända' interferande ämnen (lös aromater) förekommer i mätsituationen.DOAS-tekniken är en optisk fjärranalysmetod för mätning av luftföroreningar. I det projekt som här avrapporterats har tekniken utvärderats m a p mätning av lätta aromatiska kolväten. Projektet har omfattat såväl litteratur, labb och fältstudier av absorptionsegenskaper som interferenseffekter. Resultaten visar att de lätta aromatiska kolväten har ett gemensamt absorptionsband i nära UV (250-280 mm ) som med fördel kan användas i en DOAS-tillämpning. Utnyttjande detta band, kan flera av aromaterna mätas med en detektionsgräns på några µg/m3. Dock föreligger kraftiga interferenseffekter mellan i synnerhet komponenter med likartad kemisk struktur. Detta problem kan i vissa fall hanteras m h a multipel regressions analys. En förutsättning för detta är dock att inga 'okända' interferande ämnen (lös aromater) förekommer i mätsituationen