IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Naturlig produktion av halogenerade organiska föreningar. En litteratursammanställning.
No full textFöreliggande rapport är avsedd som en sammanställning av den litteratur som behandlar kunskapen om naturlig produktion av halogenerade organiska föreningar i akvatiska (limniska och marina) och terrestra ekosystem. Sammanställningen skall ses som en 'uppslagsbok' i vilken man kan söka efter dels specifika halogenerade organiska föreningar,dels fluor-, klor-, brom- och joderade organiska föreningar. Vidare beskrivs olika typer av halogenerade organiska föreningar som kan bildas av t ex bakterier, lavar, svampar, växter, djur, alger, svampdjur och övriga organismer. Det finns flera olika skäl till varför organismer producerar halogenerade organiska föreningar. Halogenerade föreningar får ofta större biologisk aktivitet än icke halogenerade, vilket gör att de med fördel kan användas som antibiotika, fungicider, hormoner, pigment och som skydd mot predatorer. Substanserna kan också vara viktiga för specifika metaboliska processer.Föreliggande rapport är avsedd som en sammanställning av den litteratur som behandlar kunskapen om naturlig produktion av halogenerade organiska föreningar i akvatiska (limniska och marina) och terrestra ekosystem. Sammanställningen skall ses som en 'uppslagsbok' i vilken man kan söka efter dels specifika halogenerade organiska föreningar,dels fluor-, klor-, brom- och joderade organiska föreningar. Vidare beskrivs olika typer av halogenerade organiska föreningar som kan bildas av t ex bakterier, lavar, svampar, växter, djur, alger, svampdjur och övriga organismer. Det finns flera olika skäl till varför organismer producerar halogenerade organiska föreningar. Halogenerade föreningar får ofta större biologisk aktivitet än icke halogenerade, vilket gör att de med fördel kan användas som antibiotika, fungicider, hormoner, pigment och som skydd mot predatorer. Substanserna kan också vara viktiga för specifika metaboliska processer
Tankar kring begreppet - Sustainable Development
No full textBegreppet 'sustainable development' har fått omfattande politisk acceptans men är inte ett operationellt koncept eftersom det är odefinierat och opreciserat. I artikeln diskuteras frågan om tidshorisont, huruvida begreppet bör avse teknologier eller projekt och hur en analys av 'sustainability' kan gå till.Begreppet 'sustainable development' har fått omfattande politisk acceptans men är inte ett operationellt koncept eftersom det är odefinierat och opreciserat. I artikeln diskuteras frågan om tidshorisont, huruvida begreppet bör avse teknologier eller projekt och hur en analys av 'sustainability' kan gå till
Miljökonsekvensutredning angående provborrning efter olja på Klints bank, öster om Gotland
No full textIVL har på uppdrag av Gotlandsolja AB genomfört en miljökonsekvensutredning angående provborrning efter olja på Klints bank, öster om Gotland i Östersjön. Med utgångspunkt från bl a fysikalisk-kemiska och biologiska förhållanden i området har ett försök gjorts att beskriva de miljökosekvenser som kan komma att uppstå i samband med oljeprovborrning i området. Miljökonsekvensutredningen gäller inte för en framtida oljeproduktion i området. Den aktuella formationen ligger grunt och den oljemängd som maximalt kan nå havsytan till följd av självtryck har beräknats till ca 10 000 ton. Statistik visar att sannolikheten för en utblåsning är en på 4000 provborrningar. Av dessa upphör 70 % av sig själva eller blir stoppade efter några timmar. Sannolikheten för ett oljeutsläpp med varaktighet >1 dygn är en på 13 000. Riskerna med en provborrning efter olja måste ställas i relation till olycksriskerna med fartygsburna oljetransporter. I rapporten diskuteras de fysikalisk-kemiska och biologiska konsekvenserna som kan uppstå i samband med en ev. utblåsning.IVL har på uppdrag av Gotlandsolja AB genomfört en miljökonsekvensutredning angående provborrning efter olja på Klints bank, öster om Gotland i Östersjön. Med utgångspunkt från bl a fysikalisk-kemiska och biologiska förhållanden i området har ett försök gjorts att beskriva de miljökosekvenser som kan komma att uppstå i samband med oljeprovborrning i området. Miljökonsekvensutredningen gäller inte för en framtida oljeproduktion i området. Den aktuella formationen ligger grunt och den oljemängd som maximalt kan nå havsytan till följd av självtryck har beräknats till ca 10 000 ton. Statistik visar att sannolikheten för en utblåsning är en på 4000 provborrningar. Av dessa upphör 70 % av sig själva eller blir stoppade efter några timmar. Sannolikheten för ett oljeutsläpp med varaktighet >1 dygn är en på 13 000. Riskerna med en provborrning efter olja måste ställas i relation till olycksriskerna med fartygsburna oljetransporter. I rapporten diskuteras de fysikalisk-kemiska och biologiska konsekvenserna som kan uppstå i samband med en ev. utblåsning
Metallinnehåll i ytsedimenten i Farstaviken, väster om Kattholmen, Gustavsberg
No full textMålsättningen med undersökningen var att undersöka sedimenten i en del av Farstaviken, Gustavsberg, med avseende på utbredning och innehåll av metaller samt att redogöra för hur en upptagning av sedimenten kan ske. De översta 5 centimetrarna av det organiska sedimentet i viken väster om Kattholmen innehåller höga halter av bly, kadmium, koppar och zink. Jämförelser med djupare liggande sediment (>25 cm) dvs sediment avsatta i preindustriell tid, visar på förhöjningar i storleksordningen 10-40 gånger. En borttagning av de lösa sedimentens översta 25 centimetrar genom sugmuddring och med följande avvattning och deponering på land är genomförbart med dagens teknik. Om sugmuddringen genomförs på ett ekologiskt riktigt sätt kommer det dessutom att innebära en förbättring för Farstaviken som helhet. Upptagningen av sedimentet innebär att ca 600 kg bly, 60 kg koppar, 220 kg zink och 1,5 kg kadmium tas bort från viken. Idag är området belastat med bl a lakvatten från tippen vid Ekbacken, vilket innebär att metaller läcker ut i det undersökta området. De planerade aktiviteterna i området kommer förmodligen att skärpa miljökraven och därmed bidra till en bättre ekologi i området.Målsättningen med undersökningen var att undersöka sedimenten i en del av Farstaviken, Gustavsberg, med avseende på utbredning och innehåll av metaller samt att redogöra för hur en upptagning av sedimenten kan ske. De översta 5 centimetrarna av det organiska sedimentet i viken väster om Kattholmen innehåller höga halter av bly, kadmium, koppar och zink. Jämförelser med djupare liggande sediment (>25 cm) dvs sediment avsatta i preindustriell tid, visar på förhöjningar i storleksordningen 10-40 gånger. En borttagning av de lösa sedimentens översta 25 centimetrar genom sugmuddring och med följande avvattning och deponering på land är genomförbart med dagens teknik. Om sugmuddringen genomförs på ett ekologiskt riktigt sätt kommer det dessutom att innebära en förbättring för Farstaviken som helhet. Upptagningen av sedimentet innebär att ca 600 kg bly, 60 kg koppar, 220 kg zink och 1,5 kg kadmium tas bort från viken. Idag är området belastat med bl a lakvatten från tippen vid Ekbacken, vilket innebär att metaller läcker ut i det undersökta området. De planerade aktiviteterna i området kommer förmodligen att skärpa miljökraven och därmed bidra till en bättre ekologi i området
Förbättrat borttagande av komplexbundna metaller i industriella avloppsvatten med omvänd osmos
No full textKomplexbunden koppar förekommer bland annat i sköljvatten från mönsterkortsindustrin. Det är svårt att avskilja komplexbunden koppar med kemisk fällning. I det här projektet har vi därför undersökt möjligheterna att avskilja den komplexbundna kopparn med omvänd osmos. I laboratorieförsök utprovades några olika membran på sköljvatten från två företag i Stockholmsområdet. Kopparhalten i det behandlade vattnet varKomplexbunden koppar förekommer bland annat i sköljvatten från mönsterkortsindustrin. Det är svårt att avskilja komplexbunden koppar med kemisk fällning. I det här projektet har vi därför undersökt möjligheterna att avskilja den komplexbundna kopparn med omvänd osmos. I laboratorieförsök utprovades några olika membran på sköljvatten från två företag i Stockholmsområdet. Kopparhalten i det behandlade vattnet va
Storskalig spridning av organiskt bunden klor AOX. Förekomst i svenska vattendrag och i nederbörd. Koncentrationer och belastningar på omgivande havsområden. Oktober 1987 - september 1988.
No full textGenom samarbete med SNVs PMK-provtagare har vattenprov för AOX analys tagits 6-12 gånger per år vid 47 provpunkter i 33 vattendrag, från Torne älv i norr till Örekilsälven på Sveriges norra västkust. Provtagningarna startade i oktober 1987 och avslutades i september 1988. Koncentrationen av AOX (adsorberbar organiskt bunden halogen) varierade mycket mellan de olika vattendragen. De lägsta halterna uppmättes i de vattendrag som mynnar i Bottenviken och Bottenhavet, medelvärdena för de olika vattendragen var upp till ca 20 ug/l. I vattendragen som mynnar i egentliga Östersjön var halterna mellan 20 och 60 ug/l. De högsta halterna uppmättes i Örekilsälven (98ug/l), vilka mynnar i Kattegatt och Skagerack. Transporterna av AOX för den aktuella perioden till Sveriges omgivande hav, uppgick till 5 200 ton. Den största AOX-mängden transporterades med de vattendrag som mynnar i Bottenviken och Bottenhavet. Parallellt med provtagningarna i vattendragen togs nederbördsprov. I oktober 1987 startade nederbördsprovtagningen på fem platser i landet: Abisko, Umeå, Grimsö, Aneboda och Stenungsund. I juli 1988 utökades nederbördsprovtagningen med ytterligare elva stationer. Provtagningen avslutades i juni 1989. Medelvärdet för AOX-koncentrationen i nederbörden för hela landet var 15 µg/l. Tillsammans med medelnederbörden i Sverige ger detta en årlig deposition av AOX över Sverige på 5 100 ton.Genom samarbete med SNVs PMK-provtagare har vattenprov för AOX analys tagits 6-12 gånger per år vid 47 provpunkter i 33 vattendrag, från Torne älv i norr till Örekilsälven på Sveriges norra västkust. Provtagningarna startade i oktober 1987 och avslutades i september 1988. Koncentrationen av AOX (adsorberbar organiskt bunden halogen) varierade mycket mellan de olika vattendragen. De lägsta halterna uppmättes i de vattendrag som mynnar i Bottenviken och Bottenhavet, medelvärdena för de olika vattendragen var upp till ca 20 ug/l. I vattendragen som mynnar i egentliga Östersjön var halterna mellan 20 och 60 ug/l. De högsta halterna uppmättes i Örekilsälven (98ug/l), vilka mynnar i Kattegatt och Skagerack. Transporterna av AOX för den aktuella perioden till Sveriges omgivande hav, uppgick till 5 200 ton. Den största AOX-mängden transporterades med de vattendrag som mynnar i Bottenviken och Bottenhavet. Parallellt med provtagningarna i vattendragen togs nederbördsprov. I oktober 1987 startade nederbördsprovtagningen på fem platser i landet: Abisko, Umeå, Grimsö, Aneboda och Stenungsund. I juli 1988 utökades nederbördsprovtagningen med ytterligare elva stationer. Provtagningen avslutades i juni 1989. Medelvärdet för AOX-koncentrationen i nederbörden för hela landet var 15 µg/l. Tillsammans med medelnederbörden i Sverige ger detta en årlig deposition av AOX över Sverige på 5 100 ton
Present state of industrial activity with respect to sustainability - Three Swedish Case Studies and their relevance for the overall situation in the Eco-countries
No full textMass and energy balances were made from statistical information for the material flows and energy turn-over from raw material to products end-use for three categories of products in Sweden; paper, steel and petroleum. These were used to establish per capita resource need and environmental load fot three different product areas. A general impression from the results is that mateiral and energy analyses could be a valuable tool in the work to obtain a sustainable development. There is a need for more complete and homogeneous collection and stroage of informationa s well as a compilation of data on specific substances of great environmental concern. The results from the analysis suggest that (1) the pulo and paper sector may with relatively moderate changes be regardes as a sustainalbe industrial activity; (2) the steel sector has a sustainability problem regarding the supply of alloying metals and the consumption of coal and (3) the petroleum sector in its present form must both from a resource depletion and environmental impact point of view be seriously questioned in a discussion on how to reach a sustainable development. The differences between the three sectors studied were so great that the results obtained should have a genereal relevance for countries with a similar consumption patternMass and energy balances were made from statistical information for the material flows and energy turn-over from raw material to products end-use for three categories of products in Sweden; paper, steel and petroleum. These were used to establish per capita resource need and environmental load fot three different product areas. A general impression from the results is that mateiral and energy analyses could be a valuable tool in the work to obtain a sustainable development. There is a need for more complete and homogeneous collection and stroage of informationa s well as a compilation of data on specific substances of great environmental concern. The results from the analysis suggest that (1) the pulo and paper sector may with relatively moderate changes be regardes as a sustainalbe industrial activity; (2) the steel sector has a sustainability problem regarding the supply of alloying metals and the consumption of coal and (3) the petroleum sector in its present form must both from a resource depletion and environmental impact point of view be seriously questioned in a discussion on how to reach a sustainable development. The differences between the three sectors studied were so great that the results obtained should have a genereal relevance for countries with a similar consumption patter
Spridning och effekter av olja i svenska kustvatten samt kommentarer rörande de potentiella skadorna av ett utsläpp från en simulerad utblåsning från ett borrhål öster om Gotland
No full textRapporten innehåller en kort sammanfattning av de erfarenheter som gjorts beträffande miljöeffekterna av oljeutsläpp i svenska farvatten och i andra miljöer. Rapporten kommenterar också de potentiella miljöskador som kan tänkas uppstå som en följd av en tänkt utblåsning av olja från ett borrhål till havs ca 20 km öster om Gotland. Slutsatserna baseras bl a på den modell över oljans spridning som tagits fram av SMHI. Under de givna förutsättningarna kan omfattande skador förutses på strandzonens djurliv liksom på sjöfågel och sälar.Rapporten innehåller en kort sammanfattning av de erfarenheter som gjorts beträffande miljöeffekterna av oljeutsläpp i svenska farvatten och i andra miljöer. Rapporten kommenterar också de potentiella miljöskador som kan tänkas uppstå som en följd av en tänkt utblåsning av olja från ett borrhål till havs ca 20 km öster om Gotland. Slutsatserna baseras bl a på den modell över oljans spridning som tagits fram av SMHI. Under de givna förutsättningarna kan omfattande skador förutses på strandzonens djurliv liksom på sjöfågel och sälar
Handledning för inköp och användning av gasvarnare för toxiska gaser
No full textGasvarnare används i många olika branscher för att varna för tillfälliga läckage eller andra utsläpp av gaser. Gasvarnare är speciellt avsedda för gaser som har kraftiga akuta effekter, t ex för att de är kraftigt irriterande till frätande eller för att de har en kraftig akut giftverkan. I rapporten ges råd och anvisningar om - i vilka situationer gasvarnare kan användas, - vilka olika typer av gasvarnare som finns, -vilka krav som kan ställas vid inköp av gasvarnare samt - var gasvarnare bör placeras. Gasvarnare är en viktig länk i en säkerhetskedja som ska fungera när det oväntade eller oförutsedda inträffar. Därför måste gasvarnare vara tillförlitliga. För detta krävs väl fungerande kontroll, kalibrering och underhåll av gasvarnare. I rapporten finns även råd om hur drift och underhåll av gasvarnare kan skötas.Gasvarnare används i många olika branscher för att varna för tillfälliga läckage eller andra utsläpp av gaser. Gasvarnare är speciellt avsedda för gaser som har kraftiga akuta effekter, t ex för att de är kraftigt irriterande till frätande eller för att de har en kraftig akut giftverkan. I rapporten ges råd och anvisningar om - i vilka situationer gasvarnare kan användas, - vilka olika typer av gasvarnare som finns, -vilka krav som kan ställas vid inköp av gasvarnare samt - var gasvarnare bör placeras. Gasvarnare är en viktig länk i en säkerhetskedja som ska fungera när det oväntade eller oförutsedda inträffar. Därför måste gasvarnare vara tillförlitliga. För detta krävs väl fungerande kontroll, kalibrering och underhåll av gasvarnare. I rapporten finns även råd om hur drift och underhåll av gasvarnare kan skötas
Seminarium om jordbrukets recipientkontroll.
No full textNaturvårdsverket arrangerade 19-20 april 1989 ett seminarium i Kristianstad om de pågående aktiviteterna inom programmet jordbrukets recipientkontroll. Syftet var att diskutera vad som görs, vad som bör ändras och vad som bör göras framöver. Regeringen beslutade inför budgetåret 1988/89 om särskilda medel för recipientkontroll av jordbrukets effekter på miljön. Hela anslaget för jordbrukets recipientkontroll var för 1989/90 5,5 miljoner kronor, varav 4,4 miljoner kronor fördelats till länsstyrelserna. Seminariet genomfördes med representanter från 17 län och med sakkunniga experter från bl a SNV, IVL, SLL, SLU, SGU, SMHI, LRF, SCB och Tema Vatten i Linköping, Rapporten innehåller kortfattade resuméer av de föredrag/inlägg som presenterades vid seminariet. Bland annat följande frågeställningar diskuterades: jordbrukets förluster av växtnäringsämnen och bekämpningsmedelsrester i yt- och grundvatten, jordbrukets ekologiska effekter på ytvatten i relation till andra miljöstörande verksamheter, ammoniakavgång till luft från djurhållning och gödselhantering, koppling till restriktioner och miljöskyddsåtgärder.Naturvårdsverket arrangerade 19-20 april 1989 ett seminarium i Kristianstad om de pågående aktiviteterna inom programmet jordbrukets recipientkontroll. Syftet var att diskutera vad som görs, vad som bör ändras och vad som bör göras framöver. Regeringen beslutade inför budgetåret 1988/89 om särskilda medel för recipientkontroll av jordbrukets effekter på miljön. Hela anslaget för jordbrukets recipientkontroll var för 1989/90 5,5 miljoner kronor, varav 4,4 miljoner kronor fördelats till länsstyrelserna. Seminariet genomfördes med representanter från 17 län och med sakkunniga experter från bl a SNV, IVL, SLL, SLU, SGU, SMHI, LRF, SCB och Tema Vatten i Linköping, Rapporten innehåller kortfattade resuméer av de föredrag/inlägg som presenterades vid seminariet. Bland annat följande frågeställningar diskuterades: jordbrukets förluster av växtnäringsämnen och bekämpningsmedelsrester i yt- och grundvatten, jordbrukets ekologiska effekter på ytvatten i relation till andra miljöstörande verksamheter, ammoniakavgång till luft från djurhållning och gödselhantering, koppling till restriktioner och miljöskyddsåtgärder