IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Sulphur and seasalt deposition as reflected by troughfall and runoff chemistry in forested catchments
No full textAt forested catchments at lake Gårdsjön on the Swedish west coast the deposition and runoff chemistry has been followed during the period 1979-1990 by throughfall and runoff mesurements as well as by measurements of atmospheric concentrations. The 10 years means in throughfall and runoff is very similar for sulphur and the main seasalt ions sodium and chloride; for sulphur 26.1 and 27.6 kg/ha/yr, for sodium 49 and 52 kg/ha/yr and for chloride 96 kg/ha/yr and 93 kg/ha/yr respectively. The actual flows are 100-200 % higher than the wet deposition as collected in open bulk precipitation collectors indicating a very large input by dry deposition. One important question is to what extent the throughfall and runoff values can be used as measures of total deposition. From througfall and runoff studies at different experimental catchments we will present a number of results illustrating the possibilities of using throughfall and runoff data as measures of atmospheric deposition of sulphur and seeasaltAt forested catchments at lake Gårdsjön on the Swedish west coast the deposition and runoff chemistry has been followed during the period 1979-1990 by throughfall and runoff mesurements as well as by measurements of atmospheric concentrations. The 10 years means in throughfall and runoff is very similar for sulphur and the main seasalt ions sodium and chloride; for sulphur 26.1 and 27.6 kg/ha/yr, for sodium 49 and 52 kg/ha/yr and for chloride 96 kg/ha/yr and 93 kg/ha/yr respectively. The actual flows are 100-200 % higher than the wet deposition as collected in open bulk precipitation collectors indicating a very large input by dry deposition. One important question is to what extent the throughfall and runoff values can be used as measures of total deposition. From througfall and runoff studies at different experimental catchments we will present a number of results illustrating the possibilities of using throughfall and runoff data as measures of atmospheric deposition of sulphur and seeasal
Effekter av torvtäkt på bäckekosystem i södra Sverige
No full textUnder perioden 1982 till 1989 studerades effekter av torvtäkt (avvattningsfasen) på nedströms liggande bäckar vid Miltramossen i Kronobergs län. Det ökade bidraget av näringsämnen från täkten gav mätbara, men måttliga, effekter på både påväxtalger och bottenfauna nedströms Miltramossens utlopp i recipientbäcken. Ökade halter av fosfor nedströms täkten gav en algflora med fler arter, som indikerar näringsrika förhållanden, jämfört med uppströms. Bottenfaunan nedströms täkten hade högre biomassa och individantal än uppströmslokaler, men episoder med hög transport och sedimentation av mineralpartiklar minskade bottenfaunan kraftigt nedströms Miltramossen. Effekter på bottenfauna av suspenderade torvpartiklar undersöktes i ett bassängförsök. Hög halt av partiklar i vattnet minskade tillväxten av filtrerande knottlarver. Sedimenterande torvpartiklar i bassängerna reducerade utvecklingen av framför allt sländlarver. Studier av metaller i vatten och sediment, nedströms Miltramossen, visade ingen förhöjning av halterna på grund av täktverksamheten. Kvicksilver i avrinningen undersöktes nedströms flera täkter i Sverige och med resultaten kunde inte förhöjda halter påvisas jämfört med avrinningen från ostörd myrmark. I södra Sverige finns det indikationer på att den biologiska tillgängliga delen av kvicksilver (metylkvicksilver) från dikad torvmark är större än från odikad torvmark.Under perioden 1982 till 1989 studerades effekter av torvtäkt (avvattningsfasen) på nedströms liggande bäckar vid Miltramossen i Kronobergs län. Det ökade bidraget av näringsämnen från täkten gav mätbara, men måttliga, effekter på både påväxtalger och bottenfauna nedströms Miltramossens utlopp i recipientbäcken. Ökade halter av fosfor nedströms täkten gav en algflora med fler arter, som indikerar näringsrika förhållanden, jämfört med uppströms. Bottenfaunan nedströms täkten hade högre biomassa och individantal än uppströmslokaler, men episoder med hög transport och sedimentation av mineralpartiklar minskade bottenfaunan kraftigt nedströms Miltramossen. Effekter på bottenfauna av suspenderade torvpartiklar undersöktes i ett bassängförsök. Hög halt av partiklar i vattnet minskade tillväxten av filtrerande knottlarver. Sedimenterande torvpartiklar i bassängerna reducerade utvecklingen av framför allt sländlarver. Studier av metaller i vatten och sediment, nedströms Miltramossen, visade ingen förhöjning av halterna på grund av täktverksamheten. Kvicksilver i avrinningen undersöktes nedströms flera täkter i Sverige och med resultaten kunde inte förhöjda halter påvisas jämfört med avrinningen från ostörd myrmark. I södra Sverige finns det indikationer på att den biologiska tillgängliga delen av kvicksilver (metylkvicksilver) från dikad torvmark är större än från odikad torvmark
Sveriges befolknings exponering för kväveoxider och mutagena ämnen i luft
No full textSvenska folkets medelexponering för mutagena luftföroreningar har beräknats. Den metodik som använts har inneburit att medelexponeringen för kväveoxider (NOx) först bestämts liksom det normala förhållandet mellan NOx och andra mutagena ämnen i luft. Kvoten av halterna för olika mutagena ämnen och NOx har sedan multiplicerats med medelexponeringen för NOx för att ge medelexponeringen för de aktuella mutagena ämnena. Medelexponeringen för NOx har bestämts genom att utgå från mätta eller beräknade NO2 eller NOx-halter i centrala delar av varje tätort. Med hjälp av korrektionsfaktorer, som bestämts för några av tätorterna har sedan halterna i centrum omräknats till befolkningsviktade medelvärden. En uppskattning av osäkerheten har gjorts i form av dubbla standardavvikelsen.Svenska folkets medelexponering för mutagena luftföroreningar har beräknats. Den metodik som använts har inneburit att medelexponeringen för kväveoxider (NOx) först bestämts liksom det normala förhållandet mellan NOx och andra mutagena ämnen i luft. Kvoten av halterna för olika mutagena ämnen och NOx har sedan multiplicerats med medelexponeringen för NOx för att ge medelexponeringen för de aktuella mutagena ämnena. Medelexponeringen för NOx har bestämts genom att utgå från mätta eller beräknade NO2 eller NOx-halter i centrala delar av varje tätort. Med hjälp av korrektionsfaktorer, som bestämts för några av tätorterna har sedan halterna i centrum omräknats till befolkningsviktade medelvärden. En uppskattning av osäkerheten har gjorts i form av dubbla standardavvikelsen
Vad händer på trafik- och luftvårdsområdet i USA?
No full textRapporten är en sammanställning från en rundresa i USA med studiebesök på företag och organisationer som har anknytning till trafik och miljö. Luftföroreningsproblemen i USA är fortfarande stora, trots att 80 % av alla fordon är utrustade med någon form av katalytisk avgasrening. Detta har lett till att en speciell luftvårdslag, 'Clean Air Act', tagits fram och nyligen trätt i kraft. Den del av lagen som rör trafiken innebär bland annat att utsläppskraven skärps, att nya bilar utrustas med kanistrar som tar hand om ångor från bensintanken, att syreinnehållet i bensinen skall vara minst 3 % i vissa städer för att minska kolmonoxidutsläppen och att innehållet av ozonbildande ämnen i bensinen sänks i städer med höga ozonhalter. I över 100 städer överskrids regelbundet gällande riktvärden för luftkvalitén. Framför allt gäller detta ozon, men även kolmonoxid. Vad gäller bly, så har halterna minskat med 90 % sedan slutet av 70-talet. Att situationen totalt inte förbättras beror på att trafiken årligen ökar med 2,5 % och att många katalysatorer inte fungerar. En del forskare i USA menar att det är bättre att identifiera och åtgärda de 5-10 % av bilarna som står för 50 % av utsläppen än att satsa på alternativa bränslen och ytterligare avancerad reningsutrustning på nya fordon. Detta skull ge den snabbaste och största miljövinsten och dessutom vara billigare.Rapporten är en sammanställning från en rundresa i USA med studiebesök på företag och organisationer som har anknytning till trafik och miljö. Luftföroreningsproblemen i USA är fortfarande stora, trots att 80 % av alla fordon är utrustade med någon form av katalytisk avgasrening. Detta har lett till att en speciell luftvårdslag, 'Clean Air Act', tagits fram och nyligen trätt i kraft. Den del av lagen som rör trafiken innebär bland annat att utsläppskraven skärps, att nya bilar utrustas med kanistrar som tar hand om ångor från bensintanken, att syreinnehållet i bensinen skall vara minst 3 % i vissa städer för att minska kolmonoxidutsläppen och att innehållet av ozonbildande ämnen i bensinen sänks i städer med höga ozonhalter. I över 100 städer överskrids regelbundet gällande riktvärden för luftkvalitén. Framför allt gäller detta ozon, men även kolmonoxid. Vad gäller bly, så har halterna minskat med 90 % sedan slutet av 70-talet. Att situationen totalt inte förbättras beror på att trafiken årligen ökar med 2,5 % och att många katalysatorer inte fungerar. En del forskare i USA menar att det är bättre att identifiera och åtgärda de 5-10 % av bilarna som står för 50 % av utsläppen än att satsa på alternativa bränslen och ytterligare avancerad reningsutrustning på nya fordon. Detta skull ge den snabbaste och största miljövinsten och dessutom vara billigare
Kalkning och vitalisering av skogsmark i Tyskland och Sverige
No full textRapporten sammanfattar bakgrund och erfarenheter från behandlingar av skogsmark i södra Tyskland där stora arealer skog har behandlats med kalkningsmedel och fosfor- och kaliumgödsling. Paralleller dras till luftföroreningsutsatta skogsområden i södra Sverige och åtgärdsbehovet diskuteras med utgångspunkt från olika syften med markbehandlingar. - Förhindra ytterligare markförsurning - Restaurera marken med avseende på baskatjoner och andra näringsämnen - Åtgärda existerande eller hotande bristsituationer i skogsbestånd - Kompensera för biomasseuttagRapporten sammanfattar bakgrund och erfarenheter från behandlingar av skogsmark i södra Tyskland där stora arealer skog har behandlats med kalkningsmedel och fosfor- och kaliumgödsling. Paralleller dras till luftföroreningsutsatta skogsområden i södra Sverige och åtgärdsbehovet diskuteras med utgångspunkt från olika syften med markbehandlingar. - Förhindra ytterligare markförsurning - Restaurera marken med avseende på baskatjoner och andra näringsämnen - Åtgärda existerande eller hotande bristsituationer i skogsbestånd - Kompensera för biomasseutta
Miljöpåverkan från metallemitterande industri. Deposition och avrinning av tungmetaller, svavel och kväve i ett kontaminerat avrinningsområde nära Rönnskärsverken
No full textIVL har studerat tungmetallflöden under 1986 till 1989 i ett avrinningsområde med barrskog som påverkats av tungmetallemissioner från Rönnskärsverket under mer än 30 år. Projektets mål var att beskriva transporten av luftexponerade tungmetaller genom marksystemet till den limniska miljön. Betydelsen av de nuvarande utsläppen värderades i förhållande till tidigare tungmetalldeposition under 1900-talet. Efter undersöknignar av nederbörd, throughfall, mark samt mark-, grund- och ytvatten beräknades de nuvarande tungmetallutsläppens betydelse för halterna i avrinningsvatten. Om utsläppen från Rönnskärsveken helt upphör beräknades minskningen i avrinningen till 30 % för Cu, Cd 14 %, Pb 61 %, As 16 % och Zn 9 %.IVL har studerat tungmetallflöden under 1986 till 1989 i ett avrinningsområde med barrskog som påverkats av tungmetallemissioner från Rönnskärsverket under mer än 30 år. Projektets mål var att beskriva transporten av luftexponerade tungmetaller genom marksystemet till den limniska miljön. Betydelsen av de nuvarande utsläppen värderades i förhållande till tidigare tungmetalldeposition under 1900-talet. Efter undersöknignar av nederbörd, throughfall, mark samt mark-, grund- och ytvatten beräknades de nuvarande tungmetallutsläppens betydelse för halterna i avrinningsvatten. Om utsläppen från Rönnskärsveken helt upphör beräknades minskningen i avrinningen till 30 % för Cu, Cd 14 %, Pb 61 %, As 16 % och Zn 9 %
Sambehandling av hushållssopor och avloppsslam. PM 1. Allmänna synpunkter. PM 2. Brikollare-förfarandet.
No full textRena och smutsiga bilar. En pilotstudie av avgasutsläpp från svenska fordon i verklig trafik.
No full textFöreliggande rapport presenterar resultat från en pilotstudie innefattande mätningar av avgasutsläpp från fordon i verklig trafik i Sverige. Under tre dagar i september 1991 mättes de faktiska utsläppen av kolmonoxid (CO) och kolväten (HC) från 14 641 fordon som trafikerade en påfartsramp vid Gullbergsmotet nära Tingstadstunneln i Göteborg. Mätningarna utfördes med en nyutvecklad fjärranalysteknik, vilken med en ljusstråle tvärs vägbanan registrerar halterna av CO, HC och CO2 i enskilda förbipasserande fordons avgasplymer. Resultaten visar att majoriteten fordon har låga utsläpp av såväl CO som HC. Som genomsnitt är utsläppen också låga vid en internationell jämförelse. 80 % av fordonen har lägre halter i avgaserna än 1 volyms-% CO respektive 0,1 volyms-% HC (uttryckt som propanekvivalenter). Omkring 10 % av fordonen har så låga utsläpp att de inte kan registreras med den aktuella mätmetoden (Föreliggande rapport presenterar resultat från en pilotstudie innefattande mätningar av avgasutsläpp från fordon i verklig trafik i Sverige. Under tre dagar i september 1991 mättes de faktiska utsläppen av kolmonoxid (CO) och kolväten (HC) från 14 641 fordon som trafikerade en påfartsramp vid Gullbergsmotet nära Tingstadstunneln i Göteborg. Mätningarna utfördes med en nyutvecklad fjärranalysteknik, vilken med en ljusstråle tvärs vägbanan registrerar halterna av CO, HC och CO2 i enskilda förbipasserande fordons avgasplymer. Resultaten visar att majoriteten fordon har låga utsläpp av såväl CO som HC. Som genomsnitt är utsläppen också låga vid en internationell jämförelse. 80 % av fordonen har lägre halter i avgaserna än 1 volyms-% CO respektive 0,1 volyms-% HC (uttryckt som propanekvivalenter). Omkring 10 % av fordonen har så låga utsläpp att de inte kan registreras med den aktuella mätmetoden
Lakningar av restprodukter från förbränning av kol och hushållsavfall
No full textFasta restprodukter från förbränning har studerats. Studierna har omfattat följande restprodukter: en flygaska och en avsvavlingsprodukt från kolpulverförbränning, en flygaska (cyklonaska) och en bottenaska (förbrukat bäddmaterial) från förbränning av kol i en PFBC-anläggning samt en flygaska från förbränning av hushållsavfall. Restprodukterna har studerats med avseende på innehåll och i lakningstest. En vanlig metod för lakningstest är de sk ENA-lakningarna där man i fyra cykler byter antingen lakvatten eller aska. I denna undersökning har lakningarna förlängts till att omfatta tio cykler vid försöket med byte av lakvatten. Lakvattnet har analyserats på ett antal olika element, både huvudelement och spårelement. Fysikalisk speciering genom filtreringar på lakvattnet har utförts. Resultaten från lakningarna har jämförts både med tidigare publicerat material och med teoretiska modellberäkningar.Fasta restprodukter från förbränning har studerats. Studierna har omfattat följande restprodukter: en flygaska och en avsvavlingsprodukt från kolpulverförbränning, en flygaska (cyklonaska) och en bottenaska (förbrukat bäddmaterial) från förbränning av kol i en PFBC-anläggning samt en flygaska från förbränning av hushållsavfall. Restprodukterna har studerats med avseende på innehåll och i lakningstest. En vanlig metod för lakningstest är de sk ENA-lakningarna där man i fyra cykler byter antingen lakvatten eller aska. I denna undersökning har lakningarna förlängts till att omfatta tio cykler vid försöket med byte av lakvatten. Lakvattnet har analyserats på ett antal olika element, både huvudelement och spårelement. Fysikalisk speciering genom filtreringar på lakvattnet har utförts. Resultaten från lakningarna har jämförts både med tidigare publicerat material och med teoretiska modellberäkningar
Miljörisker med lösningsmedel - Vilket lösningsmedel ska jag välja?
No full textDenna studie behandlar organiska lösningsmedels miljöeffekter, och har utförts vid IVL. En mer detaljerad beskrivning av beräkningarna som ligger till grund för resultaten i denna rapport har redovisats i IVL-Rapporten B 1041 (Miljöeffekter av lösningsmedel - underlag till åtgärdsstrategi, 1991). De effekter som beaktas är: * betydelse för ozonbildning i det marknära luftlagret, troposfären - direkta effekter på växtlighet * bidrag till växthuseffekten* bidrag till nedbrytning av ozonlagret i stratosfären. Lämpliga lösningsmedel ur miljösynpunkt är alkoholer och aceton. Dessa föreningar har de lägsta effekterna på miljön. Eftersom de lätt tvättas ut med nederbörden, medverkar de endast i liten utsträckning till att bilda ozon och koldioxid i troposfären. Detta framgår av tabellen på motstående sida, där en sammanfattning över miljöegenskaper hos de lösningsmedel som behandlats presenteras. Den nederbörd som löst ut de lättlösliga lösningsmedlen har inga kända miljöeffekter. Mindre lämpliga ur miljösynpunkt är de klorerade lösningsmedlen. Dessa föreningar kan dels ha direkta negativa effekter på hälsa och växtlighet och desssutom kan de bilda växtskadande, klorinnehållande produkter som kan ackumuleras i biologiska näringskedjor. Klorinnehållande föreningar med mycket lång troposfärisk livslängd bör undvikas. Till dessa hör metylenklorid, perkloretylen och även koltetraklorid. Den långa uppehållstiden och deras förmåga att absorbera värmestrålning gör dem till växthusgaser med förmåga att påverka jordens klimat. Dessa föreningar kan också bidra till nedbrytning av ozonlagret i stratosfären. Övriga lösningsmedel som behandlats är relativt likvärdiga med avseende på förmåga att bilda ozon. Ozon och vissa andra produkter som bildas har en välkänt negativ inverkan på växtlighet. Det är mycker litet känt om lösningsmedels direkta och indirekta effekter på växtlighet. Genom bildning av koldioxid och ozon vid fullständig nedbrytning i luft bidrar de till växthuseffekten. För att välja lösningsmedel i en viss tillämpning bör givetvis även hälso- och brandrisker beaktas utöver de aspekter på miljöeffekter som tas upp i denna studie. För en kort genomgång av lösningsmedlens hälsoeffekter hänvisas läsaren till del två i IVL-rapporten B 1041 'Miljöeffekter av lösningsmedel - underlag til åtgärdsstrategi'. Tabellen på motstående sida kan användas för att erhålla en rangordning av de lösningsmedel som studerats. En viss försiktighet bör antas för den inbördes rangordningen i den stora 'mellangruppen'. Slutsatsen är snarast att alkoholerna rekommenderas, främst på grund av deras förmåga att lösas ut med nederbörden, medan vi avråder från de klorerade och i viss mån de aromatiska lösningsmedlen.Denna studie behandlar organiska lösningsmedels miljöeffekter, och har utförts vid IVL. En mer detaljerad beskrivning av beräkningarna som ligger till grund för resultaten i denna rapport har redovisats i IVL-Rapporten B 1041 (Miljöeffekter av lösningsmedel - underlag till åtgärdsstrategi, 1991). De effekter som beaktas är: * betydelse för ozonbildning i det marknära luftlagret, troposfären - direkta effekter på växtlighet * bidrag till växthuseffekten* bidrag till nedbrytning av ozonlagret i stratosfären. Lämpliga lösningsmedel ur miljösynpunkt är alkoholer och aceton. Dessa föreningar har de lägsta effekterna på miljön. Eftersom de lätt tvättas ut med nederbörden, medverkar de endast i liten utsträckning till att bilda ozon och koldioxid i troposfären. Detta framgår av tabellen på motstående sida, där en sammanfattning över miljöegenskaper hos de lösningsmedel som behandlats presenteras. Den nederbörd som löst ut de lättlösliga lösningsmedlen har inga kända miljöeffekter. Mindre lämpliga ur miljösynpunkt är de klorerade lösningsmedlen. Dessa föreningar kan dels ha direkta negativa effekter på hälsa och växtlighet och desssutom kan de bilda växtskadande, klorinnehållande produkter som kan ackumuleras i biologiska näringskedjor. Klorinnehållande föreningar med mycket lång troposfärisk livslängd bör undvikas. Till dessa hör metylenklorid, perkloretylen och även koltetraklorid. Den långa uppehållstiden och deras förmåga att absorbera värmestrålning gör dem till växthusgaser med förmåga att påverka jordens klimat. Dessa föreningar kan också bidra till nedbrytning av ozonlagret i stratosfären. Övriga lösningsmedel som behandlats är relativt likvärdiga med avseende på förmåga att bilda ozon. Ozon och vissa andra produkter som bildas har en välkänt negativ inverkan på växtlighet. Det är mycker litet känt om lösningsmedels direkta och indirekta effekter på växtlighet. Genom bildning av koldioxid och ozon vid fullständig nedbrytning i luft bidrar de till växthuseffekten. För att välja lösningsmedel i en viss tillämpning bör givetvis även hälso- och brandrisker beaktas utöver de aspekter på miljöeffekter som tas upp i denna studie. För en kort genomgång av lösningsmedlens hälsoeffekter hänvisas läsaren till del två i IVL-rapporten B 1041 'Miljöeffekter av lösningsmedel - underlag til åtgärdsstrategi'. Tabellen på motstående sida kan användas för att erhålla en rangordning av de lösningsmedel som studerats. En viss försiktighet bör antas för den inbördes rangordningen i den stora 'mellangruppen'. Slutsatsen är snarast att alkoholerna rekommenderas, främst på grund av deras förmåga att lösas ut med nederbörden, medan vi avråder från de klorerade och i viss mån de aromatiska lösningsmedlen