IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Kvicksilver i krematorier - ett arbetsmiljöproblem
No full textProvtagning och analys av kvicksilver i arbetslokaler i krematorier har genomförts för att utreda om risker för krematoriearbetares hälsa föreligger. Mätningar har genomförts vid krematorierna i Kviberg (Göteborg), Råcksta (Stockholm), Norrköping och Eskilstuna. De uppmätta halterna varierar mellan 4,50 och 261 ng/m3. Medelvärdena för de olika krematorierna är: Kviberg 122, Råcksta 11,3 Norrköping 17,7 och Eskilstuna 24,9 ng/m3. Parallella mätningar i utomhusluft har genomförts och halter omkring 2 ng/m3 har uppmätts med undantag för då krematoriets rökgasplym passerat mätplatsen och halter omkring 70 ng/m3 uppmätts. Mätningar har även genomförts vid olika tidpunkter på dagen och olika veckodagar för att undersöka om variationer i ugnarnas temperatur och användning påverkar kvicksilverhalterna i arbetslokalerna. I ett fall avlägsnades även ugnens isolering för att utreda om kvicksilverånga kunde transporteras genom ugnsväggen och ut i lokalerna. Följande slutsatser kan dras av mätresultaten: Kvicksilverhalten i inomhusluften vid de undersökta krematorierna överstiger inte i något fall det gällande hygieniska gränsvärdet (0,03 mg/m3, eller uttryckt i samma enhet som ovan, 30 000 ng/m3 (AFS, 1993:9). De förhöjda lufthalterna som uppmättes härrör förmodligen från kvicksilver som transporteras genom ugnsväggar in till arbetslokalen. En viss påverkan av kvicksilverutsläpp från krematoriernas skorsten, via ventilationsintag, kan dock inte uteslutas. Kvicksilverhalten i arbetslokalerna tycks främst påverkas av ugnarnas temperatur och kremeringsfrekvens.Provtagning och analys av kvicksilver i arbetslokaler i krematorier har genomförts för att utreda om risker för krematoriearbetares hälsa föreligger. Mätningar har genomförts vid krematorierna i Kviberg (Göteborg), Råcksta (Stockholm), Norrköping och Eskilstuna. De uppmätta halterna varierar mellan 4,50 och 261 ng/m3. Medelvärdena för de olika krematorierna är: Kviberg 122, Råcksta 11,3 Norrköping 17,7 och Eskilstuna 24,9 ng/m3. Parallella mätningar i utomhusluft har genomförts och halter omkring 2 ng/m3 har uppmätts med undantag för då krematoriets rökgasplym passerat mätplatsen och halter omkring 70 ng/m3 uppmätts. Mätningar har även genomförts vid olika tidpunkter på dagen och olika veckodagar för att undersöka om variationer i ugnarnas temperatur och användning påverkar kvicksilverhalterna i arbetslokalerna. I ett fall avlägsnades även ugnens isolering för att utreda om kvicksilverånga kunde transporteras genom ugnsväggen och ut i lokalerna. Följande slutsatser kan dras av mätresultaten: Kvicksilverhalten i inomhusluften vid de undersökta krematorierna överstiger inte i något fall det gällande hygieniska gränsvärdet (0,03 mg/m3, eller uttryckt i samma enhet som ovan, 30 000 ng/m3 (AFS, 1993:9). De förhöjda lufthalterna som uppmättes härrör förmodligen från kvicksilver som transporteras genom ugnsväggar in till arbetslokalen. En viss påverkan av kvicksilverutsläpp från krematoriernas skorsten, via ventilationsintag, kan dock inte uteslutas. Kvicksilverhalten i arbetslokalerna tycks främst påverkas av ugnarnas temperatur och kremeringsfrekvens
Metodik för miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbruksmetoder
No full textMKB av skogsbruksmetoder har föreskrivits i Skogsvårdslagen som en metod att beskriva miljökonsekvenserna, i synnerhet vid införandet av nya metoder. MKB inom lagstiftningen finns för att tillgodose myndigheternas och allmänhetens krav på beskrivning av miljökonsekvenserna i förhållande till lagens intentioner. Utöver detta kan MKB vara ett verktyg för att 'välja rätt väg' i arbetet med nya mer miljöanpassade brukningsmetoder, som utvecklas utöver lagens krav. Med detta som utgångspunkt har Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL) utfört en studie som beskriver och diskuterar utformningen av en MKB av skogsbruk. Underlaget för studien är utredningar och studier av MKB som verktyg i samhällsplaneringen, med konkreta exempel hämtade från andra sektorer än skogsbruk. Denna studie av MKB av skogsbruksmetoder bygger även på erfarenheter från två MKB som utförts av IVL under perioden 1993 till 1995; 'Miljökonsekvensbedömning av Skogsstyrelsens förslag till program för skogsmarkskalkning' och 'Miljökonsekvensbeskrivning av STORA SKOGs gödslingsprogram'. Sistnämnda MKB utfördes tillsammans med SkogForsk. IVLs studie, som har utförts inom ramen för IVLs branchgemensamma forskningsprogram, har som mål att visa vad en MKB inom sektorn skogsbruk, i synnerhet nya brukningsmetoder, bör innehålla. Studien är avgränsad till att i första hand diskutera skogsbruksmetoder som syftar till att utnyttja skogen som producent av råvara till skogsindustrin och energisektorn. I denna studie bedöms det som mest angeläget att diskutera hur en MKB bör beskriva, och värdera, miljöeffekter. Ytterligare en avgränsning är att denna studie i första hand belyser metoder för att beskriva miljökonsekvenser av de moment som ingår i skogsskötseln.MKB av skogsbruksmetoder har föreskrivits i Skogsvårdslagen som en metod att beskriva miljökonsekvenserna, i synnerhet vid införandet av nya metoder. MKB inom lagstiftningen finns för att tillgodose myndigheternas och allmänhetens krav på beskrivning av miljökonsekvenserna i förhållande till lagens intentioner. Utöver detta kan MKB vara ett verktyg för att 'välja rätt väg' i arbetet med nya mer miljöanpassade brukningsmetoder, som utvecklas utöver lagens krav. Med detta som utgångspunkt har Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL) utfört en studie som beskriver och diskuterar utformningen av en MKB av skogsbruk. Underlaget för studien är utredningar och studier av MKB som verktyg i samhällsplaneringen, med konkreta exempel hämtade från andra sektorer än skogsbruk. Denna studie av MKB av skogsbruksmetoder bygger även på erfarenheter från två MKB som utförts av IVL under perioden 1993 till 1995; 'Miljökonsekvensbedömning av Skogsstyrelsens förslag till program för skogsmarkskalkning' och 'Miljökonsekvensbeskrivning av STORA SKOGs gödslingsprogram'. Sistnämnda MKB utfördes tillsammans med SkogForsk. IVLs studie, som har utförts inom ramen för IVLs branchgemensamma forskningsprogram, har som mål att visa vad en MKB inom sektorn skogsbruk, i synnerhet nya brukningsmetoder, bör innehålla. Studien är avgränsad till att i första hand diskutera skogsbruksmetoder som syftar till att utnyttja skogen som producent av råvara till skogsindustrin och energisektorn. I denna studie bedöms det som mest angeläget att diskutera hur en MKB bör beskriva, och värdera, miljöeffekter. Ytterligare en avgränsning är att denna studie i första hand belyser metoder för att beskriva miljökonsekvenser av de moment som ingår i skogsskötseln
Miljökonsekvenser vid användning av ammoniak för att reducera utsläppen av kväveoxider
No full textFör att minska utsläppen av kväveoxider utnyttjas katalytisk eller icke-katalytisk reduktion av kväveoxider till kvävgas med ammoniak i avgaser från bl a energiproduktion. Genom att driva denna reduktion mot mer effektiv NOx-minsknng krävs större mängder ammoniak och sannolikt kommer större utsläpp av ammoniak till luft att erhållas. Ökade ammoniakhalter i rökgasen ger nackdelar i form av problem med restprodukten men eventuellt även i form av effekter i miljön. Eftersom kväveoxider och ammoniak har olika egenskaper vad gäller atmosfärkemi, depositionshastigheter mm är det inte självklart att man kan nöja sig med att studera hur det totala kväveutsläppet förändras. Genom att släppa ut ammoniak i stället för kväveoxider, kan ändrade förhållanden erhållas bl a vad gäller risker för försurning, kvävemättnad och oxidantbildning. Sett ur de flesta miljöaspekter - effekter av förhöjda NOx-halter, oxidantbildning, nationella - internationella utsläppsstrategier för kväve, etc - är NOx-rening med ammoniak enbart positiv. Den förhöjda kvävedepositionen av ammonium i närområdet, som blir följden av ammoniakutsläpp, jämfört med kvävedepositionen förorsakad av större mängder utsläppt NOx utan rening, kan i det lokala perspektivet ytterligare försura mark och bidra till skador på miljön, t ex skador på barrträd i skogsbryn. Bidragen är dock små och har sannolikt endast viss betydelse i områden som redan är starkt försurade och kvävebelastade. Lokalisering av anläggningar med ammoniakutsläpp bör ske till områden med låg svavel- och kvävebelastning.För att minska utsläppen av kväveoxider utnyttjas katalytisk eller icke-katalytisk reduktion av kväveoxider till kvävgas med ammoniak i avgaser från bl a energiproduktion. Genom att driva denna reduktion mot mer effektiv NOx-minsknng krävs större mängder ammoniak och sannolikt kommer större utsläpp av ammoniak till luft att erhållas. Ökade ammoniakhalter i rökgasen ger nackdelar i form av problem med restprodukten men eventuellt även i form av effekter i miljön. Eftersom kväveoxider och ammoniak har olika egenskaper vad gäller atmosfärkemi, depositionshastigheter mm är det inte självklart att man kan nöja sig med att studera hur det totala kväveutsläppet förändras. Genom att släppa ut ammoniak i stället för kväveoxider, kan ändrade förhållanden erhållas bl a vad gäller risker för försurning, kvävemättnad och oxidantbildning. Sett ur de flesta miljöaspekter - effekter av förhöjda NOx-halter, oxidantbildning, nationella - internationella utsläppsstrategier för kväve, etc - är NOx-rening med ammoniak enbart positiv. Den förhöjda kvävedepositionen av ammonium i närområdet, som blir följden av ammoniakutsläpp, jämfört med kvävedepositionen förorsakad av större mängder utsläppt NOx utan rening, kan i det lokala perspektivet ytterligare försura mark och bidra till skador på miljön, t ex skador på barrträd i skogsbryn. Bidragen är dock små och har sannolikt endast viss betydelse i områden som redan är starkt försurade och kvävebelastade. Lokalisering av anläggningar med ammoniakutsläpp bör ske till områden med låg svavel- och kvävebelastning
Trafikavgasers effekter på grödor och andra nyttoväxter i närheten av vägar. Slutrapport inom IVLs forskningsprogram rörande effekter på närmiljön av luftföroreningar från väg-trafik
No full textDe undersökningar som IVL utfört vid E6 söder om Göteborg visar: att etenhalterna i vägens närhet är tillräckligt höga för att orsaka biologiska effekter på känsliga organismer såsom indikatorväxten petunia, att ozonhalterna i vägens närhet är betydligt lägre än i de regionala bakgrundshalterna, vilket avspeglas i signifikant mindre bladskador på indikatorväxten subklöver i närheten av motorvägen efter en ozonepisod, samt att tillväxten hos subklövern minskade med ökat avstånd från vägen, att den betydligt mindre ozonkänsliga rödklövern, till skillnad från subklövern hade ökad tillväxt med ökat avstånd från vägen, att det finns en tendens till något bätte avkastning hos stråsäd i närheten av vägen, men att omfattningen och orsaken till tillväxtstimuleringen är svårbedömdDe undersökningar som IVL utfört vid E6 söder om Göteborg visar: att etenhalterna i vägens närhet är tillräckligt höga för att orsaka biologiska effekter på känsliga organismer såsom indikatorväxten petunia, att ozonhalterna i vägens närhet är betydligt lägre än i de regionala bakgrundshalterna, vilket avspeglas i signifikant mindre bladskador på indikatorväxten subklöver i närheten av motorvägen efter en ozonepisod, samt att tillväxten hos subklövern minskade med ökat avstånd från vägen, att den betydligt mindre ozonkänsliga rödklövern, till skillnad från subklövern hade ökad tillväxt med ökat avstånd från vägen, att det finns en tendens till något bätte avkastning hos stråsäd i närheten av vägen, men att omfattningen och orsaken till tillväxtstimuleringen är svårbedöm
Project Catalogue for the Gårdsjön Covered Catchment Experiment
No full textProject Catalogue for the GårdsjönProject Catalogue for the Gårdsjö
Regional miljökonsekvensbeskrivning - en metodstudie för sektorn energiproduktion
No full textRapporten beskriver resultat från en metodstudie för regional miljökonsekvensbeskrivning för sektorn energiproduktion, med avsikt att planera för en 'miljöanpassad' energiproduktion. Metoden baseras på att miljösituationen i regionen jämförs med miljömål samt det energibehov som föreligger. Metodikstudien visar att det föreligger så omfattande kopplingar mellan olika sektorers utsläpp och dess påverkan på miljön och mellan olika sektorers verksamheter, att det inte är möjligt att planera miljösituationen genom att betrakta en sektor i taget.Rapporten beskriver resultat från en metodstudie för regional miljökonsekvensbeskrivning för sektorn energiproduktion, med avsikt att planera för en 'miljöanpassad' energiproduktion. Metoden baseras på att miljösituationen i regionen jämförs med miljömål samt det energibehov som föreligger. Metodikstudien visar att det föreligger så omfattande kopplingar mellan olika sektorers utsläpp och dess påverkan på miljön och mellan olika sektorers verksamheter, att det inte är möjligt att planera miljösituationen genom att betrakta en sektor i taget
Kväveoxider i svenska tätorter - exponeringsförhållanden
No full textEtt försök har gjorts för att uppskatta den andel av Sveriges befolkning som överexponeras med avseende på NO2 och med hänsyn till de gällande riktvärdena. Studien tyder på att ca 3 % av befolkningen är överexponerad för NO2 vad gäller riktvärdet för 98 %-il av timmedelvärde. Huvuddelen av dessa personer bor i Stockholm och Göteborg. I utredningen finns det antaganden och därmed felkällor, vilket avspeglar bristen på uppdaterad och pålitlig mätstatistik.Ett försök har gjorts för att uppskatta den andel av Sveriges befolkning som överexponeras med avseende på NO2 och med hänsyn till de gällande riktvärdena. Studien tyder på att ca 3 % av befolkningen är överexponerad för NO2 vad gäller riktvärdet för 98 %-il av timmedelvärde. Huvuddelen av dessa personer bor i Stockholm och Göteborg. I utredningen finns det antaganden och därmed felkällor, vilket avspeglar bristen på uppdaterad och pålitlig mätstatistik
Avgasutsläpp från personbilar i en verklig trafikmiljö som funktion av års- och fordonsmodell
No full textRapporten redovisar resultat från mätningar av CO- och HC-utsläpp från personbilar i en verklig trafikmiljö, utförda i Göteborg hösten 1991 med en fjärranalysteknik ( s k FEAT-teknik). Utsläppsdata för ca 10 000 personbilar har utifrån videofilmupptagningar kopplats till års- och fordonsmodell. Den kategori som lämnar det största bidraget till det studerade kollektivets totala CO- och HC-utsläpp är de 20 % 'smutsigaste' bilarna av årsmodell 1980-1988. De utgör 10 % av hela fordonskollektivet, men bidrar med över 50 % av CO-utsläppen. Sannolikt orsakas deras höga utsläpp av ett felaktigt luft/bränsleförhållande. Riktade åtgärder skulle kunna ge en markant minskning av kollektivets utsläpp. Andelen högemitterande fordon ökar med ökande fordonsålder. Gamla bilar svarar dock för en liten del av de totala utsläppen, främst på grund av att de är få och körs mindre, men det förekommer inom denna kategori också bilindivider med mycket låga utsläpp. För katalysatorbilar är andelen högemitterare under 1 %. Vissa bilmodeller är här kraftigt överrepresenterade. CO-utsläppen från en katalysatorbil utgör i genomsnitt ca 10 % av utsläppen från en icke-katalysatorbil. Årsmodell 89's högre emissioner jämfört med 90 och 91 ger antydningar om en åldringseffekt.Rapporten redovisar resultat från mätningar av CO- och HC-utsläpp från personbilar i en verklig trafikmiljö, utförda i Göteborg hösten 1991 med en fjärranalysteknik ( s k FEAT-teknik). Utsläppsdata för ca 10 000 personbilar har utifrån videofilmupptagningar kopplats till års- och fordonsmodell. Den kategori som lämnar det största bidraget till det studerade kollektivets totala CO- och HC-utsläpp är de 20 % 'smutsigaste' bilarna av årsmodell 1980-1988. De utgör 10 % av hela fordonskollektivet, men bidrar med över 50 % av CO-utsläppen. Sannolikt orsakas deras höga utsläpp av ett felaktigt luft/bränsleförhållande. Riktade åtgärder skulle kunna ge en markant minskning av kollektivets utsläpp. Andelen högemitterande fordon ökar med ökande fordonsålder. Gamla bilar svarar dock för en liten del av de totala utsläppen, främst på grund av att de är få och körs mindre, men det förekommer inom denna kategori också bilindivider med mycket låga utsläpp. För katalysatorbilar är andelen högemitterare under 1 %. Vissa bilmodeller är här kraftigt överrepresenterade. CO-utsläppen från en katalysatorbil utgör i genomsnitt ca 10 % av utsläppen från en icke-katalysatorbil. Årsmodell 89's högre emissioner jämfört med 90 och 91 ger antydningar om en åldringseffekt
Arbetsmaterial för takpappstillverkare om kemiska risker i arbetsmiljön
No full textIVL har tidigare publicerat en studie av kemiska arbetsmiljöproblem och förslag till arbetsmiljöåtgärder inom fem delar av byggnadsämnesindustrin (betongvaruindustrin, kalkindustrin, byggkemiindustrin, takpappstillverkare och tegelbruk). Detta arbetsmaterial bygger på de tidigare undersökningarna och är ett enkelt redskap för företagen inom dessa branscher för att kontrollera de kemiska riskerna i arbetsmiljön. Arbetsmiljön ger även tips om olika åtgärder som kan lösa eventuella problem. Ett arbetsmaterial har tagits fram för var och en av de fem delbranscherna inom byggnadsämnesindustrin.IVL har tidigare publicerat en studie av kemiska arbetsmiljöproblem och förslag till arbetsmiljöåtgärder inom fem delar av byggnadsämnesindustrin (betongvaruindustrin, kalkindustrin, byggkemiindustrin, takpappstillverkare och tegelbruk). Detta arbetsmaterial bygger på de tidigare undersökningarna och är ett enkelt redskap för företagen inom dessa branscher för att kontrollera de kemiska riskerna i arbetsmiljön. Arbetsmiljön ger även tips om olika åtgärder som kan lösa eventuella problem. Ett arbetsmaterial har tagits fram för var och en av de fem delbranscherna inom byggnadsämnesindustrin
Arbetsmaterial för kalkindustrin om kemiska risker i arbetsmiljön
No full textIVL har tidigare publicerat en studie av kemiska arbetsmiljöproblem och förslag till arbetsmiljöåtgärder inom fem delar av byggnadsämnesindustrin (betongvaruindustrin, kalkindustrin, byggkemiindustrin, takpappstillverkare och tegelbruk). Detta arbetsmaterial bygger på de tidigare undersökningarna och är ett enkelt redskap för företagen inom dessa branscher för att kontrollera de kemiska riskerna i arbetsmiljön. Arbetsmiljön ger även tips om olika åtgärder som kan lösa eventuella problem. Ett arbetsmaterial har tagits fram för var och en av de fem delbranscherna inom byggnadsämnesindustrin.IVL har tidigare publicerat en studie av kemiska arbetsmiljöproblem och förslag till arbetsmiljöåtgärder inom fem delar av byggnadsämnesindustrin (betongvaruindustrin, kalkindustrin, byggkemiindustrin, takpappstillverkare och tegelbruk). Detta arbetsmaterial bygger på de tidigare undersökningarna och är ett enkelt redskap för företagen inom dessa branscher för att kontrollera de kemiska riskerna i arbetsmiljön. Arbetsmiljön ger även tips om olika åtgärder som kan lösa eventuella problem. Ett arbetsmaterial har tagits fram för var och en av de fem delbranscherna inom byggnadsämnesindustrin