IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Atmosfärkemisk modellstudie av termiskt och marint initierad bildning av oxidanter under svenska förhållanden
No full textSaltpartiklars inverkan på oxidantbildning har studerats med en atmosfärkemisk trajektoriemodell. Resultaten tyder på att klorbildning från saltpartiklar vid närvaro av luftföroreningar, ozon och kväveoxider har en aktiverande inverkan på de kemiska gasfasprocesserna i atmosfären. Av stor betydelse kan dessa processer vara i kustnära områden om samtidigt stora mängder kväveoxider och andra ämnen som gynnar ozonbildning emitteras. Nitratradikalens inverkan på atmosfärkemin har studerats genom att beakta dess reaktion med alkaner och enklare alkener. Dessa reaktioner fungerar som en buffert av den kemiska aktiviteten i troposfären men de leder istället till förhöjda halter av organiska nitrater och kvävedioxid. Arbetet utgör en lämplig grund för fortsatta studier där en mer detaljerad kvantifiering av saltpartiklar betydelse i olika miljöer skall utvärderas.Saltpartiklars inverkan på oxidantbildning har studerats med en atmosfärkemisk trajektoriemodell. Resultaten tyder på att klorbildning från saltpartiklar vid närvaro av luftföroreningar, ozon och kväveoxider har en aktiverande inverkan på de kemiska gasfasprocesserna i atmosfären. Av stor betydelse kan dessa processer vara i kustnära områden om samtidigt stora mängder kväveoxider och andra ämnen som gynnar ozonbildning emitteras. Nitratradikalens inverkan på atmosfärkemin har studerats genom att beakta dess reaktion med alkaner och enklare alkener. Dessa reaktioner fungerar som en buffert av den kemiska aktiviteten i troposfären men de leder istället till förhöjda halter av organiska nitrater och kvävedioxid. Arbetet utgör en lämplig grund för fortsatta studier där en mer detaljerad kvantifiering av saltpartiklar betydelse i olika miljöer skall utvärderas
Atmosfärkemiska och meteorologiska processers betydelse för mesoskalig ozonbildning
No full textOzon, bildat i de marknära luftlagren, i troposfären, förekommer idag i så höga halter att växtligheten skadas i många områden. Ökningen i ozonhalt kan förklaras av ökande kväveoxider och organiska ämnen, vilka i närvaro av solljus bildar ozon. Här har olika faktorer bakom ozonbildningen studerats med en atmosfärkemisk trajektoriemodell. De atmosfärkemiska och meteorologiska faktorernas påverkan på den lokala till mesoskaliga ozonbildningen upp till ca två dygns transporttid har omfattat: * solljuset, * temperaturen, * omblandningen, * bakgrundsluftens kemiska innehåll (som kommer från utlandet), * kväveoxider, * organiska ämnen som grupp respektive som enskilda ämnen. Medan faktorer som solljus, omblandningen och bakgrundsluftens kemiska sammansättning har stor betydelse för ozonbildningen, spelar temperaturen en mycket liten roll. Kväveoxider är som grupp mer betydelsefulla än organiska ämnen för ozonbildningen i de svenska exempel som studerats här. Vad gäller enskilda organiska ämnen, så har dessa värderats mot varandra genom att använda ozonbildningspotentialer uttryckta som kg bildat ozon per kg utsläppt organiskt ämne. Vi diskuterar också betydlesen av icke-fotolytisk och marint initierad nedbrytning av kolväten, som en ytterligare faktor till ozonbildningen. Denna faktor är än så länge mycket osäker, och ger i de beräknade fallen små bidrag till ozonbildningen.Slutligen ges i ett antal fallstudier realistiska exempel på vad de olika kemiska och fysiska förutsättningarna under olika årstider har för inverkan på ozonbildningen på mesoskala i Sverige.Ozon, bildat i de marknära luftlagren, i troposfären, förekommer idag i så höga halter att växtligheten skadas i många områden. Ökningen i ozonhalt kan förklaras av ökande kväveoxider och organiska ämnen, vilka i närvaro av solljus bildar ozon. Här har olika faktorer bakom ozonbildningen studerats med en atmosfärkemisk trajektoriemodell. De atmosfärkemiska och meteorologiska faktorernas påverkan på den lokala till mesoskaliga ozonbildningen upp till ca två dygns transporttid har omfattat: * solljuset, * temperaturen, * omblandningen, * bakgrundsluftens kemiska innehåll (som kommer från utlandet), * kväveoxider, * organiska ämnen som grupp respektive som enskilda ämnen. Medan faktorer som solljus, omblandningen och bakgrundsluftens kemiska sammansättning har stor betydelse för ozonbildningen, spelar temperaturen en mycket liten roll. Kväveoxider är som grupp mer betydelsefulla än organiska ämnen för ozonbildningen i de svenska exempel som studerats här. Vad gäller enskilda organiska ämnen, så har dessa värderats mot varandra genom att använda ozonbildningspotentialer uttryckta som kg bildat ozon per kg utsläppt organiskt ämne. Vi diskuterar också betydlesen av icke-fotolytisk och marint initierad nedbrytning av kolväten, som en ytterligare faktor till ozonbildningen. Denna faktor är än så länge mycket osäker, och ger i de beräknade fallen små bidrag till ozonbildningen.Slutligen ges i ett antal fallstudier realistiska exempel på vad de olika kemiska och fysiska förutsättningarna under olika årstider har för inverkan på ozonbildningen på mesoskala i Sverige
The EPS enviro-accounting method. An application of environmental accounting principles for evaluation and valuation of environmental impact in product design
No full textA method of valuing various typese of environmental impacts from emissions and use of resources are described and discussed. The Basic principle used is to describe impacts on the environmnent in terms of impacts on one or several safeguard subjects (human health, biodiversity, production, resources and aesthetic values) and value changes in them according to the willingness to pay to restore them to their normal statusA method of valuing various typese of environmental impacts from emissions and use of resources are described and discussed. The Basic principle used is to describe impacts on the environmnent in terms of impacts on one or several safeguard subjects (human health, biodiversity, production, resources and aesthetic values) and value changes in them according to the willingness to pay to restore them to their normal statu
Klöver som bioindikator för marknära ozon i Sverige - ett nationellt samarbetsprojekt
No full textUnder våren 1992 initierade IVL tillsammans med SLU, Röbäcksdalen, Umeå, ett samarbete som resulterade i att luftvårdsförbund och länsstyrelser har medverkat i en nationell klöverstudie, 'Klöver - Sverige'. Subklövern, Trifolium subterraneum, användes som bio-indikator för förekomst av marknära ozon. Under juli månad odlades subklöver i 15 län på 18 lokaler från Alnarp i Skåne till Öjebyn i Norrbotten. Plantan går att odla i hela Sverige och den ger tydliga symptom på ozonskador. Skadebilden på 6 lokaler har kunnat jämföras med uppmätta ozonhalter på 6 närliggande stationer för mätning av ozonhalter. Under försöksperioden korrelerade skadebilden väl med uppmätta ozonhalter. Subklöver har goda möjligheter att kunna fungera som bio-indikator på ozonförekomst över stora regioner.Under våren 1992 initierade IVL tillsammans med SLU, Röbäcksdalen, Umeå, ett samarbete som resulterade i att luftvårdsförbund och länsstyrelser har medverkat i en nationell klöverstudie, 'Klöver - Sverige'. Subklövern, Trifolium subterraneum, användes som bio-indikator för förekomst av marknära ozon. Under juli månad odlades subklöver i 15 län på 18 lokaler från Alnarp i Skåne till Öjebyn i Norrbotten. Plantan går att odla i hela Sverige och den ger tydliga symptom på ozonskador. Skadebilden på 6 lokaler har kunnat jämföras med uppmätta ozonhalter på 6 närliggande stationer för mätning av ozonhalter. Under försöksperioden korrelerade skadebilden väl med uppmätta ozonhalter. Subklöver har goda möjligheter att kunna fungera som bio-indikator på ozonförekomst över stora regioner
Brandmännens arbetsmiljö. Kemiska hälsorisker och förslag till åtgärder.
No full textKartläggningen av brandmännens arbetsmiljö har gjorts med tre metoder: 1. Intervjuer av enskilda brandmän. 2. Litteraturstudie främst om brandgasernas kemi och toxikologi. 3. Mätningar av och litteraturstudier om kolmonoxid. Intervjuerna omfattade alla typer av arbetsmiljöproblem med de olika arbetsuppgifter en brandman har och skyddsutrustningen som används. Litteraturstudien visade att miljön på en brandplats kan variera avsevärt med avseende på förekomst och halter av olika ämnen. De olika ämnena har olika giftverkan, en del är kvävande (t.ex. kolmonoxid, cyanväte) andra är irriterande (t.ex. akrolein, saltsyra). I brandrök förekommer ämnen som är cancerframkallande (bensen och polyaromatiska kolväten, PAH). Medicinska undersökningar visar på försämrad lungfunktion, liten ökning i dödlighet i vissa cancersjukdomar samt påverkan på fortplantningsförmågan bland manlig brandpersonal. Mätningarna omfattade bestämning av kolmonoxid i blodet hos brandmän, före och efter arbete på brandplatser samt personburna kontinuerliga mätningar under brandplatsarbete. Mätningarna visade att exponeringen för kolmonoxid kan variera avsevärt mellan olika bränder och mellan olika arbetsuppgifter. Vid mark- och skogsbränder var exponering för kolmonoxid låg. Högst exponering uppmättes vid arbete inomhus. I rapporten föreslås en rad åtgärder. Behov av fortsatt forskning och utveckling: Filtermask i kombination med en kolmonoxidvarnare kan vara ett komplement till tryckluftsapparaten vid arbete med lite rök t ex vid mark- och skogsbränder och vid eftersläckning. Filter och varnare bör testas om de uppfyller de säkerhetskrav man måste ställa om de skall kunna användas av brandmän. Utveckling av verktyg, hjälpmedel och arbetsmetoder behövs för t ex håltagning i väggar och tak.Kartläggningen av brandmännens arbetsmiljö har gjorts med tre metoder: 1. Intervjuer av enskilda brandmän. 2. Litteraturstudie främst om brandgasernas kemi och toxikologi. 3. Mätningar av och litteraturstudier om kolmonoxid. Intervjuerna omfattade alla typer av arbetsmiljöproblem med de olika arbetsuppgifter en brandman har och skyddsutrustningen som används. Litteraturstudien visade att miljön på en brandplats kan variera avsevärt med avseende på förekomst och halter av olika ämnen. De olika ämnena har olika giftverkan, en del är kvävande (t.ex. kolmonoxid, cyanväte) andra är irriterande (t.ex. akrolein, saltsyra). I brandrök förekommer ämnen som är cancerframkallande (bensen och polyaromatiska kolväten, PAH). Medicinska undersökningar visar på försämrad lungfunktion, liten ökning i dödlighet i vissa cancersjukdomar samt påverkan på fortplantningsförmågan bland manlig brandpersonal. Mätningarna omfattade bestämning av kolmonoxid i blodet hos brandmän, före och efter arbete på brandplatser samt personburna kontinuerliga mätningar under brandplatsarbete. Mätningarna visade att exponeringen för kolmonoxid kan variera avsevärt mellan olika bränder och mellan olika arbetsuppgifter. Vid mark- och skogsbränder var exponering för kolmonoxid låg. Högst exponering uppmättes vid arbete inomhus. I rapporten föreslås en rad åtgärder. Behov av fortsatt forskning och utveckling: Filtermask i kombination med en kolmonoxidvarnare kan vara ett komplement till tryckluftsapparaten vid arbete med lite rök t ex vid mark- och skogsbränder och vid eftersläckning. Filter och varnare bör testas om de uppfyller de säkerhetskrav man måste ställa om de skall kunna användas av brandmän. Utveckling av verktyg, hjälpmedel och arbetsmetoder behövs för t ex håltagning i väggar och tak
Jämförelse mellan olika kemiska modeller för tillämpning vid regional simulering av luftföroreningar
No full textFyra dokumenterade modeller för teoretisk beräkning av oxidantbildning, med olika former av förenklad kemisk beskrivning, har jämförts mot en modell där de kemiska reaktionerna beskrivs i detalj. Modellberäkningarna har utförts vid två väderförhållanden som motsvarar växtsäsong (maj-september), och vid en utsläppssituation som representerar södra Sverige. Dessa förhållanden har hållits identiska, medan den kemiska beskrivningen varierats för att jämföra de olika modellerna. haltförloppet av ozon (O3), flyktiga organiska ämnen (VOC), peroxyacetylnitrat (PAN), väteperoxid (H2O2), kväveoxider (NO+NO2), salpetersyra (HNO3), hydroxylradikalen (OH) och formaldehyd (HCHO), har jämförts under två dygns simulering. En jämförelse av modellresultat vid halveringar i svenska utsläpp av kväveoxider och organiska ämnen har också utförts. Kväveoxider, salpetersyra och ozonhalter simuleras relativt samstämmigt i de olika modellerna, medan större diskrepanser förekommer för halter av till exempel PAN och väteperoxid. För de flesta fall kan skillnaderna direkt relateras till olikheter i beskrivning av nedbrytning av flyktiga organiska ämnen. Halverade svenska utsläpp av kväveoxider medför i de olika modellerna ozonhaltminskningar om maximalt 6-10 %, medan PAN-halterna i detta fall minskar med maximalt 11-27 %. Halverade svenska utsläpp av organiska ämnen ger ozonhaltminskningar om maximalt 2-6 % och PAN-haltminskningar på 15-19 %. De största minskningarna i både ozon och PAN erhålls vid kombinerad halvering i utsläpp av kväveoxider och organiska ämnen. I det fallet minskade ozonhalterna med maximalt 8-13 % och PAN-halterna med 27-36 %.Fyra dokumenterade modeller för teoretisk beräkning av oxidantbildning, med olika former av förenklad kemisk beskrivning, har jämförts mot en modell där de kemiska reaktionerna beskrivs i detalj. Modellberäkningarna har utförts vid två väderförhållanden som motsvarar växtsäsong (maj-september), och vid en utsläppssituation som representerar södra Sverige. Dessa förhållanden har hållits identiska, medan den kemiska beskrivningen varierats för att jämföra de olika modellerna. haltförloppet av ozon (O3), flyktiga organiska ämnen (VOC), peroxyacetylnitrat (PAN), väteperoxid (H2O2), kväveoxider (NO+NO2), salpetersyra (HNO3), hydroxylradikalen (OH) och formaldehyd (HCHO), har jämförts under två dygns simulering. En jämförelse av modellresultat vid halveringar i svenska utsläpp av kväveoxider och organiska ämnen har också utförts. Kväveoxider, salpetersyra och ozonhalter simuleras relativt samstämmigt i de olika modellerna, medan större diskrepanser förekommer för halter av till exempel PAN och väteperoxid. För de flesta fall kan skillnaderna direkt relateras till olikheter i beskrivning av nedbrytning av flyktiga organiska ämnen. Halverade svenska utsläpp av kväveoxider medför i de olika modellerna ozonhaltminskningar om maximalt 6-10 %, medan PAN-halterna i detta fall minskar med maximalt 11-27 %. Halverade svenska utsläpp av organiska ämnen ger ozonhaltminskningar om maximalt 2-6 % och PAN-haltminskningar på 15-19 %. De största minskningarna i både ozon och PAN erhålls vid kombinerad halvering i utsläpp av kväveoxider och organiska ämnen. I det fallet minskade ozonhalterna med maximalt 8-13 % och PAN-halterna med 27-36 %
Arbetsmaterial för betongvaruindustrin om kemiska risker i arbetsmiljön
No full textIIVL har tidigare publicerat en studie av kemiska arbetsmiljöproblem och förslag till arbetsmiljöåtgärder inom fem delar av byggnadsämnesindustrin (betongvaruindustrin, kalkindustrin, byggkemiindustrin, takpappstillverkare och tegelbruk). Detta arbetsmaterial bygger på de tidigare undersökningarna och är ett enkelt redskap för företagen inom dessa branscher för att kontrollera de kemiska riskerna i arbetsmiljön. Arbetsmiljön ger även tips om olika åtgärder som kan lösa eventuella problem. Ett arbetsmaterial har tagits fram för var och en av de fem delbranscherna inom byggnadsämnesindustrin.IIVL har tidigare publicerat en studie av kemiska arbetsmiljöproblem och förslag till arbetsmiljöåtgärder inom fem delar av byggnadsämnesindustrin (betongvaruindustrin, kalkindustrin, byggkemiindustrin, takpappstillverkare och tegelbruk). Detta arbetsmaterial bygger på de tidigare undersökningarna och är ett enkelt redskap för företagen inom dessa branscher för att kontrollera de kemiska riskerna i arbetsmiljön. Arbetsmiljön ger även tips om olika åtgärder som kan lösa eventuella problem. Ett arbetsmaterial har tagits fram för var och en av de fem delbranscherna inom byggnadsämnesindustrin
Halter av svaveldioxid, sot och kvävedioxid i svenska tätorter vintern 1991-1992
No full textÅrets mätning, den 6:e i ordningen, innefattade mätningar av svaveldioxid, sot och kvävedioxid i 44 tätorter. 37 av de deltagande kommunerna genomförde dessutom månadsvisa bestämningar av svaveldioxid och kvävedioxid vid vardera två platser på landsbygden i anslutning till respektive tätort. Det totala bortfallet av data från mätningarna i tätorterna var ca 4,4 % och för kommunerna mätningar på landsbygd ca 6 %. Det gångna vinterhalvåret kan ur vädersynpunkt karakteriseras som milt, med stora temperaturöverskott i praktiskt taget hela landet, nederbördsrikt och periodvis ganska blåsigt. Mycket stora temperaturöverskott registrerades i norra Norrland, 5-8 grader i december, 7-8 grader i februari. Medeltemperaturen i januari var i hela landet mycket över den normala. Forts. svaveldioxid, sot, kvävedioxid, test av diffusionsprovtagare, flyktiga kolväten, besvärsundersökning, källinventering, spridningsberäkningar och test av nytt meteorologiskt föroreningsindex.Årets mätning, den 6:e i ordningen, innefattade mätningar av svaveldioxid, sot och kvävedioxid i 44 tätorter. 37 av de deltagande kommunerna genomförde dessutom månadsvisa bestämningar av svaveldioxid och kvävedioxid vid vardera två platser på landsbygden i anslutning till respektive tätort. Det totala bortfallet av data från mätningarna i tätorterna var ca 4,4 % och för kommunerna mätningar på landsbygd ca 6 %. Det gångna vinterhalvåret kan ur vädersynpunkt karakteriseras som milt, med stora temperaturöverskott i praktiskt taget hela landet, nederbördsrikt och periodvis ganska blåsigt. Mycket stora temperaturöverskott registrerades i norra Norrland, 5-8 grader i december, 7-8 grader i februari. Medeltemperaturen i januari var i hela landet mycket över den normala. Forts. svaveldioxid, sot, kvävedioxid, test av diffusionsprovtagare, flyktiga kolväten, besvärsundersökning, källinventering, spridningsberäkningar och test av nytt meteorologiskt föroreningsindex
Mapping Deposition of Sulfhur, Nitrogen and Base cations in the Nordic Countries
No full textThe deposition over the Nordic countries was mapped as a part of the work within ECE on mapping critical load and exceedances of critical load over Europe, and was partly funded by the Nordic Council of Ministers. The main purpose of this joint Nordic effort was to map total deposition using avilable data from measurements of precipitation, ambient air quality and throughfall. Data from national networks were combined in order to avoid discontinuities along the national bordersThe deposition over the Nordic countries was mapped as a part of the work within ECE on mapping critical load and exceedances of critical load over Europe, and was partly funded by the Nordic Council of Ministers. The main purpose of this joint Nordic effort was to map total deposition using avilable data from measurements of precipitation, ambient air quality and throughfall. Data from national networks were combined in order to avoid discontinuities along the national border
Vägars inverkan på omgivande natur. Återinventering av observationsområden.
No full textDet är endast inom ett mndre antal observationsområden som varaktiga vegetationsförändringar kunnat iakttagas som en följd av vägdragningar. Då de första undersökningarna inleddes under 1970-talets början inrättades observationsområden som i typiska fall hade mätpunkter på avstånden 0, 10, 20 och 50 m från skogsbrynet/vägrenen. Vi vet numera att luftföroreningar, särskilt försurande substanser och kväve, främst fångas upp i frontvegetationen och där sannolikt kan påverka vegetationen mycket kraftigt. Vid de studerade vägavsnitten kunde emellertid ingen påverkan av de rådande trafikens föroreningsutsläpp konstateras på vegetationen. En sådan påverkan är dock ej utesluten, men skulle kräva ett mer intensivt studium av brynvegetationen som ofta avviker så starkt att den inte direkt kan jämföras med provytor längre in i skogen.Det är endast inom ett mndre antal observationsområden som varaktiga vegetationsförändringar kunnat iakttagas som en följd av vägdragningar. Då de första undersökningarna inleddes under 1970-talets början inrättades observationsområden som i typiska fall hade mätpunkter på avstånden 0, 10, 20 och 50 m från skogsbrynet/vägrenen. Vi vet numera att luftföroreningar, särskilt försurande substanser och kväve, främst fångas upp i frontvegetationen och där sannolikt kan påverka vegetationen mycket kraftigt. Vid de studerade vägavsnitten kunde emellertid ingen påverkan av de rådande trafikens föroreningsutsläpp konstateras på vegetationen. En sådan påverkan är dock ej utesluten, men skulle kräva ett mer intensivt studium av brynvegetationen som ofta avviker så starkt att den inte direkt kan jämföras med provytor längre in i skogen