IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Miljökonsekvensbeskrivning av STORA SKOG:s gödslingsprogram. Del 1: faktaunderlag
No full textEn miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har utförts av STORA SKOG:s gödslingsprogram, med syftet att beskriva kunskapsläget avseende kväveomsättning och skogsgödsling, beskrivning och värdering av effekterna av gödslingsprogrammet samt en bedömning av möjliga åtgärder för att minska de oönskade effekterna. Denna MKB utgör den första delen av två, där del 1 redovisar ett grundläggande faktaunderlag med avseende på miljötillståndet i landet, skogsgödslingens metoder, STORAs markinnehav och gödslingsprogram samt kända effekter av skogsgödsling med kväve. Del 2 omfattar en bedömning av STORA SKOGs gödslingsprogram. Miljökonsekvensbeskrivningen är utförd som ett projekt inom IVLs branchspecifika forskningsprogram med STORA SKOGs och Naturvårdsverket som intressenter. Projektet har genoförts som ett samarbete mellan Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL) och Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut (SkogForsk).En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har utförts av STORA SKOG:s gödslingsprogram, med syftet att beskriva kunskapsläget avseende kväveomsättning och skogsgödsling, beskrivning och värdering av effekterna av gödslingsprogrammet samt en bedömning av möjliga åtgärder för att minska de oönskade effekterna. Denna MKB utgör den första delen av två, där del 1 redovisar ett grundläggande faktaunderlag med avseende på miljötillståndet i landet, skogsgödslingens metoder, STORAs markinnehav och gödslingsprogram samt kända effekter av skogsgödsling med kväve. Del 2 omfattar en bedömning av STORA SKOGs gödslingsprogram. Miljökonsekvensbeskrivningen är utförd som ett projekt inom IVLs branchspecifika forskningsprogram med STORA SKOGs och Naturvårdsverket som intressenter. Projektet har genoförts som ett samarbete mellan Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL) och Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut (SkogForsk)
Optical Remote Sensing Methods for Measurement of Trace Gases in Ambient Air: Review of Progress in the Nordic Countries
No full textDuring recent years considerale advances in the development of optical remote sensing tecniques for measurements of trace gases in ambient air have occured. The methods have been successfully used not only in concentration level determinations but also in emission and deposition flux measurements. The present report represents a summary of the research work being conducted within the Nordic countries in this field. An overview of published articles, technical performance and practical experiences has been compiled based on contact with the corresponding research groupDuring recent years considerale advances in the development of optical remote sensing tecniques for measurements of trace gases in ambient air have occured. The methods have been successfully used not only in concentration level determinations but also in emission and deposition flux measurements. The present report represents a summary of the research work being conducted within the Nordic countries in this field. An overview of published articles, technical performance and practical experiences has been compiled based on contact with the corresponding research grou
Luft- och nederbördskemiska stationsnätet inom PMK. Övervakning av svavel- och kväveföreningar, baskatjoner, tungmetaller och kvicksilver
No full textI rapporten redovisas resultat från mätningar av nederbördens sammansättning och av halter i luft inom Luft- och nederbördskemiska nätet under 1994. Mätprogrammet har omfattat provtagning och analys av nederbörd vid 34 stationer, varav 6 stationer också haft luftprovtagning. Vid 4 stationer vardera har nederbördsprover för analys av tungmetaller respektive kvicksilver samlats in månadsvis. Nederbörden har analyserats med avseende främst på svavel- och kväveföreningar samt baskatjoner. Analyser av 11 olika tungmetaller, respektive av metylkvicksilver och totalkvicksilver har skett i de för detta ändamål insamlade nederbördsproverna. Luftprovtagningen har omfattat månadsvis provtagning av svaveldioxid samt partikulärt sulfat, ammonium och partikelbundna baskatjoner. Vid samtliga sex stationer med luftprovtagning har nu provtagning av svaveldioxid med diffusionsprovtagare ersatt den tidigare våtkemiska metoden. Resultaten från nederbördsprovtagningen visar att årsmedelkoncentrationen 1994 av såväl SO4-Sex som NO3-N, NH4-N och H+ var något lägre i södra och mellersta Sverige än under de tre senaste åren, medan halterna i de norra delarna av landet var på samma nivå som tidigare.I rapporten redovisas resultat från mätningar av nederbördens sammansättning och av halter i luft inom Luft- och nederbördskemiska nätet under 1994. Mätprogrammet har omfattat provtagning och analys av nederbörd vid 34 stationer, varav 6 stationer också haft luftprovtagning. Vid 4 stationer vardera har nederbördsprover för analys av tungmetaller respektive kvicksilver samlats in månadsvis. Nederbörden har analyserats med avseende främst på svavel- och kväveföreningar samt baskatjoner. Analyser av 11 olika tungmetaller, respektive av metylkvicksilver och totalkvicksilver har skett i de för detta ändamål insamlade nederbördsproverna. Luftprovtagningen har omfattat månadsvis provtagning av svaveldioxid samt partikulärt sulfat, ammonium och partikelbundna baskatjoner. Vid samtliga sex stationer med luftprovtagning har nu provtagning av svaveldioxid med diffusionsprovtagare ersatt den tidigare våtkemiska metoden. Resultaten från nederbördsprovtagningen visar att årsmedelkoncentrationen 1994 av såväl SO4-Sex som NO3-N, NH4-N och H+ var något lägre i södra och mellersta Sverige än under de tre senaste åren, medan halterna i de norra delarna av landet var på samma nivå som tidigare
Miljökonsekvensbeskrivning av STORA SKOGS:s gödslingsprogram. Del 2: bedömning
No full textKonceptet för kritiska belastningsgränser för kväve är framtaget för att i stora drag visa på de långsiktiga (flera skogsgenerationer) konsekvenserna av en diffus tillförsel av kväve genom nedfall av luftföroreningar. Underlaget skall i första hand användas i samband med internationella förhandlingar om utsläppsbegränsningar i Europa. Kritiska belastningsgränser för kväve i form av grova uppskattningar med syfte att långsiktigt skydda 95 % av skogsmarken är inte möjligt att använda för att bedöma effekterna av skogsgödsling. Speciella kritiska belastningsgränser finns inte framtagna för att bedöma kortsiktiga effekter (en skogsgeneration mer eller mindre) på de marker som är aktuella för gödsling. Däremot kan delar av den metodik som används för att fastställa olika typer av kritiska belastningsgränser för kväve utnyttjas vid en bedömning av skogsgödslingens effekter, under förutsättning att hänsyn tas till skogsbeståndens karaktär samt när och hur kvävegödslingen sker.Konceptet för kritiska belastningsgränser för kväve är framtaget för att i stora drag visa på de långsiktiga (flera skogsgenerationer) konsekvenserna av en diffus tillförsel av kväve genom nedfall av luftföroreningar. Underlaget skall i första hand användas i samband med internationella förhandlingar om utsläppsbegränsningar i Europa. Kritiska belastningsgränser för kväve i form av grova uppskattningar med syfte att långsiktigt skydda 95 % av skogsmarken är inte möjligt att använda för att bedöma effekterna av skogsgödsling. Speciella kritiska belastningsgränser finns inte framtagna för att bedöma kortsiktiga effekter (en skogsgeneration mer eller mindre) på de marker som är aktuella för gödsling. Däremot kan delar av den metodik som används för att fastställa olika typer av kritiska belastningsgränser för kväve utnyttjas vid en bedömning av skogsgödslingens effekter, under förutsättning att hänsyn tas till skogsbeståndens karaktär samt när och hur kvävegödslingen sker
Effekter av trafik på fågelfaunan intill väg E6 i Bohuslän
No full textUndersökningen utfördes längs motorvägen E6, mellan Stenungsund och Ljungskile. Den pågick 1988 - 1994, vilket innebar fyra år före och tre år efter vägens färdigställande och öppnande för allmän trafik. Målsättningen var att med användning av svartvit flugsnappare och talgoxe som biologiska indikatorarter karaktärisera effekter av vägtrafik på fågelfaunan i vägars närhet. Häckningsförlopp, häckningsresultat och ungarnas utveckling och blybelastning hos holkhäckande populationer av fåglarna studerades. Fågelholkarna var placerade längs linjer på olika avstånd från vägsträckningen. Häckningsresultaten och fågelungarnas utveckling begränsades sannolikt av att 'bakgrundsmiljön' i undersökningsområdet inte var optimal. Bl a var försurningen i delar av området påtaglig och kan ha påverkat ungarnas blodvärden negativt. Samband mellan vägtrafik och de variationer som konstaterades beträffande fåglarnas val av boplats, andel avbrutna häckningar, kullstorlekar, kläckningsfrekvenser, och boungars överlevnad, viktutveckling, Hb och blybelastning, kunde emellertid inte påvisas. Trafiken på E6, vid aktuell intensitet, bedöms därför inte påverka svartvit flugsnapparens eller talgoxens häckningsbetingelser i vägens närhet.Undersökningen utfördes längs motorvägen E6, mellan Stenungsund och Ljungskile. Den pågick 1988 - 1994, vilket innebar fyra år före och tre år efter vägens färdigställande och öppnande för allmän trafik. Målsättningen var att med användning av svartvit flugsnappare och talgoxe som biologiska indikatorarter karaktärisera effekter av vägtrafik på fågelfaunan i vägars närhet. Häckningsförlopp, häckningsresultat och ungarnas utveckling och blybelastning hos holkhäckande populationer av fåglarna studerades. Fågelholkarna var placerade längs linjer på olika avstånd från vägsträckningen. Häckningsresultaten och fågelungarnas utveckling begränsades sannolikt av att 'bakgrundsmiljön' i undersökningsområdet inte var optimal. Bl a var försurningen i delar av området påtaglig och kan ha påverkat ungarnas blodvärden negativt. Samband mellan vägtrafik och de variationer som konstaterades beträffande fåglarnas val av boplats, andel avbrutna häckningar, kullstorlekar, kläckningsfrekvenser, och boungars överlevnad, viktutveckling, Hb och blybelastning, kunde emellertid inte påvisas. Trafiken på E6, vid aktuell intensitet, bedöms därför inte påverka svartvit flugsnapparens eller talgoxens häckningsbetingelser i vägens närhet
'Skoterns julafton'. Luftkvalitetsmätningar i anslutning till skoterleder.
No full textIVL har på uppdrag av och i samarbete med Miljö- och Hälsoskyddskontoret (MHK) i Krokom genomfört en serie mätningar av kolväten och NOx i anslutning till ett årligt evenemang kallat 'Skoterns julafton'. Samtidigt har IVL deltagit i ett antal mindre projekt där förekomst och halt av luftföroreningar i olika miljöer studerats. Resultaten från dessa har, med benäget tillstånd från uppdragsgivarna, kunnat redovisas i föreliggande rapport för jämförelse. Syftet med föreliggande rapport är att ge en indikation på skotertrafikens betydelse för belastningen av kolväten och kväveoxider i vissa skoterleders närområden. Avsikten är också att belysa betydelsen av emissionerna nationellt i förhållande till övriga källor. De halter av kväveoxider som uppmätts i anslutning till skoterleder är genomgående låga. VOC-resultaten däremot antyder att även en relativt begränsad skotertrafik tycks kunna påverka närområdet till lederna i en omfattning jämförbar med icke direkt trafikbelastade områden i centrala delar av medelstora svenska tärorter. Vid tillfällen med ökad skotertrafik kan bensen-nivåerna i vissa fall motsvara de som uppmätts i anslutning till starkt trafikerade gaturum inne i tätorter. Extremsituationen 'Skoterns julafton' då ett mycket stort antal skotrar samlades kring Åkersjön vid ett tillfälle med ogynnsamma spridningsförhållanden, medförde halter i närområdet som vida överskrider vad som normalt återfinns i hårt trafikbelastade gaturum.IVL har på uppdrag av och i samarbete med Miljö- och Hälsoskyddskontoret (MHK) i Krokom genomfört en serie mätningar av kolväten och NOx i anslutning till ett årligt evenemang kallat 'Skoterns julafton'. Samtidigt har IVL deltagit i ett antal mindre projekt där förekomst och halt av luftföroreningar i olika miljöer studerats. Resultaten från dessa har, med benäget tillstånd från uppdragsgivarna, kunnat redovisas i föreliggande rapport för jämförelse. Syftet med föreliggande rapport är att ge en indikation på skotertrafikens betydelse för belastningen av kolväten och kväveoxider i vissa skoterleders närområden. Avsikten är också att belysa betydelsen av emissionerna nationellt i förhållande till övriga källor. De halter av kväveoxider som uppmätts i anslutning till skoterleder är genomgående låga. VOC-resultaten däremot antyder att även en relativt begränsad skotertrafik tycks kunna påverka närområdet till lederna i en omfattning jämförbar med icke direkt trafikbelastade områden i centrala delar av medelstora svenska tärorter. Vid tillfällen med ökad skotertrafik kan bensen-nivåerna i vissa fall motsvara de som uppmätts i anslutning till starkt trafikerade gaturum inne i tätorter. Extremsituationen 'Skoterns julafton' då ett mycket stort antal skotrar samlades kring Åkersjön vid ett tillfälle med ogynnsamma spridningsförhållanden, medförde halter i närområdet som vida överskrider vad som normalt återfinns i hårt trafikbelastade gaturum
Regionala emissioners inverkan på de marknära ozonhalterna i södra Sverige
No full textFörhöjda halter av marknära ozon i Sverige är ett resultat både av intransporterade luftföroreningar och av inhemska utsläpp. I denna modelleringsstudie har påverkan på ozonhalterna i Sverige orsakade av Göteborgs och Bohusläns utsläpp simulerats. Industriemissioner har inventerats specifikt för Göteborg, Stenungsund respektive resten av länet. Vid simuleringarna har IVLs fotokemiska trajektoriemodell använts. Simuleringarna har utförts för två väderfall: normalväder under sommaren samt en högtryckssituation med stark solinstrålning och för varierande vindriktningar. Det tillskott till ozonhalterna som dagens utsläpp i Göteborgs- och Bohuslän orsakar har beräknats ur simuleringarna. Resultatet varierar mellan de olika väder och vindriktningar som har simulerats, men för samtliga fall ger Bohusläns utsläpp en maximal ökning av ozonhalten på 10 ppb, och Göteborgs utsläpp ger maximalt 5 ppb högre ozonhalter, då halten utan bidraget från de regionala emissionerna är omkring 50-60 ppb. Genomsnittligt beräknas ökningen uppgå till hälften av den maximala ökningen. För att utröna hur stor del av denna påverkan som beror på utsläpp av kväveoxider respektive organiska ämnen har ytterligare en serie simuleringar utförts. Resultatet tyder på att det främst är kväveoxider som är begränsande för ozonbildningen i södra Sverige, men att även de flyktiga organiska ämnena har en viss påverkan.Förhöjda halter av marknära ozon i Sverige är ett resultat både av intransporterade luftföroreningar och av inhemska utsläpp. I denna modelleringsstudie har påverkan på ozonhalterna i Sverige orsakade av Göteborgs och Bohusläns utsläpp simulerats. Industriemissioner har inventerats specifikt för Göteborg, Stenungsund respektive resten av länet. Vid simuleringarna har IVLs fotokemiska trajektoriemodell använts. Simuleringarna har utförts för två väderfall: normalväder under sommaren samt en högtryckssituation med stark solinstrålning och för varierande vindriktningar. Det tillskott till ozonhalterna som dagens utsläpp i Göteborgs- och Bohuslän orsakar har beräknats ur simuleringarna. Resultatet varierar mellan de olika väder och vindriktningar som har simulerats, men för samtliga fall ger Bohusläns utsläpp en maximal ökning av ozonhalten på 10 ppb, och Göteborgs utsläpp ger maximalt 5 ppb högre ozonhalter, då halten utan bidraget från de regionala emissionerna är omkring 50-60 ppb. Genomsnittligt beräknas ökningen uppgå till hälften av den maximala ökningen. För att utröna hur stor del av denna påverkan som beror på utsläpp av kväveoxider respektive organiska ämnen har ytterligare en serie simuleringar utförts. Resultatet tyder på att det främst är kväveoxider som är begränsande för ozonbildningen i södra Sverige, men att även de flyktiga organiska ämnena har en viss påverkan
SPINE. A Relation Database Structure for Life Cycle Assessments
No full textA database structure given the name SPINE (Sustainable Product Infomation Network for the Environment) has been developed to allow communication between different software tools, in particular the 'EPS system' and Chalmers Industritekniks 'LCA Inventory Tool'A database structure given the name SPINE (Sustainable Product Infomation Network for the Environment) has been developed to allow communication between different software tools, in particular the 'EPS system' and Chalmers Industritekniks 'LCA Inventory Tool
Mineralfiberfragment och 'sjuka hus'-besvär i skolmiljö
No full textLärare på flera skolor i Göteborg har kopplat irritation av slemhinnor, främst i ögonen, till miljön i skolorna. En hypotes har framlagts att besvären skulle kunna bero på mineralfibermaterial. Besvären antas inte bero på hela fibrer i luften utan på sönderdelade fibrer, fragment. En studie har gjorts för att kartlägga eventuella samband mellan halten mineralfiberfragment, mätt som bl a kisel, i luften på skolor och förekomsten av sjuka hus-besvär, speciellt ögonirritation, bland skolpersonalen. Resultatet av studien är att inga signifikanta positiva samband mellan symptom och totaldammhalten och halterna kisel, kalcium eller järn kunde påvisas. Den specifika hypotesen att mineralfiberfragment skulle vara orsaken till ögonbesvär i skolmiljö har därmed inte kunnat beläggas, eftersom inga positiva samband mellan lufthalten av kisel, kalcium eller järn (som alla förekommer i mineralull) och sjuka hus-besvär kunnat påvisas. Detta motsäger dock inte att mineralfibrer i vissa fall, i andra miljöer än de här undersökta och under exponeringsbetingelser, skulle kunna bidra till sjuka hus-besvär.Lärare på flera skolor i Göteborg har kopplat irritation av slemhinnor, främst i ögonen, till miljön i skolorna. En hypotes har framlagts att besvären skulle kunna bero på mineralfibermaterial. Besvären antas inte bero på hela fibrer i luften utan på sönderdelade fibrer, fragment. En studie har gjorts för att kartlägga eventuella samband mellan halten mineralfiberfragment, mätt som bl a kisel, i luften på skolor och förekomsten av sjuka hus-besvär, speciellt ögonirritation, bland skolpersonalen. Resultatet av studien är att inga signifikanta positiva samband mellan symptom och totaldammhalten och halterna kisel, kalcium eller järn kunde påvisas. Den specifika hypotesen att mineralfiberfragment skulle vara orsaken till ögonbesvär i skolmiljö har därmed inte kunnat beläggas, eftersom inga positiva samband mellan lufthalten av kisel, kalcium eller järn (som alla förekommer i mineralull) och sjuka hus-besvär kunnat påvisas. Detta motsäger dock inte att mineralfibrer i vissa fall, i andra miljöer än de här undersökta och under exponeringsbetingelser, skulle kunna bidra till sjuka hus-besvär
Infraröd fjärranalys för mätning av miljöstörande gasformiga ämnen i verkstadsindustri
No full textI denna studie har en kommersiell FTIR-spektrometer (MB-100) använts tillsammans med ett egendesignat optiskt spegelsystem för mätning av infraröda absorptionsspektra i det spektrala intervallet 3-10 um, i verkstadsmekanisk miljö. Mätningarna genomfördes i Volvo Lastvagnars fabrik i Skövde vid 5 olika mätplatser i anslutning till tre olika processdelar: tvättning, målning och gjuteri. Ur dom erhållna spektra har olika ämnen identifierats samt så har den kvantitativa förekomsten beräknats. Ämnen som bl.a detekterades var ammoniak, butan, butylacetat, dimetyletylamin, etanol, eten, formaldehyd, hexan, koloxid, metanol, monoetanolamin, m-p-o-xylen, propan och propanol, i haltintervallet 10-2500 ppb. Målsättningen med studien var i första hand att undersöka användbarheten av ett optiskt spegelsystem kopplat till ett FTIR-instrument, för mätning av miljöstörande gasformiga ämnen vilka emitteras i verkstadsteknisk miljö. En ämnesgrupp vilket vårt intresse bl. a. var fokuserat på var aminer, vilka används i tvättvätskor och skärvätskor och vilka är mycket svåra att mäta konventionellt p.g.a. att de lätt adsorberar på ytor. Inom den förstnämnda ämnesgruppen kunde monoetanolamin och dimetyletylamin identifieras i de uppmätta spektra.I denna studie har en kommersiell FTIR-spektrometer (MB-100) använts tillsammans med ett egendesignat optiskt spegelsystem för mätning av infraröda absorptionsspektra i det spektrala intervallet 3-10 um, i verkstadsmekanisk miljö. Mätningarna genomfördes i Volvo Lastvagnars fabrik i Skövde vid 5 olika mätplatser i anslutning till tre olika processdelar: tvättning, målning och gjuteri. Ur dom erhållna spektra har olika ämnen identifierats samt så har den kvantitativa förekomsten beräknats. Ämnen som bl.a detekterades var ammoniak, butan, butylacetat, dimetyletylamin, etanol, eten, formaldehyd, hexan, koloxid, metanol, monoetanolamin, m-p-o-xylen, propan och propanol, i haltintervallet 10-2500 ppb. Målsättningen med studien var i första hand att undersöka användbarheten av ett optiskt spegelsystem kopplat till ett FTIR-instrument, för mätning av miljöstörande gasformiga ämnen vilka emitteras i verkstadsteknisk miljö. En ämnesgrupp vilket vårt intresse bl. a. var fokuserat på var aminer, vilka används i tvättvätskor och skärvätskor och vilka är mycket svåra att mäta konventionellt p.g.a. att de lätt adsorberar på ytor. Inom den förstnämnda ämnesgruppen kunde monoetanolamin och dimetyletylamin identifieras i de uppmätta spektra