IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
The Influence of Sediment-Associated Phthalate Esters (DEHP and DIDP) on Hatching and Survival of the Moorfrog, Rana arvalis
No full textLarsson and Thurén (1987) studied the influence of DEHP on hatching of the moorfrog (Rana arvalis). Eggs from the moorfrog were exposed to sediment contamined with DEHP in a laboratory model systems. Hatching success was decreased when the eggs were exposed to DEHP contamined sediments.Larsson and Thurén (1987) studied the influence of DEHP on hatching of the moorfrog (Rana arvalis). Eggs from the moorfrog were exposed to sediment contamined with DEHP in a laboratory model systems. Hatching success was decreased when the eggs were exposed to DEHP contamined sediments
Nyckeltal för bedömning av Sveriges branschers totala miljöpåverkan- metod och tillämpning
No full textIntresset för objektiva uppskattningar av företags och branschers miljöprestanda har kraftigt ökat. I företagens miljöanpassningsarbete finns ett stort behov av att kunna mäta sina miljöprestanda i syfte att avläsa resultaten av arbetet och prioritera mellan åtgärdsalternativ. Miljöinformationsutredningen, som avrapporterades i januari 1997, slog fast betydelsen av att företagens och branschernas miljöinformation redovisas på ett relevant, tillförlitligt och jämförbart sätt. Sveriges Finansanalytikers Förening utgav i november 1996 rekommendationer för hur företagen bör redovisa sin miljöinformation och pekade också på betydelsen av jämförbarhet och objektivitet. Liknande krav har framställts av miljöorganisationer, kunder och konsumentorganisationer. Föreliggande rapport redovisar en ansats till metod för att ta fram miljönyckeltal som möjliggör jämförelser mellan företag inom olika branscher. Metoden, som är under utveckling, har använts för att uppskatta Sveriges branschers bidrag till miljöhoten klimatpåverkan, försurning, övergödning, marknära ozon, avfall, energiförbrukning och transporter. Uppgifter om utsläpp till luft och vatten, produktion av avfall, förbrukning av energi och transporter har samlats in och räknats om i bidrag till nämnda miljöhot.Intresset för objektiva uppskattningar av företags och branschers miljöprestanda har kraftigt ökat. I företagens miljöanpassningsarbete finns ett stort behov av att kunna mäta sina miljöprestanda i syfte att avläsa resultaten av arbetet och prioritera mellan åtgärdsalternativ. Miljöinformationsutredningen, som avrapporterades i januari 1997, slog fast betydelsen av att företagens och branschernas miljöinformation redovisas på ett relevant, tillförlitligt och jämförbart sätt. Sveriges Finansanalytikers Förening utgav i november 1996 rekommendationer för hur företagen bör redovisa sin miljöinformation och pekade också på betydelsen av jämförbarhet och objektivitet. Liknande krav har framställts av miljöorganisationer, kunder och konsumentorganisationer. Föreliggande rapport redovisar en ansats till metod för att ta fram miljönyckeltal som möjliggör jämförelser mellan företag inom olika branscher. Metoden, som är under utveckling, har använts för att uppskatta Sveriges branschers bidrag till miljöhoten klimatpåverkan, försurning, övergödning, marknära ozon, avfall, energiförbrukning och transporter. Uppgifter om utsläpp till luft och vatten, produktion av avfall, förbrukning av energi och transporter har samlats in och räknats om i bidrag till nämnda miljöhot
Luftföroreningar i mellersta Sverige
No full textRegional övervakning av försurande luftföroreningar, svavel och kväve, under perioden oktober 1995 till september 1996 i sju län i mellersta Sverige har utförts av IVL. Mätningarna omfattar ett gemensamt basprogram med nedfallsmätningar på öppet fält och i skogsytor (krondropp). Målet är att beskriva tillstånd, regionala skillnader och utveckling i tiden. Effekterna av nedfallet beskrivs med hjälp av undersökningar av markvatten som passerat skogens rotzon. På vissa lokaler har lufthalter av svaveldioxid, kvävedioxid, ammoniak och ozon undersökts. Den suraste nederbörden noterades i Örebro och norra Stockholms län (strax under 4,5). Nedfallet av svavel var lägre detta år, jämfört med tidigare år. Starkt bidragande orsak är sannolikt små nederbördsmängder. Generellt sett har nedfallet varit ungefär dubbelt så stort jämfört med vad Naturvårdsverket angett som miljömål för Svealand; 2,5 kg per hektar och år.Regional övervakning av försurande luftföroreningar, svavel och kväve, under perioden oktober 1995 till september 1996 i sju län i mellersta Sverige har utförts av IVL. Mätningarna omfattar ett gemensamt basprogram med nedfallsmätningar på öppet fält och i skogsytor (krondropp). Målet är att beskriva tillstånd, regionala skillnader och utveckling i tiden. Effekterna av nedfallet beskrivs med hjälp av undersökningar av markvatten som passerat skogens rotzon. På vissa lokaler har lufthalter av svaveldioxid, kvävedioxid, ammoniak och ozon undersökts. Den suraste nederbörden noterades i Örebro och norra Stockholms län (strax under 4,5). Nedfallet av svavel var lägre detta år, jämfört med tidigare år. Starkt bidragande orsak är sannolikt små nederbördsmängder. Generellt sett har nedfallet varit ungefär dubbelt så stort jämfört med vad Naturvårdsverket angett som miljömål för Svealand; 2,5 kg per hektar och år
Luftföroreningar i norra Sverige
No full textRegional övervakning av försurade luftföroreningar, svavel och kväve, under perioden oktober 1995 till september 1996 i fyra län i norra Sverige har på uppdrag utförts av IVL. Mätningarna omfattar ett gemensamt basprogram med nedfallsmätningar på öppet fält och i näraliggande skogsytor (krondropp). Målet är att beskriva tillstånd, regionala skillnader och utveckling i tiden. Effekterna av nedfallet beskrivs med hjälp av undersökningar av markvatten som passerat skogens rotzon. Jämförelse med resultat från tidigare år och övriga Sverige ingår. Mätningarna har visat en gradient med surare nederbörd på kustnära lokaler jämfört med lokaler längre in i landet. Även nedfallet av svavel och kväve har varit större längs kusten.Regional övervakning av försurade luftföroreningar, svavel och kväve, under perioden oktober 1995 till september 1996 i fyra län i norra Sverige har på uppdrag utförts av IVL. Mätningarna omfattar ett gemensamt basprogram med nedfallsmätningar på öppet fält och i näraliggande skogsytor (krondropp). Målet är att beskriva tillstånd, regionala skillnader och utveckling i tiden. Effekterna av nedfallet beskrivs med hjälp av undersökningar av markvatten som passerat skogens rotzon. Jämförelse med resultat från tidigare år och övriga Sverige ingår. Mätningarna har visat en gradient med surare nederbörd på kustnära lokaler jämfört med lokaler längre in i landet. Även nedfallet av svavel och kväve har varit större längs kusten
Nationell miljöövervakning av luft- och nederbördskemi
No full textI föreliggande rapport redovisas resultat från 1995 års mätningar av luftens och nederbördens sammansättning i bakgrundsmiljö i Sverige. Rapporten redovisar mätresultat från de båda nationella övervakningsnäten EMEP-nätet och Luft- och nederbördskemiska nätet. I rapporten redovisas även de spridnings- och depositionberäkningar som gjorts med MATCH-modellen, med 1995 års mätresultat som grund. Tidigare år har mätresultat och modellberäkningar rapporterats i tre skilda rapporter, men har här samlats i en rapport. Samtliga mätningar drivs av IVL, på uppdrag av Naturvårdsverket, med undantag av ozonmätningarna i Aspvreten som genomförs av ITM. Modellberäkningarna med MATCH-Sverige har utförts av SMHI. Verksamheten finansieras av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket. I rapportens bilagor redovisas provtagnings- och analysmetoder, mätprogram och kvalitetssäkringsrutiner utförligt. Denna samlade redovisning av information rörande mätverksamheten är tänkt att fungera som referens till kommande årsrapporter.I föreliggande rapport redovisas resultat från 1995 års mätningar av luftens och nederbördens sammansättning i bakgrundsmiljö i Sverige. Rapporten redovisar mätresultat från de båda nationella övervakningsnäten EMEP-nätet och Luft- och nederbördskemiska nätet. I rapporten redovisas även de spridnings- och depositionberäkningar som gjorts med MATCH-modellen, med 1995 års mätresultat som grund. Tidigare år har mätresultat och modellberäkningar rapporterats i tre skilda rapporter, men har här samlats i en rapport. Samtliga mätningar drivs av IVL, på uppdrag av Naturvårdsverket, med undantag av ozonmätningarna i Aspvreten som genomförs av ITM. Modellberäkningarna med MATCH-Sverige har utförts av SMHI. Verksamheten finansieras av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket. I rapportens bilagor redovisas provtagnings- och analysmetoder, mätprogram och kvalitetssäkringsrutiner utförligt. Denna samlade redovisning av information rörande mätverksamheten är tänkt att fungera som referens till kommande årsrapporter
Bränder på avfallsupplag. Mätningar av luftföroreningar i arbetsmiljön och emissioner till den yttre miljön i samband med släckning av tippbränder
No full textMätningar har gjorts för att kartlägga kemiska risker i arbetsmiljön i samband med släckning av tippbränder samt för att uppskatta emissionen till den yttre miljön vid tippbränder. Mätningar har gjorts vid en djupbrand och tre anlagda bränder. Mätresultaten visar att emissionen i de flesta ämnen från ytbränder var betydligt större, både räknat som halt och per ton sopor, än emissionen från djupbranden. Den beräknade emissionen per ton sopor var...Mätningar har gjorts för att kartlägga kemiska risker i arbetsmiljön i samband med släckning av tippbränder samt för att uppskatta emissionen till den yttre miljön vid tippbränder. Mätningar har gjorts vid en djupbrand och tre anlagda bränder. Mätresultaten visar att emissionen i de flesta ämnen från ytbränder var betydligt större, både räknat som halt och per ton sopor, än emissionen från djupbranden. Den beräknade emissionen per ton sopor var..
Alternativa material till PVC, Investering och analys av genomförda livscykelanalyser m m avseende jämförelser av PVC och alternativa material för olika produktgrupper
No full textNaturvårdsverket har uppdragit åt IVL att genomföra en studie, i vilken publicerade livscykelanalyser (LCA) och andra studier där PVC jämförts med alternativa material för olika produktgrupper skall inventeras, sammanställas och analyseras. I uppdraget ingår också en kvalitativ miljökonsekvensbedömning av PVC jämfört med alternativa material för utvalda produktgrupper baserad på det sammanställda underlaget i den omfattning och utsträckning som underlagets kvalitet medger. Utifrån en LCA kan man oftast inte dra slutsatser av typen 'Produkt A är miljömässigt bättre än produkt B'. Ett huvudskäl till varför det är svårt att dra så långtgående slutsatser är att det alltid finns osäkerhet i beskrivningar av system, dataluckor och kunskap om olika miljöproblem. Den typ av information som en LCA kan producera är oftast en identifiering av viktiga aspekter, nyckelfaktorer, i de system man studerar. I denhär studien är de nyckelfaktorer vi identifierar framför allt mellan olika produkter med avseende på deras bidrag till olika miljöhot och effektkategorier. Utifrån en checklista över miljöhot, effektkategorier, som bör inkluderas i en studie för att man skall kunna dra slutsatser om total miljöpåverkan kan konstateras att i ingen av de studier vi har fördjupat oss i här finns underlag för att man ska kunna behandla alla dessa miljöhot. En LCA kan däremot identifiera vissa viktiga aspekter, och skillnader, inom och mellan analyserande system.Naturvårdsverket har uppdragit åt IVL att genomföra en studie, i vilken publicerade livscykelanalyser (LCA) och andra studier där PVC jämförts med alternativa material för olika produktgrupper skall inventeras, sammanställas och analyseras. I uppdraget ingår också en kvalitativ miljökonsekvensbedömning av PVC jämfört med alternativa material för utvalda produktgrupper baserad på det sammanställda underlaget i den omfattning och utsträckning som underlagets kvalitet medger. Utifrån en LCA kan man oftast inte dra slutsatser av typen 'Produkt A är miljömässigt bättre än produkt B'. Ett huvudskäl till varför det är svårt att dra så långtgående slutsatser är att det alltid finns osäkerhet i beskrivningar av system, dataluckor och kunskap om olika miljöproblem. Den typ av information som en LCA kan producera är oftast en identifiering av viktiga aspekter, nyckelfaktorer, i de system man studerar. I denhär studien är de nyckelfaktorer vi identifierar framför allt mellan olika produkter med avseende på deras bidrag till olika miljöhot och effektkategorier. Utifrån en checklista över miljöhot, effektkategorier, som bör inkluderas i en studie för att man skall kunna dra slutsatser om total miljöpåverkan kan konstateras att i ingen av de studier vi har fördjupat oss i här finns underlag för att man ska kunna behandla alla dessa miljöhot. En LCA kan däremot identifiera vissa viktiga aspekter, och skillnader, inom och mellan analyserande system
Avfall från skogsindustrin- mängder, sammansättning och omhändertagande
No full textEn genomgång av mängder, sammansättning och omhändertagande av vissa typer av avfall från den svenska massa- och pappersindustrin har gjorts. I rapporten finns en tabell som sammanfattar de viktigaste resultaten. Övrigt omhändertagande för kemiskt slam och bioslam är huvudsakligen som jordförbättringsmedel. Det uttagna överskottet av elfilterstoft från sodapannan går till avlopp. Metallanalyser har utförts på ett stort antal slam för att ge underlag för bedömningar av lämpligt omhändertagande. Mängden lakvatten från egna deponier uppskattades 1994 till ca 2 000 000 m3. Av den mängden går 25-30 % till brukens biologiska rening, där den akuta toxiciteten troligen elimineras. Rapporten innehåller beskrivning av förbehandling (t ex avvattning), diskussion av alternativt omhändertagande av de olika avfallen, och en liten internationell utblick.En genomgång av mängder, sammansättning och omhändertagande av vissa typer av avfall från den svenska massa- och pappersindustrin har gjorts. I rapporten finns en tabell som sammanfattar de viktigaste resultaten. Övrigt omhändertagande för kemiskt slam och bioslam är huvudsakligen som jordförbättringsmedel. Det uttagna överskottet av elfilterstoft från sodapannan går till avlopp. Metallanalyser har utförts på ett stort antal slam för att ge underlag för bedömningar av lämpligt omhändertagande. Mängden lakvatten från egna deponier uppskattades 1994 till ca 2 000 000 m3. Av den mängden går 25-30 % till brukens biologiska rening, där den akuta toxiciteten troligen elimineras. Rapporten innehåller beskrivning av förbehandling (t ex avvattning), diskussion av alternativt omhändertagande av de olika avfallen, och en liten internationell utblick
Har katalysatorbilarna lett till lägre NO2-halter i svenska tätorter
No full textUtvecklingen i NO2-halter i 15 svenska tätorter medverkande i Urbanmätnätet har analyserats för vinterhalvåren 1986/87 t o m 1993/94, bland annat med hänsyn tagen till mellanårsvariationer i meteorologi. Syftet har främst varit att belysa effekten av den ökande andelen katalysatorbilar. Trendanalysen visar att såväl vinterhalvårsmedelvärdet som 98-percentilvärdet för uppmätta dygnsmedelvärden av NO2 i tätorterna har minskat med i genomsnitt ca.30 % under den studerade åttaårsperioden. Minskningen följer en linjärt avtagande trend med hög statistisk signifikans för flertalet tätorter. Om korrektion görs för bakgrundsbelastningen av NO2 blir minskningen större, ca. 40 %. Den nedåtgående trenden kvarstår även efter att uppmätta halter korrigerats för variationer i de meteorologiska förhållanden mellan år under perioden. Uppdatering av analysen med NO2-data för det senaste vinterhalvåret 1994/95 visar att trenden, med något enstaka undantag, har förstärkts för samtliga 15 tätorter.Utvecklingen i NO2-halter i 15 svenska tätorter medverkande i Urbanmätnätet har analyserats för vinterhalvåren 1986/87 t o m 1993/94, bland annat med hänsyn tagen till mellanårsvariationer i meteorologi. Syftet har främst varit att belysa effekten av den ökande andelen katalysatorbilar. Trendanalysen visar att såväl vinterhalvårsmedelvärdet som 98-percentilvärdet för uppmätta dygnsmedelvärden av NO2 i tätorterna har minskat med i genomsnitt ca.30 % under den studerade åttaårsperioden. Minskningen följer en linjärt avtagande trend med hög statistisk signifikans för flertalet tätorter. Om korrektion görs för bakgrundsbelastningen av NO2 blir minskningen större, ca. 40 %. Den nedåtgående trenden kvarstår även efter att uppmätta halter korrigerats för variationer i de meteorologiska förhållanden mellan år under perioden. Uppdatering av analysen med NO2-data för det senaste vinterhalvåret 1994/95 visar att trenden, med något enstaka undantag, har förstärkts för samtliga 15 tätorter
Measurements of Industrial Fugitive Emissions by the FTIR Tracer Method (FTM)
No full textA new method called the FTIR tracer Method (FTM) has been developed for mesuring and quantifying fugitive (diffuse) emissions of hydrocarbons. The method has been evaluated in field experiments whch were conducted in the vicinity of several petrochemical plants and an oil refinery during 1993-1995. The technique is based on concentration measurements with infrared remote sensing by Long Path Fourier Transform InfraRed (LPFTIR), combined with tracer releases. The field experiements show the FTM to be very useful for mass flux measurements of both alkanes and alkenes and that the measurements are consistent with the conventional SF6 method. However, the technique needs to be further validated and a more thorough understanding of the measurement uncertainties have to be achieved.A new method called the FTIR tracer Method (FTM) has been developed for mesuring and quantifying fugitive (diffuse) emissions of hydrocarbons. The method has been evaluated in field experiments whch were conducted in the vicinity of several petrochemical plants and an oil refinery during 1993-1995. The technique is based on concentration measurements with infrared remote sensing by Long Path Fourier Transform InfraRed (LPFTIR), combined with tracer releases. The field experiements show the FTM to be very useful for mass flux measurements of both alkanes and alkenes and that the measurements are consistent with the conventional SF6 method. However, the technique needs to be further validated and a more thorough understanding of the measurement uncertainties have to be achieved