IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
POCP for individual VOC under European conditions
No full textGround level ozone has been recognised as one of the most important environmental threats on the regional scale in Europe. Ozone is today considered to be harmful to human health already at the relatively low concentrations present in southern Scandinavia. The fact that ozone has the potential to damage vegetation at these concentrations is already well known. Ozone also gives rise to degradation of materials and is one of the gases which adds to the greenhouse effect. Ground level ozone is formed from nitrogen oxides (NOx) and volatile organic compounds (VOC) in the presence of sunlight. The only way to reduce ozone is therefore to reduce the emissions of the precursors. Ranking individual VOC by their ozone formation potential can make emission reductions more environmentally efficient and save time and money. POCP values give a ranking of the ozone formation ability of an individual VOC relative to other VOC. A critical analysis of the POCP concept has been performed which shows that the background emissions of NOx and VOC affect the POCP values to a large extent. Based on the critical analysis, five scenarios with different background emissions of NOx and VOC were selected for calculation of POCP values. These scenarios were chosen because they reflect the variation in POCP values which arise in different environments within Europe. The range thus indicates POCP values which are intended to be applicable within Europe. POCP values for 83 different VOC are presented in the form of ranges in this report.Ground level ozone has been recognised as one of the most important environmental threats on the regional scale in Europe. Ozone is today considered to be harmful to human health already at the relatively low concentrations present in southern Scandinavia. The fact that ozone has the potential to damage vegetation at these concentrations is already well known. Ozone also gives rise to degradation of materials and is one of the gases which adds to the greenhouse effect. Ground level ozone is formed from nitrogen oxides (NOx) and volatile organic compounds (VOC) in the presence of sunlight. The only way to reduce ozone is therefore to reduce the emissions of the precursors. Ranking individual VOC by their ozone formation potential can make emission reductions more environmentally efficient and save time and money. POCP values give a ranking of the ozone formation ability of an individual VOC relative to other VOC. A critical analysis of the POCP concept has been performed which shows that the background emissions of NOx and VOC affect the POCP values to a large extent. Based on the critical analysis, five scenarios with different background emissions of NOx and VOC were selected for calculation of POCP values. These scenarios were chosen because they reflect the variation in POCP values which arise in different environments within Europe. The range thus indicates POCP values which are intended to be applicable within Europe. POCP values for 83 different VOC are presented in the form of ranges in this report
Internkontroll i små företag. Verklighet och visioner
No full textIntervjuer har gjorts av företagsledare i trettio små företag (2-56 anställda) i olika branscher för att följa upp hur internkontrollen (IK) fungerar. Målet har varit att förstå småföretagens inställning till IK samt vad som fungerar/inte fungerar. Utgående från detta läggs grunden till ett mer småföretagsanpassat sätt att bedriva IK. Intervjuerna visar att 22 av företagen kände till IK mer eller mindre och endast tolv hade arbetat med IK. Inget företag hade en väl fungerande IK. Av de tolv företagen arbetade nio också med kvalitetssäkring. Fjorton av de företag som kände till IK, tyckte att IK var byråkratisk och inte passade småföretag. Dokumentationen var besvärlig. Arbetet med IK görs huvudsakligen av företagsledaren ensam. IK-föreskriften speglar en kultur som är en storföretagskultur. Det är ett viktigt skäl till att IK fungerar dåligt i småföretag. Dessutom har småföretagen svårt att tolka föreskriften. Man har också svårt att se nyttan med IK. För att få IK att fungera i småföretag föreslås en modell som innebär att småföretagen börjar bearbeta sina problem direkt, istället för att börja bygga ett ledningssystem. Mo-dellen består av tre delar. 1. Kartlägg arbetsmiljön med hjälp av checklista, enkät el dyl. 2. Håll årligen ett personalmöte och diskutera ett antal frågor som speglar kraven i IK-föreskriften, skriv minnesanteckningar. 3. Arbeta med arbetsmiljön som en del i det dagliga arbetet (vilket blir lättare och får en högre nivå när punkt 1 och 2 genomförts)Intervjuer har gjorts av företagsledare i trettio små företag (2-56 anställda) i olika branscher för att följa upp hur internkontrollen (IK) fungerar. Målet har varit att förstå småföretagens inställning till IK samt vad som fungerar/inte fungerar. Utgående från detta läggs grunden till ett mer småföretagsanpassat sätt att bedriva IK. Intervjuerna visar att 22 av företagen kände till IK mer eller mindre och endast tolv hade arbetat med IK. Inget företag hade en väl fungerande IK. Av de tolv företagen arbetade nio också med kvalitetssäkring. Fjorton av de företag som kände till IK, tyckte att IK var byråkratisk och inte passade småföretag. Dokumentationen var besvärlig. Arbetet med IK görs huvudsakligen av företagsledaren ensam. IK-föreskriften speglar en kultur som är en storföretagskultur. Det är ett viktigt skäl till att IK fungerar dåligt i småföretag. Dessutom har småföretagen svårt att tolka föreskriften. Man har också svårt att se nyttan med IK. För att få IK att fungera i småföretag föreslås en modell som innebär att småföretagen börjar bearbeta sina problem direkt, istället för att börja bygga ett ledningssystem. Mo-dellen består av tre delar. 1. Kartlägg arbetsmiljön med hjälp av checklista, enkät el dyl. 2. Håll årligen ett personalmöte och diskutera ett antal frågor som speglar kraven i IK-föreskriften, skriv minnesanteckningar. 3. Arbeta med arbetsmiljön som en del i det dagliga arbetet (vilket blir lättare och får en högre nivå när punkt 1 och 2 genomförts
High and low NOx chemistry in the troposphere. Implementing the use of indicator species in a trajectory model
No full textGround level ozone is considered to be an important environmental threat affecting human health negatively and causing damage to vegetation. Ozone is produced from nitrogen oxides (NOx) and volatile organic compounds (VOC) in the presence of sunlight. The only way to reduce ozone is to reduce the emissions of the precursors. There are two different chemical states in the troposphere, referred to as low and high NOx chemistry. In the low NOx areas, the ozone is limited by the availability of NOx, while in the high NOx areas, it is the VOC which limits the production of ozone. The use of indicator species, as a way to decide the chemical state the troposphere, has been investigated using the IVL trajectory model. The concept has previously been tested for US conditions in a 3D model. The study show that the concept of indicator species can be implemented in a trajectory model. The values of the indicator species for the transition from high to low NOx have been estimated for European conditions and have shown a reasonable agreement with the previous findings in the USGround level ozone is considered to be an important environmental threat affecting human health negatively and causing damage to vegetation. Ozone is produced from nitrogen oxides (NOx) and volatile organic compounds (VOC) in the presence of sunlight. The only way to reduce ozone is to reduce the emissions of the precursors. There are two different chemical states in the troposphere, referred to as low and high NOx chemistry. In the low NOx areas, the ozone is limited by the availability of NOx, while in the high NOx areas, it is the VOC which limits the production of ozone. The use of indicator species, as a way to decide the chemical state the troposphere, has been investigated using the IVL trajectory model. The concept has previously been tested for US conditions in a 3D model. The study show that the concept of indicator species can be implemented in a trajectory model. The values of the indicator species for the transition from high to low NOx have been estimated for European conditions and have shown a reasonable agreement with the previous findings in the U
Nationell miljöövervakning av luft- och nederbördskemi 1996
No full textI föreliggande rapport redovisas resultat från 1996 års mätningar av luftens och nederbördens sammansättning i bakgrundsmiljö i Sverige. Rapporten redovisar mätresultat från de båda nationella övervakningsnäten EMEP-nätet och Luft- och nederbördskemiska nätet. I rapporten redovisas även de spridnings- och depositionberäkningar som gjorts med Sverigemodellen. Samtliga mätningar drivs av IVL, på uppdrag av Naturvårdsverket, med undantag av ozonmätningarna i Aspvreten som genomförs av ITM. Modellberäkningarna med Sverigemodellen utförs av SMHI. Verksamheten finansieras av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket. Mätningarna har under 1996 omfattat dygnsprovtagning av svaveldioxid, kvävedioxid och partikelbundet sulfat i luft vid sex EMEP-stationer, av sot vid fem stationer samt dygnsprovtagning av totalnitrat och totalammonium vid fyra av stationerna. Månadsprovtagning av lufthalter av svaveldioxid och kvävedioxid har skett vid tolv stationer i landet. Registrering av halter av marknära ozon har skett på timbasis vid sammanlagt sex stationer. Nederbördsprovtagning, dygnsvis med lock-provtagare, har utförts hela året vid en station och veckovis vid tre stationer. Månadsprovtagning av nederbörd med öppna insamlare har skett vid 28 stationer. Nederbördsproverna har analyserats med avseende på pH, sulfat, nitrat, ammonium, klorid, kalcium, magnesium, natrium, kalium och konduktivitet. Vid fyra stationer vardera har nederbörd samlats in för analys av tungmetaller respektive av total-kvicksilver och metylkvicksilver. Genomgående visar mätresultaten ett spridningsmönster med högre halter och deposition i södra Sverige och avtagande värden mot norr. Över södra Halland, inre Skåne och östra Blekinge, där den största totaldepositionen av svavel (exkl. havssalt) uppträdde, var den maximala beräknade depositionen knappt 900 mg S/m2. I Göteborgstrakten erhölls den största totaldepositionen för oxiderat kväve, ca 800 mg N/m2, medan depositionen av reducerat kväve var störst över inre Skåne, ca 850 mg N/m2. En beräknad luftföroreningsbudget för 1996 visar en nettoimport av föroreningar till Sverige, liksom under tidigare år. Importen var för svavel och reducerade kväveföreningar 4-5 gånger så stor som exporten, medan importen av oxiderat kväve endast var ca 10% större än exporten. Årsmedelhalten av marknära ozon var, liksom tidigare år, högst i Esrange i norr, 67 µg/m3. Antalet tillfällen med timmedelhalter överskridande 120, 150 respektive 180 µg/m3 var generellt högre än 1995 men lägre än 1994. Det högsta uppmätta timvärdet under året var 210 µg/m3 i Vavihill i juni månad. Halter i nederbörd och deposition av tungmetaller och kvicksilver uppvisar, med smärre undantag, sjunkande gradienter från söder till norr i landetI föreliggande rapport redovisas resultat från 1996 års mätningar av luftens och nederbördens sammansättning i bakgrundsmiljö i Sverige. Rapporten redovisar mätresultat från de båda nationella övervakningsnäten EMEP-nätet och Luft- och nederbördskemiska nätet. I rapporten redovisas även de spridnings- och depositionberäkningar som gjorts med Sverigemodellen. Samtliga mätningar drivs av IVL, på uppdrag av Naturvårdsverket, med undantag av ozonmätningarna i Aspvreten som genomförs av ITM. Modellberäkningarna med Sverigemodellen utförs av SMHI. Verksamheten finansieras av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket. Mätningarna har under 1996 omfattat dygnsprovtagning av svaveldioxid, kvävedioxid och partikelbundet sulfat i luft vid sex EMEP-stationer, av sot vid fem stationer samt dygnsprovtagning av totalnitrat och totalammonium vid fyra av stationerna. Månadsprovtagning av lufthalter av svaveldioxid och kvävedioxid har skett vid tolv stationer i landet. Registrering av halter av marknära ozon har skett på timbasis vid sammanlagt sex stationer. Nederbördsprovtagning, dygnsvis med lock-provtagare, har utförts hela året vid en station och veckovis vid tre stationer. Månadsprovtagning av nederbörd med öppna insamlare har skett vid 28 stationer. Nederbördsproverna har analyserats med avseende på pH, sulfat, nitrat, ammonium, klorid, kalcium, magnesium, natrium, kalium och konduktivitet. Vid fyra stationer vardera har nederbörd samlats in för analys av tungmetaller respektive av total-kvicksilver och metylkvicksilver. Genomgående visar mätresultaten ett spridningsmönster med högre halter och deposition i södra Sverige och avtagande värden mot norr. Över södra Halland, inre Skåne och östra Blekinge, där den största totaldepositionen av svavel (exkl. havssalt) uppträdde, var den maximala beräknade depositionen knappt 900 mg S/m2. I Göteborgstrakten erhölls den största totaldepositionen för oxiderat kväve, ca 800 mg N/m2, medan depositionen av reducerat kväve var störst över inre Skåne, ca 850 mg N/m2. En beräknad luftföroreningsbudget för 1996 visar en nettoimport av föroreningar till Sverige, liksom under tidigare år. Importen var för svavel och reducerade kväveföreningar 4-5 gånger så stor som exporten, medan importen av oxiderat kväve endast var ca 10% större än exporten. Årsmedelhalten av marknära ozon var, liksom tidigare år, högst i Esrange i norr, 67 µg/m3. Antalet tillfällen med timmedelhalter överskridande 120, 150 respektive 180 µg/m3 var generellt högre än 1995 men lägre än 1994. Det högsta uppmätta timvärdet under året var 210 µg/m3 i Vavihill i juni månad. Halter i nederbörd och deposition av tungmetaller och kvicksilver uppvisar, med smärre undantag, sjunkande gradienter från söder till norr i lande
VOC-Exponering vid skoterkörning
No full textI rapporten redovisas och diskuteras resultat från tre separata mätinsatser. Den första gäller upprepade VOC-mätningar vid Åkersjön i Krokoms kommun i samband med 'Skoterns julafton', januari 1996. Syftet var dels att följa upp resultaten från föregående år och dels att testa personburen provtagning för bestämning av VOC-exponering. Den andra är en förundersökning kring VOC-exponering vid spårdragning med skoter. Syftet var att försöka uppskatta vilken effekt ett PFI (peroxid fuel injection) system har för emissionerna av VOC. Den tredje utgörs av mer omfattande mätning kring skillnader i VOC-exponering vid färd med skoter, med och utan PFI-system. Målsättningen var också att klarlägga hur exponeringen påverkas vid färd med flera skotrar i kolonn. Resultaten tyder på att: * emissionen av VOC från skotrar minskas om dessa utrustas med PFI-system * reduceringen av enkla aromater, vid kolonnkörningen, var mellan 7 och 21% · skoterförare, som kör ensamma eller först i en kolonn, exponeras för VOC-halter som är mångfaldigt högre än vad man uppmäter som 'urban bakgrund' i svenska tätorter. * åskådare till skotertävlingar kan exponeras för väsentligt högre halter än en ensam skoterförare, vilket också gäller passagerare på släde efter skotern * vid kolonnkörningen med 10 skotrar exponerades föraren av skoter nr 8 för ca 20 ggr högre halt än föraren av skoter nr 1I rapporten redovisas och diskuteras resultat från tre separata mätinsatser. Den första gäller upprepade VOC-mätningar vid Åkersjön i Krokoms kommun i samband med 'Skoterns julafton', januari 1996. Syftet var dels att följa upp resultaten från föregående år och dels att testa personburen provtagning för bestämning av VOC-exponering. Den andra är en förundersökning kring VOC-exponering vid spårdragning med skoter. Syftet var att försöka uppskatta vilken effekt ett PFI (peroxid fuel injection) system har för emissionerna av VOC. Den tredje utgörs av mer omfattande mätning kring skillnader i VOC-exponering vid färd med skoter, med och utan PFI-system. Målsättningen var också att klarlägga hur exponeringen påverkas vid färd med flera skotrar i kolonn. Resultaten tyder på att: * emissionen av VOC från skotrar minskas om dessa utrustas med PFI-system * reduceringen av enkla aromater, vid kolonnkörningen, var mellan 7 och 21% · skoterförare, som kör ensamma eller först i en kolonn, exponeras för VOC-halter som är mångfaldigt högre än vad man uppmäter som 'urban bakgrund' i svenska tätorter. * åskådare till skotertävlingar kan exponeras för väsentligt högre halter än en ensam skoterförare, vilket också gäller passagerare på släde efter skotern * vid kolonnkörningen med 10 skotrar exponerades föraren av skoter nr 8 för ca 20 ggr högre halt än föraren av skoter nr
The Impact from Emitted NOx and VOC in an Aircraft Plume - Model results for the Free Troposphere
No full textThe chemical fate of gaseous species in a specific aircraft plume is investigated using an expanding box model. The model treats the gas phase chemical reactions in detail, while other parameters are subject to a high degree of simplificationThe chemical fate of gaseous species in a specific aircraft plume is investigated using an expanding box model. The model treats the gas phase chemical reactions in detail, while other parameters are subject to a high degree of simplificatio
LP-FTIR med en makro-kyvett för mätning i arbetsmiljön
No full textIVL har under flera år arbetat med och även utvecklat mätsystem som bygger på användning av direktvisande instrument för mätning i både arbetsmiljöer och den yttre miljön. I detta projekt har ett mätsystem med en makro-kyvett utvecklats och testats. Mätsystemet utgår från LP-FTIR med 5 meter lång öppen kyvett. Speglar och instrument omsluts av en påse (rör) i spinnakerduk, varigenom en makro-kyvett skapas. Denna är både lätt och tät och behöver ej stöttas eller bindas upp. Den kan hållas på plats genom sin uppblåsta form med ett svagt övertryck med provtagningspumpen. De tillämpningar som passar för mätsystemet är mätningar - där det är svårt att finna tillräckligt utrymme för den 5 meter öppna mätcellen. Då kan provtagningsluften transporteras i slangar till makro-kyvetten som kan ställas på valfri lämplig plats. -där det är svårt i övrigt att placera mätsystemet. -där man endast har tillgång till en begränsad provvolym. Systemet har testats praktiskt i olika arbetsmiljöer, t ex vid påfyllning av perättiksyra i tankbil utomhus, och vid mätning på de gaser, som avges vid neutralisering av förbrukad blandsyra efter ytbehandling (betning) av rostfritt stål. Vid detta moment avgår bl a ammoniak. Den nykonstruerade makrokyvetten har fungerat tillfredsställande i de testade applikationerna. Makro-kyvetten utgör ett utmärkt komplement till de olika applikationer som tidigare har testas och utvecklats, t ex FTIR, FTIR med provväxlare och LP-FTIRIVL har under flera år arbetat med och även utvecklat mätsystem som bygger på användning av direktvisande instrument för mätning i både arbetsmiljöer och den yttre miljön. I detta projekt har ett mätsystem med en makro-kyvett utvecklats och testats. Mätsystemet utgår från LP-FTIR med 5 meter lång öppen kyvett. Speglar och instrument omsluts av en påse (rör) i spinnakerduk, varigenom en makro-kyvett skapas. Denna är både lätt och tät och behöver ej stöttas eller bindas upp. Den kan hållas på plats genom sin uppblåsta form med ett svagt övertryck med provtagningspumpen. De tillämpningar som passar för mätsystemet är mätningar - där det är svårt att finna tillräckligt utrymme för den 5 meter öppna mätcellen. Då kan provtagningsluften transporteras i slangar till makro-kyvetten som kan ställas på valfri lämplig plats. -där det är svårt i övrigt att placera mätsystemet. -där man endast har tillgång till en begränsad provvolym. Systemet har testats praktiskt i olika arbetsmiljöer, t ex vid påfyllning av perättiksyra i tankbil utomhus, och vid mätning på de gaser, som avges vid neutralisering av förbrukad blandsyra efter ytbehandling (betning) av rostfritt stål. Vid detta moment avgår bl a ammoniak. Den nykonstruerade makrokyvetten har fungerat tillfredsställande i de testade applikationerna. Makro-kyvetten utgör ett utmärkt komplement till de olika applikationer som tidigare har testas och utvecklats, t ex FTIR, FTIR med provväxlare och LP-FTI
Minska risken för allergier och eksem. Erfarenheter från ett åtgärdsinriktat informationsprojekt
No full textTre broschyrer om åtgärder mot allergier och eksem har utarbetats. 'Minska risken för allergier och eksem. Restauranger och storkök.' 'Minska risken för allergi och eksem. Städning.' Och 'Minska risken för allergi och eksem. Städning och desinfektion inom sjukvården.' Samtliga har getts ut av Arbetarskyddsnämnden. Broschy-rerna har getts en pedagogisk utformning som ska underlätta att gå från läsande till att vidta åtgärder. Både tekniska aspekter och mer psykologiska aspekter (på hur man tar till sig riskinformation) har beaktats vid utformningen. En utvärdering av resultatet av broschyrerna och kompletterande informationsinsatser har gjorts. Utvärderingen visar att 24 % har eller ska använda broschyren, 24 % har tittat på dem, men ej arbetat med dem och 28 % har inte hunnit läsa dem. 24 % har skickat dem vidare till någon annan (öde därmed okänt). 17 % uppger att broschyren förbättrat medvetenheten om eksem och 7 % uppger att arbetsmetoder och/eller material har förändrats. Utvärderingen visar också att de som läst eller använt broschyrerna är positiva till dem. Flera efterfrågar t o m liknande broschyrer för andra arbetsmiljöproblem, bl a ergonomi. Syftet med projektet var att minska antalet fall av yrkesbetingade allergier och eksem i de tre grupperna. Med tanke på att endast 7% ändrat arbetsmetoder material har projektet inte nått syftet i den omfattning som vi önskat. Detta beror sannolikt på att insatserna när det gäller information underskattats. De broschyrer som utarbetats får dock klart godkänt i utvärderingen. Sannolikt är det så att problemet med eksem inte upplevs som så stort på arbetsplatserna, vilket gör att intresset för information och att vidta åtgärder inte är så stort. En fortsättning på projektet planeras därför, där betydligt större del av projektet inriktas mot information och personlig kontakt med målgrupperna för informationenTre broschyrer om åtgärder mot allergier och eksem har utarbetats. 'Minska risken för allergier och eksem. Restauranger och storkök.' 'Minska risken för allergi och eksem. Städning.' Och 'Minska risken för allergi och eksem. Städning och desinfektion inom sjukvården.' Samtliga har getts ut av Arbetarskyddsnämnden. Broschy-rerna har getts en pedagogisk utformning som ska underlätta att gå från läsande till att vidta åtgärder. Både tekniska aspekter och mer psykologiska aspekter (på hur man tar till sig riskinformation) har beaktats vid utformningen. En utvärdering av resultatet av broschyrerna och kompletterande informationsinsatser har gjorts. Utvärderingen visar att 24 % har eller ska använda broschyren, 24 % har tittat på dem, men ej arbetat med dem och 28 % har inte hunnit läsa dem. 24 % har skickat dem vidare till någon annan (öde därmed okänt). 17 % uppger att broschyren förbättrat medvetenheten om eksem och 7 % uppger att arbetsmetoder och/eller material har förändrats. Utvärderingen visar också att de som läst eller använt broschyrerna är positiva till dem. Flera efterfrågar t o m liknande broschyrer för andra arbetsmiljöproblem, bl a ergonomi. Syftet med projektet var att minska antalet fall av yrkesbetingade allergier och eksem i de tre grupperna. Med tanke på att endast 7% ändrat arbetsmetoder material har projektet inte nått syftet i den omfattning som vi önskat. Detta beror sannolikt på att insatserna när det gäller information underskattats. De broschyrer som utarbetats får dock klart godkänt i utvärderingen. Sannolikt är det så att problemet med eksem inte upplevs som så stort på arbetsplatserna, vilket gör att intresset för information och att vidta åtgärder inte är så stort. En fortsättning på projektet planeras därför, där betydligt större del av projektet inriktas mot information och personlig kontakt med målgrupperna för informatione
Metaller, PAH, PCB och totalkolväten i sediment runt Stockholm - flöden och halter
No full textI akvatiska miljöer utgör sedimenten en mycket viktig sänka för metaller och organiska miljögifter, och halterna i sedimenten återspeglar i hög grad halter och flöden i vattenmassan. Sediment av olika åldrar kan därför användas för att bestämma hur belastningen av dessa ämnen varierat över tiden. Det föreligger också en risk att metaller och organiska miljögifter sprids från sedimenten till vattenmassan, exempelvis genom bioturbation eller oxidation. Kunskap om fördelning av miljöstörande ämnen i sediment är därför av stor vikt. I denna studie har sediment vid 117 stationer i Stockholmsområdet provtagits och analyserats på tio metaller (As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Ni, Pb, och Zn), PAH, PCB, och totalkolväten vid olika sedimentdjup. De områden som provtagits är Saltsjön ut till lilla Värtan, Mälaren ut till Mälarhöjden samt Brunnsviken och 12 småsjöar utanför centrala Stockholm. I 13 av innerstadsstationerna har sedimenten daterats.I akvatiska miljöer utgör sedimenten en mycket viktig sänka för metaller och organiska miljögifter, och halterna i sedimenten återspeglar i hög grad halter och flöden i vattenmassan. Sediment av olika åldrar kan därför användas för att bestämma hur belastningen av dessa ämnen varierat över tiden. Det föreligger också en risk att metaller och organiska miljögifter sprids från sedimenten till vattenmassan, exempelvis genom bioturbation eller oxidation. Kunskap om fördelning av miljöstörande ämnen i sediment är därför av stor vikt. I denna studie har sediment vid 117 stationer i Stockholmsområdet provtagits och analyserats på tio metaller (As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Ni, Pb, och Zn), PAH, PCB, och totalkolväten vid olika sedimentdjup. De områden som provtagits är Saltsjön ut till lilla Värtan, Mälaren ut till Mälarhöjden samt Brunnsviken och 12 småsjöar utanför centrala Stockholm. I 13 av innerstadsstationerna har sedimenten daterats
Arbetsmiljön vid central kompostering/rötning av hushållsavfall
No full textMycket talar för att biologisk avfallsbehandling som kompostering/rötning blir allt viktigare. Denna studie omfattar en kartläggning av arbetsmiljön vid äldre och nya komposterings- och rötnings-anläggningar. Förekomst av damm, mikroorganismer (både levande och döda bakterier samt mögelsvampar) endotoxiner samt olika gaser (ammoniak, svavelväte, dimetylsulfid, ättiksyra, myrsyra och koldioxid) undersöktes vid central kompostering/rötning av hushållsavfall. Säkerhetskrav, buller och luktproblem i samband med kompostering/rötning har också studeras i denna undersökning. Generellt varierade förekomsten av luftföroreningarna beroende på processteknik, avfallssammansättning och anläggningsutformning. Kompostering av osorterat hushållsavfall ger upphov till damm vid såväl tippning som i hela komposteringsprocessen. Rötning av källsorterat avfall, som består av en våt komposterbar fraktion, ger däremot betydligt lägre dammrisk. Generellt föreligger det skillnader mellan halterna mikroorganismer vid varje processdel för respektive anläggning. Oftast var halterna av bakterier och mögelsvamp högre och ibland mycket högre än de uppmätta utomhushalterna vid resp. anläggning. Bakteriehalten var oftast högre än mögelsvamphalten. Rötning av källsorterat hushållsavfall (organiskt avfall rikt i kolhydrat, protein, fett) innebär risk för emission av ett flertal gaser till arbetsmiljön. I vår undersökning har vi hittat ammoniak, ättiksyra, myrsyra och koldioxid i varierande halter i olika lokaler vid en komposterings- och rötningsanläggning. De starkt luktande ämnen med låg lukttröskel, som bildas vid rötning, skapar också luktproblem i arbetsmiljön. Det luktar i hela biogasanläggningen, redan från tippfickan eftersom rötningen av avfall redan har startat innan det levererats till anläggningen. Sönderdelning och malning av avfall samt motorer till olika apparater bidrar till höga bullernivåer vid samtliga undersökta anläggningar. Generellt saknades ljudabsorbenter och avskärmningar i lokalerna. De bullernivåerna som uppmätts intill trummorna och siktarna vid komposteringsanläggningar ligger nära eller överskrider heldagsvärdet för buller (85 dB A). Klimatförhållanden i de undersökta anläggningarna varierade. Varmast var i lokalen med biogastanken (32ºC resp 30% relativ fuktighet) och i lokalen med komposteringsboxar (26ºC resp 74% relativ fuktighet). I rapporten ges också förslag till arbetsmiljöförbättrande åtgärderMycket talar för att biologisk avfallsbehandling som kompostering/rötning blir allt viktigare. Denna studie omfattar en kartläggning av arbetsmiljön vid äldre och nya komposterings- och rötnings-anläggningar. Förekomst av damm, mikroorganismer (både levande och döda bakterier samt mögelsvampar) endotoxiner samt olika gaser (ammoniak, svavelväte, dimetylsulfid, ättiksyra, myrsyra och koldioxid) undersöktes vid central kompostering/rötning av hushållsavfall. Säkerhetskrav, buller och luktproblem i samband med kompostering/rötning har också studeras i denna undersökning. Generellt varierade förekomsten av luftföroreningarna beroende på processteknik, avfallssammansättning och anläggningsutformning. Kompostering av osorterat hushållsavfall ger upphov till damm vid såväl tippning som i hela komposteringsprocessen. Rötning av källsorterat avfall, som består av en våt komposterbar fraktion, ger däremot betydligt lägre dammrisk. Generellt föreligger det skillnader mellan halterna mikroorganismer vid varje processdel för respektive anläggning. Oftast var halterna av bakterier och mögelsvamp högre och ibland mycket högre än de uppmätta utomhushalterna vid resp. anläggning. Bakteriehalten var oftast högre än mögelsvamphalten. Rötning av källsorterat hushållsavfall (organiskt avfall rikt i kolhydrat, protein, fett) innebär risk för emission av ett flertal gaser till arbetsmiljön. I vår undersökning har vi hittat ammoniak, ättiksyra, myrsyra och koldioxid i varierande halter i olika lokaler vid en komposterings- och rötningsanläggning. De starkt luktande ämnen med låg lukttröskel, som bildas vid rötning, skapar också luktproblem i arbetsmiljön. Det luktar i hela biogasanläggningen, redan från tippfickan eftersom rötningen av avfall redan har startat innan det levererats till anläggningen. Sönderdelning och malning av avfall samt motorer till olika apparater bidrar till höga bullernivåer vid samtliga undersökta anläggningar. Generellt saknades ljudabsorbenter och avskärmningar i lokalerna. De bullernivåerna som uppmätts intill trummorna och siktarna vid komposteringsanläggningar ligger nära eller överskrider heldagsvärdet för buller (85 dB A). Klimatförhållanden i de undersökta anläggningarna varierade. Varmast var i lokalen med biogastanken (32ºC resp 30% relativ fuktighet) och i lokalen med komposteringsboxar (26ºC resp 74% relativ fuktighet). I rapporten ges också förslag till arbetsmiljöförbättrande åtgärde