IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Arbetsmiljö och miljöeffekter av massaindustrins miljöanpassning
No full textEffekter på arbetsmiljö och yttre miljö vid användning av perättiksyra, PAA, som blekkemikalie för pappersmassa samt effekter på arbetsmiljö vid slutning av processvattenströmmar i massaindustrin har studerats. Två bruk, Bruk A och Bruk B, som använder PAA och två bruk, Bruk C och Bruk D, som gjort olika slutningsåtgärder har besökts. På Bruk A och Bruk B gjordes intervjuer samt mätningar av PAA i luft med FTIR. På bruk C och D gjordes intervjuer. Blekning med PAA har några fördelar jämfört med klordioxidblekning. Exponering för klordioxid försvinner. Brand- och explosionsrisk vid hantering med klorat och klordioxid försvinner. Utsläppen av klororganiska föreningar minskar. Vattenförbrukningen minskar. Energiförbrukningen vid tillverkning av kemikalier minskar. Det finns också nackdelar med PAA-blekning. Luften är besvärlig att andas och har en otrevlig och irrite-rande lukt när halterna av PAA överstiger 0,1 ppm. På både Bruk A och Bruk B, uppmättes högre halter än 0,1 ppm i ett kylaggregatrum. De toxikologiska riskerna med PAA är dåligt kända. Hantering av väte-peroxid och komplexbildare ökar jämfört med klordioxidblekning. Komplexbildare är otoxiska men svårnedbrytbara. Jämfört med klordioxidblekning används en högre blektemperatur vid PAA-blekning. Detta gör att risken för brännskador är större. Flera slutningsåtgärder studerades. Tidigare har visats att recirkulering av processvatten ökat problemen med luftburna mikroorganismer och endotoxiner. Överlag innebär slutningsåtgärderna förbättringar för arbetsmiljön t ex i form av bättre klimat och mindre halkrisk. I ett fall har underhållsarbete tillkommit som innebär tunga lyft och risk för brännskador. Brandfara, explosionsrisk och osäkerhet kring toxikologin talar för försiktig hantering av PAA. Hantering av PAA i större mängd skall ske i samråd med Sprängämnesinspektionen. Forskningsbehov finns vad gäller toxikologi kring PAA. Vidare forskning föreslås också på arbetsmiljöeffekter av slutningEffekter på arbetsmiljö och yttre miljö vid användning av perättiksyra, PAA, som blekkemikalie för pappersmassa samt effekter på arbetsmiljö vid slutning av processvattenströmmar i massaindustrin har studerats. Två bruk, Bruk A och Bruk B, som använder PAA och två bruk, Bruk C och Bruk D, som gjort olika slutningsåtgärder har besökts. På Bruk A och Bruk B gjordes intervjuer samt mätningar av PAA i luft med FTIR. På bruk C och D gjordes intervjuer. Blekning med PAA har några fördelar jämfört med klordioxidblekning. Exponering för klordioxid försvinner. Brand- och explosionsrisk vid hantering med klorat och klordioxid försvinner. Utsläppen av klororganiska föreningar minskar. Vattenförbrukningen minskar. Energiförbrukningen vid tillverkning av kemikalier minskar. Det finns också nackdelar med PAA-blekning. Luften är besvärlig att andas och har en otrevlig och irrite-rande lukt när halterna av PAA överstiger 0,1 ppm. På både Bruk A och Bruk B, uppmättes högre halter än 0,1 ppm i ett kylaggregatrum. De toxikologiska riskerna med PAA är dåligt kända. Hantering av väte-peroxid och komplexbildare ökar jämfört med klordioxidblekning. Komplexbildare är otoxiska men svårnedbrytbara. Jämfört med klordioxidblekning används en högre blektemperatur vid PAA-blekning. Detta gör att risken för brännskador är större. Flera slutningsåtgärder studerades. Tidigare har visats att recirkulering av processvatten ökat problemen med luftburna mikroorganismer och endotoxiner. Överlag innebär slutningsåtgärderna förbättringar för arbetsmiljön t ex i form av bättre klimat och mindre halkrisk. I ett fall har underhållsarbete tillkommit som innebär tunga lyft och risk för brännskador. Brandfara, explosionsrisk och osäkerhet kring toxikologin talar för försiktig hantering av PAA. Hantering av PAA i större mängd skall ske i samråd med Sprängämnesinspektionen. Forskningsbehov finns vad gäller toxikologi kring PAA. Vidare forskning föreslås också på arbetsmiljöeffekter av slutnin
Kartläggning av emissioner från arbetsfordon och arbetsredskap i Sverige
No full textPå uppdrag av Naturvårdsverket och Statistiska Centralbyrån har IVL kartlagt beståndet av mobila arbetsmaskiner, dvs arbetsfordon och arbetsredskap, i Sverige. Totalt innefattar materialet av arbetsfordon ca 353 000 dieseldrivna och 142 000 bensin eller gasoldrivna enheter. Bensindrivna fordon domineras helt av snöskotrar, ca 130 000 enheter, för fritids- och yrkesbruk. Materialet av arbetsredskap är till antalet ca 2 miljoner i inventeringen, varav ca 95% är bensindrivna. Gräsklippare är här till antalet störst med ca 1.2 miljoner enheter. Emissionsberäkningar har utförts för CO, NMVOC, NOx, partiklar, SO2, CO2, NH3, CH4 och N2O. Beräkningarna bygger på inventeringsunderlaget och generellt har emissionsfaktorer för dieselmotorer, 2-takts- och 4-takts bensinmotorer samt gasolmotorer hämtats från Corinairs Emission Inventories Guidebook (Samaras, Z. 1994). Justeringar av faktorerna har gjorts för anpassning till den bättre bränslekvaliten som finns i Sverige. I princip har de större fordonen inventerats branschvis medan redskapen kartlagts efter typ av redskap. De branscher och sektorer som ingår i inventeringen är; hamnar, jordbruk, järn- och stålindustri, Banverket, Luftfartsverket, skogsindustrin, skogsbruket, Försvaret, entreprenad verksamhet, gruvor samt hushåll, samhälle och diverse.På uppdrag av Naturvårdsverket och Statistiska Centralbyrån har IVL kartlagt beståndet av mobila arbetsmaskiner, dvs arbetsfordon och arbetsredskap, i Sverige. Totalt innefattar materialet av arbetsfordon ca 353 000 dieseldrivna och 142 000 bensin eller gasoldrivna enheter. Bensindrivna fordon domineras helt av snöskotrar, ca 130 000 enheter, för fritids- och yrkesbruk. Materialet av arbetsredskap är till antalet ca 2 miljoner i inventeringen, varav ca 95% är bensindrivna. Gräsklippare är här till antalet störst med ca 1.2 miljoner enheter. Emissionsberäkningar har utförts för CO, NMVOC, NOx, partiklar, SO2, CO2, NH3, CH4 och N2O. Beräkningarna bygger på inventeringsunderlaget och generellt har emissionsfaktorer för dieselmotorer, 2-takts- och 4-takts bensinmotorer samt gasolmotorer hämtats från Corinairs Emission Inventories Guidebook (Samaras, Z. 1994). Justeringar av faktorerna har gjorts för anpassning till den bättre bränslekvaliten som finns i Sverige. I princip har de större fordonen inventerats branschvis medan redskapen kartlagts efter typ av redskap. De branscher och sektorer som ingår i inventeringen är; hamnar, jordbruk, järn- och stålindustri, Banverket, Luftfartsverket, skogsindustrin, skogsbruket, Försvaret, entreprenad verksamhet, gruvor samt hushåll, samhälle och diverse
Miljöövervakningsprojekt i Södertälje kanalområde för bedömning av effekterna från muddring och tippning av förorenade sediment. Validering av spridningsmodell för kvicksilver i Hallsfjärden - delrapport 4
No full textSMHI har utarbetat en spridningsmodell för kvicksilver (Hg) i Hallsfjärden söder om Södertälje. Modellen baseras på omblandningsmekanismer i brackvattenmassan, sötvattenflödet från Mälaren samt kvicksilver-flödet från sedimenten. Modellen prognosticerar total kvicksilverhalter i vattenmassan och har kalibrerats med data från fältprovtagningar av vatten och laboratorieförsök med sediment. Det finns minst två möjliga källor till det kvicksilver som uppmätts i Hallsfjärden, kvicksilver som avgår från sediment i Hallsfjärden och kvicksilver som kommer med vattnet från Igelstaviken och Mälaren. Kvicksilverflöden från sediment för flera provtagningspunkter har använts vid utvärderingen. Modellen baseras på flödet vid tipplatsen direkt efter tippningarna av förorenade sediment avslutats. Övertäckningen av de förorenade sedimenten med renare sand har medfört att ytskiktet innehåller lägre koncentration Hg jämfört med andra lokaler i Hallsfjärden. Detta innebär att det finns provtagningspunkter i Hallsfjärden med större avgång av Hg från bottnarna. Modellens relevans för dessa lokaler har även studerats. För i stort sett samtliga värden på flödet från sedimenten gav SMHIs modell kvicksilverhalter i bottenvattnet som är lägre än uppmätta halter. Modellen kunde förklara ca 20-100% av Hg-halterna vid syrefattiga (anaeroba) förhållanden vid de olika lokalerna. Vid syrerika förhållanden vid omblandning vår och höst kunde endast 5-20% förklaras av modellen. Av det uppmätta kvicksilvret beräknas ca 15% härstamma från sediment i Hallsfjärden både under stagnation och omblandning i vattenmassan. Resterande kvicksilver antas komma från förorenade sediment norr om Halls holme alternativt via diffus spridning från atmosfären.SMHI har utarbetat en spridningsmodell för kvicksilver (Hg) i Hallsfjärden söder om Södertälje. Modellen baseras på omblandningsmekanismer i brackvattenmassan, sötvattenflödet från Mälaren samt kvicksilver-flödet från sedimenten. Modellen prognosticerar total kvicksilverhalter i vattenmassan och har kalibrerats med data från fältprovtagningar av vatten och laboratorieförsök med sediment. Det finns minst två möjliga källor till det kvicksilver som uppmätts i Hallsfjärden, kvicksilver som avgår från sediment i Hallsfjärden och kvicksilver som kommer med vattnet från Igelstaviken och Mälaren. Kvicksilverflöden från sediment för flera provtagningspunkter har använts vid utvärderingen. Modellen baseras på flödet vid tipplatsen direkt efter tippningarna av förorenade sediment avslutats. Övertäckningen av de förorenade sedimenten med renare sand har medfört att ytskiktet innehåller lägre koncentration Hg jämfört med andra lokaler i Hallsfjärden. Detta innebär att det finns provtagningspunkter i Hallsfjärden med större avgång av Hg från bottnarna. Modellens relevans för dessa lokaler har även studerats. För i stort sett samtliga värden på flödet från sedimenten gav SMHIs modell kvicksilverhalter i bottenvattnet som är lägre än uppmätta halter. Modellen kunde förklara ca 20-100% av Hg-halterna vid syrefattiga (anaeroba) förhållanden vid de olika lokalerna. Vid syrerika förhållanden vid omblandning vår och höst kunde endast 5-20% förklaras av modellen. Av det uppmätta kvicksilvret beräknas ca 15% härstamma från sediment i Hallsfjärden både under stagnation och omblandning i vattenmassan. Resterande kvicksilver antas komma från förorenade sediment norr om Halls holme alternativt via diffus spridning från atmosfären
Granskning av kriteriearbetet för rengöringsprodukter i Svanenmärkningen
No full textEn granskning av kriteriearbetet för rengöringsprodukter i Svan-märkningen har genomförts, i huvudsak baserad på intervjuer med handläggare vid de norska och svenska sekretariaten samt de underlagsdokument, som finns tillgängliga vid sekretariaten.En granskning av kriteriearbetet för rengöringsprodukter i Svan-märkningen har genomförts, i huvudsak baserad på intervjuer med handläggare vid de norska och svenska sekretariaten samt de underlagsdokument, som finns tillgängliga vid sekretariaten
Markvattenkemins rumsliga variation i ett granbestånd i södra Sverige
No full textUndersökningar av markvatten används ofta för att beskriva utlakningen av olika ämnen från skogsmark både inom miljöövervakningen och fältexperimentell verksamhet. Inom miljöövervakningen utförs ofta punktvisa undersökningar av markvatten där markvattenkemin i provet generaliseras till en provyta, ett bestånd eller ett helt avrinningsområde. På grund av de normala skillnaderna i markkemi inom ett skogsbestånd kan det befaras att även markvattenkvalitén har en betydande variation. En studie av variationen i markvattenkemi i ett bestånd med granskog har utförts med syftet att bedöma om punktmätningar kan generaliseras till att beskriva framför allt försurningsstatus i markvattnet i provytor eller i ett helt bestånd. Markvattenkemiska data som ingår i studien är hämtade från två fältförsök i samma bestånd med granskog i Asa försökspark i norra Kronobergs län. I försöken finns cirka 90 mätpunkter med provtagning av markvatten inom en yta på 6,5 ha i beståndet. Utvärderingen av mark-vattnets variation utnyttjar referensmätningar före olika behandlingar i försöken. Variationerna beskrivs statistiskt samt i kartform. Den statistiska delen redovisar en beskrivande statistik i form av medel-, max.- och min.-värde, standardavvikelse samt varianskoefficient. Vidare redovisas histogram som ger information om variationens karaktär. Yttäckande kartor över markvattenkemi interpolerades med hjälp av samtliga mätpunkter. Studien visar att även om variationen i beståndet är mindre än i jämförbara data på markvattenkemi från hela Götaland, så är variationen i samma storleksordning för halten aluminiumjoner och vätejoner. För kalciumhalten är skillnaderna större. Jämförelsen visar på svårigheten att beskriva en representativ markvattenkemi i ett större bestånd med hjälp av ett fåtal punktmätningar. Skälet till att variationen är så stor i det studerade beståndet, trots att trädskikt, övrig vegetation och markegenskaper förefaller ovanligt homogena, är sannolikt betydelsen av tidigare olikheter i markanvändning. Med en provtäthet på ca 15 mätpunkter/ha i ett område på ca 3 ha är medelvärdets konfidensintervall för halterna mellan 20 och 30 %, det vill säga ±(10-15%). Det faktum att det finns en tydlig markvattenkemisk gradient i beståndet gör att konfidensintervallet är förhållandevis stort. Det innebär också att variationen inom en mindre yta, till exempel en parcell på 30*30 m2 som ofta används inom miljöövervakningen, kan förväntas vara avsevärt mindre.Undersökningar av markvatten används ofta för att beskriva utlakningen av olika ämnen från skogsmark både inom miljöövervakningen och fältexperimentell verksamhet. Inom miljöövervakningen utförs ofta punktvisa undersökningar av markvatten där markvattenkemin i provet generaliseras till en provyta, ett bestånd eller ett helt avrinningsområde. På grund av de normala skillnaderna i markkemi inom ett skogsbestånd kan det befaras att även markvattenkvalitén har en betydande variation. En studie av variationen i markvattenkemi i ett bestånd med granskog har utförts med syftet att bedöma om punktmätningar kan generaliseras till att beskriva framför allt försurningsstatus i markvattnet i provytor eller i ett helt bestånd. Markvattenkemiska data som ingår i studien är hämtade från två fältförsök i samma bestånd med granskog i Asa försökspark i norra Kronobergs län. I försöken finns cirka 90 mätpunkter med provtagning av markvatten inom en yta på 6,5 ha i beståndet. Utvärderingen av mark-vattnets variation utnyttjar referensmätningar före olika behandlingar i försöken. Variationerna beskrivs statistiskt samt i kartform. Den statistiska delen redovisar en beskrivande statistik i form av medel-, max.- och min.-värde, standardavvikelse samt varianskoefficient. Vidare redovisas histogram som ger information om variationens karaktär. Yttäckande kartor över markvattenkemi interpolerades med hjälp av samtliga mätpunkter. Studien visar att även om variationen i beståndet är mindre än i jämförbara data på markvattenkemi från hela Götaland, så är variationen i samma storleksordning för halten aluminiumjoner och vätejoner. För kalciumhalten är skillnaderna större. Jämförelsen visar på svårigheten att beskriva en representativ markvattenkemi i ett större bestånd med hjälp av ett fåtal punktmätningar. Skälet till att variationen är så stor i det studerade beståndet, trots att trädskikt, övrig vegetation och markegenskaper förefaller ovanligt homogena, är sannolikt betydelsen av tidigare olikheter i markanvändning. Med en provtäthet på ca 15 mätpunkter/ha i ett område på ca 3 ha är medelvärdets konfidensintervall för halterna mellan 20 och 30 %, det vill säga ±(10-15%). Det faktum att det finns en tydlig markvattenkemisk gradient i beståndet gör att konfidensintervallet är förhållandevis stort. Det innebär också att variationen inom en mindre yta, till exempel en parcell på 30*30 m2 som ofta används inom miljöövervakningen, kan förväntas vara avsevärt mindre
Hur påverkas kvicksilver i miljön av olika energialternativ? -En förstudie fokuserad på biobränslen
No full textSverige står inför en framtida förändring av energisystemet där inhemska biobränslen (avverkningsrester, energiskog, andra åkergrödor samt sorterat avfall) bedöms få ökad betydelse. Ett ökat biobränsleutnyttjande i form av avverkningsrester innebär en ökad betydelse. Ett ökat biobränsleutnyttjande i form av avverkningsrester innebär en betydande omställning av svenskt skogsbruk. Bortförsel av biomassa (grenar, toppar) från skogen innebär en bortförsel av näringsämnen som måste kompenseras genom återföring av förbränningsaska. Omfattande utredningar och forskningsprojekt har genomförts för att utreda miljökonsekvenser av det nya energisystemet. Studierna har till stora delar inriktats på näringsämnesbalansen i skogsekosystemet men även omfattningen av tungmetaller har studerats. Askåterföring innebär således att tungmetaller som tidigare varit bundna i vegetation återförs till skogsmarken.Kvicksilver är, till skillnad från de flesta andra metaller, flyktigt och emitteras därför till luft vid förbränning. För att utreda hur omsättningen av kvicksilver påverkas av en framtida omställning av energisystem har IVL genomfört en förstudie på uppdrag av ELFORSK och Naturvårdsverket.Sverige står inför en framtida förändring av energisystemet där inhemska biobränslen (avverkningsrester, energiskog, andra åkergrödor samt sorterat avfall) bedöms få ökad betydelse. Ett ökat biobränsleutnyttjande i form av avverkningsrester innebär en ökad betydelse. Ett ökat biobränsleutnyttjande i form av avverkningsrester innebär en betydande omställning av svenskt skogsbruk. Bortförsel av biomassa (grenar, toppar) från skogen innebär en bortförsel av näringsämnen som måste kompenseras genom återföring av förbränningsaska. Omfattande utredningar och forskningsprojekt har genomförts för att utreda miljökonsekvenser av det nya energisystemet. Studierna har till stora delar inriktats på näringsämnesbalansen i skogsekosystemet men även omfattningen av tungmetaller har studerats. Askåterföring innebär således att tungmetaller som tidigare varit bundna i vegetation återförs till skogsmarken.Kvicksilver är, till skillnad från de flesta andra metaller, flyktigt och emitteras därför till luft vid förbränning. För att utreda hur omsättningen av kvicksilver påverkas av en framtida omställning av energisystem har IVL genomfört en förstudie på uppdrag av ELFORSK och Naturvårdsverket
Miljöövervakningsprojekt i Södertälje kanalområde för bedömning av effekterna från muddring och tippning av förorenade sediment - lägesrapport 1997
No full textDe inledande undersökningarna om effekterna av muddring och tippning av ca 60.000 m3 sediment i Södertälje trafikområde har avslutats under hösten 1997. Resultaten visar att muddringen i området samt tippningen av muddermassor i Hallsfjärden påverkade vattenkvaliteten samt det akvatiska ekosystemet från Linasundet i Mälaren ned till Hallsfjärden i Östersjön. De inledande analyserna av 'blivande' muddermassor visade framförallt på förhöjda kvicksilverhalter ( Hg) 3-4,5 mg/kg (TS) vilket skall jämföras med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder där >1 mg/kg (TS) sediment anses som höga. Muddringen och tippningen innebar följande: * Förhöjd grumlighet i området och förhöjda Hg-halter i vattnet. * Sedimentfällor utplacerade under muddringsperioden visade att sedimenterande material innehöll förhöjda halter tungmetaller. * Registrering av bildning av metylkvicksilver ( biologiskt aktivt) i bottenområdet runt tippningsplatsen * Förhöjda Hg-halter i ettårig abborre jämfört med fisk fångade före muddringen startade. - Indikationer om försämrad abborrlek i området runt tipplatsen * Sediment från tidigare samt den aktuella tipplatsen påverkade embryonalutvecklingen hos abborre från ett referensområde. Andelen deformerade yngel uppgick till mellan 20-50% vid muddrings- och tipplatserna jämfört med normala 0-6%De inledande undersökningarna om effekterna av muddring och tippning av ca 60.000 m3 sediment i Södertälje trafikområde har avslutats under hösten 1997. Resultaten visar att muddringen i området samt tippningen av muddermassor i Hallsfjärden påverkade vattenkvaliteten samt det akvatiska ekosystemet från Linasundet i Mälaren ned till Hallsfjärden i Östersjön. De inledande analyserna av 'blivande' muddermassor visade framförallt på förhöjda kvicksilverhalter ( Hg) 3-4,5 mg/kg (TS) vilket skall jämföras med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder där >1 mg/kg (TS) sediment anses som höga. Muddringen och tippningen innebar följande: * Förhöjd grumlighet i området och förhöjda Hg-halter i vattnet. * Sedimentfällor utplacerade under muddringsperioden visade att sedimenterande material innehöll förhöjda halter tungmetaller. * Registrering av bildning av metylkvicksilver ( biologiskt aktivt) i bottenområdet runt tippningsplatsen * Förhöjda Hg-halter i ettårig abborre jämfört med fisk fångade före muddringen startade. - Indikationer om försämrad abborrlek i området runt tipplatsen * Sediment från tidigare samt den aktuella tipplatsen påverkade embryonalutvecklingen hos abborre från ett referensområde. Andelen deformerade yngel uppgick till mellan 20-50% vid muddrings- och tipplatserna jämfört med normala 0-6
Atmospheric deposition of mercury in the Nordic countries at different scenarios of reduced antropogenic emissions in Europe
No full textA model evaluation of the effects of reducing emissions of mercury in Europe has been made. Wet deposition fluxes of mercury at 6 Nordic sites have been calculated at different emission scenarios. The model simulations of transboundary transport was performed using the EMEP-Hg model (Petersen et al., 1995) and assumed reductions of mercury emissions in Europe. The effects of reductions of 50 and 75% of the 1987/88 emissions of mercury have been evaluated. The EMEP-Hg model has also been used for investigating the effect of removing gaseous oxidised forms of mercury from the emissionsA model evaluation of the effects of reducing emissions of mercury in Europe has been made. Wet deposition fluxes of mercury at 6 Nordic sites have been calculated at different emission scenarios. The model simulations of transboundary transport was performed using the EMEP-Hg model (Petersen et al., 1995) and assumed reductions of mercury emissions in Europe. The effects of reductions of 50 and 75% of the 1987/88 emissions of mercury have been evaluated. The EMEP-Hg model has also been used for investigating the effect of removing gaseous oxidised forms of mercury from the emission
Sensitivity testing of the model set-up used for calculation of photochemical ozone creation potentials (POCP) under European conditions
No full textPhotochemical Ozone Creation Potentials (POCP) is a method to rank VOC, relative to other VOC, according to their ability to produce ground level ozone. To obtain POCP values valid under European conditions, a critical analysis of the POCP concept has been performed using the IVL photochemical trajectory model. The critical analysis has concentrated on three VOC (ethene, n-butane and o-xylene) and has analysed the effect on their POCP values when different model parameters were varied. The three species were chosen because of their different degradation mechanisms in the atmosphere and thus their different abilities to produce ozone. The model parameters which have been tested include background emissions, initial concentrations, dry deposition velocities, the features of the added point source and meteorological parameters. The critical analysis shows that the background emissions of NOx and VOC have a critical impact on the POCP values. The hour of the day for the point source emission also shows a large influence on the POCP values. Other model parameters which have been studied have not shown such large influence on the POCP values. Based on the critical analysis a model set-up for calculation of POCP is defined. The variations in POCP values due to changes in the background emissions of NOx and VOC are so large that they can not be disregarded in the calculation of POCP.Photochemical Ozone Creation Potentials (POCP) is a method to rank VOC, relative to other VOC, according to their ability to produce ground level ozone. To obtain POCP values valid under European conditions, a critical analysis of the POCP concept has been performed using the IVL photochemical trajectory model. The critical analysis has concentrated on three VOC (ethene, n-butane and o-xylene) and has analysed the effect on their POCP values when different model parameters were varied. The three species were chosen because of their different degradation mechanisms in the atmosphere and thus their different abilities to produce ozone. The model parameters which have been tested include background emissions, initial concentrations, dry deposition velocities, the features of the added point source and meteorological parameters. The critical analysis shows that the background emissions of NOx and VOC have a critical impact on the POCP values. The hour of the day for the point source emission also shows a large influence on the POCP values. Other model parameters which have been studied have not shown such large influence on the POCP values. Based on the critical analysis a model set-up for calculation of POCP is defined. The variations in POCP values due to changes in the background emissions of NOx and VOC are so large that they can not be disregarded in the calculation of POCP
A Manual for the Calculation of Ecoprofiles intended for Third Party Certified Environmental Product Performance Declarations
No full textA Manual for the Calculation of Ecoprofiles intended for Third Party Certified Environmental Product Performance DeclarationsA Manual for the Calculation of Ecoprofiles intended for Third Party Certified Environmental Product Performance Declaration