IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Vidareutveckling av fiskundersökningar som verktyg för miljöbedömningar i industrirecipienter
No full textFrågan om hur fiberrika sediment utanför pappers- och massaindustrier ska hanteras har varit fokus för mycket forskning det senaste decenniet. I syfte att bilda sig en uppfattning om fibersedimentens påverkan på omgivande ekologi har flertalet fiskundersökningar genomförts i IVLs regi sedan 2017. Under 2021 genomfördes sådana undersökningar vid fyra industrier längs norrlandskusten med en något modifierad metod, även inkluderande insamling av fisk av större storlek samt även vid två referensområden i stället för ett. Huvudtemat i denna rapport är hur de förändringarna fallit ut, men även andra aspekter, däribland tidstrender gällande fiskhälsa och föroreringshalter i fisk redovisas. Resultaten var positiva, eftersom de genomförda förändringarna bidrog till att tydligare och mer nyanserade tolkningar av resultaten kunde göras. Other funders: SCA, Holmen</p
Underwater noise from fairways – policies, incentives and measures to reduce the environmental impact
No full textUndervattensbuller och dess negativa inverkan på det marina livet är ett växande miljöproblem där den vetenskapliga kunskapen ökar men effektiva åtgärder saknas. Denna rapport är resultatet av en gemensam insats av IVL Svenska Miljöinstitutet och Sjöfartsverket som adresserar denna utmaning. Motiverade av miljöhänsyn och kommande EU-lagstiftning är vår vision att Sverige ska bli det första landet som genomför nationella incitament för att minska undervattensbuller. De tekniska aspekterna av fartygsbuller under vatten är relativt välkända. I marschfart är kavitation vid propellern vanligtvis den dominerande källan till undervattensbuller, men detta gäller inte för alla fartyg. Standardiserade mätmetoder finns men är kostsamma att genomföra. Prediktionsmodeller är användbara för bullerkartläggning och uppskattningar över en hel flotta, men inte tillräckligt exakta för enskilda fartyg. Miljöpåverkan av undervattensbuller från fartyg har fått ökad vetenskaplig uppmärksamhet de senaste åren. Många studier har gjorts men dos-respons samband och trösklar för olika effekter är i stort sett okända. Beteendeeffekter, inklusive flyktreaktioner, svårigheter att undvika rovdjur och maskering av viktig kommunikation, har observerats hos ett stort antal arter vid exponering för fartygsbuller. Det finns inga nationella eller internationella bindande regler för undervattensbuller från fartyg. FN:s internationella sjöfartsorgan IMO håller för närvarande på att uppdatera sina frivilliga riktlinjer om fartygsbuller under vatten. EU inför lagstiftning om tillåtna nivåer av undervattensbuller från fartyg i miljön, som förväntas träda i kraft i medlemsländerna inom några år. Tekniska metoder för att minska undervattensbuller är kända men inte vetenskapligt validerade. Hastighetssänkningar kan minska undervattensbuller men kan medföra ökade driftskostnader för fartygsägarna. Intressenter inom reduktion av fartygs undervattensbuller finns hos fartygsägare, fartygsdesigners och teknikindustri, forskningsorgan och myndigheter. Genom intervjuer och workshops har ett nätverk av relevanta intressenter i Sverige etablerats. En intressentanalys visar att det finns ett behov av mer kunskap om fartygs undervattensbuller och dess miljöpåverkan samt dess begränsning. Farledsutformning för minskad transmission av undervattensbuller till miljön undersöks genom långtidsmätningar vid olika delar av farleden som leder till Västerås i Mälaren. Varken djup eller gir kunde påvisas ha någon effekt på det utstrålade bruset. Ett mer detaljerat försök skulle krävas för att klargöra om farledsdesign är ett genomförbart alternativ för bullerdämpning. Sex olika sätt att utforma ett ekonomiskt incitament för att minska fartygs undervattensbuller beskrivs. Det är möjligt att belöna hastighetssänkningar eller tekniska åtgärder för bullerdämpning, men det är inte utrett hur effektivt detta skulle vara. Ett incitament kan baseras på en tyst fartygsnotation från ett klassificeringssällskap, men dessa utfärdas relativt sällan. En bullerutredning kan utföras, men det kan vara svårt att identifiera de mest relevanta åtgärderna utan mätning av undervattensbuller. Skräddarsydda mätstationer vid eller nära hamninlopp kan vara ett kostnadseffektivt sätt att samla in mätdata, men noggrannheten i sådana opportunistiska mätningar skulle behöva förbättras om data ska kunna användas för ett ekonomiskt incitament.Underwater noise and its negative impact on marine life is a growing environmental concern where scientific knowledge is increasing but mitigation is scarce. This report is the outcome of a joint effort of the IVL Swedish Environmental Research Institute and the Swedish Maritime Administration that addresses this challenge. Motivated by environmental concerns and coming EU legislation, our vision is that Sweden should become the first country to implement national incentives for underwater noise mitigation. The technical aspects of ship underwater noise are relatively well known. At cruise speed, cavitation at the propeller is typically the dominant source of underwater noise, but this is not true for all ships. Standardised measurement methods exist but are costly to implement. Prediction models are useful for noise mapping and fleet-wide estimates but not sufficiently accurate for individual ships. The environmental impact of underwater noise from shipping has gained increased scientific attention in recent years. While many studies have been made, dose-response relationships and thresholds for different effects are largely unknown. Behavioural effects, including escape reactions, difficulty to avoid predators and masking of important communication calls, have been observed across a large number of species upon exposure to ship noise. There are no national or international binding rules on ship underwater noise emissions. The International Maritime Organisation is currently updating its voluntary guidelines on ship underwater noise. The EU is introducing legislation on permissible levels of ship underwater noise in the environment, which is expected to come into force in member states within a few years. Technical methods for mitigation of underwater noise are known but not independently validated. Ship speed reductions may reduce underwater noise but may incur increased operational costs at the ship owners. Stakeholders in ship underwater noise mitigation are found across ship owners, the ship design and technology industry, research bodies and authorities. Through interviews and workshops a network of relevant stakeholders in Sweden has been established. A stakeholder analysis showed that there is a need for more knowledge on ship underwater noise and its environmental impacts as well as its mitigation. Fairway design for reduced transmission of underwater noise to the environment was investigated by long-term measurements at different sections of the fairway leading to Västerås in lake Mälaren. Neither depth nor a turn could be demonstrated to have an effect on the radiated noise. A more detailed experiment would be required to clarify if fairway design is a viable alternative for noise mitigation. Six different ways of designing a financial incentive for ship underwater noise reduction were described. Rewarding speed reductions or technical measures for noise mitigation is feasible but the scientific basis is not clear. An incentive may be based on a silent ship notation from a classification society, but these are not commonly issued. A noise inquiry may be performed, but it may be difficult to identify the most relevant mitigations without underwater noise measurement. Bespoke measurement stations at or near port inlets may be a cost-effective way to collect measurement data, but the accuracy of such opportunistic measurements would need to be improved if the data is to be used for a financial incentive
WASH Bottleneck Analysis Tool: Country Implementation Guide
No full textThe Water, Sanitation and Hygiene Bottleneck Analysis Tool (WASH BAT) is both a tool and a process to identify systematically and collectively the key sector bottlenecks and to define a costed Action Plan which addresses those bottlenecks. It forms an integral part of WASH sector strengthening. The WASH BAT was created and developed by UNICEF with inputs from global sector partners. It is an unbranded tool, to be taken and adapted by governments and development partners in any country. The online software version was developed by Community Systems Foundation. A helpdesk function is provided on the WASH BAT portal (www.washbat.org). This WASH BAT Country Implementation Guide aims at supporting resource people who are responsible for facilitating and organizing a workshop on the application of the WASH BAT, and helps to ensure an effective outcome. It guides each user to reflect on different elements, steps and preconditions required for the successful preparation and implementation of the entire process, and provides a checklist of activities. The guide also provides different options so that it can be customized to any given context
Rening av hormoner vid avloppsreningsverk i kalla klimat : En kunskapssammanställning och lärdomar från pilottester vid Fillan ARV i Sundsvall
No full textVid tre av de största avloppsreningsverken i Sundsvall kommun har IVL genomfört en förstudie med syftet att utreda förutsättningar för en fullskaleinstallation för rening av läkemedelsrester från avloppsvatten. Förstudien visade att det framför allt var hormoner som utgjorde den största risken för negativ påverkan på vattenförekomsten. Eftersom Sundsvall kommun har planer för en framtida utbyggnad med kväverening vid Fillan ARV, föddes en tanke om huruvida en sådan utbyggnad även skulle kunna bidra till att hormonhalterna i utgående avloppsvatten minskar till icke-detekterbara nivåer. Detta mot bakgrund av att minskade hormonhalter observerats vid avloppsreningsverk med kväverening i södra Sverige. Om motsvarande minskning av utgående hormonhalter skulle observeras vid en utbyggd kväverening i Sundsvall kommun, skulle detta leda till att de observerade miljöriskerna i recipienten eliminerades.Med ekonomiskt stöd från Naturvårdsverket, och med hjälp av en befintlig pilotanläggning för studier av kväverening i kalla klimat via rörliga biofilmsreaktorer med bärare (MBBR), genomfördes under åren 2021 och 2023 en kompletterande förstudie vars resultat presenteras i denna rapport. Projektet har fokuserat på rening av hormoner och hormonstörande effekter vid implementering av kväverening i kalla klimat. Det övergripande målet har varit att öka kunskapen om kväverening och nedbrytning av hormoner vid låga temperaturer och att identifiera kunskapsluckor. Denna kunskap ska stödja planering och implementering av reningsprocesser vid höga hormonhalter i avloppsvatten i kalla klimat.Föreliggande rapport sammanställer dels kunskap om rening av hormoner och hormonstörande ämnen vid avloppsreningsverk utifrån i huvudsak en svensk kontext, dels resultat från genomförda pilottester vid Fillan ARV i Sundsvall. Genomgående under projektperioden observerades att kväve kunde reduceras med mer än 70 % i genomsnitt. Veckovisa analyser av hormoner och hormonstörande effekter, samt månadsvisa analyser av läkemedelsrester, visade däremot på en stor variation av inkommande halter och reningrader. En genomgående, och förväntad trend, var att halterna av östrogena effekter följde detekterade halter av både östron och östradiol. Halten av etinylöstradiol, däremot, detekterades inte i något av de analyserade proverna under hela projektperioden. Vid de tillfällen där reduktionsgraden av hormonerna var närmare 80 %, var det fortfarande höga halter av hormoner i utgående avloppsvatten, vilket bland annat kunde förklaras med höga inkommande halter. Inga tydliga samband mellan höga reduktionshalter av hormoner och kväve eller andra processrelaterade aspekter kunde observeras. Detta resultat indikerar att reduktion av hormoner och kväverening i huvudsak utförs av skilda grupper av mikroorganismer. En högre reduktion av hormoner kunde däremot observeras i filtrerade prover relativt ofiltrerade, något som delvis kan förklara den låga hormonreduktion efter MBBR-processen som vid dessa försök saknade en partikelavskiljning. Sammanfattningsvis kan det konstateras att hypotesen kring att kväverening effektivt kan rena bort hormoner i kalla klimat med en MBBR-teknik inte kan bekräftas vid de betingelser som utvärderats i denna rapport. Det kunde inte heller bekräftas när temperaturen ökade med 4 °C i processen eftersom ingen signifikant påverkan på reningsgraden för varken hormoner, hormonstörande effekter eller läkemedelsrester kunde observeras. Utifrån data från denna rapport kan det därför konstateras att vid anläggningar i norra Sverige, där höga hormonhalter utgör huvudproblemet avseende påverkan på recipient, kan en avancerad rening för att ta bort hormoner och deras effekter behövas, åtminstone i de fall där biofilmsprocesser såsom MBBR implementeras. Other commissioner: Sundsvall Vatten AB.</p
Koncept för automatisk klimatkalkyl i etablerade programvaror inom fastighet - Pilotexempel för byggnadsskadekalkyler
No full textDetta projekt och denna rapport visar hur klimatkalkyl kan integreras som funktion i befintliga programvaror genom egna klimatdatabaser och digital kommunikation mellan programvaror. Vi har som specifikt exempel tittat på programvaran MEPS som är frekvent använd av försäkringsbranschen för ekonomiska kalkyler idag, och som har kopplats mot Byggsektorns Resurshubb (Resurshubben), en programvara med klimatdatabaser för byggmaterial och byggresurser.Huvudsyftet med projektet är att bidra till liknande lösningar inom andra verksamheter och programvaror, framför allt inom fastighetsbranschen. Sådana lösningar kan tillämpas både för löpande klimatkalkylering i de aktuella verksamheterna och för att ge data- och resultatunderlag till fördjupade akademiska studier. För försäkringsbolagens del kan lösningen bidra till möjligheten att sätta långsiktiga mål för minskad klimatpåverkan kopplade till skadeärenden. Den kan också specifikt bidra till bättre argument för reparation i stället för utbyte till nytt, där bevarande normalt ger lägre klimatpåverkan. Vidare kan den ge stöd till dialog med branscher och materialleverantörer som har hög klimatpåverkan.Konceptet som projektet visar för att integrera automatisk klimatkalkyl i en verksamhet är i korta drag att: • en verksamhets material och produkter kan kopplas (”mappas”) mot generiska LCA-databaser; • mappningen kan göras för grupper av likartade material och produkter; • en egen klimatdatabas för verksamheten med klimatvärden för respektive material-/produktgrupp kan skapas utifrån mappningen; • klimatvärdena kan enkelt fortsätta hållas aktuella, vid exempelvis uppdateringar av de generiska LCA-databaserna. Detta görs genom den lagrade mappning som gjorts mot dessa LCA-databaser och en inladdningsfunktion som momentant kan överföra aktuella värden till verksamhetens klimatdatabas; • klimatvärdena kan kommuniceras från verksamhetens klimatdatabas till verksamhetens programvara. Klimatkalkyler för ärenden eller projekt kan därefter göras direkt i verksamhetens programvara då klimatvärden för aktuella grupper av material och produkter finns tillgängliga där.Materialleverantörer, materialhandlare och entreprenörsbolag inom bygg och fastighet är exempel på branscher som bör ha intresse och möjlighet att skapa liknande lösningar för klimatkalkyl. Intresset från kunder att kunna välja, besluta och beställa tjänster och produkter utifrån dess klimatpåverkan bör öka framåt. Alla verksamheter som bygger på användning, reparation eller även bevarande av material i den bebyggda miljön samt datasystem för det kan ha detta intresse. I takt med stärkta dataunderlag och kunskaper inom dessa verksamheter kan också nya möjligheter till forskningssamarbeten öppnas. Nya frågor att undersöka kan bli tydliga och nödvändiga data kan lättare tas fram
Rollen för negativa utsläpp för att bidra till att klara Parisavtalets långsiktiga mål
No full textThis report delves into the multifaceted dimensions of carbon dioxide removal methods. The report discusses the role of carbon dioxide removal methods in contributing to attaining the long-term goal of the Paris Agreement and investigates best practices in the implementation of the collaborative instruments under Article 6 for their incentivisation and scaling. The present climate policy and actual decision-making are still centred on achieving net-zero carbon emissions but the long-term challenge is the inevitable reversal of the overshoot, requiring carbon removal to outpace residual emissions, leading to net negative emissions globally. The report discusses the need to assign responsibility for climate overshoot reversal in order to guarantee the viability of a global net-negative GHG economy. The report analyses and proposes ways to address risks associated with carbon removal, including mitigation deterrence, that carbon removed from the atmosphere might be re-released, carbon-leakage effects, and challenges related to monitoring mitigation outcomes. It offers recommendations based on these deliberations.I denna rapport diskuteras metoder för att avlägsna koldioxid från atmosfären (så kallade ”negativa utsläpp”) och hur de kan bidra till att uppnå Parisavtalets långsiktiga mål. Rapporten undersöker bästa praxis vid implementeringen av samarbetsinstrumenten enligt artikel 6 för att bidra med incitament som gör att negativa utsläpp kan skalas upp. Den nuvarande klimatpolitiken är fortfarande inriktat på att uppnå nettonoll utsläpp av klimatutsläpp. Men den långsiktiga utmaningen är globalt uppnå nettonegativa utsläpp för att kompensera för en överskriden utsläppsbudget. Detta kräver att de negativa utsläppen långsiktigt måste överstiga de återstående utsläppen. Rapporten diskuterar behovet av att tilldela ansvar för att åtgärda en utsläppsbudget som överskrids för att därmed möjliggöra för framtida ekonomi med nettonegativa växthusgasutsläpp. Vidare analyseras risker förknippade med negativa utsläpp, inklusive risken att utsläppsminskningar försenas, att koldioxid som har avlägsnats från atmosfären kan släppas ut igen, läckageeffekter och utmaningar relaterade till övervakning och verifiering. Rapporten bidrar med rekommendationer som är relevanta för alla dessa områden
A climate neutral Kiruna by means of waste heat
No full textDen pågående stadsomvandlingen i Kiruna, att en stor del av staden måste flyttastill följd av LKAB:s fortsatta gruvverksamhet, skapar möjligheter att etablera etteffektivare energisystem och bidra till att uppnå stadens klimatmål. I dag tillgodosescirka 15% av stadens fjärrvärmebehov med restvärme från LKAB och målsättningenpå sikt är att nå 100% restvärme i systemet. Investeringsbeslut som togs 2021kommer att resultera i en ökning av restvärmeandelen på upp mot 70% till 2024 dåLKAB frigör högvärdig restvärme genom att internt ta tillvara på lågtempereradvärme. För att öka andelen restvärme ytterligare finns ett behov av att lagra värmefrån sommarperioden då det finns ett överskott till vinterperioden när behovet ärsom störst. I projektet skapas en helhetsbild av restvärmelösningen i Kiruna frånsamspel mellan aktörer till teknik vilket genererar ny kunskap om effektivenergiomställning till hållbara städer med restvärmeåtervinning.Det finns flera alternativ för termiska säsongslager vars tillämplighet baseras påtermogeologisk förutsättningar. Borrhålslager och bergrumslager valdes ut förvidare analys givet förutsättningarna i Kiruna. Genom energisystemmodelleringoptimerades Kirunas fjärrvärmesystem fram till år 2040 genom scenarioanalys. Medett energilager i systemet möjliggörs att en större mängd restvärme kan användastotalt sett över året och särskilt minskar det behovet av värmeproduktion underperioden med störst värmebehov (vintermånaderna), vilket innebär minskadanvändning av spetslastpannor. En nyttokostnadsanalys genomfördes på tvåmodellscenarier. Båda scenarierna resulterar i ekonomiska kostnadsbesparingar ochminskade externa kostnader (förbättrad folkhälsa som minskar till exempel uteblivetarbete, sjukvårdskostnader och förtidiga dödsfall) jämfört med referensscenariet, attinte uppföra ett energilager.Ett energilager, borrhålslager och bergrumslager, i storleksordningarna 30 GWh och20 MW simulerades i Kirunas fjärrvärmesystem. Baserat på det värmebehov ochrestvärmeleverans som ligger till grund för lagersimuleringar visar resultaten pågod prestanda framför allt för ett borrhålslager kombinerat med värmepumpar. Förde simulerade alternativen, samt ett jämförelsealternativ med en biobränslepanna,togs investeringskalkyler fram som visade på en övervägande positiv kalkyl för ettborrhålslager med värmepumpar. Totalinvesteringen för alternativet med borrhåloch värmepump uppgår till ca. 300 Mkr. Borrhål och värmeväxlare är ungefär 1/3 avinvestering, värmepumpskostnad 1/3 och resterande projektkostnader ochinstallation. Återbetalningstiden är drygt 9 år. Investeringskostnaden för anläggningav bergrumslager är hög vilket försämrar lönsamheten. Troligen skulle investeringskostnaden vara betydligt lägre om befintlig geologisk formation finnstillgänglig att konvertera till energilager. Sådan formation har inte identifierats idetta projekt men givet Kirunas långa gruvverksamhet är det möjligt att fleralternativ finns som skulle kunna utredas.Underlaget som är framtaget inom ramarna för detta projekt pekar på att ettsäsongsenergilager för att ta tillvara på mer restvärme är den långsiktigt optimala lösningen för Kirunas värmeförsörjning. En initial uppskattning av tidplan visar påatt ett sådant lager skulle kunna tas i drift 2028. För det valda energilagret har enhandlingsplan tagits fram som visar nästa steg som behöver tas i Kiruna för attkomma närmare att realisera energilagret och därmed kunna nyttja mer restvärme. Lågtempererad fjärrvärme har diskuterats länge i Kiruna. Kombination med ettenergilager och lägre framledningstemperatur skulle vara gynnsamt eftersomurladdningstemperaturen från energilagret inte skulle behöva höjas lika mycket.Skulle Kiruna i ett senare skede, efter att energilagret har uppförts, sänkatemperaturen i nätet skulle det för ett borrhålslager med värmepumpar innebära etteffektivare och lönsammare system. Framför allt skulle mindre el behövas tillvärmepumparna vilket är gynnsamt givet Kiruna Krafts ambitioner om att minskaandelen el som går åt till värmeförsörjningen.Det finns en stor outnyttjad restvärmepotential i Sverige och Europa. Genom enfallstudie av Kiruna har lärdomar för andra städer om effektiv integrering avrestvärme genererats. Framgångsfaktorerna i Kiruna och lösningar påförekommande hinder kan hjälpa andra städer att etablera ett effektivt ochlångvarigt samspel kring industriell restvärme. Att initialt fokusera på att bygga enrelation mellan parterna och etablera förtroende är en viktig nyckel för att kunnaidentifiera lösningar på andra förekommande barriärer. Flera ekonomiska barriärerhar haft stor påverkan och de har lösts genom transparens i kalkylerna, med ettgemensamt uppsatt mål att samarbetet inte ska påverka stadens invånareekonomiskt och genom statligt finansieringsstöd. En viktig framgångsfaktor har varit etablerandet av en strategisk samarbetsplattform som garanterat enkontinuerlig dialog. En kontinuerlig dialog krävs dels under etablerandet avsamarbetet men är lika viktig under pågående leverans för att inte riskera att tappabort relationen och förtroenden.För att identifiera vilka faktorer som kan påverka att innovativa energilösningarimplementeras för restvärmeåtervinning har projektet gjort en jämförande analys avbeslutsprocessen vid valet av fjärrvärmeteknik i Nya Kiruna Centrum ochBrunnshög i Lund. Beslutsprocessen resulterade i konventionell fjärrvärmeteknik tillNya Kiruna Centrum och ett lågtempererat fjärrvärmesystem i Brunnshög. Eninnovativ målsättning, särskilt i de externa direktiven, kunskap omrestvärmeåtervinning, antingen internt eller hos en långvarig samarbetspartner ochen holistisk syn på staden där många aktörer engageras för att man bättre ska kunnaförutse förändringar på lång sikt har identifierats som viktiga. För effektivenergiomställning av städer med restvärmeintegrering behöverrestvärmepotentialen kartläggas och inkluderas i stadens energiplanering i ett tidigtskede och i samverkan med relevanta aktörer. Energiplaneringen bör ske samtidigtsom, och i samråd med, andra större förändringar i staden för att undvikasuboptimala system där energieffektiviseringsprincipen inte tillämpas.Other funders: Tekniska Verken i Kiruna, LKAB, NeoEnergy, LKAB Wassara.</p
Techno-economic and sustainability assessment : Circular cellulose to textile fiber production
No full textThis document reports the findings from the techno-economic and sustainability assessment done in the project Circular cellulose to textile fiber production. The aim of the project has been to develop resource efficient processes for alternative cellulose feedstocks from residual streams to increase value for dissolving pulp, for e.g., textile fiber production. In this report, a techno-economic feasibility study and an environmental impact assessment were done to give an indication of the market relevance and climate impact of wheat straw and oat husk as raw materials for the production of dissolving pulp
Noise from ships powered by LNG or electricity and its effects: a cross-domain investigation : Final report of the Silent@Sea project
No full textElectrification of ships offers zero-emission travel and is spreading rapidly, and more and more ships are operating on liquid natural gas, LNG, or other alternative fuels. However, the relation between these modern forms of ship propulsion and noise pollution is not generally understood. The Silent@Sea project has investigated this through four case studies, where modern vessels have been measured in different propulsion modes and compared to sister vessels. This has mainly been done in route, which permitted us to gather unique data on the noise radiation of large ships in commercial operation. The project has investigated radiated airborne and underwater noise as well as onboard noise and its impact on work environment and passenger comfort. The results show that the modern forms of propulsion lead to lower noise levels onboard, which are coupled to a better work environment and greater passenger comfort. The radiated airborne noise of electrical hybrid vessels is reduced in battery powered operation at certain low frequencies associated with the diesel engine. The same holds for the radiated underwater noise, but the differences are smaller there, indeed smaller than differences between sister vessels. Finally, a new generation of LNG-powered vessels are found to be quieter than an older generation with similar specifications
Could green infrastructure supplement ecosystem service provision from semi-natural grasslands?
No full textAncient semi-natural grasslands in Europe are important for ecosystem service (ES) provision. Often, the surrounding matrix contains ‘Grassland Green Infrastructure’ (GGI) that contain grassland species which have the potential to supplement grassland ES provision across the landscape. Here we investigate the potential for GGI to deliver a set of complementary ES, driven by plant composition.We surveyed 36 landscapes across three European countries comprising core grasslands and their surrounding GGI. We calculated community-level values of plant species characteristics to provide indicators for four ES: nature conservation value, pollination, carbon storage and aesthetic appeal.Inferred ES delivery for GGI was substantially lower than in core grasslands for conservation, pollination and aesthetic appeal indicators, but not for carbon storage. These differences were driven by the GGI having 17% fewer plant species, and compositional differences, with 61% of species unique to the core grasslands. In addition, connectivity to the core, the amount of GGI and inferred seed dispersal distances by livestock, were strongly positively correlated with conservation value, pollination and aesthetic indicators. All ES indicators showed similar responses to the GGI spatial structure and distance to the core, suggesting robust effects of these drivers on ES. We projected that improved landscape-wide delivery of nature conservation value and pollination could be achieved through targeted GGI management. Reductions in the distances seeds would need to disperse, more GGI, along with a diversification of the GGI elements, were predicted to enhance service credits.We conclude that for vegetation-related ES, species surveys can be employed to assess potential ES delivery. Creating and enhancing GGI is a useful landscape management strategy to supplement the ES delivered by ancient grasslands.A-rapport, A2645</p