IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Databas för livscykelanalys - arbetsmiljö. Behov av arbetsskadestatistik i olika länder
No full textLivscykelanalys (LCA) är en metod att beräkna miljöbelastningen under en produkts hela livscykel. En LCA kan ge underlag för val mellan olika varor och tjänster eller visa var i livscykeln miljöbelastningen är stor. Arbetsmiljö-LCA använder liknande metodik för att beräkna arbetsmiljöbelastningen. I projektet gjordes en marknadsundersökning som visade att LCA-användarnas viktigaste krav på en databas för arbetsmiljö-LCA är att den ska vara enkel att använda och innehålla data för många olika aktivi-teter. Måtten på arbetsmiljöbelastningen ska vara få, dvs antalet effektkategorier hållas lågt. Lämpligt arbetssätt för LCA-användaren är att först göra en 'vanlig' LCA för yttre miljö och därefter hänga på lämpliga aktiviteter ur databasen. Genom att utnyttja statistik för arbetsskador i de branscher där produkten tillverkats kan man upprätta en databas över arbetsmiljöbelastning för olika produkter. Databasen konstrueras med hjälp av arbetsskadestatistik och produktionsdata. För att konstruera en databas för arbetsmiljö-LCA krävs produktens massa, kilopris, i vilken bransch den tillverkats, branschens totala försäljning och antal arbetsskador i branschen. rbetsskadestatistikens omfattning och kvalitet varierar mellan länder. I Nederländerna och Grekland ges ingen ersättning vid arbetsskada, medan både arbetsgivare och arbetstagare ersätts i Finland. Den ekonomiska ersättningen påverkar hur stor underrapporteringen blir, dvs andel som avstår från att anmäla arbetsskada. Det som, förutom underrapporteringen, påverkar redovisade olyckstal mest är om vägtrafikolyckor ingår eller ej. Allvarligaste bristen är att vissa branscher samt egenföretagare saknas i många länders statistik. Dessa dataluckor finns i bl a råvaruutvinning och lantbruk - branscher som är viktiga i en LCA. Brister i produktionsstatistiken gör att man oftast bör allokera arbetsmiljöbelastningen efter produkternas försäljningsvärde, ej massa. Vidare visar rapporten ett sätt att värdera arbetsmiljöbelastningen.Livscykelanalys (LCA) är en metod att beräkna miljöbelastningen under en produkts hela livscykel. En LCA kan ge underlag för val mellan olika varor och tjänster eller visa var i livscykeln miljöbelastningen är stor. Arbetsmiljö-LCA använder liknande metodik för att beräkna arbetsmiljöbelastningen. I projektet gjordes en marknadsundersökning som visade att LCA-användarnas viktigaste krav på en databas för arbetsmiljö-LCA är att den ska vara enkel att använda och innehålla data för många olika aktivi-teter. Måtten på arbetsmiljöbelastningen ska vara få, dvs antalet effektkategorier hållas lågt. Lämpligt arbetssätt för LCA-användaren är att först göra en 'vanlig' LCA för yttre miljö och därefter hänga på lämpliga aktiviteter ur databasen. Genom att utnyttja statistik för arbetsskador i de branscher där produkten tillverkats kan man upprätta en databas över arbetsmiljöbelastning för olika produkter. Databasen konstrueras med hjälp av arbetsskadestatistik och produktionsdata. För att konstruera en databas för arbetsmiljö-LCA krävs produktens massa, kilopris, i vilken bransch den tillverkats, branschens totala försäljning och antal arbetsskador i branschen. rbetsskadestatistikens omfattning och kvalitet varierar mellan länder. I Nederländerna och Grekland ges ingen ersättning vid arbetsskada, medan både arbetsgivare och arbetstagare ersätts i Finland. Den ekonomiska ersättningen påverkar hur stor underrapporteringen blir, dvs andel som avstår från att anmäla arbetsskada. Det som, förutom underrapporteringen, påverkar redovisade olyckstal mest är om vägtrafikolyckor ingår eller ej. Allvarligaste bristen är att vissa branscher samt egenföretagare saknas i många länders statistik. Dessa dataluckor finns i bl a råvaruutvinning och lantbruk - branscher som är viktiga i en LCA. Brister i produktionsstatistiken gör att man oftast bör allokera arbetsmiljöbelastningen efter produkternas försäljningsvärde, ej massa. Vidare visar rapporten ett sätt att värdera arbetsmiljöbelastningen
Övervakning av luftföroreningar i Södermanlands län Resultat till och med september 1999
No full textPå uppdrag av Södermanlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på sex lokaler i Södermanlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Mätningar har bedrivits sedan 1991. De flesta provytorna ligger i skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfallet av svavel och kväve i Sverige är störst i sydväst och minskar mot nordost. Belastningen i Södermanlands län är därmed förhållandevis låg jämfört med övriga län i södra och mellersta Sverige. Nedfall av svavel i skog i de undersökta provytorna har minskat sedan mätningarna startade 1991, vilket till stor del beror på minskad torrdeposition. När det gäller kväve är det svårt att se trender. Nivån kommer att vara lägre år 2010 både för svavel och kväve enligt prognoser baserade på internationella överenskommelser om utsläppsminskningar. Nederbörden under det hydrologiska året från oktober 1998 till september 1999 uppgick till drygt 650 mm, räknat som genomsnitt för samtliga lokaler. Nedfallet av svavel i skog var nästan 4 kg/ha, vilket tillsammans med 1996/97 är den lägsta noteringen sedan mätningarna startade 1991. Nedfallet av kväve på öppet fält var ungefär 5 kg/ha och den totala depositionen till skog kan uppskattas vara större på grund av torrdepositionen. Liksom tidigare år var markvattnet i Råsjön mest försurningspåverkat, med pH-värde under 5. Lufthalter av svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak var på ungefär samma nivå som året innan. Sommarens halter av marknära ozon innebär risk för skador på vegetationen. De var högre än föregående år, på grund av den soliga sommaren 1999.På uppdrag av Södermanlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på sex lokaler i Södermanlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Mätningar har bedrivits sedan 1991. De flesta provytorna ligger i skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfallet av svavel och kväve i Sverige är störst i sydväst och minskar mot nordost. Belastningen i Södermanlands län är därmed förhållandevis låg jämfört med övriga län i södra och mellersta Sverige. Nedfall av svavel i skog i de undersökta provytorna har minskat sedan mätningarna startade 1991, vilket till stor del beror på minskad torrdeposition. När det gäller kväve är det svårt att se trender. Nivån kommer att vara lägre år 2010 både för svavel och kväve enligt prognoser baserade på internationella överenskommelser om utsläppsminskningar. Nederbörden under det hydrologiska året från oktober 1998 till september 1999 uppgick till drygt 650 mm, räknat som genomsnitt för samtliga lokaler. Nedfallet av svavel i skog var nästan 4 kg/ha, vilket tillsammans med 1996/97 är den lägsta noteringen sedan mätningarna startade 1991. Nedfallet av kväve på öppet fält var ungefär 5 kg/ha och den totala depositionen till skog kan uppskattas vara större på grund av torrdepositionen. Liksom tidigare år var markvattnet i Råsjön mest försurningspåverkat, med pH-värde under 5. Lufthalter av svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak var på ungefär samma nivå som året innan. Sommarens halter av marknära ozon innebär risk för skador på vegetationen. De var högre än föregående år, på grund av den soliga sommaren 1999
Övervakning av luftföroreningar i Blekinge län Resultat till och med september 1999
No full textPå uppdrag av Blekinge Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1985. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, samt hur förhållandena ändras med tiden. Resultaten kan jämföras med förväntad utveckling i takt med att beslutade åtgärder genomförs. Flertalet ytor har samlokaliserats med Skogsvårdsorganisationens observationsytor och resultaten kan jämföras med uppgifter om skogens hälsa. Mätningarna visar att nedfallet av försurande svavel och kväve varit mindre i Blekinge län jämfört med situationen i Skåne. Däremot visar mätningarna större nedfall i Blekinge jämfört med länen längre norrut; Kronobergs, Kalmar, Jönköpings och Östergötlands län. Sedan mätningarna startade har nedfallet av svavel minskat kraftig samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. För kväve är det svårt att se tydliga trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av svavel och kväve att minska till år 2010. Markvattnet bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Genomgående noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner och mycket höga halter av aluminium. Det hydrologiska året 1998/99 utmärker sig som det nederbördsrikaste sedan mätningarna startade 1985. Medelvärdet från länets samtliga sju lokaler var drygt 900 mm och nederbördens pH-värde var i genomsnitt 4,5. Nederbördens bidrag till kvävenedfallet var 10 kg per hektar. Till marken i de tre granytorna deponerades i genomsnitt 7 kg försurande svavel per hektar, med högst värde i Vång. Det innebär att nedfallet av svavel och kväve var på ungefär samma nivå under 1998/99 jämfört med året innan. Generellt gäller att markvattnet varit surt, cirka 4,5. Högst försurningsgrad, mätt som kvot mellan baskatjoner och aluminium, och störst risk för ekologiska skador indikeras från tallytan i Hjärtsjömåla samt granytorna i Vång och Björkefall.På uppdrag av Blekinge Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1985. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, samt hur förhållandena ändras med tiden. Resultaten kan jämföras med förväntad utveckling i takt med att beslutade åtgärder genomförs. Flertalet ytor har samlokaliserats med Skogsvårdsorganisationens observationsytor och resultaten kan jämföras med uppgifter om skogens hälsa. Mätningarna visar att nedfallet av försurande svavel och kväve varit mindre i Blekinge län jämfört med situationen i Skåne. Däremot visar mätningarna större nedfall i Blekinge jämfört med länen längre norrut; Kronobergs, Kalmar, Jönköpings och Östergötlands län. Sedan mätningarna startade har nedfallet av svavel minskat kraftig samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. För kväve är det svårt att se tydliga trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av svavel och kväve att minska till år 2010. Markvattnet bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Genomgående noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner och mycket höga halter av aluminium. Det hydrologiska året 1998/99 utmärker sig som det nederbördsrikaste sedan mätningarna startade 1985. Medelvärdet från länets samtliga sju lokaler var drygt 900 mm och nederbördens pH-värde var i genomsnitt 4,5. Nederbördens bidrag till kvävenedfallet var 10 kg per hektar. Till marken i de tre granytorna deponerades i genomsnitt 7 kg försurande svavel per hektar, med högst värde i Vång. Det innebär att nedfallet av svavel och kväve var på ungefär samma nivå under 1998/99 jämfört med året innan. Generellt gäller att markvattnet varit surt, cirka 4,5. Högst försurningsgrad, mätt som kvot mellan baskatjoner och aluminium, och störst risk för ekologiska skador indikeras från tallytan i Hjärtsjömåla samt granytorna i Vång och Björkefall
Östrogena effekter av kommunala och industriella avloppsvatten i Sverige
No full textÖstrogena effekter har undersökts i 18 kommunala reningsverk med varierande metoder för rening och tolv industriutsläpp. Kommunala avloppsvatten innehåller ämnen med östrogena effekter. Uppmätta effekter i utgående, behandlade avloppsvatten motsvaradeÖstrogena effekter har undersökts i 18 kommunala reningsverk med varierande metoder för rening och tolv industriutsläpp. Kommunala avloppsvatten innehåller ämnen med östrogena effekter. Uppmätta effekter i utgående, behandlade avloppsvatten motsvarad
LCA Software Survey
No full textThe objective was to make a survey of LCA software tools on the market. The results from the survey are intended to be used by companies and organisations in their choice of an LCA software tool. As many LCA software suppliers as possible have been addressed to make a thorough survey of the existing LCA software tools on the market. The survey focuses on applicability, data availability and practical procedure when using the software. The survey was made by means of a questionnaire specially designed for this issue. Results from the survey shows that there are several suppliers of LCA software tools on the market. The softwares are intended for different types of users and designed for different types of LCA. This survey can support all practitioners, organisations and companies, who would like to use an LCA software, in their choice of softwareThe objective was to make a survey of LCA software tools on the market. The results from the survey are intended to be used by companies and organisations in their choice of an LCA software tool. As many LCA software suppliers as possible have been addressed to make a thorough survey of the existing LCA software tools on the market. The survey focuses on applicability, data availability and practical procedure when using the software. The survey was made by means of a questionnaire specially designed for this issue. Results from the survey shows that there are several suppliers of LCA software tools on the market. The softwares are intended for different types of users and designed for different types of LCA. This survey can support all practitioners, organisations and companies, who would like to use an LCA software, in their choice of softwar
Uppträdande och effekter av koppar i vatten och mark
No full textKoppar är en av de vanligaste metallerna i samhället. Det är en essentiell metall för alla kända livsformer men toxiska effekter kan uppstå vid ökad exponering. Risken för att ekotoxikologiska effekter ska uppstå i en viss situation är dock svår att bedöma, eftersom Cu till stor del förekommer i former med låg biotillgänglighet. Denna rapport redogör för hur koppars biotillgänglighet regleras i naturliga miljöer, samt hur olika organismgrupper kan påverkas av Cu. Betydande spridningskällor och exponeringvägar presenteras i en kort översikt. Förhållandet mellan koncentration och biotillgänglighet är mycket dynamiskt i naturliga miljöer. Relativt måttliga ökningar av total-Cu kan därför leda till mångfaldigt större biotillgänglighet. Olika organismgrupper skiljer sig med avseende på förmågan att reglera Cu intracellulärt. Detta medför att känsligheten för Cu varierar markant mellan olika organismgrupperKoppar är en av de vanligaste metallerna i samhället. Det är en essentiell metall för alla kända livsformer men toxiska effekter kan uppstå vid ökad exponering. Risken för att ekotoxikologiska effekter ska uppstå i en viss situation är dock svår att bedöma, eftersom Cu till stor del förekommer i former med låg biotillgänglighet. Denna rapport redogör för hur koppars biotillgänglighet regleras i naturliga miljöer, samt hur olika organismgrupper kan påverkas av Cu. Betydande spridningskällor och exponeringvägar presenteras i en kort översikt. Förhållandet mellan koncentration och biotillgänglighet är mycket dynamiskt i naturliga miljöer. Relativt måttliga ökningar av total-Cu kan därför leda till mångfaldigt större biotillgänglighet. Olika organismgrupper skiljer sig med avseende på förmågan att reglera Cu intracellulärt. Detta medför att känsligheten för Cu varierar markant mellan olika organismgruppe
Comparison of different techniques to measure ammonia emission after manure application
No full textManure application leads to a number of different environmental problems, as ammonia emission, leaching and nitrous oxide emission. The environmental aspects are on local, regional and global scales. New methods for manure applications have to be developed in order to mitigate the problems. During the developing of these methods, measurements of the nitrogen exchange with the atmosphere has to be performed. For this purpose suitable and reliable measuring techniques are needed. A number of methods to measure the NH3 exchange were therefore tested in parallel. Ammonia emission after band spreading of pig slurry on a young wheat crop was measured using five different techniques. Three variants of the gradient technique were used. The techniques were: i) concentration gradients measured over short periods using FTIR spectroscopy were multiplied with the diffusitivity determined by an aerodynamic method, ii) FTIR gradient with the diffusitivity estimated using a trace gas release, iii) integrating gradient technique in which the wind speed weighted average concentration profile was multiplied with the average diffusitivity, iv) A mass balance technique in which the horizontal flux of ammonia entering and leaving the field was measured, v) a chamber technique in which the emission was calculated from the mass transfer coefficient, ambient, and equilibrium concentrations. The results agreed within ca 25 % with one exception for the chamber techniqueManure application leads to a number of different environmental problems, as ammonia emission, leaching and nitrous oxide emission. The environmental aspects are on local, regional and global scales. New methods for manure applications have to be developed in order to mitigate the problems. During the developing of these methods, measurements of the nitrogen exchange with the atmosphere has to be performed. For this purpose suitable and reliable measuring techniques are needed. A number of methods to measure the NH3 exchange were therefore tested in parallel. Ammonia emission after band spreading of pig slurry on a young wheat crop was measured using five different techniques. Three variants of the gradient technique were used. The techniques were: i) concentration gradients measured over short periods using FTIR spectroscopy were multiplied with the diffusitivity determined by an aerodynamic method, ii) FTIR gradient with the diffusitivity estimated using a trace gas release, iii) integrating gradient technique in which the wind speed weighted average concentration profile was multiplied with the average diffusitivity, iv) A mass balance technique in which the horizontal flux of ammonia entering and leaving the field was measured, v) a chamber technique in which the emission was calculated from the mass transfer coefficient, ambient, and equilibrium concentrations. The results agreed within ca 25 % with one exception for the chamber techniqu
Luftkvalitetsmätningar i ett antal tätorter i sydöstra Sverige vintern 1999/00
No full textPå uppdrag av Vägverket Region Sydöst har IVL i samarbete med ett antal kommuner inom regionen utfört mätningar av trafikrelaterade luftföroreningar i 10 tätorter under vinterhalvåret 1999/00. Mätningarna har skett veckovis med diffusionsprovtagare. Totalt mättes i åtta veckor fördelade över vintersäsongen. De ämnen som ingick i studien var kväveoxider, flyktiga organiska föreningar (VOC inkl bensen) och ozon. I varje tätort har mätningar skett i två olika miljöer, trafikbelastad respektive urban bakgrundsmiljö. Mätningarna har visat att man med diffusionsprovtagare och en samordnad strategi kan erhålla ett jämförelsematerial användbart för bedömning av luftföroreningssituationen i många tätorter och trafikmiljöer. Mätningarna har även visat på vilken skillnad som kan förväntas i föroreningshalt mellan förmodat hårt belastade miljöer och den urbana bakgrunden. Även i mindre tätorter kan halterna av trafikrelaterade luftföroreningar bli relativt höga i förhållande till gräns-/riktvärden och miljökvalitetsnormer.På uppdrag av Vägverket Region Sydöst har IVL i samarbete med ett antal kommuner inom regionen utfört mätningar av trafikrelaterade luftföroreningar i 10 tätorter under vinterhalvåret 1999/00. Mätningarna har skett veckovis med diffusionsprovtagare. Totalt mättes i åtta veckor fördelade över vintersäsongen. De ämnen som ingick i studien var kväveoxider, flyktiga organiska föreningar (VOC inkl bensen) och ozon. I varje tätort har mätningar skett i två olika miljöer, trafikbelastad respektive urban bakgrundsmiljö. Mätningarna har visat att man med diffusionsprovtagare och en samordnad strategi kan erhålla ett jämförelsematerial användbart för bedömning av luftföroreningssituationen i många tätorter och trafikmiljöer. Mätningarna har även visat på vilken skillnad som kan förväntas i föroreningshalt mellan förmodat hårt belastade miljöer och den urbana bakgrunden. Även i mindre tätorter kan halterna av trafikrelaterade luftföroreningar bli relativt höga i förhållande till gräns-/riktvärden och miljökvalitetsnormer
Handbok för lakvattenbedömning. Metodik för karakterisering av lakvatten från avfallsupplag
No full textLakvatten från avfallsupplag innehåller föreningar som kan vara miljöfarliga, men det är svårt att bedöma lakvattnets påverkan på miljön. Syftet med föreliggande projekt har varit att utveckla en metodik med vilken lakvatten från avfallsupplag kan karakteriseras. Karakteriseringsmetodiken har utformats som ett paket med fem delprogram; A) allmän karakterisering, B) metaller och andra grundämnen, C) metallorganiska föreningar, D) organiska föreningar och organiska summaparametrar samt E) toxicitet.Lakvatten från avfallsupplag innehåller föreningar som kan vara miljöfarliga, men det är svårt att bedöma lakvattnets påverkan på miljön. Syftet med föreliggande projekt har varit att utveckla en metodik med vilken lakvatten från avfallsupplag kan karakteriseras. Karakteriseringsmetodiken har utformats som ett paket med fem delprogram; A) allmän karakterisering, B) metaller och andra grundämnen, C) metallorganiska föreningar, D) organiska föreningar och organiska summaparametrar samt E) toxicitet
Miljöövervakningsprojekt i Södertälje kanalområde för bedömning av effekterna från muddring och tippning av sediment. Delrapport 2 lägesrapport 1998. Ett år efter avslutade muddrings- och tippningsarbeten
No full textDe uppföljande undersökningarna genomfördes under 1998, ett år efter att muddringarna i Södertäljeområdet och tippningarna i Hallsfjärden slutförts. De förhöjda halter av tungmetaller som registrerades i vattnet Mälaren och Hallsfjärden under muddringsarbetena avklingade snabbt och endast måttligt förhöjda koncentrationer av kvicksilver (Hg) kunde detekteras. Hg-halterna i ytsediment ökade från 4,5 mg/kg TS till 6,2 mg/kg TS i norra Hallsfjärden vilket visar att den norrgående bottenströmmen transporterat Hg haltigt material från tipplatsen. Övertäckningen av de tippade muddermassorna med renare sand har givit ett ytskikt vid tipplatsen med betydligt lägre metallhalter jämfört med omgivande områden i Hallsfjärden. Den kraftiga påverkan på embryonalutvecklingen hos abborre exponerade för vattenfasen ovanför sediment från Hallsfjärden som registrerades vid tidigare undersökningar minskade. Fortfarande kvarstår dock effekter på reproduktionen hos abborre som lever och leker i Hallsfjärden, vilket framförallt registrerades som försämrad kläckning av rom samt signifikant förhöjd andel deformerade yngel. Sedimentbaserade flerarts system tester med naturligt förekommande arter visade att framförallt groddjurens utveckling påverkas av sediment från Hallsfjärden. Lakningsförsök med sediment från Hallsfjärden visade att prov från den norra och södra delen innehöll högst koncentration metaller som frigörs vid de syrefria förhållandena som uppstår under sommar och vinter.De uppföljande undersökningarna genomfördes under 1998, ett år efter att muddringarna i Södertäljeområdet och tippningarna i Hallsfjärden slutförts. De förhöjda halter av tungmetaller som registrerades i vattnet Mälaren och Hallsfjärden under muddringsarbetena avklingade snabbt och endast måttligt förhöjda koncentrationer av kvicksilver (Hg) kunde detekteras. Hg-halterna i ytsediment ökade från 4,5 mg/kg TS till 6,2 mg/kg TS i norra Hallsfjärden vilket visar att den norrgående bottenströmmen transporterat Hg haltigt material från tipplatsen. Övertäckningen av de tippade muddermassorna med renare sand har givit ett ytskikt vid tipplatsen med betydligt lägre metallhalter jämfört med omgivande områden i Hallsfjärden. Den kraftiga påverkan på embryonalutvecklingen hos abborre exponerade för vattenfasen ovanför sediment från Hallsfjärden som registrerades vid tidigare undersökningar minskade. Fortfarande kvarstår dock effekter på reproduktionen hos abborre som lever och leker i Hallsfjärden, vilket framförallt registrerades som försämrad kläckning av rom samt signifikant förhöjd andel deformerade yngel. Sedimentbaserade flerarts system tester med naturligt förekommande arter visade att framförallt groddjurens utveckling påverkas av sediment från Hallsfjärden. Lakningsförsök med sediment från Hallsfjärden visade att prov från den norra och södra delen innehöll högst koncentration metaller som frigörs vid de syrefria förhållandena som uppstår under sommar och vinter