IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Återhämtning av försurad skogsmark med olika uttag av biomassa
No full textIVL har beskrivit effekter av fem olika scenarier för framtida skogsbruk under en skogsgeneration på markens och avrinningens återhämtning från försurning. Studien har utförts med hjälp av den dynamiska datamodellen MAGIC. Beräkningarna har tillämpats på välstuderat skogsbestånd i norra Skåne med försurad mark och bördig granskog som är representativt för sydvästra Sverige. Skogsmarken på den studerade lokalen försurades kraftigt under en period i mitten av 1900-talet med ökande deposition av försurande luftföroreningar, i synnerhet svavel, enligt modellberäkningarna. Samtidigt etablerades dessutom ett bördigt granbestånd som med tiden ökade upptaget av baskatjoner, vilket bidrog till markförsurningen. Den kraftigt minskade depositionen av svavel efter 1980 gav ett utrymme för en återhämtning från försurning, indikerat av stigande ANC och minskande halter av oorganiskt aluminium i markvatten, som kommer att vara märkbar under de närmaste decennierna oavsett typen av skogsbruk. Enligt beräkningarna planar återhämtningen därefter ut på en nivå som är långt från utgångsläget för mer än 100 år sedan med avseende på surhetstillstånd.IVL har beskrivit effekter av fem olika scenarier för framtida skogsbruk under en skogsgeneration på markens och avrinningens återhämtning från försurning. Studien har utförts med hjälp av den dynamiska datamodellen MAGIC. Beräkningarna har tillämpats på välstuderat skogsbestånd i norra Skåne med försurad mark och bördig granskog som är representativt för sydvästra Sverige. Skogsmarken på den studerade lokalen försurades kraftigt under en period i mitten av 1900-talet med ökande deposition av försurande luftföroreningar, i synnerhet svavel, enligt modellberäkningarna. Samtidigt etablerades dessutom ett bördigt granbestånd som med tiden ökade upptaget av baskatjoner, vilket bidrog till markförsurningen. Den kraftigt minskade depositionen av svavel efter 1980 gav ett utrymme för en återhämtning från försurning, indikerat av stigande ANC och minskande halter av oorganiskt aluminium i markvatten, som kommer att vara märkbar under de närmaste decennierna oavsett typen av skogsbruk. Enligt beräkningarna planar återhämtningen därefter ut på en nivå som är långt från utgångsläget för mer än 100 år sedan med avseende på surhetstillstånd
Ethical Investments - Towards a Sound Theory and Screening Methodology
No full textThis study aims to test and develop methods for environmental and social screening of companies in order to support informed investment decisions. Among others the report deals with the following questions: * What are the characteristics of current ethical screening methods? * What steps and criteria should be included in an ethical screening? * What are advantages/disadvantages of intuitive methods versus analytic methods? * How should gathered information be evaluated? * Does social screening differ from environmental screening? The available literature on ethical screening and decision making has been evaluated. Also, the current screening practices in Sweden and elsewhere were mapped and analysed. Subsequently a flowchart for ethical screening was developed and the method was tested in three case studies. The overall conclusion of the study is that it is both common and motivated that different objectives are used for ethical screening. These different objectives lead to different preferences regarding methods for screening. But to conduct a more elaborate screening, competence concerning companies' ethical practices and the capital market is essential. We acknowledge that intuitive and informal steps always will be present in a screening process. But, to ensure comparability, we believe it is crucial that the overall approach is analytic, formalised, and transparentThis study aims to test and develop methods for environmental and social screening of companies in order to support informed investment decisions. Among others the report deals with the following questions: * What are the characteristics of current ethical screening methods? * What steps and criteria should be included in an ethical screening? * What are advantages/disadvantages of intuitive methods versus analytic methods? * How should gathered information be evaluated? * Does social screening differ from environmental screening? The available literature on ethical screening and decision making has been evaluated. Also, the current screening practices in Sweden and elsewhere were mapped and analysed. Subsequently a flowchart for ethical screening was developed and the method was tested in three case studies. The overall conclusion of the study is that it is both common and motivated that different objectives are used for ethical screening. These different objectives lead to different preferences regarding methods for screening. But to conduct a more elaborate screening, competence concerning companies' ethical practices and the capital market is essential. We acknowledge that intuitive and informal steps always will be present in a screening process. But, to ensure comparability, we believe it is crucial that the overall approach is analytic, formalised, and transparen
Övervakning av luftföroreningar i Skåne Försurande ämnen och tungmetaller - Resultat till och med september 2000
No full textPå uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på åtta platser i länet. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytor ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med undersökningar av skogens hälsa. På uppdrag av Malmö och Burlövs kommuner har senaste årets mätningarna kompletterats med nedfall av försurande ämnen och tungmetaller inom respektive tätort. Nedfall av svavel och kväve i Sverige visar en gradient med större nedfall i sydväst och avtagande värden åt nordost. Liknande gradient gäller luftens innehåll av svavel- och kvävedioxid. Mätningarna i Skåne visar större belastning av svavel och kväve än något annat län där IVL mäter nedfall. Sedan mätningarna startade 1988 har nedfallet av svavel halverats samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. För kväve är det svårt att se trender. Det är viktigt att internationellt avtalade åtgärder genomförs för att nå förväntad belastning år 2010. Markvatten från Skåne bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Generellt noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner och mycket höga halter av aluminium, vilket medför risk för ekologiska skador. Utmärkande för oktober 1999 till september 2000 är mindre nedfall av svavel via krondropp än något år tidigare. Medelvärdet för de undersökta granytorna var 7,3 kg/ha. Mängden nederbörd var riklig och bidrog till förhållandevis stor andel av det totala svavelnedfallet och att nederbördens bidrag till kvävenedfallet var oförändrat, 14 kg/ha. I genomsnitt var pH-värdet 4,6. Nedfallet av havssalter var betydligt större än tidigare år, vilket sannolikt kommer påverka markvattnets sammansättning under flera år framöver. Hälften av lokalerna hade mycket surt markvattnet; pH-värde 4,2-4,3. Betydande utlakning av kväve har noterats från Arkelstorp, Tunby och Klintaskogen. Så gott som samtliga ytor har haft mycket höga aluminiumhalter. Liksom tidigare innebär uppmätta lufthalter av marknära ozon risk för skador på vegetationen i hela Skåne. Tätortsmätningarna i Malmö och Burlövs kommuner visar tydligt förhöjda värden av tungmetaller och högre värden i Malmö än i BurlövPå uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på åtta platser i länet. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytor ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med undersökningar av skogens hälsa. På uppdrag av Malmö och Burlövs kommuner har senaste årets mätningarna kompletterats med nedfall av försurande ämnen och tungmetaller inom respektive tätort. Nedfall av svavel och kväve i Sverige visar en gradient med större nedfall i sydväst och avtagande värden åt nordost. Liknande gradient gäller luftens innehåll av svavel- och kvävedioxid. Mätningarna i Skåne visar större belastning av svavel och kväve än något annat län där IVL mäter nedfall. Sedan mätningarna startade 1988 har nedfallet av svavel halverats samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. För kväve är det svårt att se trender. Det är viktigt att internationellt avtalade åtgärder genomförs för att nå förväntad belastning år 2010. Markvatten från Skåne bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Generellt noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner och mycket höga halter av aluminium, vilket medför risk för ekologiska skador. Utmärkande för oktober 1999 till september 2000 är mindre nedfall av svavel via krondropp än något år tidigare. Medelvärdet för de undersökta granytorna var 7,3 kg/ha. Mängden nederbörd var riklig och bidrog till förhållandevis stor andel av det totala svavelnedfallet och att nederbördens bidrag till kvävenedfallet var oförändrat, 14 kg/ha. I genomsnitt var pH-värdet 4,6. Nedfallet av havssalter var betydligt större än tidigare år, vilket sannolikt kommer påverka markvattnets sammansättning under flera år framöver. Hälften av lokalerna hade mycket surt markvattnet; pH-värde 4,2-4,3. Betydande utlakning av kväve har noterats från Arkelstorp, Tunby och Klintaskogen. Så gott som samtliga ytor har haft mycket höga aluminiumhalter. Liksom tidigare innebär uppmätta lufthalter av marknära ozon risk för skador på vegetationen i hela Skåne. Tätortsmätningarna i Malmö och Burlövs kommuner visar tydligt förhöjda värden av tungmetaller och högre värden i Malmö än i Burlö
Övervakning av luftföroreningar i Västmanlands och Uppsala län Resultat till och med september 2000
No full textPå uppdrag av Västmanlands läns Luftvårdsförbund och Länsstyrelsen i Uppsala län har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på fem lokaler i Västmanlands län och en lokal i Uppsala län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets och Länsstyrelsens data kan jämföras med skogliga uppgifter. Mätningarna visar måttlig belastning av svavel och kväve i de båda länen jämfört med situationen i Sverige som helhet. Belastningen av svavel till marken i de undersökta ytorna har minskat sedan mätningarna startade i Västmanlands län 1992 och minskningen fortsatte även till det senaste mätåret. När det gäller kväve är det svårt att se tydliga förändringar. Under hydrologiska året 1999/00 deponerades i genomsnitt 2,8 kg svavel och 5-6 kg kväve per hektar granskog i området. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen att minska till 2010, i synnerhet för kväve. Trots det minskade nedfallet av luftföroreningar noteras ingen återhämtning av markvattnets surhetsgrad i skogsytor med kraftigt sur mark som i Godkärra och Kvisterhult. I måttligt sura marker finns en tendens till att markvattnet surhetsgrad minskat de senaste åren. Sommarhalvårets halter av marknära ozon har sannolikt varit skadliga för vegetationen, men halterna var betydligt lägre än förra året beroende på den regniga sommaren. Luftens innehåll av svavel- och kvävedioxid var betydligt under svenska miljökvalitetsnormer.På uppdrag av Västmanlands läns Luftvårdsförbund och Länsstyrelsen i Uppsala län har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på fem lokaler i Västmanlands län och en lokal i Uppsala län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets och Länsstyrelsens data kan jämföras med skogliga uppgifter. Mätningarna visar måttlig belastning av svavel och kväve i de båda länen jämfört med situationen i Sverige som helhet. Belastningen av svavel till marken i de undersökta ytorna har minskat sedan mätningarna startade i Västmanlands län 1992 och minskningen fortsatte även till det senaste mätåret. När det gäller kväve är det svårt att se tydliga förändringar. Under hydrologiska året 1999/00 deponerades i genomsnitt 2,8 kg svavel och 5-6 kg kväve per hektar granskog i området. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen att minska till 2010, i synnerhet för kväve. Trots det minskade nedfallet av luftföroreningar noteras ingen återhämtning av markvattnets surhetsgrad i skogsytor med kraftigt sur mark som i Godkärra och Kvisterhult. I måttligt sura marker finns en tendens till att markvattnet surhetsgrad minskat de senaste åren. Sommarhalvårets halter av marknära ozon har sannolikt varit skadliga för vegetationen, men halterna var betydligt lägre än förra året beroende på den regniga sommaren. Luftens innehåll av svavel- och kvävedioxid var betydligt under svenska miljökvalitetsnormer
Biologisk gasrening i kombination med olika fysikaliska separationsmetoder. Sammanfattning och tre fallstudier
No full textOlika biologiska gasreningsmetoder har studerats i pilotskala vid tre olika industriella anläggningar. Rapporten innehåller en sammanfattande diskussion och de tre fallstudierna. Vid en lackfabrik behandlade man en luftström med blandade lösningsmedel, ca 0,3 g VOC/m3. Enbart ett biofilter med torv/barkblandning jämfördes med en kombination med biofilter och en regenerativ adsorptionsanläggning med hydrofob zeolit. Nattetid desorberades VOC från zeoliten med varm luft som cirkulerades över biofiltret. Enbart biofiltret gav ca 80% avskiljning av VOC, medan kombinationen gav ca 90%. Kostnaden beräknades till ca 70 kr/kg avskiljd VOC i båda fallen, exklusive byggnader, projektering, installation och personal. Uppvärmning av biofiltret kan vara en stor kostnad. Vid ett flexotryckeri behandlades luft med ca 1 g etanol/m3 i samma biofilter som ovan. Reningseffekten var ca 80%. Överbelastning gav problem med syrabildning och lågt pH. Kostnaden beräknades på samma sätt som ovan till ca 20 kr/kg VOC. Vid en återvinningsanläggning för lösningsmedelsrester provades ett biofilter med inert fyllning av lecakulor. Stora variationer i halt och sammansättning förekom. Reningsgraden var högst 50%. Försök med vattenskrubbning visade att bara mellan 50 och 65% av VOC var vattenlösligt, vilket säkert bidrog till den dåliga effekten i filtret. En enkel miljöanalys visade att kombinationen biofilter och sorbent i många fall kan förbättra miljönyttan med reningen.Olika biologiska gasreningsmetoder har studerats i pilotskala vid tre olika industriella anläggningar. Rapporten innehåller en sammanfattande diskussion och de tre fallstudierna. Vid en lackfabrik behandlade man en luftström med blandade lösningsmedel, ca 0,3 g VOC/m3. Enbart ett biofilter med torv/barkblandning jämfördes med en kombination med biofilter och en regenerativ adsorptionsanläggning med hydrofob zeolit. Nattetid desorberades VOC från zeoliten med varm luft som cirkulerades över biofiltret. Enbart biofiltret gav ca 80% avskiljning av VOC, medan kombinationen gav ca 90%. Kostnaden beräknades till ca 70 kr/kg avskiljd VOC i båda fallen, exklusive byggnader, projektering, installation och personal. Uppvärmning av biofiltret kan vara en stor kostnad. Vid ett flexotryckeri behandlades luft med ca 1 g etanol/m3 i samma biofilter som ovan. Reningseffekten var ca 80%. Överbelastning gav problem med syrabildning och lågt pH. Kostnaden beräknades på samma sätt som ovan till ca 20 kr/kg VOC. Vid en återvinningsanläggning för lösningsmedelsrester provades ett biofilter med inert fyllning av lecakulor. Stora variationer i halt och sammansättning förekom. Reningsgraden var högst 50%. Försök med vattenskrubbning visade att bara mellan 50 och 65% av VOC var vattenlösligt, vilket säkert bidrog till den dåliga effekten i filtret. En enkel miljöanalys visade att kombinationen biofilter och sorbent i många fall kan förbättra miljönyttan med reningen
Atmospheric Mercury in Sweden, Northern Finland and Northern Europe. Results from National Monitoring and European Research
No full textAtmospheric mercury concentrations and mercury fluxes measured during the period 1995 to 1999 at the AMAP master station of Pallas, a remote station in Northern Finland, and at Rörvik an EMEP station located on the West Coast of Sweden are reported. The result are discussed and compared with atmospheric mercury data generated within the EU-project, Mercury over Europe (MOE). Total particulate mercury exhibit a strong south to north gradient with the highest concentrations in the south, near source areas in Central Europe. Mercury in precipitation also exhibits a south to north gradientAtmospheric mercury concentrations and mercury fluxes measured during the period 1995 to 1999 at the AMAP master station of Pallas, a remote station in Northern Finland, and at Rörvik an EMEP station located on the West Coast of Sweden are reported. The result are discussed and compared with atmospheric mercury data generated within the EU-project, Mercury over Europe (MOE). Total particulate mercury exhibit a strong south to north gradient with the highest concentrations in the south, near source areas in Central Europe. Mercury in precipitation also exhibits a south to north gradien
Övervakning av Level II-ytor med digitala flygbilder. Slutrapport
No full textThe objective of this project was to develop and demonstrate methods for monitoring of the status of the crown layer in Level II observation plots using scanned near-infrared colour photographs. Methods for derivation of crown maps with delineation of each tree, spectral analysis and classification of defoliation as well as percentage of naked branches were demonstrated. The methods constitute a basis for repeated monitoring of changes in the crown status regarding crown size, spectral characteristics (i.e. discoloration), defoliation, percentage of naked branches etc. For long-term monitoring digital camera systems are recommended, as opposed to scanning of diapositives. With optimised work routines the procedure will require approximately three days per plot. Thus, monitoring of a selected sub-sample of the Swedish Level II plots seems economically feasibleThe objective of this project was to develop and demonstrate methods for monitoring of the status of the crown layer in Level II observation plots using scanned near-infrared colour photographs. Methods for derivation of crown maps with delineation of each tree, spectral analysis and classification of defoliation as well as percentage of naked branches were demonstrated. The methods constitute a basis for repeated monitoring of changes in the crown status regarding crown size, spectral characteristics (i.e. discoloration), defoliation, percentage of naked branches etc. For long-term monitoring digital camera systems are recommended, as opposed to scanning of diapositives. With optimised work routines the procedure will require approximately three days per plot. Thus, monitoring of a selected sub-sample of the Swedish Level II plots seems economically feasibl
Övervakning av luftföroreningar i Kalmar län Resultat till och med september 2000
No full textPå uppdrag av Kalmar läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på sex platser i länet. Mätningarna startade 1990. På fyra av dessa lokaler startades mätning av lufthalter i april 1998. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Mätningarna visar att Kalmar län är mindre utsatt för försurande nedfall än länen i söder och väster. Nederbörden var surare under första halvan av 1990-talet än under de senaste åren, då pH-värdet oftast varit runt 4,6. Kringliggande län, med längre mätserier, har visat en tydligt nedåtgående trend för deposition av svavel. Mätningarna i Ottenby visar liknande utveckling. Till marken i ekskogen deponerades i genomsnitt 10 kg svavel per hektar och år under de fem första åren och 6 kg/ha de fem senaste åren. För belastning av kväve är det svårare att se trender. Prognoser visar att om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer deposition av svavel och kväve att minska till år 2010. Det senaste hydrologiska året, perioden oktober 1999 till september 2000, utmärker sig genom liten torrdeposition av svavel. Nederbördsmängden var normal; drygt 500 mm som medelvärde från alla lokaler och minst på södra Öland. Det totala nedfallet av svavel och kväve var uppskattningsvis 3-4 kg svavel och 6 kg kväve per hektar granskog i området. Nedfallet var större i Ottenby än på övriga lokaler. Surast markförhållanden rapporteras från Alsjö, öster om Emmaboda, med genomgående låga värden för pH (4,5) och baskatjoner samtidigt som halterna av aluminium var höga. Beroende på den regniga sommaren 2000 var halterna av marknära ozon lägre än sommaren 1999. Dock indikerar uppmätta halter att vegetationen skadas, vilket inte är unikt för Kalmar län utan gäller stora delar av Sverige.På uppdrag av Kalmar läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på sex platser i länet. Mätningarna startade 1990. På fyra av dessa lokaler startades mätning av lufthalter i april 1998. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Mätningarna visar att Kalmar län är mindre utsatt för försurande nedfall än länen i söder och väster. Nederbörden var surare under första halvan av 1990-talet än under de senaste åren, då pH-värdet oftast varit runt 4,6. Kringliggande län, med längre mätserier, har visat en tydligt nedåtgående trend för deposition av svavel. Mätningarna i Ottenby visar liknande utveckling. Till marken i ekskogen deponerades i genomsnitt 10 kg svavel per hektar och år under de fem första åren och 6 kg/ha de fem senaste åren. För belastning av kväve är det svårare att se trender. Prognoser visar att om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer deposition av svavel och kväve att minska till år 2010. Det senaste hydrologiska året, perioden oktober 1999 till september 2000, utmärker sig genom liten torrdeposition av svavel. Nederbördsmängden var normal; drygt 500 mm som medelvärde från alla lokaler och minst på södra Öland. Det totala nedfallet av svavel och kväve var uppskattningsvis 3-4 kg svavel och 6 kg kväve per hektar granskog i området. Nedfallet var större i Ottenby än på övriga lokaler. Surast markförhållanden rapporteras från Alsjö, öster om Emmaboda, med genomgående låga värden för pH (4,5) och baskatjoner samtidigt som halterna av aluminium var höga. Beroende på den regniga sommaren 2000 var halterna av marknära ozon lägre än sommaren 1999. Dock indikerar uppmätta halter att vegetationen skadas, vilket inte är unikt för Kalmar län utan gäller stora delar av Sverige
The Environmental Fate of Polybrominated Diphenyl Ethers in the Centre of Stockholm - Assessment Using a Multimedia Fugacity Model
No full textA multimedia fugacity model has been developed to predict the environmental behaviour of organic compounds in the centre of Stockholm. It has been run for the PAH fluoranthene and for three congeners of polybrominated diphenyl ethers, showing reasonable agreement with observed concentrations. The model can be used for future assessments of the fate of organic chemicals in urban areasA multimedia fugacity model has been developed to predict the environmental behaviour of organic compounds in the centre of Stockholm. It has been run for the PAH fluoranthene and for three congeners of polybrominated diphenyl ethers, showing reasonable agreement with observed concentrations. The model can be used for future assessments of the fate of organic chemicals in urban area
Sveriges branschers miljöpåverkan - indikatorer för uppföljning mot nationella miljömål
No full textIntresset för att beskriva företags och branschers miljöprestanda på ett kvantifierbart sätt har ökat kraftigt av i huvudsak två orsaker: 1) Företagens miljöanpassningsarbete och i synnerhet den ökande användningen av miljöledningssystem, som ISO 14000 och EMAS, har påskyndat behovet av metoder som kan kvantifiera ett företags miljöpåverkan. 2) I affärsverksamhet efterfrågas miljöinformation. Finanssektorn och andra intressenter efterfrågar miljöinformation som gör det möjligt att analysera företagens och branschernas miljöinformation på ett relevant, tillförlitligt och jämförbart sätt. Underleverantörer till företag med miljöledningssystem kommer i framtiden att behöva redovisa sin miljöprestanda även om de inte själva har ett miljöledningssystem. Föreliggande rapport redovisar miljöindikatorer för olika branscher i Sverige. Indikatorerna beskriver branschernas miljöbelastning med avseende på de nationella miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Giftfri miljö. Dessutom redovisas indikatorer som beskriver Arbetsmiljö (som alltså inte är ett av de femton miljömålen)Intresset för att beskriva företags och branschers miljöprestanda på ett kvantifierbart sätt har ökat kraftigt av i huvudsak två orsaker: 1) Företagens miljöanpassningsarbete och i synnerhet den ökande användningen av miljöledningssystem, som ISO 14000 och EMAS, har påskyndat behovet av metoder som kan kvantifiera ett företags miljöpåverkan. 2) I affärsverksamhet efterfrågas miljöinformation. Finanssektorn och andra intressenter efterfrågar miljöinformation som gör det möjligt att analysera företagens och branschernas miljöinformation på ett relevant, tillförlitligt och jämförbart sätt. Underleverantörer till företag med miljöledningssystem kommer i framtiden att behöva redovisa sin miljöprestanda även om de inte själva har ett miljöledningssystem. Föreliggande rapport redovisar miljöindikatorer för olika branscher i Sverige. Indikatorerna beskriver branschernas miljöbelastning med avseende på de nationella miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Giftfri miljö. Dessutom redovisas indikatorer som beskriver Arbetsmiljö (som alltså inte är ett av de femton miljömålen