IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Nyckeltal för arbetsmiljön
No full textNyckeltal har använts under lång tid i ekonomiska sammanhang. Under senare år har även nyckeltal utvecklats för den yttre miljön samt inom personalekonomi. Även arbetsmiljö-nyckeltal har börjat diskuteras. Nyckeltal kan användas av många olika aktörer. De facto har olika former av arbetsmiljö-nyckeltal använts under flera år, dock utan att kallas för just arbetsmiljönyckeltal. Arbets-skadestatistiken kan sägas bestå av en mängd arbetsmiljönyckeltal. Arbetsmiljönyckeltal kan användas på samhällsnivå och både för externt och internt bruk av företag. De kan användas både för att följa en utveckling och för att sätta upp mål. I rapporten diskuteras nyckeltal som speglar tre olika områden - input - d v s insatser i arbetsmiljön av olika slag, - state - d v s de faktiska arbetsmiljöförhållandena samt - output - d v s de effekter som arbetsmiljön ger upphov tillNyckeltal har använts under lång tid i ekonomiska sammanhang. Under senare år har även nyckeltal utvecklats för den yttre miljön samt inom personalekonomi. Även arbetsmiljö-nyckeltal har börjat diskuteras. Nyckeltal kan användas av många olika aktörer. De facto har olika former av arbetsmiljö-nyckeltal använts under flera år, dock utan att kallas för just arbetsmiljönyckeltal. Arbets-skadestatistiken kan sägas bestå av en mängd arbetsmiljönyckeltal. Arbetsmiljönyckeltal kan användas på samhällsnivå och både för externt och internt bruk av företag. De kan användas både för att följa en utveckling och för att sätta upp mål. I rapporten diskuteras nyckeltal som speglar tre olika områden - input - d v s insatser i arbetsmiljön av olika slag, - state - d v s de faktiska arbetsmiljöförhållandena samt - output - d v s de effekter som arbetsmiljön ger upphov til
Övervakning av luftföroreningar i Södermanlands län Resultat till och med september 2000
No full textPå uppdrag av Södermanlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på sex lokaler i Södermanlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Mätningar har bedrivits sedan 1991. De flesta provytorna ligger i skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Längre norrut i landet finns en gradient med större deposition i Stockholmsområdet och längs Norrlandskusten än inåt landet. Belastningen i Södermanlands län är något lägre än generella nivåer i angränsande Örebro, Östergötlands och Stockholms län. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan de olika regionerna och nedfallet av svavel minskat betydligt samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. Till stor del förklaras det av minskade utsläpp av svavel i Europa. När det gäller kväve är det svårt att se trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av i första hand kväve, men även svavel, att minska till år 2010. Försurningspåverkat markvatten har främst noterats från granskogen i Råsjön. Mest utmärkande för hydrologiska året mellan oktober 1999 till september 2000 är liten torrdeposition av svavel. Nederbörden var mindre sur än vanligt (pH-värde 4,8) och mängden nederbörd var normal jämfört med tidigare års mätningar, 618 mm. Nedfallet av försurande ämnen var fortfarande större än acceptabla nivåer. Till granytorna i länet deponerades 3 kg svavel per hektar, vilket är den lägsta noteringen sedan mätningarna startade 1991. Nedfallet av kväve var på samma nivå som tidigare; 4,6 kg per hektar öppen mark och uppskattningsvis 6 kg per hektar till länets skogar. Markvatten från Råsjön var mer försurningspåverkat än från övriga lokaler, pH-värdet oftast under 5. Lufthalter av svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak var låga. På grund av den regniga sommaren var halterna av marknära ozon lägre än året innan.På uppdrag av Södermanlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på sex lokaler i Södermanlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Mätningar har bedrivits sedan 1991. De flesta provytorna ligger i skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Längre norrut i landet finns en gradient med större deposition i Stockholmsområdet och längs Norrlandskusten än inåt landet. Belastningen i Södermanlands län är något lägre än generella nivåer i angränsande Örebro, Östergötlands och Stockholms län. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan de olika regionerna och nedfallet av svavel minskat betydligt samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. Till stor del förklaras det av minskade utsläpp av svavel i Europa. När det gäller kväve är det svårt att se trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av i första hand kväve, men även svavel, att minska till år 2010. Försurningspåverkat markvatten har främst noterats från granskogen i Råsjön. Mest utmärkande för hydrologiska året mellan oktober 1999 till september 2000 är liten torrdeposition av svavel. Nederbörden var mindre sur än vanligt (pH-värde 4,8) och mängden nederbörd var normal jämfört med tidigare års mätningar, 618 mm. Nedfallet av försurande ämnen var fortfarande större än acceptabla nivåer. Till granytorna i länet deponerades 3 kg svavel per hektar, vilket är den lägsta noteringen sedan mätningarna startade 1991. Nedfallet av kväve var på samma nivå som tidigare; 4,6 kg per hektar öppen mark och uppskattningsvis 6 kg per hektar till länets skogar. Markvatten från Råsjön var mer försurningspåverkat än från övriga lokaler, pH-värdet oftast under 5. Lufthalter av svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak var låga. På grund av den regniga sommaren var halterna av marknära ozon lägre än året innan
Övervakning av luftföroreningar i Värmlands län Resultat till och med september 2000
No full textPå uppdrag av Värmlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på sju lokaler i Värmlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Längre norrut i landet finns en gradient med större deposition i Stockholmsområdet och längs Norrlandskusten än inåt landet. Belastningen i Värmlands län visar en tydlig gradient med betydligt större deposition av svavel och kväve i länets södra delar än längre norrut. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan olika regioner i Sverige och nedfallet av svavel minskat betydligt samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. Till stor del förklaras det av minskade utsläpp av svavel i Europa. När det gäller kväve är det svårt att se trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av i första hand kväve, men även svavel, att minska till år 2010. Försurningspåverkat markvatten har främst noterats från granskogen i Södra Averstad och Mellan Hurr. Mest utmärkande för hydrologiska året mellan oktober 1999 till september 2000 är liten torrdeposition av svavel. Nederbörden var mindre sur än tidigare (pH-värde 4,8) och mängden nederbörd var 900 mm. Nedfallet av försurande ämnen var fortfarande större än acceptabla nivåer. Nedfallet av svavel var cirka 3 kg per hektar, den lägsta noteringen sedan mätningarna startade 1990. Nedfallet av kväve var på samma nivå som tidigare; 6-7 kg per hektar öppen mark och uppskattningsvis 8-9 kg per hektar till länets skogar. Markvatten från Södra Averstad och Mellan Hurr var mer försurningspåverkat än från övriga lokaler, pH-värdet oftast 4,6-4,8. Lufthalter av svaveldioxid och kvävedioxid var låga, speciellt i norra Värmland. Halterna av marknära ozon var högre än angivet miljömål på samtliga lokaler. På grund av den regniga sommaren 2000 var de lägre än året innan.På uppdrag av Värmlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på sju lokaler i Värmlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Längre norrut i landet finns en gradient med större deposition i Stockholmsområdet och längs Norrlandskusten än inåt landet. Belastningen i Värmlands län visar en tydlig gradient med betydligt större deposition av svavel och kväve i länets södra delar än längre norrut. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan olika regioner i Sverige och nedfallet av svavel minskat betydligt samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. Till stor del förklaras det av minskade utsläpp av svavel i Europa. När det gäller kväve är det svårt att se trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av i första hand kväve, men även svavel, att minska till år 2010. Försurningspåverkat markvatten har främst noterats från granskogen i Södra Averstad och Mellan Hurr. Mest utmärkande för hydrologiska året mellan oktober 1999 till september 2000 är liten torrdeposition av svavel. Nederbörden var mindre sur än tidigare (pH-värde 4,8) och mängden nederbörd var 900 mm. Nedfallet av försurande ämnen var fortfarande större än acceptabla nivåer. Nedfallet av svavel var cirka 3 kg per hektar, den lägsta noteringen sedan mätningarna startade 1990. Nedfallet av kväve var på samma nivå som tidigare; 6-7 kg per hektar öppen mark och uppskattningsvis 8-9 kg per hektar till länets skogar. Markvatten från Södra Averstad och Mellan Hurr var mer försurningspåverkat än från övriga lokaler, pH-värdet oftast 4,6-4,8. Lufthalter av svaveldioxid och kvävedioxid var låga, speciellt i norra Värmland. Halterna av marknära ozon var högre än angivet miljömål på samtliga lokaler. På grund av den regniga sommaren 2000 var de lägre än året innan
Användning av akvatiska ytfilmer i screening-test på lakvatten från avfallsdeponier
No full textEn ytfilmsprovtagare utvecklas och testas på en lakvattendamm vid en svensk avfallsdeponi. Ytfilm används i detta fall som extra matris för att upptäcka ämnen som eventuellt kan kopplas till miljöstörningar. Halterna av många ämnen med låg vattenlöslighet är ej upptäckbara i lakvatten prover. I de undersökta ytfilmsprover kan de däremot uppvisas. Detta beror troligen på den benägenhet som dessa ämnen har att söka sig till adsorbtionsytor i vattendrag. Ytfilmen är vanligen rik i organiska makromolekuler och grövre partikulärt material. Resultatet av provtagningen på en lakvattendamm visade att de flesta utvalda parametrarna återfanns i ytfilmen i högre koncentrationer än i bulkvattnet eller att de bara återfanns i ytfilmen. Bly berikas med en faktor av 59 i ytfilmen jämfört med det underliggande bulkvattnet. Pentaklorfenol, PCP, återfanns i både bulkvattnet och i ytfilmen, medan berikningsfaktorn var 68 för ytfilmen. Lindan, g-HCH, kunde inte detekteras i bulkvattnet men återfanns i ytfilmen (10,4 ng/l). Resultaten visar tydligt att ytfilmen även framöver bör ingå i studier av lakvatten. Den använda metoden är dock tidskrävande och behöver vidareutvecklas.En ytfilmsprovtagare utvecklas och testas på en lakvattendamm vid en svensk avfallsdeponi. Ytfilm används i detta fall som extra matris för att upptäcka ämnen som eventuellt kan kopplas till miljöstörningar. Halterna av många ämnen med låg vattenlöslighet är ej upptäckbara i lakvatten prover. I de undersökta ytfilmsprover kan de däremot uppvisas. Detta beror troligen på den benägenhet som dessa ämnen har att söka sig till adsorbtionsytor i vattendrag. Ytfilmen är vanligen rik i organiska makromolekuler och grövre partikulärt material. Resultatet av provtagningen på en lakvattendamm visade att de flesta utvalda parametrarna återfanns i ytfilmen i högre koncentrationer än i bulkvattnet eller att de bara återfanns i ytfilmen. Bly berikas med en faktor av 59 i ytfilmen jämfört med det underliggande bulkvattnet. Pentaklorfenol, PCP, återfanns i både bulkvattnet och i ytfilmen, medan berikningsfaktorn var 68 för ytfilmen. Lindan, g-HCH, kunde inte detekteras i bulkvattnet men återfanns i ytfilmen (10,4 ng/l). Resultaten visar tydligt att ytfilmen även framöver bör ingå i studier av lakvatten. Den använda metoden är dock tidskrävande och behöver vidareutvecklas
Hur står det till med arbetsmiljön i kretsloppet?
No full textStarka miljöskäl har stått i fokus vid kretsloppsanpassning av samhället medan arbetsmiljön ofta glömts bort. I denna rapport beskrivs hur kretsloppet ser ut idag och vad det innebär för arbetsmiljön. Rapporten omfattar följande delar: Processintegrerade åtgärder för att minska mängden och miljöbelastningen från avfall: * Insamling av avfall för återanvändning eller återvinning * Varor i kretsloppet, bl.a. vitvaror, bilar, däck och elektriska samt elektroniska produkter * Material i kretsloppet, bl.a. metaller, papper, kartong, wellpapp, plaster, glas och byggnadsmaterial. Nedan följer några generella slutsatser från denna förstudie Återvinningsarbetet karakteriseras av mycket manuellt arbete och låg teknologi. I Sverige innebär metoderna för sortering att det krävs omfattande manuellt arbete vid sortering av material. En ökad demontering av produkter utgör en påtaglig risk för belastningsskador p.g.a. repetitiva arbete samt brist på lämpliga hjälpmedel för bl.a. lyft och transport av produkter/material. Det kräver också tillgång till ergonomiskt anpassade verktyg och utrustning som minskar belastningen på bl.a. handleder. Manuell demontering innebär ofta arbetsmiljörisker i en eller annan form, eftersom produkter i allmänhet inte är utformade för att tas isär. De nya verksamheter som har skapats p.g.a. ett ökad kretsloppsarbete etableras ibland utan hänsyn till arbetsmiljön. Arbetet sker ibland i undermåliga och trånga lokaler med dålig ventilation, otillräcklig belysning eller hög ljudnivå. Det händer att man startar en verksamhet i provisoriska lokaler och att den dåligt genomtänkta arbetssituationen permanentas utan att man någon gång vidtar arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Det är vanligt att företagen anställer lågutbildad personal för återvinning av produkter/material. Dessa arbetskraft har ofta bristfällig kunskap om vad arbetet innebär och dålig kunskap i arbetsmiljöfrågor. I litteraturen finns få studier om arbetsmiljön vid kretsloppsarbeten. De flesta undersökningarna behandlar pappers- och plaståtervinning. I rapporten ges också förslag på intressanta områden för vidare forskningStarka miljöskäl har stått i fokus vid kretsloppsanpassning av samhället medan arbetsmiljön ofta glömts bort. I denna rapport beskrivs hur kretsloppet ser ut idag och vad det innebär för arbetsmiljön. Rapporten omfattar följande delar: Processintegrerade åtgärder för att minska mängden och miljöbelastningen från avfall: * Insamling av avfall för återanvändning eller återvinning * Varor i kretsloppet, bl.a. vitvaror, bilar, däck och elektriska samt elektroniska produkter * Material i kretsloppet, bl.a. metaller, papper, kartong, wellpapp, plaster, glas och byggnadsmaterial. Nedan följer några generella slutsatser från denna förstudie Återvinningsarbetet karakteriseras av mycket manuellt arbete och låg teknologi. I Sverige innebär metoderna för sortering att det krävs omfattande manuellt arbete vid sortering av material. En ökad demontering av produkter utgör en påtaglig risk för belastningsskador p.g.a. repetitiva arbete samt brist på lämpliga hjälpmedel för bl.a. lyft och transport av produkter/material. Det kräver också tillgång till ergonomiskt anpassade verktyg och utrustning som minskar belastningen på bl.a. handleder. Manuell demontering innebär ofta arbetsmiljörisker i en eller annan form, eftersom produkter i allmänhet inte är utformade för att tas isär. De nya verksamheter som har skapats p.g.a. ett ökad kretsloppsarbete etableras ibland utan hänsyn till arbetsmiljön. Arbetet sker ibland i undermåliga och trånga lokaler med dålig ventilation, otillräcklig belysning eller hög ljudnivå. Det händer att man startar en verksamhet i provisoriska lokaler och att den dåligt genomtänkta arbetssituationen permanentas utan att man någon gång vidtar arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Det är vanligt att företagen anställer lågutbildad personal för återvinning av produkter/material. Dessa arbetskraft har ofta bristfällig kunskap om vad arbetet innebär och dålig kunskap i arbetsmiljöfrågor. I litteraturen finns få studier om arbetsmiljön vid kretsloppsarbeten. De flesta undersökningarna behandlar pappers- och plaståtervinning. I rapporten ges också förslag på intressanta områden för vidare forsknin
Spridning av metaller från vägtrafik
No full textSpridning av ett 20-tal metaller från vägtrafik har studerats i två trafiktunnlar under varierande körförhållanden och fordonssammansättningar. Mätningarna representerar spridning från stora fordonskollektiv under verkliga trafikförhållande. Emissionsfaktorer har beräknats för Ba, Cd, Cu, Pb, Sb, Zn. Ursprunget till dessa metaller diskuteras. Halterna av övriga metaller samt av större partiklar i luft påverkas starkt av uppvirvlat markmaterial.Spridning av ett 20-tal metaller från vägtrafik har studerats i två trafiktunnlar under varierande körförhållanden och fordonssammansättningar. Mätningarna representerar spridning från stora fordonskollektiv under verkliga trafikförhållande. Emissionsfaktorer har beräknats för Ba, Cd, Cu, Pb, Sb, Zn. Ursprunget till dessa metaller diskuteras. Halterna av övriga metaller samt av större partiklar i luft påverkas starkt av uppvirvlat markmaterial
Nationell miljöövervakning av luft- och nederbördskemi 1997, 1998 och 1999
No full textI föreliggande rapport redovisas resultat från 1997, 1998 och 1999 års mätningar av luftens och nederbördens sammansättning i bakgrundsmiljö i Sverige. Rapporten redovisar mätresultat från de båda nationella övervakningsnäten EMEP och Luft- och nederbördskemiska nätet. I rapporten redovisas även de spridnings- och depositionsberäkningar som gjorts med Sverigemodellen för 1997 och 1998. Samtliga mätningar drivs av IVL medan modellberäkningarna med Sverigemodellen utförs av SMHII föreliggande rapport redovisas resultat från 1997, 1998 och 1999 års mätningar av luftens och nederbördens sammansättning i bakgrundsmiljö i Sverige. Rapporten redovisar mätresultat från de båda nationella övervakningsnäten EMEP och Luft- och nederbördskemiska nätet. I rapporten redovisas även de spridnings- och depositionsberäkningar som gjorts med Sverigemodellen för 1997 och 1998. Samtliga mätningar drivs av IVL medan modellberäkningarna med Sverigemodellen utförs av SMH
Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige Resultat till och med september 2000
No full textPå uppdrag av Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, Boliden Mineral samt Älvsbyns, Kiruna och Luleå kommun har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattnets kvalitet på 19 platser i norra Sverige, inklusive tre fjällområden i Jämtlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, samt visa skillnader mellan olika områden och hur förhållandena ändras med tiden. Flertalet provytor ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att data kan jämföras med skogliga uppgifter. Mätningarna i norra Sverige visar en gradient med större deposition längs Norrlandskusten än inåt landet. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan olika regioner i Sverige, och nedfallet av svavel, minskat betydligt samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. Detta gäller även undersökta Jämtlandsfjäll även om mätserierna är korta. Till stor del förklaras det av minskade utsläpp av svavel i Europa. När det gäller kväve är det svårt att se trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av både svavel och kväve minska till år 2010. Mest utmärkande för det hydrologiska året från oktober 1999 till september 2000 är riklig nederbördsmängd och liten torrdeposition av svavel. Samtidigt var nederbörden mindre sur än tidigare. I genomsnitt noterades nästan 800 mm nederbörd med pH-värde 4,9. Nedfallet av svavel och kväve var fortfarande större än acceptabla nivåer. Via nederbörden deponerades i genomsnitt 2 kg svavel och 2,5 kg kväve per hektar. Det förhöjda nedfall av svavel som tidigare år uppmätts i skog nära trädgränsen i Jämtlandsfjällen var inte högre än skog på låg höjd under 1999/00. Markvatten har visat ganska goda förhållanden på flertalet ytor utom på några kustnära lokaler där surt markvatten noterats.På uppdrag av Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, Boliden Mineral samt Älvsbyns, Kiruna och Luleå kommun har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattnets kvalitet på 19 platser i norra Sverige, inklusive tre fjällområden i Jämtlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, samt visa skillnader mellan olika områden och hur förhållandena ändras med tiden. Flertalet provytor ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att data kan jämföras med skogliga uppgifter. Mätningarna i norra Sverige visar en gradient med större deposition längs Norrlandskusten än inåt landet. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan olika regioner i Sverige, och nedfallet av svavel, minskat betydligt samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. Detta gäller även undersökta Jämtlandsfjäll även om mätserierna är korta. Till stor del förklaras det av minskade utsläpp av svavel i Europa. När det gäller kväve är det svårt att se trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av både svavel och kväve minska till år 2010. Mest utmärkande för det hydrologiska året från oktober 1999 till september 2000 är riklig nederbördsmängd och liten torrdeposition av svavel. Samtidigt var nederbörden mindre sur än tidigare. I genomsnitt noterades nästan 800 mm nederbörd med pH-värde 4,9. Nedfallet av svavel och kväve var fortfarande större än acceptabla nivåer. Via nederbörden deponerades i genomsnitt 2 kg svavel och 2,5 kg kväve per hektar. Det förhöjda nedfall av svavel som tidigare år uppmätts i skog nära trädgränsen i Jämtlandsfjällen var inte högre än skog på låg höjd under 1999/00. Markvatten har visat ganska goda förhållanden på flertalet ytor utom på några kustnära lokaler där surt markvatten noterats
Återvinning av färghaltiga vatten från färgtillverkning
No full textVid tillverkning av färg uppstår vid tankrengöring vatten som innehåller färg. Vattnet måste behandlas innan den kan släppas ut respektive återanvändas. I den här rapporten beskrivs olika tekniker för behandling av färghaltiga vatten samt deras för- och nackdelar. Membranfiltrering undersöktes i praktiska försök för behandling av tvättvatten i laboratorieskala och pilotskala. Resultaten visar att det är möjligt att uppkoncentrera färgen från den undersökta tillverkningen hos Alcro-Beckers till en torrsubstanshalt på mer än 30 %. Permeatet kan, eventuellt efter förbehandling, återanvändas i processen och på så sätt minska färskvattenförbrukningen. För koncentratet är förbränning det mest intressanta alternativet för att utnyttja energiinnehållet i koncentratet och kunna deponera askan från förbränningen även i framtiden när det blir förbjudet att deponera organiskt material.Vid tillverkning av färg uppstår vid tankrengöring vatten som innehåller färg. Vattnet måste behandlas innan den kan släppas ut respektive återanvändas. I den här rapporten beskrivs olika tekniker för behandling av färghaltiga vatten samt deras för- och nackdelar. Membranfiltrering undersöktes i praktiska försök för behandling av tvättvatten i laboratorieskala och pilotskala. Resultaten visar att det är möjligt att uppkoncentrera färgen från den undersökta tillverkningen hos Alcro-Beckers till en torrsubstanshalt på mer än 30 %. Permeatet kan, eventuellt efter förbehandling, återanvändas i processen och på så sätt minska färskvattenförbrukningen. För koncentratet är förbränning det mest intressanta alternativet för att utnyttja energiinnehållet i koncentratet och kunna deponera askan från förbränningen även i framtiden när det blir förbjudet att deponera organiskt material
Övervakning av luftföroreningar i Blekinge län Resultat till och med september 2000
No full textPå uppdrag av Blekinge Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1985. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, samt hur förhållandena ändras med tiden. Resultaten kan jämföras med förväntad utveckling i takt med att beslutade åtgärder genomförs. Flertalet ytor har samlokaliserats med Skogsvårdsorganisationens observationsytor och resultaten kan jämföras med uppgifter om skogens hälsa. Mätningarna visar att nedfallet av försurande svavel och kväve varit mindre i Blekinge län jämfört med situationen i Skåne. Däremot visar mätningarna större nedfall i Blekinge jämfört med Kronobergs, Kalmar, Jönköpings och Östergötlands län. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan de olika regionerna och nedfallet av svavel minskat kraftig, samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. För kväve är det svårt att se tydliga trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av i första hand kväve, men även svavel, att minska till år 2010. Markvattnet bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Genomgående noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner och mycket höga halter av aluminium. Mest utmärkande för det hydrologiska året från oktober 1999 till och med september 2000 är liten torrdeposition av svavel. Nedfallet av svavel till marken i granskogen var av samma storleksordning som nedfallet på öppet fält; 4 kg/ha, vilket är betydligt mindre än något år tidigare. Nedfallet av kväve var på samma nivå som tidigare år; 9 kg/ha. Liksom de två tidigare åren noterades relativt mycket nederbörd; 800 mm som medelvärde från samtliga sju lokaler och dess pH-värde var i genomsnitt 4,6. Generellt gäller att markvattnet varit surt; pH-värden runt 4,5 samt låga värden för den försurningsindikerande kvoten mellan baskatjoner och aluminium. Trots att nedfallet av svavel har minskat kraftigt visar statistiska beräkningar att markvattnets försurningsgrad, mätt på detta sätt, har ökat sedan mätningarna startade på Ryssberget samt i Hjärtsjömåla, Komperskulla, Vång och BjörkefallPå uppdrag av Blekinge Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1985. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, samt hur förhållandena ändras med tiden. Resultaten kan jämföras med förväntad utveckling i takt med att beslutade åtgärder genomförs. Flertalet ytor har samlokaliserats med Skogsvårdsorganisationens observationsytor och resultaten kan jämföras med uppgifter om skogens hälsa. Mätningarna visar att nedfallet av försurande svavel och kväve varit mindre i Blekinge län jämfört med situationen i Skåne. Däremot visar mätningarna större nedfall i Blekinge jämfört med Kronobergs, Kalmar, Jönköpings och Östergötlands län. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan de olika regionerna och nedfallet av svavel minskat kraftig, samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. För kväve är det svårt att se tydliga trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av i första hand kväve, men även svavel, att minska till år 2010. Markvattnet bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Genomgående noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner och mycket höga halter av aluminium. Mest utmärkande för det hydrologiska året från oktober 1999 till och med september 2000 är liten torrdeposition av svavel. Nedfallet av svavel till marken i granskogen var av samma storleksordning som nedfallet på öppet fält; 4 kg/ha, vilket är betydligt mindre än något år tidigare. Nedfallet av kväve var på samma nivå som tidigare år; 9 kg/ha. Liksom de två tidigare åren noterades relativt mycket nederbörd; 800 mm som medelvärde från samtliga sju lokaler och dess pH-värde var i genomsnitt 4,6. Generellt gäller att markvattnet varit surt; pH-värden runt 4,5 samt låga värden för den försurningsindikerande kvoten mellan baskatjoner och aluminium. Trots att nedfallet av svavel har minskat kraftigt visar statistiska beräkningar att markvattnets försurningsgrad, mätt på detta sätt, har ökat sedan mätningarna startade på Ryssberget samt i Hjärtsjömåla, Komperskulla, Vång och Björkefal