IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Avgifter på utsläpp till vatten i Sverige
No full textDenna rapports mål är att belysa bland annat vilka förorenande ämnen som kan vara aktuella för avgifter, hur avgiftskollektiv kan avgränsas och om avgifter kan eller bör differentieras regionalt. Syftet med vattenavgifter är att minska utsläpp på ett samhällsekonomiskt optimalt sätt. Rapporten strävar efter att föreslå principer för ett sådant system med hänsyn till teknik, naturvetenskap och ekonomi. Följande tre delfrågor studeras: 1. Principer för avgifter på giftiga och naturfrämmande ämnen 2. Avgränsning av avgiftskollektiv. 3. Miljömässiga motiv för regionala skillnader i avgifterDenna rapports mål är att belysa bland annat vilka förorenande ämnen som kan vara aktuella för avgifter, hur avgiftskollektiv kan avgränsas och om avgifter kan eller bör differentieras regionalt. Syftet med vattenavgifter är att minska utsläpp på ett samhällsekonomiskt optimalt sätt. Rapporten strävar efter att föreslå principer för ett sådant system med hänsyn till teknik, naturvetenskap och ekonomi. Följande tre delfrågor studeras: 1. Principer för avgifter på giftiga och naturfrämmande ämnen 2. Avgränsning av avgiftskollektiv. 3. Miljömässiga motiv för regionala skillnader i avgifte
Handfasta råd vid utformning av insamlingssystem för källsorterat avfall från hushåll och företag
No full textDen ökande källsorteringen har lett till bl.a. att nya insamlingssystem har utvecklats de senaste åren. Valet av insamlingssystem har stor betydelse för arbetsmiljön för de anställda som ska ta om hand de insamlade fraktionerna. De handfasta råd som presenteras i denna rapport bygger på olika studier och praktiska erfarenheter av bra resp. mindre bra utformning av insamlingssystem för källsorterat avfall från hushåll och företag. I denna rapport visas goda lösningar på olika delar i insamlingssystem och vad man ska tänka på samt ev problem som finns vid val av ett insamlingssystem. Arbetsmiljö- och tekniska aspekter beskrivs i rapporten. I rapporten ingår följande delar: Uppsamlingssystem. Här behandlas uppsamling av källsorterat avfall som kan ske mha säck, säckställ, säckkärra, kärl eller container m fl. Fordon. Utveckling av fordon med mer automatiserad utrustning har förändrat förarnas arbetsmiljö. Om vad som blivit bättre eller sämre i dagens fordon m fl.handlar denna del. Insamlingsställe. De vanligaste sätt att lösa insamlingen av källsorterade fraktioner, exempelvis soprum, återvinningsrum, återvinningsgård, återvinningsstation, återvinningscentral m fl, beskrivs i denna del. Några utvalda insamlingssystem. I rapporten beskrivs också ett flertal insamlingssystem som har fungerat bra i många år samt ges exempel på system på försök som visat goda resultat. Källsortering, arbetsmiljö, avfall, insamlingssystem, kärl, säck, säckställ, container, fordon.Den ökande källsorteringen har lett till bl.a. att nya insamlingssystem har utvecklats de senaste åren. Valet av insamlingssystem har stor betydelse för arbetsmiljön för de anställda som ska ta om hand de insamlade fraktionerna. De handfasta råd som presenteras i denna rapport bygger på olika studier och praktiska erfarenheter av bra resp. mindre bra utformning av insamlingssystem för källsorterat avfall från hushåll och företag. I denna rapport visas goda lösningar på olika delar i insamlingssystem och vad man ska tänka på samt ev problem som finns vid val av ett insamlingssystem. Arbetsmiljö- och tekniska aspekter beskrivs i rapporten. I rapporten ingår följande delar: Uppsamlingssystem. Här behandlas uppsamling av källsorterat avfall som kan ske mha säck, säckställ, säckkärra, kärl eller container m fl. Fordon. Utveckling av fordon med mer automatiserad utrustning har förändrat förarnas arbetsmiljö. Om vad som blivit bättre eller sämre i dagens fordon m fl.handlar denna del. Insamlingsställe. De vanligaste sätt att lösa insamlingen av källsorterade fraktioner, exempelvis soprum, återvinningsrum, återvinningsgård, återvinningsstation, återvinningscentral m fl, beskrivs i denna del. Några utvalda insamlingssystem. I rapporten beskrivs också ett flertal insamlingssystem som har fungerat bra i många år samt ges exempel på system på försök som visat goda resultat. Källsortering, arbetsmiljö, avfall, insamlingssystem, kärl, säck, säckställ, container, fordon
Mätning av alifatiska aminer i arbetsmiljön med FTIR
No full textHantering av alifatiska aminer ökar i arbetslivet, t ex vid tillverkning av polyuretanplast, PUR. Därmed ökar också förekomsten av besvär, som förorsakas av aminerna. Halten aminer kan mätas genom uppsamling på t ex impregnerat filter, vilket speglar medelvärdet under provtagningstiden. I många sammanhang har man nytta av att kunna följa hur halten varierar över tiden. Idag finns få metoder tillgängliga för sådana kontinuerliga mätningar. De laboratoriestudier som gjorts, visar att det är fullt möjligt att kontinuerligt mäta halten av aminer i gasfas med FTIR. Eftersom halterna kan vara låga, rekommenderas en IR-utrustning med lång strålgång, LP-FTIR (Long Path Fourier Transformation Infra Red) spektometri försedd med makrokyvett, för att erhålla en så låg detektionsgräns som möjligt. En begränsning ligger i att vissa aminer är så svårflyktiga att halten i gasfas blir låg och under instrumentets detektionsgräns. Detta gäller t.ex. för DMAPA. En annan begränsning är att FTIR enbart fungerar för aminer i gasfas. Förekomst av aminer i partikelfas (fasta partiklar eller vätskeaerosoler) detekteras inte. De kan snarare störa mätningen. Mätningar på två företag visar att halten flyktig amin (TEA) kan mätas kontinuerligt med en LP-FTIR utrustning försedd med makrokyvett. En styrka med FTIR är att den kan användas för att identifiera förekomst av ämnen, som man från början inte vet om att de finns. Om det saknas spektra för sådana okända ämnen, krävs kompletterande analyser, t.ex. med masspektrometri för att identifiera det eller dessa ämnen. Väggeffekter kan störa mätningen av vissa aminer.Hantering av alifatiska aminer ökar i arbetslivet, t ex vid tillverkning av polyuretanplast, PUR. Därmed ökar också förekomsten av besvär, som förorsakas av aminerna. Halten aminer kan mätas genom uppsamling på t ex impregnerat filter, vilket speglar medelvärdet under provtagningstiden. I många sammanhang har man nytta av att kunna följa hur halten varierar över tiden. Idag finns få metoder tillgängliga för sådana kontinuerliga mätningar. De laboratoriestudier som gjorts, visar att det är fullt möjligt att kontinuerligt mäta halten av aminer i gasfas med FTIR. Eftersom halterna kan vara låga, rekommenderas en IR-utrustning med lång strålgång, LP-FTIR (Long Path Fourier Transformation Infra Red) spektometri försedd med makrokyvett, för att erhålla en så låg detektionsgräns som möjligt. En begränsning ligger i att vissa aminer är så svårflyktiga att halten i gasfas blir låg och under instrumentets detektionsgräns. Detta gäller t.ex. för DMAPA. En annan begränsning är att FTIR enbart fungerar för aminer i gasfas. Förekomst av aminer i partikelfas (fasta partiklar eller vätskeaerosoler) detekteras inte. De kan snarare störa mätningen. Mätningar på två företag visar att halten flyktig amin (TEA) kan mätas kontinuerligt med en LP-FTIR utrustning försedd med makrokyvett. En styrka med FTIR är att den kan användas för att identifiera förekomst av ämnen, som man från början inte vet om att de finns. Om det saknas spektra för sådana okända ämnen, krävs kompletterande analyser, t.ex. med masspektrometri för att identifiera det eller dessa ämnen. Väggeffekter kan störa mätningen av vissa aminer
Androgenitet och östrogenitet i Vramsåns vattensystem, Kristianstads kommun
No full textAndrogena och östrogena effekter i Vramsåns åvatten och avloppsvatten från Tollarps reningsverk har undersökts med testmetoder baserade på hormonreceptorer för androgener och östrogener. Låga men mätbara androgena effekter uppmättes i de längst uppströms belägna provpunkterna och i behandlat avloppsvatten från reningsverket. Nedströms var androgeniteten ej kvantifierbar. Avloppsvattnet var även östrogent och effekter av östrogener kunde påvisas särskilt i vattenprover nedströms Tollarp. Högst östrogenitet uppmättes i Rambrobäcken som dock inte belastas av något reningsverksutsläpp. Nivån var så hög, 0.59 ng östradiol-ekvivalenter/L, att effekter på fisk skulle kunna befaras.Androgena och östrogena effekter i Vramsåns åvatten och avloppsvatten från Tollarps reningsverk har undersökts med testmetoder baserade på hormonreceptorer för androgener och östrogener. Låga men mätbara androgena effekter uppmättes i de längst uppströms belägna provpunkterna och i behandlat avloppsvatten från reningsverket. Nedströms var androgeniteten ej kvantifierbar. Avloppsvattnet var även östrogent och effekter av östrogener kunde påvisas särskilt i vattenprover nedströms Tollarp. Högst östrogenitet uppmättes i Rambrobäcken som dock inte belastas av något reningsverksutsläpp. Nivån var så hög, 0.59 ng östradiol-ekvivalenter/L, att effekter på fisk skulle kunna befaras
Hexabromcyklododekan (HBCD) i Stockholm - modellering av diffusa emissioner
No full textFörekomsten av det bromerade flamkyddsmedlet hexabromcyklododekan (HBCD) i varor och produkter i Stockholm har kartlagts med hjälp av en materialflödesanalys. Diffusa emissioner har uppskattats och transport och fördelning i miljön har beräknats med hjälp av en fugacitetsmodell. Bilklädslar samt XPS-plast har identifierats som de huvudsakliga förråden av HBCD i Stockholm, varifrån också huvudsakliga emissioner antas ske. En stor del av utsläppt HBCD beräknas transporteras ut med luft. Halterna i Stockholm kan även antas vara påverkade av långväga transport.Förekomsten av det bromerade flamkyddsmedlet hexabromcyklododekan (HBCD) i varor och produkter i Stockholm har kartlagts med hjälp av en materialflödesanalys. Diffusa emissioner har uppskattats och transport och fördelning i miljön har beräknats med hjälp av en fugacitetsmodell. Bilklädslar samt XPS-plast har identifierats som de huvudsakliga förråden av HBCD i Stockholm, varifrån också huvudsakliga emissioner antas ske. En stor del av utsläppt HBCD beräknas transporteras ut med luft. Halterna i Stockholm kan även antas vara påverkade av långväga transport
Livscykelanalys av marksaneringstekniker för förorenad jord och sediment
No full textI denna studie tillämpas livscykelanalysmetodik (LCA) på olika marksaneringsmetoder. Med denna metodik beaktas livscykeln för en saneringsåtgärd av förorenad jord och sediment, d v s miljöpåverkan i form av resursuttag och emissioner under arbetet. De övergripande målen med projektet är dels att utvärdera i vilket/vilka steg den stora miljöbelastningen (s k hot-spots) föreligger för respektive metod, dels att bedöma om olika metoder kan jämföras med varandra utifrån ett helhetsperspektiv. Målet är dessutom att illustrera en metodikansats för toxicitetsbedömning av marksaneringsåtgärder. Tre tekniker för rening av jord (termisk avdrivning, bioslurry och jordtvätt) och två tekniker för rening av sediment (bioslurry och elektrokemisk dialys inklusive torkning) studeras. De parametrar som analyseras är växthuseffekt, försurningspotential, bildning av marknära ozon, eutrofieringspotential, energianvändning samt reningseffektivitet. Dessutom analyseras eko- och humantoxicitet i metodikansatsen för toxicitesbedömningen.I denna studie tillämpas livscykelanalysmetodik (LCA) på olika marksaneringsmetoder. Med denna metodik beaktas livscykeln för en saneringsåtgärd av förorenad jord och sediment, d v s miljöpåverkan i form av resursuttag och emissioner under arbetet. De övergripande målen med projektet är dels att utvärdera i vilket/vilka steg den stora miljöbelastningen (s k hot-spots) föreligger för respektive metod, dels att bedöma om olika metoder kan jämföras med varandra utifrån ett helhetsperspektiv. Målet är dessutom att illustrera en metodikansats för toxicitetsbedömning av marksaneringsåtgärder. Tre tekniker för rening av jord (termisk avdrivning, bioslurry och jordtvätt) och två tekniker för rening av sediment (bioslurry och elektrokemisk dialys inklusive torkning) studeras. De parametrar som analyseras är växthuseffekt, försurningspotential, bildning av marknära ozon, eutrofieringspotential, energianvändning samt reningseffektivitet. Dessutom analyseras eko- och humantoxicitet i metodikansatsen för toxicitesbedömningen
Uppdatering av rapporten: Ett användarvänligt dokumentationsformat för livscykelanalysdata (LCA) baserat på SPINE
No full textndustriforskningsinstitutens Sirii SPINE nätverk startades som ett NUTEK finansierat projekt med det övergripande målet att stärka industriforskningsinstitutens LCA-kompetens och kapacitet att ge svenska små och medelstora företag (SMF) kvalificerade råd och service i LCA-relaterade frågor kopplade till miljöanpassad produktutveckling, miljövarudeklarationer mm. I projektet ingick ett antal interna workshops för erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring men också olika delprojekt för framtagning av 'stödverktyg'. Ett handlade om dokumentation och spridning av LCA-data. syftar med detta delprojekt var att öka tillgängligheten av LCA-data, något som är en primär förutsättning för en användning av LCA-baserade arbetsmetoder inom SMF-sektorn men också inom andra företag, inte minst instituten själva. Sirii SPINE har i samverkan med CPM tagit fram ett förenklat SPINE-format för att dokumentera miljödata (exempelvis livscykelinventeringsdata). Det långsiktiga målet med föreliggande delprojekt var att möjliggöra samordningen mellan industriforskningsinstituten och spridningen av SPINE dokumenterade data. Samordningsvinster uppträder dels inom instituten genom minskat dubbelarbete dels externt genom att möjliggöra för små och medelstora företag att få tillgång till dokumenterade och kvalitetssäkrade miljödata. Sirii SPINE har förenklat och rationaliserat datadokumentationsfälten i SPINE med bl.a. beaktande av följande krav: Användaren skall få vägledning vid dokumentationen Dokumentationen skall vara tidseffektiv (max 15 - 30 min per dataset). Tillåta fritext och anteckningar vid dokumentationen vilket gör att SPINE tolkat av CPM alltid kan uppfyllas.ndustriforskningsinstitutens Sirii SPINE nätverk startades som ett NUTEK finansierat projekt med det övergripande målet att stärka industriforskningsinstitutens LCA-kompetens och kapacitet att ge svenska små och medelstora företag (SMF) kvalificerade råd och service i LCA-relaterade frågor kopplade till miljöanpassad produktutveckling, miljövarudeklarationer mm. I projektet ingick ett antal interna workshops för erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring men också olika delprojekt för framtagning av 'stödverktyg'. Ett handlade om dokumentation och spridning av LCA-data. syftar med detta delprojekt var att öka tillgängligheten av LCA-data, något som är en primär förutsättning för en användning av LCA-baserade arbetsmetoder inom SMF-sektorn men också inom andra företag, inte minst instituten själva. Sirii SPINE har i samverkan med CPM tagit fram ett förenklat SPINE-format för att dokumentera miljödata (exempelvis livscykelinventeringsdata). Det långsiktiga målet med föreliggande delprojekt var att möjliggöra samordningen mellan industriforskningsinstituten och spridningen av SPINE dokumenterade data. Samordningsvinster uppträder dels inom instituten genom minskat dubbelarbete dels externt genom att möjliggöra för små och medelstora företag att få tillgång till dokumenterade och kvalitetssäkrade miljödata. Sirii SPINE har förenklat och rationaliserat datadokumentationsfälten i SPINE med bl.a. beaktande av följande krav: Användaren skall få vägledning vid dokumentationen Dokumentationen skall vara tidseffektiv (max 15 - 30 min per dataset). Tillåta fritext och anteckningar vid dokumentationen vilket gör att SPINE tolkat av CPM alltid kan uppfyllas
Övervakning av luftföroreningar i Skåne Resultat till och med september 2001
No full textPå uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på åtta platser i länet. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytor ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med undersökningar av skogens hälsa. Nedfall av svavel och kväve i Sverige visar en gradient med större nedfall i sydväst och avtagande värden åt nordost. Liknande gradient gäller luftens innehåll av svavel- och kvävedioxid. Mätningarna i Skåne visar större belastning av svavel och kväve än flertalet län där IVL mäter nedfall. Sedan mätningarna startade i Skåne 1988 har det totala nedfallet av svavel halverats samtidigt som nederbörden blivit mindre sur, i genomsnitt pH-värde 4,6 från senaste femårsperioden. För kväve är det svårt att se trender. Det är viktigt att internationellt avtalade åtgärder genomförs för att nå förväntad belastning år 2010. Markvatten från Skåne bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Generellt noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner och mycket höga halter av aluminium, vilket medför risk för ekologiska skador. Mycket riklig nederbördsmängd noterades på de olika lokalerna i Skåne under det senaste hydrologiska året, oktober 2000 till september 2001. Medelvärdet för samtliga lokaler, 1100 mm, var dubbelt så stort jämfört med slutet av 1980-talet i Arkelstorp. Trots det har våtdepostionen av svavel varit på samma nivå eftersom nederbördens halter av svavel har halverats. Nederbördens halter av kväve har varit likartad under hela mätperioden, vilket gör våtdepositionen av kväve betydligt större under senare år. Tydligt är också att mätningarna visar större torrdeposition av svavel under 2000/01 än närmast föregående år. På öppet fält noterades 6,4 kg svavel och 14,8 kg kväve per hektar, räknat som medelvärden från samtliga lokaler under året och till marken i skogen 9,1 kg svavel per hektar, vilket är nästan 2 kg mer än föregående år. Lufthalter av svaveldioxid var generellt något högre än året innan, vilket stämmer med ökad torrdeposition av svavel. Även om ozonhalterna var något lägre sommaren 2001 än året innan innebär de risk för vegetationsskador i hela länet. Mätningarna indikerar att markvattnet surhetsgrad inte har minskat trots reducerat nedfall av försurande ämnen.På uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på åtta platser i länet. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytor ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med undersökningar av skogens hälsa. Nedfall av svavel och kväve i Sverige visar en gradient med större nedfall i sydväst och avtagande värden åt nordost. Liknande gradient gäller luftens innehåll av svavel- och kvävedioxid. Mätningarna i Skåne visar större belastning av svavel och kväve än flertalet län där IVL mäter nedfall. Sedan mätningarna startade i Skåne 1988 har det totala nedfallet av svavel halverats samtidigt som nederbörden blivit mindre sur, i genomsnitt pH-värde 4,6 från senaste femårsperioden. För kväve är det svårt att se trender. Det är viktigt att internationellt avtalade åtgärder genomförs för att nå förväntad belastning år 2010. Markvatten från Skåne bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Generellt noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner och mycket höga halter av aluminium, vilket medför risk för ekologiska skador. Mycket riklig nederbördsmängd noterades på de olika lokalerna i Skåne under det senaste hydrologiska året, oktober 2000 till september 2001. Medelvärdet för samtliga lokaler, 1100 mm, var dubbelt så stort jämfört med slutet av 1980-talet i Arkelstorp. Trots det har våtdepostionen av svavel varit på samma nivå eftersom nederbördens halter av svavel har halverats. Nederbördens halter av kväve har varit likartad under hela mätperioden, vilket gör våtdepositionen av kväve betydligt större under senare år. Tydligt är också att mätningarna visar större torrdeposition av svavel under 2000/01 än närmast föregående år. På öppet fält noterades 6,4 kg svavel och 14,8 kg kväve per hektar, räknat som medelvärden från samtliga lokaler under året och till marken i skogen 9,1 kg svavel per hektar, vilket är nästan 2 kg mer än föregående år. Lufthalter av svaveldioxid var generellt något högre än året innan, vilket stämmer med ökad torrdeposition av svavel. Även om ozonhalterna var något lägre sommaren 2001 än året innan innebär de risk för vegetationsskador i hela länet. Mätningarna indikerar att markvattnet surhetsgrad inte har minskat trots reducerat nedfall av försurande ämnen
Arbetsmiljöarbete för uthyrd personal i bemanningsföretag
No full textDet är angeläget att kartlägga hur arbetsmiljöarbetet fungerar för de personer som är uthyrda eftersom branschen växer och de uthyrda har en speciell situation med den faktiska arbetsmiljön hos ett företag och arbetsgivaren hos ett annat. Inom ramen för denna studie har tretton uthyrda personer intervjuats, liksom deras ansvariga koordinatörer hos bemanningsföretaget, arbetsledare hos kundföretaget och skyddsombud. I rapporten redovisas vem som ansvarar för vad inom arbetsmiljöarbetet för uthyrd personal och vi rapporterar hur detta praktiseras på de företag vi besökt. Några förslag på förbättringar diskuteras i slutet av rapporten.Det är angeläget att kartlägga hur arbetsmiljöarbetet fungerar för de personer som är uthyrda eftersom branschen växer och de uthyrda har en speciell situation med den faktiska arbetsmiljön hos ett företag och arbetsgivaren hos ett annat. Inom ramen för denna studie har tretton uthyrda personer intervjuats, liksom deras ansvariga koordinatörer hos bemanningsföretaget, arbetsledare hos kundföretaget och skyddsombud. I rapporten redovisas vem som ansvarar för vad inom arbetsmiljöarbetet för uthyrd personal och vi rapporterar hur detta praktiseras på de företag vi besökt. Några förslag på förbättringar diskuteras i slutet av rapporten
Ozone Exposure Indices for ICP-Forest Observation Plots within the Nordic Countries
No full textProject aims. To develop methods to estimate local ozone exposure indices that could be applied to forest sites n the Nordic countries. The ozone exposure indices under consideraion were 24-h mean ozone concentrations, daylight AOT40 and cumulative ozone uptake to leves and needlesProject aims. To develop methods to estimate local ozone exposure indices that could be applied to forest sites n the Nordic countries. The ozone exposure indices under consideraion were 24-h mean ozone concentrations, daylight AOT40 and cumulative ozone uptake to leves and needle