IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Effektiva åtgärder mot exponering för isocyanater i bilverkstäder
No full textIsocyanater är en grupp ämnen som är allergiframkallande också i mycket låga halter. Isocyanater är den vanligaste orsaken till yrkesallergier och det är därför viktigt att skydda sig mot exponering för isocyanater. Mot bakgrund av mätningar av exponering för isocyanater och aminer vid olika typarbeten i bilverkstäder samt tester och utvärderingar av olika åtgärder, rekommenderas ett antal effektiva åtgärder mot exponering för isocyanater. Följande åtgärder föreslås: Vid MIG-svetsning ska svetspistol med integrerat utsug, anslutet till högvakuum användas i kombination med punktutsug och renslipning av plåt 3-5 cm. Vid motståndspunktsvetsning har ett integrerat utsug visats fungera bra, men något sådant finns ännu inte kommersiellt tillgängligt. Därför behöver andningsskydd användas vid motståndspunktsvetsning. Kapning och slipning bör göras med verktyg som inte alstrar så mycket värme, cirkelsåg med roterande klinga eller sticksåg (kapning) och planslipmaskin med integrerat utsug, bandslipmaskin eller roterande slipmaskin med Scotch Brite (slipning). Vid värmeriktning, krympning och hårdlödning ska ytorna renslipas och punktutsug användas. Avskärmning med svetsduk och extra utsug minskar spridningen av isocyanater ytterligare. Andningsskydd (helst tryckluftsmatat) behöver användas. I rapporten diskuteras även andra åtgärder som avskilda utrymmen, allmänventilation, användning av punktutsug mm.Isocyanater är en grupp ämnen som är allergiframkallande också i mycket låga halter. Isocyanater är den vanligaste orsaken till yrkesallergier och det är därför viktigt att skydda sig mot exponering för isocyanater. Mot bakgrund av mätningar av exponering för isocyanater och aminer vid olika typarbeten i bilverkstäder samt tester och utvärderingar av olika åtgärder, rekommenderas ett antal effektiva åtgärder mot exponering för isocyanater. Följande åtgärder föreslås: Vid MIG-svetsning ska svetspistol med integrerat utsug, anslutet till högvakuum användas i kombination med punktutsug och renslipning av plåt 3-5 cm. Vid motståndspunktsvetsning har ett integrerat utsug visats fungera bra, men något sådant finns ännu inte kommersiellt tillgängligt. Därför behöver andningsskydd användas vid motståndspunktsvetsning. Kapning och slipning bör göras med verktyg som inte alstrar så mycket värme, cirkelsåg med roterande klinga eller sticksåg (kapning) och planslipmaskin med integrerat utsug, bandslipmaskin eller roterande slipmaskin med Scotch Brite (slipning). Vid värmeriktning, krympning och hårdlödning ska ytorna renslipas och punktutsug användas. Avskärmning med svetsduk och extra utsug minskar spridningen av isocyanater ytterligare. Andningsskydd (helst tryckluftsmatat) behöver användas. I rapporten diskuteras även andra åtgärder som avskilda utrymmen, allmänventilation, användning av punktutsug mm
Fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete i små företag -erfarenheter från 45 små arbetsställen
No full textSedan första januari 1993 gäller en föreskrift som ställer krav på ett systematiskt förebyggande arbetsmiljöarbete i alla företag i Sverige. Ett flertal studier har visat att föreskriften inte fungerar tillfredsställande, speciellt hos små företag. Det saknas motivation till förändring samtidigt som resurserna är begränsade. Syftet med denna studie är att lära av små företag som har ett väl fungerande SAM. Urvalet består av företag med mindre än 50 anställda som av Arbetsmiljöinspektionen har bedömts ha fungerande SAM. 45 arbetsställen har intervjuats per telefon. Totalt har besök gjorts på 12 företag med varierande verksamhet, storlek och geografiskt läge. Resultatet visar att uppbyggnaden av SAM varit anpassad till det enskilda företaget. Till stor del har personalen varit delaktiga i arbetsmiljöarbetet på olika sätt. Trivseln, arbetsklimatet och medvetenheten om risker och möjligheter i arbetet har ökat. När SAM fungerar bra så ökar kunskaperna om den egna arbetsmiljön kontinuerligt.Sedan första januari 1993 gäller en föreskrift som ställer krav på ett systematiskt förebyggande arbetsmiljöarbete i alla företag i Sverige. Ett flertal studier har visat att föreskriften inte fungerar tillfredsställande, speciellt hos små företag. Det saknas motivation till förändring samtidigt som resurserna är begränsade. Syftet med denna studie är att lära av små företag som har ett väl fungerande SAM. Urvalet består av företag med mindre än 50 anställda som av Arbetsmiljöinspektionen har bedömts ha fungerande SAM. 45 arbetsställen har intervjuats per telefon. Totalt har besök gjorts på 12 företag med varierande verksamhet, storlek och geografiskt läge. Resultatet visar att uppbyggnaden av SAM varit anpassad till det enskilda företaget. Till stor del har personalen varit delaktiga i arbetsmiljöarbetet på olika sätt. Trivseln, arbetsklimatet och medvetenheten om risker och möjligheter i arbetet har ökat. När SAM fungerar bra så ökar kunskaperna om den egna arbetsmiljön kontinuerligt
New concepts and methods for effect-based strategies on transboundary air pollution. Synthesis Report, April 2002
No full textThis report was prepared in connection with the scientific evaluation of the ASTA programme in May, 2002. It consists of a comprehensive summary of the approaches and results from the different ASTA sub programmes. ASTA is presently in its fourth and last year of the first phase. The report is not intended to give a full description of all relevant aspects of the problem of transboundary air pollution but rather discuss some crucial problems and their possible scientific solutions. After the preparation and submission of this report, ASTA has been positively evaluated and will continue into its second phase. The evaluation reports as well as a letter of intent for the second phase of the ASTA programme are available on the ASTA web page (http://asta.ivl.se). Further information of the programme is also available at the web page. For those who wish to receive more information of the programme, there is a list of contact persons at the end of the report. Many of the ASTA phase 1 activities are currently in a state of intense evaluation and reporting and additional scientific results as well as synthesises and assessments will be prepared during the remainder of 2002.This report was prepared in connection with the scientific evaluation of the ASTA programme in May, 2002. It consists of a comprehensive summary of the approaches and results from the different ASTA sub programmes. ASTA is presently in its fourth and last year of the first phase. The report is not intended to give a full description of all relevant aspects of the problem of transboundary air pollution but rather discuss some crucial problems and their possible scientific solutions. After the preparation and submission of this report, ASTA has been positively evaluated and will continue into its second phase. The evaluation reports as well as a letter of intent for the second phase of the ASTA programme are available on the ASTA web page (http://asta.ivl.se). Further information of the programme is also available at the web page. For those who wish to receive more information of the programme, there is a list of contact persons at the end of the report. Many of the ASTA phase 1 activities are currently in a state of intense evaluation and reporting and additional scientific results as well as synthesises and assessments will be prepared during the remainder of 2002
Syntes av systemanalyser av avfallshantering
No full textI föreliggande studie har gjorts en genomgång av de systemstudier som genomförts i Energimyndighetens forskningsprogram Energi från Avfall. De olika studierna har i de flesta fall visat upp ett likartat resultat. I de flesta fall är resultaten samstämmiga när samma frågeställningar besvarats. I de fall då olika resultat visas upp, beror det på att man valt olika systemgränser så att det egentligen är olika saker man beräknar. Skillnader kan också uppstå på grund av reella eller antagna skillnader i omgivande system, exempelvis vad gäller fjärrvärmesystem och konkurrerande energikällor. Ur de genomgångna studierna har ett antal generella slutsatser kunna dragits, bl.a.: * Deponering av avfall som kan förbrännas, rötas, komposteras eller materialåtervinnas är i allmänhet i sämre alternativ än andra behandlingsformer ur både ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv * Rötning och förbränning (av nedbrytbart avfall från hushållen) är svåra att jämföra. Ingendera är miljömässigt entydigt bättre än det andra. * Kompostering (strängkompostering) av lättnedbrytbart avfall har nästan inga miljömässiga fördelar gentemot förbränning. * Materialåtervinning är generellt miljömässigt bättre än förbränning i de fall som studerats. * Transporter av avfall, sedan det väl är insamlat, är av begränsad energimässig, miljömässig och ekonomisk betydelse. Hushållens transporter (med personbil) kan påverka resultatetI föreliggande studie har gjorts en genomgång av de systemstudier som genomförts i Energimyndighetens forskningsprogram Energi från Avfall. De olika studierna har i de flesta fall visat upp ett likartat resultat. I de flesta fall är resultaten samstämmiga när samma frågeställningar besvarats. I de fall då olika resultat visas upp, beror det på att man valt olika systemgränser så att det egentligen är olika saker man beräknar. Skillnader kan också uppstå på grund av reella eller antagna skillnader i omgivande system, exempelvis vad gäller fjärrvärmesystem och konkurrerande energikällor. Ur de genomgångna studierna har ett antal generella slutsatser kunna dragits, bl.a.: * Deponering av avfall som kan förbrännas, rötas, komposteras eller materialåtervinnas är i allmänhet i sämre alternativ än andra behandlingsformer ur både ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv * Rötning och förbränning (av nedbrytbart avfall från hushållen) är svåra att jämföra. Ingendera är miljömässigt entydigt bättre än det andra. * Kompostering (strängkompostering) av lättnedbrytbart avfall har nästan inga miljömässiga fördelar gentemot förbränning. * Materialåtervinning är generellt miljömässigt bättre än förbränning i de fall som studerats. * Transporter av avfall, sedan det väl är insamlat, är av begränsad energimässig, miljömässig och ekonomisk betydelse. Hushållens transporter (med personbil) kan påverka resultate
Övervakning av luftföroreningar i Jönköpings län. Resultat till och med september 2001
No full textPå uppdrag av Jönköpings läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1989. 1996 utökades programmet med mätning av lufthalter på en av dessa lokaler och år 2000 tillkom ännu en. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. I södra Sverige finns en tydlig gradient med minskad deposition samt minskade lufthalter av svavel och kväve mot nordost. Jönköpings län ligger mitt i denna gradient, vilket innebär att depositionen generellt är större än i Kalmar län och länen längre norrut, men mindre än i Skåne och Halland. Mätningarna i Jönköpings län visar att framför allt svaveldepositionen till skog minskat under de senaste tolv åren. Granskogen i Alandsryd tog emot när tre gånger så mycket svavel i början av mätserien som nu. Det är den minskade torrdepositionen till följd av utsläppsbegränsningar som lett till denna reduktion. Även för kväve har de Europeiska länderna skrivit på avtal om minskningar, men kväveutsläppen har visat sig svårare att reducera. Depositionsmätningarna i Jönköpings län visar inga tydliga tecken på att avtalen haft någon effekt, vilket delvis beror på hög nederbörd under senare år. Markvattnet i länet är surt, med låga pH-värden och höga aluminiumhalter. Trots att den försurande depositionen minskat har inte markvattenstatusen förbättra påtagligt. Det hydrologiska året 2000/01 var relativt nederbördsrikt i Jönköpings län. Även halterna av svavel och kväve i nederbörden var höga jämfört med senare hälften av 90-talet. Detta resulterade i att våtdepositionen var något större än under de senaste åren. Svaveldepositionen till skog var något större än året före, men fortfarande på en låg nivå. Markvattnet har liksom tidigare år uppvisat sura förhållanden med pH omkring 4,7, bortsett från Värnvik och Gynge med som vanligt högre pH-värden. Kvoter mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium på omkring 1 har varit vanligt förekommande, vilket kan innebära en ökad risk för skador på ekosystemet på sikt. När det gäller lufthalter noteras att halten ozon under sommarhalvåret i Bordsjö var lägre än de tidigare fem somrar som ingår i mätserien.På uppdrag av Jönköpings läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1989. 1996 utökades programmet med mätning av lufthalter på en av dessa lokaler och år 2000 tillkom ännu en. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. I södra Sverige finns en tydlig gradient med minskad deposition samt minskade lufthalter av svavel och kväve mot nordost. Jönköpings län ligger mitt i denna gradient, vilket innebär att depositionen generellt är större än i Kalmar län och länen längre norrut, men mindre än i Skåne och Halland. Mätningarna i Jönköpings län visar att framför allt svaveldepositionen till skog minskat under de senaste tolv åren. Granskogen i Alandsryd tog emot när tre gånger så mycket svavel i början av mätserien som nu. Det är den minskade torrdepositionen till följd av utsläppsbegränsningar som lett till denna reduktion. Även för kväve har de Europeiska länderna skrivit på avtal om minskningar, men kväveutsläppen har visat sig svårare att reducera. Depositionsmätningarna i Jönköpings län visar inga tydliga tecken på att avtalen haft någon effekt, vilket delvis beror på hög nederbörd under senare år. Markvattnet i länet är surt, med låga pH-värden och höga aluminiumhalter. Trots att den försurande depositionen minskat har inte markvattenstatusen förbättra påtagligt. Det hydrologiska året 2000/01 var relativt nederbördsrikt i Jönköpings län. Även halterna av svavel och kväve i nederbörden var höga jämfört med senare hälften av 90-talet. Detta resulterade i att våtdepositionen var något större än under de senaste åren. Svaveldepositionen till skog var något större än året före, men fortfarande på en låg nivå. Markvattnet har liksom tidigare år uppvisat sura förhållanden med pH omkring 4,7, bortsett från Värnvik och Gynge med som vanligt högre pH-värden. Kvoter mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium på omkring 1 har varit vanligt förekommande, vilket kan innebära en ökad risk för skador på ekosystemet på sikt. När det gäller lufthalter noteras att halten ozon under sommarhalvåret i Bordsjö var lägre än de tidigare fem somrar som ingår i mätserien
Arbetsmiljöarbete i samordnade ledningssystem
No full textPå senare tid har en mängd olika ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö kommit att användas i större utsträckning, även i små företag. Syftet med studien är att skaffa kunskap om hur samordning av systematiskt arbetsmiljöarbete och miljö- resp kvalitetsledningssystem kan göras för att arbetet ska bli så smidigt som möjligt för de små företagen, samtidigt som kvalitén i det systematiska arbetsmiljöarbetet blir god och acceptansen för arbetsmiljöarbetet ökar. Djupintervjuer har gjorts på fjorton företag. Att samordna arbetsmiljöarbetet med miljö- eller kvalitetsledningssystem ger en mer framträdande plats för arbetsmiljöarbetet vilket leder till positiva effekter för arbetsmiljön. Det har inte lett till mer byråkratiskt arbetsmiljöarbete. För att inte arbetsmiljöfrågor ska komma i skymundan, är det viktigt att arbeta parallellt med hela ledningssystemet - att se det som ett verksamhetssystem. För den som ansvarar för systemet kan det innebära mer arbete att samordna systemen, men totalt på företaget så verkar samordning leda till många vinster.På senare tid har en mängd olika ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö kommit att användas i större utsträckning, även i små företag. Syftet med studien är att skaffa kunskap om hur samordning av systematiskt arbetsmiljöarbete och miljö- resp kvalitetsledningssystem kan göras för att arbetet ska bli så smidigt som möjligt för de små företagen, samtidigt som kvalitén i det systematiska arbetsmiljöarbetet blir god och acceptansen för arbetsmiljöarbetet ökar. Djupintervjuer har gjorts på fjorton företag. Att samordna arbetsmiljöarbetet med miljö- eller kvalitetsledningssystem ger en mer framträdande plats för arbetsmiljöarbetet vilket leder till positiva effekter för arbetsmiljön. Det har inte lett till mer byråkratiskt arbetsmiljöarbete. För att inte arbetsmiljöfrågor ska komma i skymundan, är det viktigt att arbeta parallellt med hela ledningssystemet - att se det som ett verksamhetssystem. För den som ansvarar för systemet kan det innebära mer arbete att samordna systemen, men totalt på företaget så verkar samordning leda till många vinster
Den framtida energins påverkan på luftkvaliteten. Scenarier för Stockholmsområdet
No full textDen framtida energiproduktionen i Sverige står inför stora förändringar, vilket i hög grad kommer att inverka på uppvärmningen av landets bebyggelse. Elvärme och oljeeldning kommer sannolikt att till stor del ersättas med förbränning av förnyelsebara biobränslen både i fjärrvärmeproduktion och i pannor för enskild uppvärmning. Syftet med projektet har varit att · dels ta fram en metod för att utvärdera hur en tänkbar framtida energiutveckling kan inverka på luftkvaliteten och risken för överskridanden av miljökvalitetsnormer (MKN) och miljömål, dels tillämpa metoden på Storstockholmsregionen för att belysa hur luftkvaliteten påverkas beroende på hur energiförsörjningen för uppvärmning arrangeras. Metoden och resultaten är tänkta att kunna användas av aktörer på kommunal och regional nivå för att ta fram underlag inför planering och bedömning den framtida energiförsörjningen.Den framtida energiproduktionen i Sverige står inför stora förändringar, vilket i hög grad kommer att inverka på uppvärmningen av landets bebyggelse. Elvärme och oljeeldning kommer sannolikt att till stor del ersättas med förbränning av förnyelsebara biobränslen både i fjärrvärmeproduktion och i pannor för enskild uppvärmning. Syftet med projektet har varit att · dels ta fram en metod för att utvärdera hur en tänkbar framtida energiutveckling kan inverka på luftkvaliteten och risken för överskridanden av miljökvalitetsnormer (MKN) och miljömål, dels tillämpa metoden på Storstockholmsregionen för att belysa hur luftkvaliteten påverkas beroende på hur energiförsörjningen för uppvärmning arrangeras. Metoden och resultaten är tänkta att kunna användas av aktörer på kommunal och regional nivå för att ta fram underlag inför planering och bedömning den framtida energiförsörjningen
Hormonstörande effekter av skogsindustriella avloppsvatten i in vitro-test. Undersökningar av förekomst, ursprung och något om förhållandet till effekter in vivo
No full textIn vitro-test baserade på rekombinanta jäststammar med gener för mänsklig androgenreceptor och östrogenreceptor a har använts till att undersöka avloppsvatten från massa- och pappersbruk. Androgena effekter påvisades, men nivåerna var så låga att numeriska värden ej gick att beräkna vid normalutförande av test. Även toxiska effekter som hämmade jästcelltillväxt förekom. Försök att spåra substanser med androgen effekt visade att en heterogen samling ämnen med relativt låg lipofilitet förekom i separerade androgena fraktioner. Androgeniteten var alltför låg och sammansättningen av ämnen alltför komplex för att dessa skulle kunna identifieras. Undersökningar av dessa ämnens ursprung visade att råvattnet vid industriprocesserna sannolikt inte var källan. Test av androgenitet i prov av processvatten från tillverkning med rötskadad granved och humöst sjövatten visade att ursprunget kunde vara ur ved. Test med dessa in vitro-metoder utfördes på gallprov från juvenil regnbåge som exponerats 3 veckor i burar placerade utanför avloppsvattenutsläpp. Ämnen med såväl östrogen som androgen aktivitet ansamlades i galla hos fiskar som exponerats för skogsindustriavloppsvatten.In vitro-test baserade på rekombinanta jäststammar med gener för mänsklig androgenreceptor och östrogenreceptor a har använts till att undersöka avloppsvatten från massa- och pappersbruk. Androgena effekter påvisades, men nivåerna var så låga att numeriska värden ej gick att beräkna vid normalutförande av test. Även toxiska effekter som hämmade jästcelltillväxt förekom. Försök att spåra substanser med androgen effekt visade att en heterogen samling ämnen med relativt låg lipofilitet förekom i separerade androgena fraktioner. Androgeniteten var alltför låg och sammansättningen av ämnen alltför komplex för att dessa skulle kunna identifieras. Undersökningar av dessa ämnens ursprung visade att råvattnet vid industriprocesserna sannolikt inte var källan. Test av androgenitet i prov av processvatten från tillverkning med rötskadad granved och humöst sjövatten visade att ursprunget kunde vara ur ved. Test med dessa in vitro-metoder utfördes på gallprov från juvenil regnbåge som exponerats 3 veckor i burar placerade utanför avloppsvattenutsläpp. Ämnen med såväl östrogen som androgen aktivitet ansamlades i galla hos fiskar som exponerats för skogsindustriavloppsvatten
Tuttava på svenska. Ett arbetsmaterial om ordning och reda för småföretag
No full textTuttava är en metod som utvecklats av Jorma Saari vid Insitutet för Arbetshygien i Helsingfors. Metoden syftar till ett effektivt arbete med ordning och reda på företag, för att på det sättet förebygga olycksfall. I detta projekt har Tuttava vidareutvecklats för att passa för små företag. Tester har gjorts på sex företag och mot bakgrund av resultaten i dessa företag har Tuttava-metoden vidareutvecklats. Metoden har visat sig ge en positiv effekt i de sex företagen, även om alla företag inte fullföljt arbetet med Tuttava. Speciellt positivt är att alla medarbetare engageras i arbetet med Tuttava och att man skapar en mer enhetlig syn inom företaget på ordning och reda. Dessutom förbättras samarbetet inom företaget. Utgående från testerna har två varianter av Tuttava utvecklats. Den ena varianten, Mikro-Tuttava, är enkel och anpassad för de minsta företagen eller arbetsplatserna. Den andra varianten, Stora Tuttava, är mer arbetskrävande och passar för lite större företag.Tuttava är en metod som utvecklats av Jorma Saari vid Insitutet för Arbetshygien i Helsingfors. Metoden syftar till ett effektivt arbete med ordning och reda på företag, för att på det sättet förebygga olycksfall. I detta projekt har Tuttava vidareutvecklats för att passa för små företag. Tester har gjorts på sex företag och mot bakgrund av resultaten i dessa företag har Tuttava-metoden vidareutvecklats. Metoden har visat sig ge en positiv effekt i de sex företagen, även om alla företag inte fullföljt arbetet med Tuttava. Speciellt positivt är att alla medarbetare engageras i arbetet med Tuttava och att man skapar en mer enhetlig syn inom företaget på ordning och reda. Dessutom förbättras samarbetet inom företaget. Utgående från testerna har två varianter av Tuttava utvecklats. Den ena varianten, Mikro-Tuttava, är enkel och anpassad för de minsta företagen eller arbetsplatserna. Den andra varianten, Stora Tuttava, är mer arbetskrävande och passar för lite större företag
Isocyanater och bilglasarbete. Vilka är problemen och hur skyddar man sig?
No full textBilglasarbete innebär arbete med lim som innehåller isocyanater. Exponering för isocyanater kan ske genom hudkontakt och inandning av isocyanater vid limning, genom inandning av isocyanater vid demontering av rutan, om ett verktyg som alstrar mycket värme används samt om limspill tas bort genom att upphettas. Mätningar har gjorts för att studera bildning av isocyanater då olika verktyg används för demontering av rutor. Vid demontering med två verktyg, Excalibur (ungefär samma som Equalizer) samt sågning med tvinnad guldtråd bildades isocyanater i låga halter. Därför rekommenderas att dessa verktyg ej används. Tidigare mätningar tyder på att limning av bilrutor inte utgör något problem när det gäller inandning av isocyanater. Däremot förekommer hudkontakt med limmet vid limning. All hudkontakt med PUR-lim ska undvikas, eftersom hudkontakt misstänks kunna ge astma. Blodprover har tagit på tolv bilglasarbetare för analys av omvandlingsprodukter av isocyanater. Halten i blodproverna låg under analysmetodens detektionsgräns. Intervjuer har gjorts med tio personer som anmält arbetsskada som kan bero på bilglasarbete. Åtgärder för att minska risken med isocyanater vid bilglasarbete beskrivs.Bilglasarbete innebär arbete med lim som innehåller isocyanater. Exponering för isocyanater kan ske genom hudkontakt och inandning av isocyanater vid limning, genom inandning av isocyanater vid demontering av rutan, om ett verktyg som alstrar mycket värme används samt om limspill tas bort genom att upphettas. Mätningar har gjorts för att studera bildning av isocyanater då olika verktyg används för demontering av rutor. Vid demontering med två verktyg, Excalibur (ungefär samma som Equalizer) samt sågning med tvinnad guldtråd bildades isocyanater i låga halter. Därför rekommenderas att dessa verktyg ej används. Tidigare mätningar tyder på att limning av bilrutor inte utgör något problem när det gäller inandning av isocyanater. Däremot förekommer hudkontakt med limmet vid limning. All hudkontakt med PUR-lim ska undvikas, eftersom hudkontakt misstänks kunna ge astma. Blodprover har tagit på tolv bilglasarbetare för analys av omvandlingsprodukter av isocyanater. Halten i blodproverna låg under analysmetodens detektionsgräns. Intervjuer har gjorts med tio personer som anmält arbetsskada som kan bero på bilglasarbete. Åtgärder för att minska risken med isocyanater vid bilglasarbete beskrivs