IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat t.o.m. september 2001
No full textPå uppdrag av Länsstyrelsen i Halland mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på åtta platser i länet. Mätningarna startade 1987. IVL har utfört undersökningarna under hela perioden frånsett januari 1996 till september 2000. På en lokal kompletterades pågående mätningar med lufthalter från november 2000. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Samtliga provytor ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att föreliggande data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Längre norrut finns en gradient med större deposition i Stockholmsområdet och längs Norrlandskusten än inåt landet. Mätningarna i Halland visar att länet tillhör ett av landets mest utsatta områden när det gäller belastning av försurande svavel och kväve. Sedan mätningarna startade har nedfallet av svavel minskat betydligt, liksom skillnaderna mellan olika regioner i Sverige. Samtidigt har nederbörden blivit mindre sur. Till stor del förklaras det av minskade utsläpp av svavel i Europa. När det gäller kväve är det svårt att se trender. Det är viktigt att internationellt avtalade utsläppsminskningar genomförs för att nå förväntad belastning år 2010. Markvatten från bland annat Halland bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen och visar ökad risk för ekologiska skador i området. Perioden oktober 2000 till september 2001 var nederbördsrik i hela södra Sverige. Som genomsnitt från fyra lokaler i Hallands län bidrog 1180 mm nederbörd, pH-värde 4,7, till att 5,5 kg antropogent svavel och nästan 14 kg kväve deponerades per hektar. På grund av torrdeposition noterades större svavelnedfall till marken i skogen; 7,5 kg/ha som genomsnitt för de fem granytorna. Surast markvatten har noterats i Vallåsen, där pH-värdet oftast varit 4,3, tätt följt av Timrilt, Gårdshult och Fastarp. Betydande arealförluster av kväve från undersökta skogsekosystem till omkringliggande vattendrag indikeras från Timrilt, Djupeåsen, Vallåsen och Fastarp. Liksom i stora delar av övriga Sverige orsakade höga halter av marknära ozon sannolikt vegetationsskador i Halland.På uppdrag av Länsstyrelsen i Halland mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på åtta platser i länet. Mätningarna startade 1987. IVL har utfört undersökningarna under hela perioden frånsett januari 1996 till september 2000. På en lokal kompletterades pågående mätningar med lufthalter från november 2000. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Samtliga provytor ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att föreliggande data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Längre norrut finns en gradient med större deposition i Stockholmsområdet och längs Norrlandskusten än inåt landet. Mätningarna i Halland visar att länet tillhör ett av landets mest utsatta områden när det gäller belastning av försurande svavel och kväve. Sedan mätningarna startade har nedfallet av svavel minskat betydligt, liksom skillnaderna mellan olika regioner i Sverige. Samtidigt har nederbörden blivit mindre sur. Till stor del förklaras det av minskade utsläpp av svavel i Europa. När det gäller kväve är det svårt att se trender. Det är viktigt att internationellt avtalade utsläppsminskningar genomförs för att nå förväntad belastning år 2010. Markvatten från bland annat Halland bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen och visar ökad risk för ekologiska skador i området. Perioden oktober 2000 till september 2001 var nederbördsrik i hela södra Sverige. Som genomsnitt från fyra lokaler i Hallands län bidrog 1180 mm nederbörd, pH-värde 4,7, till att 5,5 kg antropogent svavel och nästan 14 kg kväve deponerades per hektar. På grund av torrdeposition noterades större svavelnedfall till marken i skogen; 7,5 kg/ha som genomsnitt för de fem granytorna. Surast markvatten har noterats i Vallåsen, där pH-värdet oftast varit 4,3, tätt följt av Timrilt, Gårdshult och Fastarp. Betydande arealförluster av kväve från undersökta skogsekosystem till omkringliggande vattendrag indikeras från Timrilt, Djupeåsen, Vallåsen och Fastarp. Liksom i stora delar av övriga Sverige orsakade höga halter av marknära ozon sannolikt vegetationsskador i Halland
Östrogena och androgena effekter i lakvatten och kommunalt avloppsvatten i Fornby reningsverk, Siljansnäs, Leksands kommun
No full textInkommande och utgående vattenströmmar vid reningsverket i Siljansnäs, Leksands kommun undersöktes avseende effekter i screentest för östrogena och androgena effekter. Såväl lakvatten från Lindbodarna som det kommunala avloppsvattnet hade östrogena effekter. Efter behandling i reningsverket minskade effekten men det utgående avloppsvattnet innehöll fortfarande en ansenlig östrogen effekt. Lakvattnet hade en svag men ändå mätbar androgen effekt. Kommunalt avloppsvatten före behandling var androgent men enbart efter inblandning med lakvatten minskade den androgena effekten. Minskningen kan bero på hämmande ämnen i lakvattnet. Efter behandlingen minskade den androgena effekten avsevärt.Inkommande och utgående vattenströmmar vid reningsverket i Siljansnäs, Leksands kommun undersöktes avseende effekter i screentest för östrogena och androgena effekter. Såväl lakvatten från Lindbodarna som det kommunala avloppsvattnet hade östrogena effekter. Efter behandling i reningsverket minskade effekten men det utgående avloppsvattnet innehöll fortfarande en ansenlig östrogen effekt. Lakvattnet hade en svag men ändå mätbar androgen effekt. Kommunalt avloppsvatten före behandling var androgent men enbart efter inblandning med lakvatten minskade den androgena effekten. Minskningen kan bero på hämmande ämnen i lakvattnet. Efter behandlingen minskade den androgena effekten avsevärt
Vilket stöd behöver företag och organisationer inom kemikalieområdet? En förstudie. What support do companies and organisations need regarding chemicals. A pilot study
No full textNär det gäller användning av kemikalier finns det många olika lagar och regler som ska följas av de företag som hanterar kemikalier. Tillsynen sköts av flera myndigheter. Intervjuer har gjorts med företrädare för berörda myndigheter, för arbetsmarknadens parter, för tre mindre företag och organisationer som på olika sätt arbetar med frågor om kemikalier och arbetsmiljö. Studien visar att det finns behov av förbättringar på flera olika områden bl a * förbättrad samordning mellan de ansvariga myndigheterna Arbetsmiljöverket, Räddningsverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen * förbättrad kontroll av varuinformationsblad (säkerhetsdatablad) * mer av handfasta arbetsmaterial som hjälper speciellt mindre företag att leva upp till gällande regler. Detta anges som ett högprioriterat område * ett tydligare nätverk av experter inom kemikalieområdet, som kan bistå med expertkunnande till bl a arbetsmarknadens parter och till företag *flera av de insatser som behövs, skulle kunna samordnas via en arbetsmiljöportalNär det gäller användning av kemikalier finns det många olika lagar och regler som ska följas av de företag som hanterar kemikalier. Tillsynen sköts av flera myndigheter. Intervjuer har gjorts med företrädare för berörda myndigheter, för arbetsmarknadens parter, för tre mindre företag och organisationer som på olika sätt arbetar med frågor om kemikalier och arbetsmiljö. Studien visar att det finns behov av förbättringar på flera olika områden bl a * förbättrad samordning mellan de ansvariga myndigheterna Arbetsmiljöverket, Räddningsverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen * förbättrad kontroll av varuinformationsblad (säkerhetsdatablad) * mer av handfasta arbetsmaterial som hjälper speciellt mindre företag att leva upp till gällande regler. Detta anges som ett högprioriterat område * ett tydligare nätverk av experter inom kemikalieområdet, som kan bistå med expertkunnande till bl a arbetsmarknadens parter och till företag *flera av de insatser som behövs, skulle kunna samordnas via en arbetsmiljöporta
Övervakning av luftföroreningar i Södermanlands län Resultat till och med september 2001
No full textPå uppdrag av Södermanlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på sex lokaler i Södermanlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Mätningar har bedrivits sedan 1991. De flesta provytorna ligger i skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Längre norrut i landet finns en gradient med större deposition i Stockholmsområdet och längs Norrlandskusten än inåt landet. Senaste årets data visar ungefär samma belastning i Södermanlands län jämfört med generella nivåer i angränsande Örebro, Östergötlands och Stockholms län. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan olika regioner och nedfallet av svavel minskat betydligt samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. Minskat svavelnedfall förklaras till stor del av minskade utsläpp av svavel i Europa. När det gäller kväve är det svårt att se trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av i första hand kväve, men även svavel, att minska till år 2010. Försurningspåverkat markvatten har främst noterats från granskogen i Råsjön. Hydrologiska året från oktober 2000 till september 2001 utmärker sig genom mycket riklig nederbördsmängd samt större våtdeposition av kväve än något år tidigare sedan mätningarna startade 1991. Som genomsnitt från två lokaler med nederbördskemiska mätningar noterades 940 mm nederbörd med pH-värde 4,7. Nederbördens bidrag till nedfallet av oorganiskt kväve var i genomsnitt 7,8 kg/ha. Dessutom noterades förhållandevis stor torrdeposition av svavel, vilket gjorde att svavelnedfallet till marken i granytorna (5,6 kg/ha) var det största som noterats sedan 1994/95. Liknande resultat har erhållits i flera andra län där IVL mäter nedfallet av luftföroreningar. Liksom tidigare har markvatten från Råsjön varit mest försurningpåverkat; pH-värden oftast under 5. Markvattnets innehåll av kväve har varit lågt, vilket är normalt i brukad skog. Uppmätta lufthalter av svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak var på samma låga nivå som tidigare år, medan halterna av marknära ozon indikerar viss risk för vegetationsskador i områdetPå uppdrag av Södermanlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på sex lokaler i Södermanlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Mätningar har bedrivits sedan 1991. De flesta provytorna ligger i skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Längre norrut i landet finns en gradient med större deposition i Stockholmsområdet och längs Norrlandskusten än inåt landet. Senaste årets data visar ungefär samma belastning i Södermanlands län jämfört med generella nivåer i angränsande Örebro, Östergötlands och Stockholms län. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan olika regioner och nedfallet av svavel minskat betydligt samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. Minskat svavelnedfall förklaras till stor del av minskade utsläpp av svavel i Europa. När det gäller kväve är det svårt att se trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av i första hand kväve, men även svavel, att minska till år 2010. Försurningspåverkat markvatten har främst noterats från granskogen i Råsjön. Hydrologiska året från oktober 2000 till september 2001 utmärker sig genom mycket riklig nederbördsmängd samt större våtdeposition av kväve än något år tidigare sedan mätningarna startade 1991. Som genomsnitt från två lokaler med nederbördskemiska mätningar noterades 940 mm nederbörd med pH-värde 4,7. Nederbördens bidrag till nedfallet av oorganiskt kväve var i genomsnitt 7,8 kg/ha. Dessutom noterades förhållandevis stor torrdeposition av svavel, vilket gjorde att svavelnedfallet till marken i granytorna (5,6 kg/ha) var det största som noterats sedan 1994/95. Liknande resultat har erhållits i flera andra län där IVL mäter nedfallet av luftföroreningar. Liksom tidigare har markvatten från Råsjön varit mest försurningpåverkat; pH-värden oftast under 5. Markvattnets innehåll av kväve har varit lågt, vilket är normalt i brukad skog. Uppmätta lufthalter av svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak var på samma låga nivå som tidigare år, medan halterna av marknära ozon indikerar viss risk för vegetationsskador i område
Resurseffektiv optimering av fosfateringsprocessen, bilaga 1-10.
No full textDenna rapport visar hur kvalitetsoptimering och resusreffektivisering av en process kan genomföras parallellt. Detta har åstadkommits genom att: * Identifiera vilka processparametrar i fosfateringsprocessen som har störst påverkan på produktkvalitén, i detta fall definierad som fosfateringsskiktets tjocklek (skiktvikt) samt färgens vidhäftning * Upprätta en god överblick över flödena i processen (kemikalier och vatten) för att på så sätt identifiera var och hur de största resursförlusterna sker samt hur de ur kvalitetssynpunkt mest förorenande ämnen sprids i processen * Utföra försök och beräkningar med syfte att förbättra recirkuleringen av vatten och kemikalier i processen i de delprocesser som enligt ovan har störst påverkan på produktkvalitén och resursförbrukningen Resultatet av arbetet har varit lyckosamt och visar att arbetsmodellen för 'Resurseffektiv kvalitetsoptimering' fungerar väl och kan tillämpas då man vill optimera sin process ur kvalitéts- och miljösynpunkt parallellt.Denna rapport visar hur kvalitetsoptimering och resusreffektivisering av en process kan genomföras parallellt. Detta har åstadkommits genom att: * Identifiera vilka processparametrar i fosfateringsprocessen som har störst påverkan på produktkvalitén, i detta fall definierad som fosfateringsskiktets tjocklek (skiktvikt) samt färgens vidhäftning * Upprätta en god överblick över flödena i processen (kemikalier och vatten) för att på så sätt identifiera var och hur de största resursförlusterna sker samt hur de ur kvalitetssynpunkt mest förorenande ämnen sprids i processen * Utföra försök och beräkningar med syfte att förbättra recirkuleringen av vatten och kemikalier i processen i de delprocesser som enligt ovan har störst påverkan på produktkvalitén och resursförbrukningen Resultatet av arbetet har varit lyckosamt och visar att arbetsmodellen för 'Resurseffektiv kvalitetsoptimering' fungerar väl och kan tillämpas då man vill optimera sin process ur kvalitéts- och miljösynpunkt parallellt
Övervakning av luftföroreningar i Kalmar län Resultat till och med september 2001
No full textPå uppdrag av Kalmar läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvatten-kvalitet på sex platser i länet. Mätningarna startade 1990. På fyra av dessa lokaler startades mätning av lufthalter i april 1998. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Mätningarna visar att Kalmar län är mindre utsatt för försurande nedfall än länen i söder och väster. Nederbörden var surare under första halvan av 1990-talet än under de senaste åren, då pH-värdet oftast varit runt 4,6. Kringliggande län, med längre mätserier, har visat en tydligt nedåtgående trend för deposition av svavel. Mätningarna i Ottenby visar liknande utveckling. Till marken i ekskogen deponerades i genomsnitt 10 kg svavel per hektar och år under de fem första åren och 6 kg/ha de fem senaste åren. För belastning av kväve är det svårare att se trender. Prognoser visar att om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer deposition av svavel och kväve att minska till år 2010. Perioden oktober 2000 till september 2001 var nederbördsrik i hela södra Sverige. I Kalmar län noterades 15 % mer nederbörd än något år tidigare under de 11 år som mätningar genomförts. Samtidigt visade mätningarna det största nedfallet av svavel och kväve sedan mitten på 1990-talet. På öppet fält noterades 4-5 kg svavel och cirka 7 kg kväve per hektar. Svavelnedfallet till marken i de fyra granytorna var i genomsnitt 5,2 kg/ha och till marken i ekskogen vid Ottenby noterades 7,1 kg/ha. Större torrdeposition av svavel under senaste året stämmer väl överens med högre halter av svaveldioxid i luft. Ottenby har generellt haft länets högsta halter av svaveldioxid, kvävedioxid, ammoniak och marknära ozon. Liksom i stora delar av övriga Sverige orsakade marknära ozon sannolikt vegetationsskador i Kalmar län, även om halterna var lägre sommaren 2001 än de två föregående åren. De suraste markförhållandena rapporteras från granytan öster om Emmaboda och generellt har halterna av mikronäringsämnet mangan varit mycket låga i markvatten från Kalmar län.På uppdrag av Kalmar läns Luftvårdsförbund mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvatten-kvalitet på sex platser i länet. Mätningarna startade 1990. På fyra av dessa lokaler startades mätning av lufthalter i april 1998. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Mätningarna visar att Kalmar län är mindre utsatt för försurande nedfall än länen i söder och väster. Nederbörden var surare under första halvan av 1990-talet än under de senaste åren, då pH-värdet oftast varit runt 4,6. Kringliggande län, med längre mätserier, har visat en tydligt nedåtgående trend för deposition av svavel. Mätningarna i Ottenby visar liknande utveckling. Till marken i ekskogen deponerades i genomsnitt 10 kg svavel per hektar och år under de fem första åren och 6 kg/ha de fem senaste åren. För belastning av kväve är det svårare att se trender. Prognoser visar att om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer deposition av svavel och kväve att minska till år 2010. Perioden oktober 2000 till september 2001 var nederbördsrik i hela södra Sverige. I Kalmar län noterades 15 % mer nederbörd än något år tidigare under de 11 år som mätningar genomförts. Samtidigt visade mätningarna det största nedfallet av svavel och kväve sedan mitten på 1990-talet. På öppet fält noterades 4-5 kg svavel och cirka 7 kg kväve per hektar. Svavelnedfallet till marken i de fyra granytorna var i genomsnitt 5,2 kg/ha och till marken i ekskogen vid Ottenby noterades 7,1 kg/ha. Större torrdeposition av svavel under senaste året stämmer väl överens med högre halter av svaveldioxid i luft. Ottenby har generellt haft länets högsta halter av svaveldioxid, kvävedioxid, ammoniak och marknära ozon. Liksom i stora delar av övriga Sverige orsakade marknära ozon sannolikt vegetationsskador i Kalmar län, även om halterna var lägre sommaren 2001 än de två föregående åren. De suraste markförhållandena rapporteras från granytan öster om Emmaboda och generellt har halterna av mikronäringsämnet mangan varit mycket låga i markvatten från Kalmar län
Akselsson, CeciliaÖvervakning av luftföroreningar i Kronobergs län. Resultat till och med september 2001
No full textPå uppdrag av Kronobergs läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och mark-vattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1987. I januari 1998 utökades programmet med mätning av lufthalter på en av dessa och sedan april 1999 mäts ozonhalter på två platser i jordbruksintensiva områden i länet. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Kronobergs län ligger mitt i den sydväst-nordostliga depositionsgradienten i södra Sverige. Den västra delen tillhör den mest utsatta delen i Sverige, medan förhållandena i öster är något bättre. Depositionen till skogsytorna har minskat avsevärt under det senaste decenniet i hela södra Sverige och i Kronobergs län syns detta bland annat i granytan i Knapanäs, i östra delen av länet, där depositionen ungefär halverats. Den främsta orsaken till minskningen är minskad torrdeposition till följd av utsläppsbegränsningar i Europa. Även för kväve har de Europeiska länderna skrivit på avtal om minskningar, men kväveutsläppen har visat sig svårare att reducera. Depositionsmätningarna i Kronobergs län visar därför inga tydliga tecken på en minskning. Mätningarna av markvatten uppvisade sura förhållanden med pH-värden under 5 på flertalet lokaler. Trots att den försurande depositionen minskat syns inga tydliga förbättringar i markvattenkemin, snarare har halten baskatjoner tenderat minska något samtidigt som oorganiskt aluminium fortfarande är högt. Nederbörden i länet var på samma höga nivå under 2000/01 som under de senaste åren, över 1000 mm. Svaveldepositionen till skogen var på samma nivå som under senare delen av 1990-talet, bortsett från 1999/00 då depositionen var avsevärt mindre eftersom torrdepositionen var mycket liten. Liksom tidigare år var det bara Tagel och björkytan i Eneryda som hade pH-värden över 5 i markvatten. Kvoterna mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium var generellt låga, speciellt i Angelstad där de var runt 0,5. Sommarmedelhalten av ozon var på samma nivå som året före, omkring 55-60 µg/m3.På uppdrag av Kronobergs läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och mark-vattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1987. I januari 1998 utökades programmet med mätning av lufthalter på en av dessa och sedan april 1999 mäts ozonhalter på två platser i jordbruksintensiva områden i länet. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Kronobergs län ligger mitt i den sydväst-nordostliga depositionsgradienten i södra Sverige. Den västra delen tillhör den mest utsatta delen i Sverige, medan förhållandena i öster är något bättre. Depositionen till skogsytorna har minskat avsevärt under det senaste decenniet i hela södra Sverige och i Kronobergs län syns detta bland annat i granytan i Knapanäs, i östra delen av länet, där depositionen ungefär halverats. Den främsta orsaken till minskningen är minskad torrdeposition till följd av utsläppsbegränsningar i Europa. Även för kväve har de Europeiska länderna skrivit på avtal om minskningar, men kväveutsläppen har visat sig svårare att reducera. Depositionsmätningarna i Kronobergs län visar därför inga tydliga tecken på en minskning. Mätningarna av markvatten uppvisade sura förhållanden med pH-värden under 5 på flertalet lokaler. Trots att den försurande depositionen minskat syns inga tydliga förbättringar i markvattenkemin, snarare har halten baskatjoner tenderat minska något samtidigt som oorganiskt aluminium fortfarande är högt. Nederbörden i länet var på samma höga nivå under 2000/01 som under de senaste åren, över 1000 mm. Svaveldepositionen till skogen var på samma nivå som under senare delen av 1990-talet, bortsett från 1999/00 då depositionen var avsevärt mindre eftersom torrdepositionen var mycket liten. Liksom tidigare år var det bara Tagel och björkytan i Eneryda som hade pH-värden över 5 i markvatten. Kvoterna mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium var generellt låga, speciellt i Angelstad där de var runt 0,5. Sommarmedelhalten av ozon var på samma nivå som året före, omkring 55-60 µg/m3
Miljöanpassad energiproduktion och arbetsmiljö. Tillverkning av träpellets
No full textDenna studie inriktades mot att kartlägga arbetsmiljön vid tillverkning av träpellets. Kartläggningen genomfördes vid tre fabriker. Vid dessa fabriker studerades teknik för träpellets-tillverkning samt brand- och explosionsrisker. Mätningar gjordes av damm, mikroorganismer ( både levande och döda bakterier och mögelsvampar ) och terpener i arbetsmiljön vid tre träpelletsfabriker. Mätningarna var både stationära och persorburna. Med direktvisande damminstrument kartlades dammkällorna i lokalerna. Arbete i råvaru- och träpelletslager och vid halvautomatiserade säckfyllnadsstationer kan ge hög exponering för trädamm (högst 4,7 mg/mn). Dessa höga trädammshalter kan orsaka irritation i andningsvägarna i form av torra slemhinnor, nästäppa, ögonirritation och ökat antal förkylningar. Halter av terpener i pelletstillverkningslokalen till fabriken som saknade torkning av sågspån och kutterspån, var förhållandevis höga. Vi bedömer att pressning av icke torkade spån, som sker med värmeutveckling, leder till att terpener och sannolikt även andra gasformiga föreningar avges i lokalen.De uppmätta mikroorganismhalterna var i samma storleksordning som halterna uppmätta utomhus. I rapporten ges också rekommendationer om arbetsmiljöförbättringar.Denna studie inriktades mot att kartlägga arbetsmiljön vid tillverkning av träpellets. Kartläggningen genomfördes vid tre fabriker. Vid dessa fabriker studerades teknik för träpellets-tillverkning samt brand- och explosionsrisker. Mätningar gjordes av damm, mikroorganismer ( både levande och döda bakterier och mögelsvampar ) och terpener i arbetsmiljön vid tre träpelletsfabriker. Mätningarna var både stationära och persorburna. Med direktvisande damminstrument kartlades dammkällorna i lokalerna. Arbete i råvaru- och träpelletslager och vid halvautomatiserade säckfyllnadsstationer kan ge hög exponering för trädamm (högst 4,7 mg/mn). Dessa höga trädammshalter kan orsaka irritation i andningsvägarna i form av torra slemhinnor, nästäppa, ögonirritation och ökat antal förkylningar. Halter av terpener i pelletstillverkningslokalen till fabriken som saknade torkning av sågspån och kutterspån, var förhållandevis höga. Vi bedömer att pressning av icke torkade spån, som sker med värmeutveckling, leder till att terpener och sannolikt även andra gasformiga föreningar avges i lokalen.De uppmätta mikroorganismhalterna var i samma storleksordning som halterna uppmätta utomhus. I rapporten ges också rekommendationer om arbetsmiljöförbättringar
Transport av närsalter genom Husebymaden - en återskapad våtmark.
No full textIVL har genomfört en förstudie av Husebymadens funktion som närsaltfälla. Syftet var att översiktligt beskriva halter och transporter av närsalter vid in- och utflöden. Försöksperioden har omfattat maj 1999 t.o.m dec 2000. Maden torrlades under senare delen av 1800-talet för att skapa åkermark. Genom ett restaureringsarbete som genomfördes under 1995-1998 har våtmarken med en areal av 85 ha återskapats. I rapporten redovisas uppmätta koncentrationer och månadsvisa transportberäkningar av kväve, kol och fosfor. Under försöksperioden har transporten av nitratkväve till maden varit ca 4,2 ton medan transporten från maden varit ca 0,4 ton. Mellanskillnaden 3,8 ton utgör en minskning med 90 % av nitrattransporten. Detta kan ha skett genom denitrifikation. Dessa omvandlingsprocesser har även till betydande del skett under kalla vintermånader. Den totala kvävetransporten till maden var 8,2 ton medan transporten från maden var 7,3 ton. Vid flödet genom maden ökade transporten av organiskt kväve och ammoniumkväve. Detta tillskott kompenserades, med avseende på kvävetransport, av den kraftiga nitratminskningen. Den totala kvävetransporten minskade med 12%. Transport av totalt organiskt kol var under perioden maj t.o.m dec 1999 ca 25 ton till maden och ca 37 ton från maden. Maden fungerade alltså under en period, kort efter restaureringsarbetet som källa för organiskt kol och organiskt kväve.IVL har genomfört en förstudie av Husebymadens funktion som närsaltfälla. Syftet var att översiktligt beskriva halter och transporter av närsalter vid in- och utflöden. Försöksperioden har omfattat maj 1999 t.o.m dec 2000. Maden torrlades under senare delen av 1800-talet för att skapa åkermark. Genom ett restaureringsarbete som genomfördes under 1995-1998 har våtmarken med en areal av 85 ha återskapats. I rapporten redovisas uppmätta koncentrationer och månadsvisa transportberäkningar av kväve, kol och fosfor. Under försöksperioden har transporten av nitratkväve till maden varit ca 4,2 ton medan transporten från maden varit ca 0,4 ton. Mellanskillnaden 3,8 ton utgör en minskning med 90 % av nitrattransporten. Detta kan ha skett genom denitrifikation. Dessa omvandlingsprocesser har även till betydande del skett under kalla vintermånader. Den totala kvävetransporten till maden var 8,2 ton medan transporten från maden var 7,3 ton. Vid flödet genom maden ökade transporten av organiskt kväve och ammoniumkväve. Detta tillskott kompenserades, med avseende på kvävetransport, av den kraftiga nitratminskningen. Den totala kvävetransporten minskade med 12%. Transport av totalt organiskt kol var under perioden maj t.o.m dec 1999 ca 25 ton till maden och ca 37 ton från maden. Maden fungerade alltså under en period, kort efter restaureringsarbetet som källa för organiskt kol och organiskt kväve
Antimon i Sverige - användning, spridning och miljöpåverkan
No full textAntimon är en halvmetall vars användning ökat starkt under de senaste decennierna. I denna rapport presenteras en screening av antimon i Sverige. Antimons användning inom olika branscher har kartlagts och dess förekomst i naturen har studerats. Prov har tagits i såväl bakgrundsmiljöer som nära tänkbara punktkällor. Följande matriser har analyserats: luft, nederbörd, vatten, sediment, mark, fisk, gröda och rötslam. Som mått på diffus belastning från samhället har slam och vatten från reningsverk undersökts. Följande tänkbara punktkällor har undersökts: glasindustrin, plastindustrin och textilindustrin. Halter av antimon är förhöjda i närheten av de industrier som hanterar Sb eller varor som innehåller Sb. Antimon sprids också via reningsverken samt från trafiken. En översiktlig massbalans tyder på att antimon ackumuleras snabbt i samhället.Antimon är en halvmetall vars användning ökat starkt under de senaste decennierna. I denna rapport presenteras en screening av antimon i Sverige. Antimons användning inom olika branscher har kartlagts och dess förekomst i naturen har studerats. Prov har tagits i såväl bakgrundsmiljöer som nära tänkbara punktkällor. Följande matriser har analyserats: luft, nederbörd, vatten, sediment, mark, fisk, gröda och rötslam. Som mått på diffus belastning från samhället har slam och vatten från reningsverk undersökts. Följande tänkbara punktkällor har undersökts: glasindustrin, plastindustrin och textilindustrin. Halter av antimon är förhöjda i närheten av de industrier som hanterar Sb eller varor som innehåller Sb. Antimon sprids också via reningsverken samt från trafiken. En översiktlig massbalans tyder på att antimon ackumuleras snabbt i samhället