IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Deposition och avrinning av metaller, svavel och kväve vid Holmsvattnet nära Rönnskärsverken 1986-2001
No full textDepositionen av svavel i granskog minskade kraftigt mellan 1986 och 1997 (58-60 %). En viss minskning av kvävedepositionen, framför allt ammoniumkväve, har noterats under perioden 1986 till 2001. Nederbördsmängden på undersökningslokalen har successivt ökat under hela 1990-talet och var störst under 2000/01. Det resulterade även i något ökat deposition av svavel och nitratkväve just det året. Depositionen av arsenik samt tungmetaller på öppet fält och i granskog mellan de olika perioderna visar på en kraftig minskning (50-83 %) mellan 1986-1989 och 1998-2001 för arsenik, kadmium, koppar, bly och zink. Under de senaste året har halterna av arsenik, kadmium, krom, nickel och zink i nederbörd varit på samma nivå som bakgrundsstationer i mellersta och norra Sverige. Endast koppar och bly uppvisade något högre halter. Utlakningen till bäcken av sulfat har minskat, även om minskningen ännu så länge är mindre än i depositionen (30-35 %). Detta får till följd att flera andra ämnen minskat samtidigt, främst kalcium och mangan. Vattenfärgen uppvisade stora variationer mellan åren. Utlakningen, och halterna, av kadmium, koppar, bly och zink har minskat kraftigt (22-59 %) till 2000/01, jämfört med 1986 till 1989. Utlakningen av arsenik var högre under de senaste åren, jämfört med perioden 1986 till 1989. Halterna av arsenik, kadmium, koppar, zink och bly var högre än de sannolika bakgrundsvärdena i kustnära områden i norra Sverige. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet visar att halterna under de senaste tre år (1999-2001) av flertalet tungmetaller samt arsenik i bäcken vid Holmsvattnet placeras i klass 2, låga halter. Undantag under 2000/01 var bly med halter något över gränsen mellan klass 2 och 3. Den minskande belastningen i Holmsvattenområdet av svavel, och kväve är sannolikt ett resultat av en minskad regional bakgrundsbelastning, där lägre svavelutsläpp från Rönnskärsverken även kan ha bidragit. Depositionsminskningen av tungmetaller och arsenik i området är sannolikt orsakad av utsläppsminskningar vid Rönnskärsverken, men även här har det skett en viss minskning av den regionala bakgrundsbelastningen. Ekologiska effekter av metallförekomsten i avrinningen är troligen ej registrerbara på grund av de låga halter som uppmättes.Depositionen av svavel i granskog minskade kraftigt mellan 1986 och 1997 (58-60 %). En viss minskning av kvävedepositionen, framför allt ammoniumkväve, har noterats under perioden 1986 till 2001. Nederbördsmängden på undersökningslokalen har successivt ökat under hela 1990-talet och var störst under 2000/01. Det resulterade även i något ökat deposition av svavel och nitratkväve just det året. Depositionen av arsenik samt tungmetaller på öppet fält och i granskog mellan de olika perioderna visar på en kraftig minskning (50-83 %) mellan 1986-1989 och 1998-2001 för arsenik, kadmium, koppar, bly och zink. Under de senaste året har halterna av arsenik, kadmium, krom, nickel och zink i nederbörd varit på samma nivå som bakgrundsstationer i mellersta och norra Sverige. Endast koppar och bly uppvisade något högre halter. Utlakningen till bäcken av sulfat har minskat, även om minskningen ännu så länge är mindre än i depositionen (30-35 %). Detta får till följd att flera andra ämnen minskat samtidigt, främst kalcium och mangan. Vattenfärgen uppvisade stora variationer mellan åren. Utlakningen, och halterna, av kadmium, koppar, bly och zink har minskat kraftigt (22-59 %) till 2000/01, jämfört med 1986 till 1989. Utlakningen av arsenik var högre under de senaste åren, jämfört med perioden 1986 till 1989. Halterna av arsenik, kadmium, koppar, zink och bly var högre än de sannolika bakgrundsvärdena i kustnära områden i norra Sverige. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet visar att halterna under de senaste tre år (1999-2001) av flertalet tungmetaller samt arsenik i bäcken vid Holmsvattnet placeras i klass 2, låga halter. Undantag under 2000/01 var bly med halter något över gränsen mellan klass 2 och 3. Den minskande belastningen i Holmsvattenområdet av svavel, och kväve är sannolikt ett resultat av en minskad regional bakgrundsbelastning, där lägre svavelutsläpp från Rönnskärsverken även kan ha bidragit. Depositionsminskningen av tungmetaller och arsenik i området är sannolikt orsakad av utsläppsminskningar vid Rönnskärsverken, men även här har det skett en viss minskning av den regionala bakgrundsbelastningen. Ekologiska effekter av metallförekomsten i avrinningen är troligen ej registrerbara på grund av de låga halter som uppmättes
Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige. Resultat t.o.m. september 2001
No full textPå uppdrag av Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, Boliden Mineral samt Älvsbyns, Kiruna och Luleå kommun har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattnets kvalitet på 19 platser i norra Sverige, inklusive tre fjällområden i Jämtlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, samt visa skillnader mellan olika områden och hur förhållandena ändras med tiden. Flertalet provytor ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Något längre norrut finns en gradient med större deposition i Stockholmsområdet än längre inåt landet. Mätningarna från de fyra norrlandslänen visar en gradient med större deposition längs Norrlandskusten än inåt landet. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan olika regioner i Sverige, och nedfallet av svavel, minskat betydligt samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. Minskat svavelnedfall förklaras till stor del av minskade utsläpp av svavel i Europa. Statistiska beräkningar visar att nederbördens halter av svavel, samt svavelnedfall till marken i skogen, i princip har halverats i norra Sverige under 1990- talet. När det gäller kväve är det svårt att se trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av i första hand kväve, men även svavel, att minska till år 2010. Det hydrologiska året från oktober 2000 till september 2001 utmärker sig genom mer nederbörd än något år tidigare sedan mätningarna startade 1991. Som genomsnitt från nio lokaler gäller 880 mm nederbörd med pH-värde 4,8. Delvis till följd av riklig nederbördsmängd var nedfallet av svavel och kväve det största som noterats på flera år; cirka 3 kg per hektar av både svavel och kväve, vilket fortfarande är mer än acceptabla nivåer. Liksom flera tidigare år var nedfall av svavel som uppmätts i skog nära trädgränsen i Jämtlandsfjällen högre än skog på låg höjd i länet under 2000/01. Markvatten har visat ganska goda förhållanden utom på några kustnära lokaler där surt markvatten noterats Exempel på både ökad och minskad försurningsgrad i markvattnet har noterats.På uppdrag av Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, Boliden Mineral samt Älvsbyns, Kiruna och Luleå kommun har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattnets kvalitet på 19 platser i norra Sverige, inklusive tre fjällområden i Jämtlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, samt visa skillnader mellan olika områden och hur förhållandena ändras med tiden. Flertalet provytor ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Något längre norrut finns en gradient med större deposition i Stockholmsområdet än längre inåt landet. Mätningarna från de fyra norrlandslänen visar en gradient med större deposition längs Norrlandskusten än inåt landet. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan olika regioner i Sverige, och nedfallet av svavel, minskat betydligt samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. Minskat svavelnedfall förklaras till stor del av minskade utsläpp av svavel i Europa. Statistiska beräkningar visar att nederbördens halter av svavel, samt svavelnedfall till marken i skogen, i princip har halverats i norra Sverige under 1990- talet. När det gäller kväve är det svårt att se trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av i första hand kväve, men även svavel, att minska till år 2010. Det hydrologiska året från oktober 2000 till september 2001 utmärker sig genom mer nederbörd än något år tidigare sedan mätningarna startade 1991. Som genomsnitt från nio lokaler gäller 880 mm nederbörd med pH-värde 4,8. Delvis till följd av riklig nederbördsmängd var nedfallet av svavel och kväve det största som noterats på flera år; cirka 3 kg per hektar av både svavel och kväve, vilket fortfarande är mer än acceptabla nivåer. Liksom flera tidigare år var nedfall av svavel som uppmätts i skog nära trädgränsen i Jämtlandsfjällen högre än skog på låg höjd i länet under 2000/01. Markvatten har visat ganska goda förhållanden utom på några kustnära lokaler där surt markvatten noterats Exempel på både ökad och minskad försurningsgrad i markvattnet har noterats
Introduktion till Funktionskrav för miljöanpassade byggnader - med utgångspunkt från en hållbar realvision och individens tillgängliga miljöutrymme
No full textFöreliggande rapport utgör ett utredningsresultat från projektet FUNKTIONSKRAV FÖR MILJÖANPASSADE BYGGNADER. Målet för projektet som helhet är att beställaren/byggherren i ett byggprojekt skall kunna ställa krav på byggnadens slutliga prestanda vad det gäller dess miljöpåverkan som ett funktionskrav. Utredningsrapporten beskriver på en övergripande nivå ett praktiskt livscykelbaserat verktyg för att ta fram funktionskrav och erforderliga hjälpmedel för att ställa funktionskrav för hållbara byggnader. För att definiera en hållbar miljöprestanda utgår systemet från en framtidsvision där boendet är baserat på hållbara tekniska lösningar, en så kallad realvision. Denna realvision har som ambition att uppfylla de svenska miljökvalitetsmålen och byggsektorns miljöåtagande som ges i dialogprojektet ByggaBo i miljöhandlingsprogrammet från Byggsektorns Kretsloppsråd. Byggnaden delas in i 6 delsystem där för vart och ett uppföljningsbara funk-tionskrav kan tas fram för olika byggnadstyper. Funktionskraven i sin tur kan ställas som resursbehovskrav, egenskapskrav och påverkanskrav. De olika slags funktionskraven utgör olika systemavgränsningar och ambitionsnivå för att beskriva miljöprestanda och kräver olika slags information. Funktionskraven väljs så att de sammantaget skall omfatta huvuddelen av en byggnads miljöpåverkan under dess livscykel.Föreliggande rapport utgör ett utredningsresultat från projektet FUNKTIONSKRAV FÖR MILJÖANPASSADE BYGGNADER. Målet för projektet som helhet är att beställaren/byggherren i ett byggprojekt skall kunna ställa krav på byggnadens slutliga prestanda vad det gäller dess miljöpåverkan som ett funktionskrav. Utredningsrapporten beskriver på en övergripande nivå ett praktiskt livscykelbaserat verktyg för att ta fram funktionskrav och erforderliga hjälpmedel för att ställa funktionskrav för hållbara byggnader. För att definiera en hållbar miljöprestanda utgår systemet från en framtidsvision där boendet är baserat på hållbara tekniska lösningar, en så kallad realvision. Denna realvision har som ambition att uppfylla de svenska miljökvalitetsmålen och byggsektorns miljöåtagande som ges i dialogprojektet ByggaBo i miljöhandlingsprogrammet från Byggsektorns Kretsloppsråd. Byggnaden delas in i 6 delsystem där för vart och ett uppföljningsbara funk-tionskrav kan tas fram för olika byggnadstyper. Funktionskraven i sin tur kan ställas som resursbehovskrav, egenskapskrav och påverkanskrav. De olika slags funktionskraven utgör olika systemavgränsningar och ambitionsnivå för att beskriva miljöprestanda och kräver olika slags information. Funktionskraven väljs så att de sammantaget skall omfatta huvuddelen av en byggnads miljöpåverkan under dess livscykel
Samband mellan innemiljökrav och andra miljökrav
No full textFöreliggande rapport utgör ett utredningsresultat från projektet FUNKTIONSKRAV FÖR MILJÖANPASSADE BYGGNADER. Målet för projektet som helhet är att beställaren/byggherren i ett byggprojekt skall kunna ställa krav på byggnadens slutliga prestanda vad det gäller dess miljöpåverkan som ett funktionskrav. Utredningsrapporten innehåller en genomgång gjort av innemiljökrav som ställts nationellt och övergripande inom byggsektorn. För strukturering av innemiljökrav i utredningsrapporten används den ordning som föreslagits i tabell PM1 i Marie Hults doktorsavhandling. I de kravnivåer som anges i tabell PM1 motsvarar belastningsvärde 2 ambitionsnivå C i systemet 'Funktionskrav för miljöanpassade byggnader'. När det gäller andra miljökrav har en genomgång gjorts av byggregler, olika utredningar, rapporter mm där krav på miljöanpassning ställs. Urvalet har gjorts främst avseende svenska förhållanden och sådana regelverk som har fått en viss spridning. Exempel på samband mellan innemiljökrav och andra miljökrav har sammanställts. Urvalet har gjorts i syfte att få med de med störst betydelse. Utgångspunkten är en arbetsordning där man utgår från preliminära innemiljökrav. Därefter görs en konsekvensanalys av miljöbelastningen utifrån andra miljöaspekter vilken i vissa fall kan leda till en nyansering av innemiljökraven. Exempel ges på konkretisering av de viktigare samband som identifierats mellan respektive innemiljökrav på Luftkvalitet respektive Ljud och andra miljökrav. För dessa lämnas rekommendationer i form av råd/kontrollpunkter som bör ägnas särskild uppmärksamhetFöreliggande rapport utgör ett utredningsresultat från projektet FUNKTIONSKRAV FÖR MILJÖANPASSADE BYGGNADER. Målet för projektet som helhet är att beställaren/byggherren i ett byggprojekt skall kunna ställa krav på byggnadens slutliga prestanda vad det gäller dess miljöpåverkan som ett funktionskrav. Utredningsrapporten innehåller en genomgång gjort av innemiljökrav som ställts nationellt och övergripande inom byggsektorn. För strukturering av innemiljökrav i utredningsrapporten används den ordning som föreslagits i tabell PM1 i Marie Hults doktorsavhandling. I de kravnivåer som anges i tabell PM1 motsvarar belastningsvärde 2 ambitionsnivå C i systemet 'Funktionskrav för miljöanpassade byggnader'. När det gäller andra miljökrav har en genomgång gjorts av byggregler, olika utredningar, rapporter mm där krav på miljöanpassning ställs. Urvalet har gjorts främst avseende svenska förhållanden och sådana regelverk som har fått en viss spridning. Exempel på samband mellan innemiljökrav och andra miljökrav har sammanställts. Urvalet har gjorts i syfte att få med de med störst betydelse. Utgångspunkten är en arbetsordning där man utgår från preliminära innemiljökrav. Därefter görs en konsekvensanalys av miljöbelastningen utifrån andra miljöaspekter vilken i vissa fall kan leda till en nyansering av innemiljökraven. Exempel ges på konkretisering av de viktigare samband som identifierats mellan respektive innemiljökrav på Luftkvalitet respektive Ljud och andra miljökrav. För dessa lämnas rekommendationer i form av råd/kontrollpunkter som bör ägnas särskild uppmärksamhe
Att försäkra sig mot miljöskada- Försäkringsbolagens arbete med miljöskadeförsäkringar. - Ett examensarbete på C-nivå
No full textDetta examensarbete utreder försäkringsbolagens arbete med miljöskadeförsäkringar samt svara på frågan om försäkringsbolagen kan påverka förtagen mot ett mer miljöanpassat arbete. För att kunna utreda detta har intervjuer utförts inom försäkringsbranschen och affärsvärlden. Det finns i dag intresse och efterfrågan på miljöskadeförsäkringar men marknaden för denna är för tillfället inte stor och de svenska försäkringsbolagen är avvaktande i marknadsföringen av denna försäkring. Det som talar mot miljöskadeförsäkringen är bl.a. att det är en ny och dyr produkt samt att kunskapen om risker i samband med miljöskador är låg både bland företag och försäkringsbolag. Det som talar för för-säkringen är bl.a. att företagen skyddar sin verksamhet mot miljöskador och vinner ekonomiska trygghet. I dagens läge kan en klar uppdelning urskiljas mellan internationella och nationella försäkringsbolag. De internationella försäkringsbolagen erbjuder ett väl utvecklat skydd för att försäkra sig mot miljöskada medan de svenska försäkringsbolagen inte är lika starka inom detta område. Svenska försäkringsbolag erbjuder endast ett begränsat försäkringsskydd för miljöskador. Detta resulterar i att de internationella försäk-ringsbolagen alltmer tar över de större företagen och koncernerna som kunder. För att den svenska försäkringsbranschen ska bli starkare inom miljöskadeförsäkringar krävs bl.a. en ökad produktutveckling och kompetensutveckling inom miljöskador. Om så sker kan försäkringsbolagen bli en påverkande kraft på företagens miljöarbete genom sin roll som investerare och genom att ställa miljökrav på företagen i samband med tecknandet av försäkring. Influenserna från den internationella marknaden blir att större i Sverige och om man jämför med den internationella utvecklingen av miljöskadeförsäkringar så kan efterfrågan på miljöskadeförsäkringar förväntas öka. I andra länder har efterfrågan ökat på grund av hård tillämpning av lagstiftningen och höga skadestånd och det är en utveckling som vi även kan komma att vänta här i Sverige Miljöskador är ett mycket komplext problemområde vilket kan förklara det avvaktande ställnings-tagande som finns från försäkringsbranschen. Men det är ett problem som de svenska försäkringsbolagen nu måste ta tag i för att de inte ska riskerar att bli överkörda av de internationella försäkringsbolagen i den fort-satta utvecklingen av miljöskadeförsäkringar.Detta examensarbete utreder försäkringsbolagens arbete med miljöskadeförsäkringar samt svara på frågan om försäkringsbolagen kan påverka förtagen mot ett mer miljöanpassat arbete. För att kunna utreda detta har intervjuer utförts inom försäkringsbranschen och affärsvärlden. Det finns i dag intresse och efterfrågan på miljöskadeförsäkringar men marknaden för denna är för tillfället inte stor och de svenska försäkringsbolagen är avvaktande i marknadsföringen av denna försäkring. Det som talar mot miljöskadeförsäkringen är bl.a. att det är en ny och dyr produkt samt att kunskapen om risker i samband med miljöskador är låg både bland företag och försäkringsbolag. Det som talar för för-säkringen är bl.a. att företagen skyddar sin verksamhet mot miljöskador och vinner ekonomiska trygghet. I dagens läge kan en klar uppdelning urskiljas mellan internationella och nationella försäkringsbolag. De internationella försäkringsbolagen erbjuder ett väl utvecklat skydd för att försäkra sig mot miljöskada medan de svenska försäkringsbolagen inte är lika starka inom detta område. Svenska försäkringsbolag erbjuder endast ett begränsat försäkringsskydd för miljöskador. Detta resulterar i att de internationella försäk-ringsbolagen alltmer tar över de större företagen och koncernerna som kunder. För att den svenska försäkringsbranschen ska bli starkare inom miljöskadeförsäkringar krävs bl.a. en ökad produktutveckling och kompetensutveckling inom miljöskador. Om så sker kan försäkringsbolagen bli en påverkande kraft på företagens miljöarbete genom sin roll som investerare och genom att ställa miljökrav på företagen i samband med tecknandet av försäkring. Influenserna från den internationella marknaden blir att större i Sverige och om man jämför med den internationella utvecklingen av miljöskadeförsäkringar så kan efterfrågan på miljöskadeförsäkringar förväntas öka. I andra länder har efterfrågan ökat på grund av hård tillämpning av lagstiftningen och höga skadestånd och det är en utveckling som vi även kan komma att vänta här i Sverige Miljöskador är ett mycket komplext problemområde vilket kan förklara det avvaktande ställnings-tagande som finns från försäkringsbranschen. Men det är ett problem som de svenska försäkringsbolagen nu måste ta tag i för att de inte ska riskerar att bli överkörda av de internationella försäkringsbolagen i den fort-satta utvecklingen av miljöskadeförsäkringar
Avskiljning av metallfluorider vid blandsyrabetning - ökad förståelse av kemiska processer och framtagande av seperationsmetoder
No full textI projektet har avskiljning av metaller ur betbad för förbättrad och mer resurseffektiv betning undersökts för att återföra både syran och metallerna till kretsloppet. De kemiska processerna i betbad har undersökts med fokus på kristallisation som orsakar slamproblem och andra faktorer som kan störa betningsprocessen. Krisallisation kan samtidigt ses som en möjlig separationsprocess för att avskilja metaller från och förlänga livslängden för betbadslösningen. Flera parametrar har genomförts i laboratorieskala för att kunna bedöma teknikernas lämplighet för återvinning av betsyra och metaller. Undersökningarna har kunnat visa att badsammansättningen (salpetersyra, järnhalt och framför allt fluorvätesyrakoncentration) har stor betydelse för att kristallation ska kunna ske. Det befintliga underlaget är dock inte tillräckligt för att exakt kunna förutsäga när kristallation kan förväntas. Tekniker för avskiljning av kristaller, som t.ex. filterpress kopplat direkt till betbadet, bör undersökas närmare. Kunskapen om kristallisation i betbad behöver fördjupas för att kunns styra kristallationen.Det kan vara viktigt att kunna koncentrera järnfluoriderna innan kristallationen. Nanofiltrering är en teknik som kan åstadkomma detta. Metoden testades med positiva resultat i laboratorieskala med olika membran, vilket motiverar fortsatta försök i större skala.I projektet har avskiljning av metaller ur betbad för förbättrad och mer resurseffektiv betning undersökts för att återföra både syran och metallerna till kretsloppet. De kemiska processerna i betbad har undersökts med fokus på kristallisation som orsakar slamproblem och andra faktorer som kan störa betningsprocessen. Krisallisation kan samtidigt ses som en möjlig separationsprocess för att avskilja metaller från och förlänga livslängden för betbadslösningen. Flera parametrar har genomförts i laboratorieskala för att kunna bedöma teknikernas lämplighet för återvinning av betsyra och metaller. Undersökningarna har kunnat visa att badsammansättningen (salpetersyra, järnhalt och framför allt fluorvätesyrakoncentration) har stor betydelse för att kristallation ska kunna ske. Det befintliga underlaget är dock inte tillräckligt för att exakt kunna förutsäga när kristallation kan förväntas. Tekniker för avskiljning av kristaller, som t.ex. filterpress kopplat direkt till betbadet, bör undersökas närmare. Kunskapen om kristallisation i betbad behöver fördjupas för att kunns styra kristallationen.Det kan vara viktigt att kunna koncentrera järnfluoriderna innan kristallationen. Nanofiltrering är en teknik som kan åstadkomma detta. Metoden testades med positiva resultat i laboratorieskala med olika membran, vilket motiverar fortsatta försök i större skala
Hållbar tillväxt i små företag - omöjlig utmaning eller möjlig utveckling?
No full textSmå företag, dvs företag med mindre än 50 anställda, utgör mer än 99 % av alla privata företag och sysselsätter drygt hälften av alla i den privata sektorn. Självklart har alla dessa företag stor betydelse för den hållbara tillväxten, d v s hållbar utveckling i kombination med välfärdssamhället. Trots det, uppmärksammas de sällan i diskussionen om hållbar tillväxt. I detta idé-PM analyseras på vilket sätt små företag har betydelse för miljö och arbetsmiljö, baserat på tillgängliga data. Hinder och möjligheter för hållbar tillväxt diskuteras. Diskussionen summeras i ett antal slutsatser om möjliga vägar till hållbar tillväxt i små företag samt förslag till fortsatt arbete.Små företag, dvs företag med mindre än 50 anställda, utgör mer än 99 % av alla privata företag och sysselsätter drygt hälften av alla i den privata sektorn. Självklart har alla dessa företag stor betydelse för den hållbara tillväxten, d v s hållbar utveckling i kombination med välfärdssamhället. Trots det, uppmärksammas de sällan i diskussionen om hållbar tillväxt. I detta idé-PM analyseras på vilket sätt små företag har betydelse för miljö och arbetsmiljö, baserat på tillgängliga data. Hinder och möjligheter för hållbar tillväxt diskuteras. Diskussionen summeras i ett antal slutsatser om möjliga vägar till hållbar tillväxt i små företag samt förslag till fortsatt arbete
Utvärdering av superkritisk koldioxid som rengöringsmetod för oljehaltigt gods
No full textViking Sewing Machines AB, Husqvarna har ersatt triavfettning av pulverpressat sinter-stål med en ny typ av rengöringsutrustning, avfettning med koldioxid. Koldioxid i superkritisk form, högt tryck och hög temperatur, har egenskaper liknande ett lösningsmedel. Utrustningen levererades av Chematur Engineering och har varit i drift sedan våren 1999. Superkritisk koldioxid används bl.a inom livsmedelsindustrin. Rengöring av metaller är däremot en ny tillämpning, vilket, om den fungerar tekniskt, kan vara av stort intresse som en ersättning till tri eftersom den ej har dess nackdelar ur miljösynpunkt. Koldioxid avfettningen har utvärderats och jämförts med den gamla triavfettningen. Sammantaget så kan koldioxidtvätten medföra något högre tvättkostnader än med den gamla tritvätten, men samtidigt så bör tvättresultatet kunna bli bättre och dessutom blir det en minskning av miljöbelastningen.Viking Sewing Machines AB, Husqvarna har ersatt triavfettning av pulverpressat sinter-stål med en ny typ av rengöringsutrustning, avfettning med koldioxid. Koldioxid i superkritisk form, högt tryck och hög temperatur, har egenskaper liknande ett lösningsmedel. Utrustningen levererades av Chematur Engineering och har varit i drift sedan våren 1999. Superkritisk koldioxid används bl.a inom livsmedelsindustrin. Rengöring av metaller är däremot en ny tillämpning, vilket, om den fungerar tekniskt, kan vara av stort intresse som en ersättning till tri eftersom den ej har dess nackdelar ur miljösynpunkt. Koldioxid avfettningen har utvärderats och jämförts med den gamla triavfettningen. Sammantaget så kan koldioxidtvätten medföra något högre tvättkostnader än med den gamla tritvätten, men samtidigt så bör tvättresultatet kunna bli bättre och dessutom blir det en minskning av miljöbelastningen
Manuell och maskinell sortering av avfall - nationella och internationella erfarenheter av teknik och arbetsmiljö
No full textManuell finsortering av returpapper och förpackningar av olika slag sker vanligtvis vid transportband vid återvinningsföretag och avfallsupplag runt om i landet. Erfarenheter från sorteringsarbeten visar att manuell sortering av avfall kan orsaka arbetssjukdomar till följd av bl.a. dålig hygien, ensidiga arbetsmoment och besvärliga arbetsställningar. Erfarenheter av arbetsmiljön vid manuell sortering av avfall i Sverige, Danmark och Tyskland har sammanställts i denna rapport. I dessa länder har problem med damm, mikroorganismer, buller samt belastningsergonomiska risker uppmärksammats i olika arbetsmiljöstudier. Denna rapport innehåller också ett flertal exempel på dagens tekniska lösningar för maskinell sortering av avfall både i Sverige och utomlands. Maskinell sortering av avfall är en eftersträvansvärd utveckling, eftersom maskinell sortering är ett sätt att förbättra arbetsmiljön. I denna rapport beskrivs teknik för maskinell sortering och arbetsmiljön vid svenska företag som använder: * Maskinell sortering på sorteringsplatta, t ex sorteringsanläggningar i Helsingborg, Göteborg och Sundsvall * BRINI - systemet, t ex SITAS anläggning i Gustavsberg och Rödjurna. * Optisk sortering, t ex Optibag system i Borås och PaperSort System i Göteborg. I Tyskland har tekniken för maskinell sortering av avfall förändrats markant de senaste åren. I denna rapport har sammanfattas den tyska sorteringsteknikens utveckling under 1990-talet. SORTEC 3.0- en helautomatisk anläggning för sortering av förpackningar i Hannover samt A.R.T. sorteringsaläggning i Trier är exempel på hög teknologiska anläggningar för avfallssortering som beskrivs i rapportenManuell finsortering av returpapper och förpackningar av olika slag sker vanligtvis vid transportband vid återvinningsföretag och avfallsupplag runt om i landet. Erfarenheter från sorteringsarbeten visar att manuell sortering av avfall kan orsaka arbetssjukdomar till följd av bl.a. dålig hygien, ensidiga arbetsmoment och besvärliga arbetsställningar. Erfarenheter av arbetsmiljön vid manuell sortering av avfall i Sverige, Danmark och Tyskland har sammanställts i denna rapport. I dessa länder har problem med damm, mikroorganismer, buller samt belastningsergonomiska risker uppmärksammats i olika arbetsmiljöstudier. Denna rapport innehåller också ett flertal exempel på dagens tekniska lösningar för maskinell sortering av avfall både i Sverige och utomlands. Maskinell sortering av avfall är en eftersträvansvärd utveckling, eftersom maskinell sortering är ett sätt att förbättra arbetsmiljön. I denna rapport beskrivs teknik för maskinell sortering och arbetsmiljön vid svenska företag som använder: * Maskinell sortering på sorteringsplatta, t ex sorteringsanläggningar i Helsingborg, Göteborg och Sundsvall * BRINI - systemet, t ex SITAS anläggning i Gustavsberg och Rödjurna. * Optisk sortering, t ex Optibag system i Borås och PaperSort System i Göteborg. I Tyskland har tekniken för maskinell sortering av avfall förändrats markant de senaste åren. I denna rapport har sammanfattas den tyska sorteringsteknikens utveckling under 1990-talet. SORTEC 3.0- en helautomatisk anläggning för sortering av förpackningar i Hannover samt A.R.T. sorteringsaläggning i Trier är exempel på hög teknologiska anläggningar för avfallssortering som beskrivs i rapporte
Övervakning av luftföroreningar i Örebro län. Resultat t.o.m. september 2001
No full textPå uppdrag av Örebro läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattnets kvalitet på fem lokaler i Örebro län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Längre norrut finns en gradient med större deposition i Stockholmsområdet och längs Norrlandskusten än inåt landet. Belastningen på de undersökta lokalerna i Örebro län ingår i princip i detta generella mönster och visar liknande nivåer som grannlänen. Sedan mätningarna startade har nedfallet av svavel minskat betydligt, liksom skillnaden mellan olika regioner i Sverige, samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. Till stor del förklaras det av minskade utsläpp av svavel i Europa. När det gäller kväve är det svårt att se trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av i första hand kväve, men även av svavel, att minska till år 2010. Försurningspåverkat markvatten har främst noterats från två lokaler i norra delen av länet; granskogen i Greckssundet och tallskogen i Örlingen. Mest utmärkande för det hydrologiska året mellan oktober 2000 till september 2001 är riklig nederbördsmängd. Som genomsnitt för Greckssundet och Örlingen noterades 1088 mm nederbörd med pH-värde 4,6. Halterna av svavel och kväve var något lägre än genomsnittet för fem års mätningar, vilket gör att våtdepositionen; 4,1 kg svavel och 7,0 kg kväve per hektar, var på samma nivå som genomsnittet för hela mätperioden. Till marken i de båda granytorna noterades det största nedfallet av svavel och kväve på flera år (4,6 kg svavel och 5,2 kg kväve per hektar). Det innebär att belastningen av svavel och kväve i länet fortfarande är större än acceptabla nivåer. Trots att nedfallet av försurande svavel har minskat indikerar markvattenmätningarna snarast att markvattnet har blivit surare sedan mätningarna startade. Senaste årets data har visat pH-värden mellan 4,8 och 5,5.På uppdrag av Örebro läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattnets kvalitet på fem lokaler i Örebro län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Längre norrut finns en gradient med större deposition i Stockholmsområdet och längs Norrlandskusten än inåt landet. Belastningen på de undersökta lokalerna i Örebro län ingår i princip i detta generella mönster och visar liknande nivåer som grannlänen. Sedan mätningarna startade har nedfallet av svavel minskat betydligt, liksom skillnaden mellan olika regioner i Sverige, samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. Till stor del förklaras det av minskade utsläpp av svavel i Europa. När det gäller kväve är det svårt att se trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av i första hand kväve, men även av svavel, att minska till år 2010. Försurningspåverkat markvatten har främst noterats från två lokaler i norra delen av länet; granskogen i Greckssundet och tallskogen i Örlingen. Mest utmärkande för det hydrologiska året mellan oktober 2000 till september 2001 är riklig nederbördsmängd. Som genomsnitt för Greckssundet och Örlingen noterades 1088 mm nederbörd med pH-värde 4,6. Halterna av svavel och kväve var något lägre än genomsnittet för fem års mätningar, vilket gör att våtdepositionen; 4,1 kg svavel och 7,0 kg kväve per hektar, var på samma nivå som genomsnittet för hela mätperioden. Till marken i de båda granytorna noterades det största nedfallet av svavel och kväve på flera år (4,6 kg svavel och 5,2 kg kväve per hektar). Det innebär att belastningen av svavel och kväve i länet fortfarande är större än acceptabla nivåer. Trots att nedfallet av försurande svavel har minskat indikerar markvattenmätningarna snarast att markvattnet har blivit surare sedan mätningarna startade. Senaste årets data har visat pH-värden mellan 4,8 och 5,5