IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Screening av triclosan och vissa bromerade fenoliska ämnen i Sverige
No full textFörekomsten av triclosan, tetrabrombisfenol A (TBBPA), och tre bromfenoler har studerats i den svenska miljön och i livsmedel. Dessutom beskrivs hur triclosan och TBBPA används i samhället. Triclosan och TBBPA används på helt olika sätt och har därmed olika tendens till spridning, vilket delvis återspeglas i de halter vi uppmätt i miljön. Båda ämnena har en allmän spridning i miljön och återfinns såväl i avlägsna bakgrundsmiljöer som i tätorter. Ämnena har återfunnits i luft, deposition, vatten, sediment, mark, biota, slam samt i ett antal livsmedel.Förekomsten av triclosan, tetrabrombisfenol A (TBBPA), och tre bromfenoler har studerats i den svenska miljön och i livsmedel. Dessutom beskrivs hur triclosan och TBBPA används i samhället. Triclosan och TBBPA används på helt olika sätt och har därmed olika tendens till spridning, vilket delvis återspeglas i de halter vi uppmätt i miljön. Båda ämnena har en allmän spridning i miljön och återfinns såväl i avlägsna bakgrundsmiljöer som i tätorter. Ämnena har återfunnits i luft, deposition, vatten, sediment, mark, biota, slam samt i ett antal livsmedel
Swedish Contribution to the Greenhouse Effect and Required Reductions to Meet the 550 ppmv Target
No full textThis project investigates the consistency of the targets set in the Swedish Climate Objective. Additionally, the report includes an emission inventory of Swedish emissions of greenhouse gases for the time period 1834-2050This project investigates the consistency of the targets set in the Swedish Climate Objective. Additionally, the report includes an emission inventory of Swedish emissions of greenhouse gases for the time period 1834-205
Screening av pentaklorfenol (PCP) i miljön
No full textFörekomsten av pentaklorfenol (PCP) i den svenska miljön har undersökts i syfte att få kunskap om betydande emission fortfarande sker av detta ämne som förbjöds nationellt år 1978. Potentiella nutida punktkällor har identifierats och mätningar har utförts i anslutning till dessa källor samt i bakgrundsområden. Mätningarna har omfattat luft, deposition, mark, vatten, sediment, slam och biota samt avgång från mark till luft. Mätningarna inkluderade även en metabolit till PCP: pentakloranisol (PCA). De uppmätta halterna av PCP i miljön är låga i jämförelse med internationellt uppsatta miljökvalitetskriterier. Högre halter har påvisats vid vissa av de potentiella punktkällorna, men även dessa ligger i allmänhet under generella riktvärden. Kvoten PCA/PCP varierar beroende på medium med högre andel PCA i luft medan PCP förekommer i högre halter i mark, sediment samt slam. De halter som uppmätts i miljön är så låga, att indirekt exponering för PCP från den yttre miljön kan anses ligga långt under publicerade säkerhetsnivåer.Förekomsten av pentaklorfenol (PCP) i den svenska miljön har undersökts i syfte att få kunskap om betydande emission fortfarande sker av detta ämne som förbjöds nationellt år 1978. Potentiella nutida punktkällor har identifierats och mätningar har utförts i anslutning till dessa källor samt i bakgrundsområden. Mätningarna har omfattat luft, deposition, mark, vatten, sediment, slam och biota samt avgång från mark till luft. Mätningarna inkluderade även en metabolit till PCP: pentakloranisol (PCA). De uppmätta halterna av PCP i miljön är låga i jämförelse med internationellt uppsatta miljökvalitetskriterier. Högre halter har påvisats vid vissa av de potentiella punktkällorna, men även dessa ligger i allmänhet under generella riktvärden. Kvoten PCA/PCP varierar beroende på medium med högre andel PCA i luft medan PCP förekommer i högre halter i mark, sediment samt slam. De halter som uppmätts i miljön är så låga, att indirekt exponering för PCP från den yttre miljön kan anses ligga långt under publicerade säkerhetsnivåer
Platsspecifik bedömning av förorenad mark - biologiska tester i kombination med kemiska analyser
No full textDet finns många förorenade markområden i Sverige och varje område är unikt. Det är viktigt av miljömässiga och ekonomiska skäl att göra en riktig bedömning av dessa områden. Förutsättningarna för en adekvat riskbedömning är att relevanta metoder används för karakterisering av den förorenade jorden och att resultatet av denna karakterisering utgör grund för en platsspecifik bedömning. För att bidra till en säkrare riskbedömning har IVL utvecklat ett testsystem bestående av biologiska tester, kemiska analyser och laktester. De biologiska testerna är riktade mot aktuella föroreningars toxicitet, persistens och biotillgänglighet i förorenade markområden. Systemet bygger på naturligt förekommande marklevande organismer som testas under så realistiska förhållanden som möjligt. Föroreningarna kan ha olika effekter på de olika organismerna i marken. I testsystemet ingår därför bakterier, växter och daggmaskar som representerar flera nivåer i näringskedjan. De biologiska testerna har tillsammans med de kemiska analyserna används på ett antal förorenade jordar och rena substanser. Tester av grobarhet och rot- och skottillväxt har utförts med engelskt rajgräs, vitklöver och rädisa. Masken Enchytraeus crypticus har testats för toxicitet och reproduktionsstörningar. Undersökningar av metabolitbildning vid bakteriell omvandling av PAHer har gjorts. Ett antal förberedande upptagstester med växter och maskar har utförts både med rena substanser och med en förorenad jord. Där det varit möjligt har resultaten från testerna jämförts med Naturvårdsverkets riktvärden.Det finns många förorenade markområden i Sverige och varje område är unikt. Det är viktigt av miljömässiga och ekonomiska skäl att göra en riktig bedömning av dessa områden. Förutsättningarna för en adekvat riskbedömning är att relevanta metoder används för karakterisering av den förorenade jorden och att resultatet av denna karakterisering utgör grund för en platsspecifik bedömning. För att bidra till en säkrare riskbedömning har IVL utvecklat ett testsystem bestående av biologiska tester, kemiska analyser och laktester. De biologiska testerna är riktade mot aktuella föroreningars toxicitet, persistens och biotillgänglighet i förorenade markområden. Systemet bygger på naturligt förekommande marklevande organismer som testas under så realistiska förhållanden som möjligt. Föroreningarna kan ha olika effekter på de olika organismerna i marken. I testsystemet ingår därför bakterier, växter och daggmaskar som representerar flera nivåer i näringskedjan. De biologiska testerna har tillsammans med de kemiska analyserna används på ett antal förorenade jordar och rena substanser. Tester av grobarhet och rot- och skottillväxt har utförts med engelskt rajgräs, vitklöver och rädisa. Masken Enchytraeus crypticus har testats för toxicitet och reproduktionsstörningar. Undersökningar av metabolitbildning vid bakteriell omvandling av PAHer har gjorts. Ett antal förberedande upptagstester med växter och maskar har utförts både med rena substanser och med en förorenad jord. Där det varit möjligt har resultaten från testerna jämförts med Naturvårdsverkets riktvärden
Platsspecifik bedömning av förorenad mark - Utveckling av laktest som del av ett bedömningskoncept
No full textI Sverige finns det många olika områden där marken är mer eller mindre förorenad. Det är viktigt av miljömässiga och ekonomiska skäl att göra en rättvisande bedömning av dessa områden för att kunna rekommendera rätt åtgärder. IVL har utvecklat ett testpaket för riskbedömning av förorenad mark som består av kemiska analyser, biologiska tester och laktest. Medan biologiska tester är viktiga för att bedöma biologiska risker ger laktest information om risken för mobilisering och spridning av ämnen med vattenfasen. Det pågår forskning i flera länder för utveckling av laktest samtidigt som standardisering inom ISO har påbörjats. Varken utvecklingen eller standardiseringen är avslutade. I rapporten beskrivs statusen av forsknings- och standardiseringsarbetet. Flera olika jordar har lakats som typfall. Förutom prov förorenade med metaller, olja och skärvätskor har också referensjordar från Stockholm testats. En viktig fråga är tolkning av laktestresultat. Man kan dels räkna ut risker med hjälp av spridningsmodeller eller ta hjälp av riktvärden och gränsvärden som t.ex. gränsvärden för dricksvatten eller riktvärden för sjöar och vattendrag. För oorganiska ämnen kan befintliga laktest, t.ex. för avfall, användas, eventuellt med mindre modifieringar. För organiska ämnen är en metodanpassning nödvändig som tar hänsyn till risken att ämnen adsorberas till utrustning och till olika beteenden av organiska och oorganiska ämnen vid olika lakningsförhållanden. På grund av att jorden ofta är inhomogen är det av stor betydelse att genomföra testen med en tillräcklig stor provmängd och att utföra parallellprov.I Sverige finns det många olika områden där marken är mer eller mindre förorenad. Det är viktigt av miljömässiga och ekonomiska skäl att göra en rättvisande bedömning av dessa områden för att kunna rekommendera rätt åtgärder. IVL har utvecklat ett testpaket för riskbedömning av förorenad mark som består av kemiska analyser, biologiska tester och laktest. Medan biologiska tester är viktiga för att bedöma biologiska risker ger laktest information om risken för mobilisering och spridning av ämnen med vattenfasen. Det pågår forskning i flera länder för utveckling av laktest samtidigt som standardisering inom ISO har påbörjats. Varken utvecklingen eller standardiseringen är avslutade. I rapporten beskrivs statusen av forsknings- och standardiseringsarbetet. Flera olika jordar har lakats som typfall. Förutom prov förorenade med metaller, olja och skärvätskor har också referensjordar från Stockholm testats. En viktig fråga är tolkning av laktestresultat. Man kan dels räkna ut risker med hjälp av spridningsmodeller eller ta hjälp av riktvärden och gränsvärden som t.ex. gränsvärden för dricksvatten eller riktvärden för sjöar och vattendrag. För oorganiska ämnen kan befintliga laktest, t.ex. för avfall, användas, eventuellt med mindre modifieringar. För organiska ämnen är en metodanpassning nödvändig som tar hänsyn till risken att ämnen adsorberas till utrustning och till olika beteenden av organiska och oorganiska ämnen vid olika lakningsförhållanden. På grund av att jorden ofta är inhomogen är det av stor betydelse att genomföra testen med en tillräcklig stor provmängd och att utföra parallellprov
Kartläggning och utvärdering av plaståtervinning i ett systemperspektiv
No full textSyftet med studien har varit att kartlägga materialåtervinningen av förpackningsplast i Sverige idag och utvärdera en redan befintlig systemanalytisk avfallshanteringsmodell (ORWARE), samt att utföra en systemanalys på plaståtervinning med modellen som verktyg. Tre scenarier har studerats i analysen - energiutvinning, materialåtervinning med antagandet att återvunnen plast ersätter jungfrulig plast fullt ut i förhållandet 1:1, samt materialåtervinning med ett mera verklighetsbaserat antagande om vad den återvunna plasten ersätter och i vilket förhållande. Enligt kartläggningen av materialåtervinning av plast i Sverige idag visade sig cirka 20 % av den återvunna hårdplasten ersätta tryckimpregnerat trä istället för jungfrulig plast. Dessutom visade det sig att den återvunna mjukplasten ibland kunde vara av något sämre kvalitet än jungfrulig plast. Återvunnen mjukplast antogs därför ersätta jungfrulig plast i förhållandet 1:0,7. Dessa båda antaganden ligger till grund för det mera verklighetsbaserade scenariot. Resultaten har utvärderats med livscykelanalysmetodik där följande parametrar har studerats: total energianvändning, växthuseffekt, försurning, övergödning, fotooxidanter - NOx och VOC. Resultaten visar att materialåtervinning av förpackningsplast medför en miljövinst i samtliga studerade miljöpåverkanskategorier jämfört med energiutvinning, även om man gör antaganden som beskriver ett mera verklighetstroget scenario. Detta gäller under förutsättningen att den uteblivna fjärrvärmen från energiutvinningen ersätts med fjärrvärme från biobränsle. En känslighetsanalys på ersättningsbränsle för fjärrvärme visar att om kol antas användas istället för biobränsle, är energiutvinning mera fördelaktigt än materialåtervinning med avseende på samtliga studerade miljöpåverkanskategorier förutom fotooxiderande VOC.Syftet med studien har varit att kartlägga materialåtervinningen av förpackningsplast i Sverige idag och utvärdera en redan befintlig systemanalytisk avfallshanteringsmodell (ORWARE), samt att utföra en systemanalys på plaståtervinning med modellen som verktyg. Tre scenarier har studerats i analysen - energiutvinning, materialåtervinning med antagandet att återvunnen plast ersätter jungfrulig plast fullt ut i förhållandet 1:1, samt materialåtervinning med ett mera verklighetsbaserat antagande om vad den återvunna plasten ersätter och i vilket förhållande. Enligt kartläggningen av materialåtervinning av plast i Sverige idag visade sig cirka 20 % av den återvunna hårdplasten ersätta tryckimpregnerat trä istället för jungfrulig plast. Dessutom visade det sig att den återvunna mjukplasten ibland kunde vara av något sämre kvalitet än jungfrulig plast. Återvunnen mjukplast antogs därför ersätta jungfrulig plast i förhållandet 1:0,7. Dessa båda antaganden ligger till grund för det mera verklighetsbaserade scenariot. Resultaten har utvärderats med livscykelanalysmetodik där följande parametrar har studerats: total energianvändning, växthuseffekt, försurning, övergödning, fotooxidanter - NOx och VOC. Resultaten visar att materialåtervinning av förpackningsplast medför en miljövinst i samtliga studerade miljöpåverkanskategorier jämfört med energiutvinning, även om man gör antaganden som beskriver ett mera verklighetstroget scenario. Detta gäller under förutsättningen att den uteblivna fjärrvärmen från energiutvinningen ersätts med fjärrvärme från biobränsle. En känslighetsanalys på ersättningsbränsle för fjärrvärme visar att om kol antas användas istället för biobränsle, är energiutvinning mera fördelaktigt än materialåtervinning med avseende på samtliga studerade miljöpåverkanskategorier förutom fotooxiderande VOC
Övervakning av luftföroreningar i Västmanlands och Uppsala län. Resultat till och med september 2001
No full textPå uppdrag av Västmanlands läns Luftvårdsförbund och Länsstyrelsen i Uppsala län har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på fem lokaler i Västmanlands län och en lokal i Uppsala län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets och Länsstyrelsens data kan jämföras med skogliga uppgifter. Mätningarna visar måttlig belastning av svavel och kväve i de båda länen jämfört med situationen i Sverige som helhet. Generellt sett har belastningen av svavel till marken i de undersökta ytorna minskat sedan mätningarna startade i Västmanlands län 1992. För kväve saknas tydliga trender. Hydrologiska året, oktober 2000 till september 2001, utmärker sig genom större svavelbelastning än på flera år; i genomsnitt 4 kg svavel per hektar mark i fyra granytor. När det gäller kväve visar senaste årets data högre värden än något år tidigare, drygt 6 kg kväve per hektar på öppet fält. Orsaken är riklig nederbördsmängd i kombination med höga halter av kväve i nederbörden. Om avtalade ut-släppsminskningar genomförs kommer depositionen att minska till 2010, i synnerhet för kväve. Godkärra och Kvisterhult har haft surast markvatten, oftast pH-värden 4,5-4,8. I Vretbacken finns en tendens till minskad surhetsgrad sedan mätningarna startade, vilket saknas på övriga lokaler trots minskat nedfall av försurande luftföroreningar. Marknära ozon har sannolikt orsakat vegetationsskador i regionen. I genomsnitt var halterna 50-58 µg/m 3 under sommaren 2001, vilket är samma nivå som året innan. Luftens innehåll av svavel- och kvävedioxid har visat låga värden.På uppdrag av Västmanlands läns Luftvårdsförbund och Länsstyrelsen i Uppsala län har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på fem lokaler i Västmanlands län och en lokal i Uppsala län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets och Länsstyrelsens data kan jämföras med skogliga uppgifter. Mätningarna visar måttlig belastning av svavel och kväve i de båda länen jämfört med situationen i Sverige som helhet. Generellt sett har belastningen av svavel till marken i de undersökta ytorna minskat sedan mätningarna startade i Västmanlands län 1992. För kväve saknas tydliga trender. Hydrologiska året, oktober 2000 till september 2001, utmärker sig genom större svavelbelastning än på flera år; i genomsnitt 4 kg svavel per hektar mark i fyra granytor. När det gäller kväve visar senaste årets data högre värden än något år tidigare, drygt 6 kg kväve per hektar på öppet fält. Orsaken är riklig nederbördsmängd i kombination med höga halter av kväve i nederbörden. Om avtalade ut-släppsminskningar genomförs kommer depositionen att minska till 2010, i synnerhet för kväve. Godkärra och Kvisterhult har haft surast markvatten, oftast pH-värden 4,5-4,8. I Vretbacken finns en tendens till minskad surhetsgrad sedan mätningarna startade, vilket saknas på övriga lokaler trots minskat nedfall av försurande luftföroreningar. Marknära ozon har sannolikt orsakat vegetationsskador i regionen. I genomsnitt var halterna 50-58 µg/m 3 under sommaren 2001, vilket är samma nivå som året innan. Luftens innehåll av svavel- och kvävedioxid har visat låga värden
Övervakning av luftföroreningar i Blekinge län Resultat till och med september 2001
No full textPå uppdrag av Blekinge Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvatten-kvalitet på olika platser i länet sedan 1985. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, samt hur förhållandena ändras med tiden. Resultaten kan jämföras med förväntad utveckling i takt med att beslutade åtgärder genomförs. Flertalet ytor har samlokaliserats med Skogsvårdsorganisationens observationsytor och resultaten kan jämföras med uppgifter om skogens hälsa. I Kallgårdsmåla fortsätter markvattenstudier sedan skogen avverkades år 2000. Mätningarna visar att nedfallet av försurande svavel och kväve varit mindre i Blekinge län jämfört med situationen i Skåne. Däremot visar mätningarna större nedfall i Blekinge jämfört med Kronobergs, Kalmar, Jönköpings och Östergötlands län. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan de olika regionerna och nedfallet av svavel minskat kraftig, samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. För kväve är det svårt att se tydliga trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av i första hand kväve, men även svavel, att minska till år 2010. Markvattnet bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Genomgående noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner och mycket höga halter av aluminium. Hydrologiska året från oktober 2000 till och med september 2001 utmärker sig genom mycket rikligt nederbördsmängd samt större våtdeposition av kväve än något år tidigare sedan 1985. Dessutom var torrdepositionen av svavel den största sedan 1995/96. Som genomsnitt från tre lokaler noterades 1035 mm nederbörd med pH-värde 4,5. Nederbördens bidrag till nedfallet av oorganiskt kväve var i genomsnitt 12,6 kg/ha. Svavelnedfallet till marken i de två granytorna var i genomsnitt 8,2 kg/ha. Liksom tidigare år redovisas generellt sura förhållanden i markvattnet; pH-värden under 5 på samtliga lokaler och låga värden för den försurningsindikerande kvoten mellan baskatjoner och aluminium. Fyra av de sju lokalerna har generellt haft mycket låga pH-värden; 4,3-4,5. Som en följd av att nedfallet av svavel har halverats sedan slutet av 1980-talet har markvattnets innehåll av sulfatsvavel minskat på samtliga lokaler. Trots minskat svavelnedfall indikerar kvoten mellan baskatjoner och aluminium ökad försurningsgrad i markvatten från Ryssberget och Vång.På uppdrag av Blekinge Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvatten-kvalitet på olika platser i länet sedan 1985. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, samt hur förhållandena ändras med tiden. Resultaten kan jämföras med förväntad utveckling i takt med att beslutade åtgärder genomförs. Flertalet ytor har samlokaliserats med Skogsvårdsorganisationens observationsytor och resultaten kan jämföras med uppgifter om skogens hälsa. I Kallgårdsmåla fortsätter markvattenstudier sedan skogen avverkades år 2000. Mätningarna visar att nedfallet av försurande svavel och kväve varit mindre i Blekinge län jämfört med situationen i Skåne. Däremot visar mätningarna större nedfall i Blekinge jämfört med Kronobergs, Kalmar, Jönköpings och Östergötlands län. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan de olika regionerna och nedfallet av svavel minskat kraftig, samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. För kväve är det svårt att se tydliga trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av i första hand kväve, men även svavel, att minska till år 2010. Markvattnet bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Genomgående noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner och mycket höga halter av aluminium. Hydrologiska året från oktober 2000 till och med september 2001 utmärker sig genom mycket rikligt nederbördsmängd samt större våtdeposition av kväve än något år tidigare sedan 1985. Dessutom var torrdepositionen av svavel den största sedan 1995/96. Som genomsnitt från tre lokaler noterades 1035 mm nederbörd med pH-värde 4,5. Nederbördens bidrag till nedfallet av oorganiskt kväve var i genomsnitt 12,6 kg/ha. Svavelnedfallet till marken i de två granytorna var i genomsnitt 8,2 kg/ha. Liksom tidigare år redovisas generellt sura förhållanden i markvattnet; pH-värden under 5 på samtliga lokaler och låga värden för den försurningsindikerande kvoten mellan baskatjoner och aluminium. Fyra av de sju lokalerna har generellt haft mycket låga pH-värden; 4,3-4,5. Som en följd av att nedfallet av svavel har halverats sedan slutet av 1980-talet har markvattnets innehåll av sulfatsvavel minskat på samtliga lokaler. Trots minskat svavelnedfall indikerar kvoten mellan baskatjoner och aluminium ökad försurningsgrad i markvatten från Ryssberget och Vång
Ethical Aspects in Active Ownership
No full textThe overall objective of the study is to shed light on the subject of active ownership and the consequences of an increased ethical focus in the work of institutional investors. The following questions are treated within the study; - What do ethical aspects of ownership mean? - To what extent, and in what way, are ethical aspects taken into account by institutional investors? - What are the consequences of active ownership with ethical aspects taken into account? - What effects would an increased ethical focus in the work with active ownership in Sweden have? - What are the hindrances and possibilities for an increased ethical focus in active ownership in Sweden?The overall objective of the study is to shed light on the subject of active ownership and the consequences of an increased ethical focus in the work of institutional investors. The following questions are treated within the study; - What do ethical aspects of ownership mean? - To what extent, and in what way, are ethical aspects taken into account by institutional investors? - What are the consequences of active ownership with ethical aspects taken into account? - What effects would an increased ethical focus in the work with active ownership in Sweden have? - What are the hindrances and possibilities for an increased ethical focus in active ownership in Sweden
Strukturerad miljödatahantering inom järn- och stålindustri
No full textEfterfrågan på miljöinformation i olika former förväntas öka under de kommande åren. Det gäller såväl internt inom företaget som externt till kunder, ägare, övriga finansiärer, myndigheter m.fl. För att kunna möta de förväntade kraven har företagen inom järn- och stålindustrin identifierat ett behov av att åstadkomma en strukturerad miljödatahantering (lagring, bearbetning och dokumentation), som möjliggör att ett och samma dataunderlag så långt som möjligt kan utnyttjas och relativt enkelt omformas till olika former av kommunikationsprodukter. Projektets mål är därför att ta fram en branschgemensam struktur för miljödatahantering inom järn- och stålindustrinEfterfrågan på miljöinformation i olika former förväntas öka under de kommande åren. Det gäller såväl internt inom företaget som externt till kunder, ägare, övriga finansiärer, myndigheter m.fl. För att kunna möta de förväntade kraven har företagen inom järn- och stålindustrin identifierat ett behov av att åstadkomma en strukturerad miljödatahantering (lagring, bearbetning och dokumentation), som möjliggör att ett och samma dataunderlag så långt som möjligt kan utnyttjas och relativt enkelt omformas till olika former av kommunikationsprodukter. Projektets mål är därför att ta fram en branschgemensam struktur för miljödatahantering inom järn- och stålindustri