IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Sorbenter för olje- och kemikaliespill. Utveckling av en bedömningsmetodik för miljöanpassad produktion, användning och omhändertagande
No full textDetta samfinansierade forskningsprojekt har tagit fram en bedömningsmetodik som miljömässigt och arbetsmiljömässigt värderar sorbenter och dess handhavande vid sanering av i första hand petroleumprodukter och i andra hand kemikaliespill. Forskningsprojektets långsiktiga inriktning har varit att minska framtida miljöpåverkan vid sanering av olje- och kemikaliespill, reducera kostnader för bortskaffning/ omhändertagande, värdera nya typer av sorbenter och saneringsmetoder samt att öka kunskapen hos tillverkare/återförsäljare, miljöhandläggare, användare och avfallstekniker. Målet har varit att bedömningsmetodiken skall kunna användas minst 10 år framåt. Projektet har genomförts i nära samarbete med 15 tillverkare/återförsäljare, Räddningsverket, Naturvårdsverket, Kommunförbundet, användare samt IVL:s avfallstekniker och miljöforskare inom specialområdena ekotoxikologi, avfallshantering, livscykelanalyser (LCA) och arbetsmiljöDetta samfinansierade forskningsprojekt har tagit fram en bedömningsmetodik som miljömässigt och arbetsmiljömässigt värderar sorbenter och dess handhavande vid sanering av i första hand petroleumprodukter och i andra hand kemikaliespill. Forskningsprojektets långsiktiga inriktning har varit att minska framtida miljöpåverkan vid sanering av olje- och kemikaliespill, reducera kostnader för bortskaffning/ omhändertagande, värdera nya typer av sorbenter och saneringsmetoder samt att öka kunskapen hos tillverkare/återförsäljare, miljöhandläggare, användare och avfallstekniker. Målet har varit att bedömningsmetodiken skall kunna användas minst 10 år framåt. Projektet har genomförts i nära samarbete med 15 tillverkare/återförsäljare, Räddningsverket, Naturvårdsverket, Kommunförbundet, användare samt IVL:s avfallstekniker och miljöforskare inom specialområdena ekotoxikologi, avfallshantering, livscykelanalyser (LCA) och arbetsmilj
Utlakning av fosfor från brukad skogsmark
No full textDenna rapport syftar till att beskriva uppmätta halter och arealförluster av fosfor från normalt brukad skogsmark och jämföra detta med skogsmark som inte brukas. Jämförelsen beskriver säsongsvariationer och inver-kan av skogliga åtgärder såsom kalavverkning samt skillnader mellan olika regioner i landet. Undersökningarna visar att utlakning av totalfosfor och fosfatfosfor från normalt brukad skogsmark, med avseende på halter och arealförluster, varierar relativt lite inom Sverige. De genomsnittliga halterna är generellt låga.Denna rapport syftar till att beskriva uppmätta halter och arealförluster av fosfor från normalt brukad skogsmark och jämföra detta med skogsmark som inte brukas. Jämförelsen beskriver säsongsvariationer och inver-kan av skogliga åtgärder såsom kalavverkning samt skillnader mellan olika regioner i landet. Undersökningarna visar att utlakning av totalfosfor och fosfatfosfor från normalt brukad skogsmark, med avseende på halter och arealförluster, varierar relativt lite inom Sverige. De genomsnittliga halterna är generellt låga
Miljöanpassade byggnader: Specifika regler för bedömning av byggnader i ett livscykelperspektiv
No full textSkriften vänder sig till den som ansvarar för framtagande objektsanpassade funktionskrav och miljöklassificering, samt verifiering av att funktionskraven uppfylls i projekteringsskedet och den färdiga byggnaden. Skrift är också intressant för den materialproducent, entreprenör, beställare/byggherre, förvaltare mm som vill få en större insikt om de bakomliggande metoderna och antagande som gjort. Systemet 'Miljöanpassade byggnader' beskriver hur miljörelaterade funktionskrav och därtill kopplat klassificeringssystem kan ställas och användas i bygg- och förvaltningsprocessen. Ett viktigt syfte med systemet är att precisera och underlätta byggherrens roll som kravställare och ge en vägledning för hur miljökraven kan följas upp i byggprocessens olika skeden samt i den färdiga byggnadenSkriften vänder sig till den som ansvarar för framtagande objektsanpassade funktionskrav och miljöklassificering, samt verifiering av att funktionskraven uppfylls i projekteringsskedet och den färdiga byggnaden. Skrift är också intressant för den materialproducent, entreprenör, beställare/byggherre, förvaltare mm som vill få en större insikt om de bakomliggande metoderna och antagande som gjort. Systemet 'Miljöanpassade byggnader' beskriver hur miljörelaterade funktionskrav och därtill kopplat klassificeringssystem kan ställas och användas i bygg- och förvaltningsprocessen. Ett viktigt syfte med systemet är att precisera och underlätta byggherrens roll som kravställare och ge en vägledning för hur miljökraven kan följas upp i byggprocessens olika skeden samt i den färdiga byggnade
Factors influencing crystallisation from mixed acid pickling baths for stainless steel
No full textDuring pickling of stainless steel metal fluorides are generated in the acid solution. If the concentration gets too high, precipitation and crystallisation can occur. Different factors that may influence the crystallisation in pickling bathes of mixed acid (HF/HNO3) have been investigated in laboratory experiments and evaluated also with multivariate methods. The results are compared with some findings reported in literature. Some of the results are: In order to predict if crystallisation occurs it will be needed to know values of several parameters like retention time, temperature, concentration of nitric acid, hydrofluoric acid and iron. Single knowledge of e.g. the iron concentration is not sufficient. Higher concentrations of iron, hydrofluoric acid and nitric acid increase the probability for crystallisation. Time is an important factor for crystallisation. Pickling bathes from different companies showed some difference in the crystallisation behaviour. Presence of seed material, both metal fluoride crystals and iron oxide increases the crystal growth rate. Other parameters that were investigated are: Kinetic energy by shaking, the age of the test solution, increased pressure and aeration (intensified contact with air)During pickling of stainless steel metal fluorides are generated in the acid solution. If the concentration gets too high, precipitation and crystallisation can occur. Different factors that may influence the crystallisation in pickling bathes of mixed acid (HF/HNO3) have been investigated in laboratory experiments and evaluated also with multivariate methods. The results are compared with some findings reported in literature. Some of the results are: In order to predict if crystallisation occurs it will be needed to know values of several parameters like retention time, temperature, concentration of nitric acid, hydrofluoric acid and iron. Single knowledge of e.g. the iron concentration is not sufficient. Higher concentrations of iron, hydrofluoric acid and nitric acid increase the probability for crystallisation. Time is an important factor for crystallisation. Pickling bathes from different companies showed some difference in the crystallisation behaviour. Presence of seed material, both metal fluoride crystals and iron oxide increases the crystal growth rate. Other parameters that were investigated are: Kinetic energy by shaking, the age of the test solution, increased pressure and aeration (intensified contact with air
Luftkvalitet i tätorter 2001/02
No full textI föreliggande rapport redovisas halter i urban bakgrundsluft (tätortsmiljö) för kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), sot, partiklar (PM10) och lättflyktiga kolväten (VOC) från totalt 46 kommuner varav 38 ingått i Urbanmätnätet samt halter i gaturum av NO2, PM10 och kolmonoxid (CO). Dessutom redovisas halter i bakgrundsluft på landsbygd från det nationella övervakningsnätet. Rapporten syftar främst till att ge en bild av den nuvarande luftkvalitetssituationen i förhållande till aktuella och inom en snar framtid kommande miljökvalitetsnormer för utomhusluft, samt att redogöra för trender för de aktuella komponenterna. Halterna av SO2, NO2, sot och bensen minskar fortfarande i svenska tätorter även om den årliga minskningstakten avtar. Trafikens minskade utsläpp, bland annat till följd av införandet av katalysatorer på personbilar, är en orsak till detta. Halter som bedöms skadliga för hälsan (enligt tagna eller föreslagna miljökvalitetsnormer) överskrids för NO2, PM10 och bensen, men ej för SO2 och CO. För NO2 överskrids miljökvalitetsnormen för dygn respektive timme endast i Göteborg och Stockholm. Halterna av PM10 ligger i de flesta tätorter över den övre utvärderingströskeln i urban bakgrund. De högsta halterna i urban bakgrund uppmättes under vinterhalvåret 2001/02 i de värmländska orterna Arvika och Grums. Bland de mätningar av PM10 som utfördes i gaturum överskreds miljökvalitetsnormen för dygn i Uppsala, Kristianstad och Stockholm. För bensen överskreds den föreslagna miljökvalitetsnormen i urban bakgrund i 20% av de kommuner som medverkade i UrbanmätnätetI föreliggande rapport redovisas halter i urban bakgrundsluft (tätortsmiljö) för kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), sot, partiklar (PM10) och lättflyktiga kolväten (VOC) från totalt 46 kommuner varav 38 ingått i Urbanmätnätet samt halter i gaturum av NO2, PM10 och kolmonoxid (CO). Dessutom redovisas halter i bakgrundsluft på landsbygd från det nationella övervakningsnätet. Rapporten syftar främst till att ge en bild av den nuvarande luftkvalitetssituationen i förhållande till aktuella och inom en snar framtid kommande miljökvalitetsnormer för utomhusluft, samt att redogöra för trender för de aktuella komponenterna. Halterna av SO2, NO2, sot och bensen minskar fortfarande i svenska tätorter även om den årliga minskningstakten avtar. Trafikens minskade utsläpp, bland annat till följd av införandet av katalysatorer på personbilar, är en orsak till detta. Halter som bedöms skadliga för hälsan (enligt tagna eller föreslagna miljökvalitetsnormer) överskrids för NO2, PM10 och bensen, men ej för SO2 och CO. För NO2 överskrids miljökvalitetsnormen för dygn respektive timme endast i Göteborg och Stockholm. Halterna av PM10 ligger i de flesta tätorter över den övre utvärderingströskeln i urban bakgrund. De högsta halterna i urban bakgrund uppmättes under vinterhalvåret 2001/02 i de värmländska orterna Arvika och Grums. Bland de mätningar av PM10 som utfördes i gaturum överskreds miljökvalitetsnormen för dygn i Uppsala, Kristianstad och Stockholm. För bensen överskreds den föreslagna miljökvalitetsnormen i urban bakgrund i 20% av de kommuner som medverkade i Urbanmätnäte
Hur effektivt är miljöledningsarbetet inom svensk energisektor? En undersökning av hur miljöledningssystemen har organiserats och hur miljöprestandan har utvecklats
No full textStudien har genomförts som ett examensarbete i en magisterkurs i miljöledning på Stockholms Universitet. Undersökningen visade att distributionsbolag många gånger upplever svårigheter med att bedriva ett dynamiskt miljöarbete. Detta kan bero på verksamhetstypens karaktär eftersom få miljöaspekter identifieras i aktiviteter från verksamhetens utflöde, men det visade sig däremot att huruvida ett kraftfullt miljöledningsarbete bedrivs eller ej, snarare beror på de drivkrafter som påverkar företaget. Resultatet pekade vidare på en god återkoppling mellan miljöaspekter och miljömål, vilket indikerar att förutsättningen för ständig förbättring är god. Gynnsamma förutsättningar för ett mer kraftfullt miljöledningsarbete utgörs främst av en proaktiv företagskultur, vanligen tillföljd av att företaget har kundkrav och konkurrens som drivkraft till implementering av miljöledningssystemet. De organisatoriska framgångsfaktorer som är viktiga för effektiviteten utgörs av en decentraliserad organisation av miljöledningssystemet, mätbara mål och olika former av revisioner. Utvecklingen i miljöprestanda har sammantaget utvecklats negativt för branschen mellan år 2000 och 2001 framförallt avseende luftutsläpp från värmeproduktion. Därmed kan inte miljöledningsarbetet inom svensk energisektor konstateras vara effektivt. Huruvida resultatet illustrerar en naturlig svacka eller en ihållande trend är värt att närmare utreda.Studien har genomförts som ett examensarbete i en magisterkurs i miljöledning på Stockholms Universitet. Undersökningen visade att distributionsbolag många gånger upplever svårigheter med att bedriva ett dynamiskt miljöarbete. Detta kan bero på verksamhetstypens karaktär eftersom få miljöaspekter identifieras i aktiviteter från verksamhetens utflöde, men det visade sig däremot att huruvida ett kraftfullt miljöledningsarbete bedrivs eller ej, snarare beror på de drivkrafter som påverkar företaget. Resultatet pekade vidare på en god återkoppling mellan miljöaspekter och miljömål, vilket indikerar att förutsättningen för ständig förbättring är god. Gynnsamma förutsättningar för ett mer kraftfullt miljöledningsarbete utgörs främst av en proaktiv företagskultur, vanligen tillföljd av att företaget har kundkrav och konkurrens som drivkraft till implementering av miljöledningssystemet. De organisatoriska framgångsfaktorer som är viktiga för effektiviteten utgörs av en decentraliserad organisation av miljöledningssystemet, mätbara mål och olika former av revisioner. Utvecklingen i miljöprestanda har sammantaget utvecklats negativt för branschen mellan år 2000 och 2001 framförallt avseende luftutsläpp från värmeproduktion. Därmed kan inte miljöledningsarbetet inom svensk energisektor konstateras vara effektivt. Huruvida resultatet illustrerar en naturlig svacka eller en ihållande trend är värt att närmare utreda
Övervakning av luftföroreningar i Värmlands län. Resultat t.o.m september 2001.
No full textPå uppdrag av Värmlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på sju lokaler i Värmlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Längre norrut i landet finns en gradient med större deposition i Stockholmsområdet och längs Norrlandskusten än inåt landet.Belastningen i Värmlands län visar en tydlig gradient med betydligt större deposition av svavel och kväve i länets södra delar än längre norrut. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan olika regioner i Sverige och nedfallet av svavel minskat betydligt, samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. Till stor del förklaras det av minskade utsläpp av svavel i Europa. När det gäller kväve är det svårt att se trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av i första hand kväve, men även svavel, att minska till år 2010. Försurningspåverkat markvatten har främst noterats från granskogen i Södra Averstad och Mellan Hurr. Hydrologiska året från oktober 2000 till september 2001 utmärker sig genom riklig nederbördsmängd och stor våtdeposition av kväve. Som genomsnitt från tre lokaler noterades 1140 mm nederbörd med pH-värde 4,7. Nederbördens bidrag till nedfallet av oorganiskt kväve var i genomsnitt 7,4 kg/ha. Svavelnedfallet var drygt 4 kg/ha, vilket är samma nivå som senare halvan av 1990-talet. Mätningarna i Värmland visar att nederbördens innehåll av sulfatsvavel har halverats under 1990-talet och att nedfallet av svavel till marken i granskog har minskat med nästan 60 %. Trots minskad belastning av försurande ämnen har markvattnet snarast blivit surare under perioden. Uppmätta halter av svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak har varit låga, medan halterna av marknära ozon indikerar viss risk för vegetationsskador i området.På uppdrag av Värmlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på sju lokaler i Värmlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Längre norrut i landet finns en gradient med större deposition i Stockholmsområdet och längs Norrlandskusten än inåt landet.Belastningen i Värmlands län visar en tydlig gradient med betydligt större deposition av svavel och kväve i länets södra delar än längre norrut. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan olika regioner i Sverige och nedfallet av svavel minskat betydligt, samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. Till stor del förklaras det av minskade utsläpp av svavel i Europa. När det gäller kväve är det svårt att se trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av i första hand kväve, men även svavel, att minska till år 2010. Försurningspåverkat markvatten har främst noterats från granskogen i Södra Averstad och Mellan Hurr. Hydrologiska året från oktober 2000 till september 2001 utmärker sig genom riklig nederbördsmängd och stor våtdeposition av kväve. Som genomsnitt från tre lokaler noterades 1140 mm nederbörd med pH-värde 4,7. Nederbördens bidrag till nedfallet av oorganiskt kväve var i genomsnitt 7,4 kg/ha. Svavelnedfallet var drygt 4 kg/ha, vilket är samma nivå som senare halvan av 1990-talet. Mätningarna i Värmland visar att nederbördens innehåll av sulfatsvavel har halverats under 1990-talet och att nedfallet av svavel till marken i granskog har minskat med nästan 60 %. Trots minskad belastning av försurande ämnen har markvattnet snarast blivit surare under perioden. Uppmätta halter av svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak har varit låga, medan halterna av marknära ozon indikerar viss risk för vegetationsskador i området
Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat t.o.m. september 2001
No full textPå uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Älvsborgs Luftvårdsförbund samt Tranemo kommun har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter i Västra Götalands län. Mätningarna startade 1989. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytor, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Länsstyrelsens och Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. I södra Sverige finns en tydlig gradient med avtagande deposition av svavel och kväve mot nordost, beroende på den rådande sydvästliga vindriktningen. Förhållandena i Västra Götalands län varierar mycket, eftersom länet breder ut sig i både nord-sydlig och ost-västlig riktning. På kustnära skogsytor i väster deponeras mycket mer än i de ostliga lokalerna. Under 2000/01 deponerades exempelvis 7,8 kg antropogent sulfatsvavel i den sydvästligaste granytan, Ösjö, medan motsvarande i den nordostligaste granytan i Stora Ek var 3,0 kg/ha. Under 1990-talet har depositionen av svavel till skogsytorna minskat till i storleksordningen en tredjedel av vad den var i början av 1990-talet. Minskade utsläpp av svavel i hela Europa har lett till kraftigt minskad torrdeposition, men även en viss minskning i våtdeposition av svavel. Ansträngningarna att minska kväveutsläppen har dock inte gett några tydliga resultat i mätningarna. Det hydrologiska året 2000/01 var relativt nederbördsrikt, genomsnittet för lokalerna i länet var 1100 mm. Detta är ungefär samma nivå som i slutet av 1990-talet, men mer än de första åren av decenniet. Svaveldepositionen via krondropp var i genomsnitt 6 kg/ha på lokalerna i länet, vilket var något mer än föregående år, då torrdepositionen var ovanligt liten. Detta stämmer överens med lufthaltsmätningarna i Hensbacka som visar högre årsmedelhalt under 2000/01, 0,9 µg/m 3 , än under 1999/00, 0,5 µg/m 3. Ozonhalten under sommarhalvåret år 2001, 55 µg/m 3, var något under medelvärdet för den femåriga mätserien. Markvattnet i länet är surt, samtliga lokaler har pH-värden under eller omkring 5,0, och på flera lokaler är det nere i 4,5. Fyra av de fem ytorna som har lång tidsserie visar på signifikant minskning av kalcium- och magnesiumhalt.På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Älvsborgs Luftvårdsförbund samt Tranemo kommun har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter i Västra Götalands län. Mätningarna startade 1989. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytor, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Länsstyrelsens och Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. I södra Sverige finns en tydlig gradient med avtagande deposition av svavel och kväve mot nordost, beroende på den rådande sydvästliga vindriktningen. Förhållandena i Västra Götalands län varierar mycket, eftersom länet breder ut sig i både nord-sydlig och ost-västlig riktning. På kustnära skogsytor i väster deponeras mycket mer än i de ostliga lokalerna. Under 2000/01 deponerades exempelvis 7,8 kg antropogent sulfatsvavel i den sydvästligaste granytan, Ösjö, medan motsvarande i den nordostligaste granytan i Stora Ek var 3,0 kg/ha. Under 1990-talet har depositionen av svavel till skogsytorna minskat till i storleksordningen en tredjedel av vad den var i början av 1990-talet. Minskade utsläpp av svavel i hela Europa har lett till kraftigt minskad torrdeposition, men även en viss minskning i våtdeposition av svavel. Ansträngningarna att minska kväveutsläppen har dock inte gett några tydliga resultat i mätningarna. Det hydrologiska året 2000/01 var relativt nederbördsrikt, genomsnittet för lokalerna i länet var 1100 mm. Detta är ungefär samma nivå som i slutet av 1990-talet, men mer än de första åren av decenniet. Svaveldepositionen via krondropp var i genomsnitt 6 kg/ha på lokalerna i länet, vilket var något mer än föregående år, då torrdepositionen var ovanligt liten. Detta stämmer överens med lufthaltsmätningarna i Hensbacka som visar högre årsmedelhalt under 2000/01, 0,9 µg/m 3 , än under 1999/00, 0,5 µg/m 3. Ozonhalten under sommarhalvåret år 2001, 55 µg/m 3, var något under medelvärdet för den femåriga mätserien. Markvattnet i länet är surt, samtliga lokaler har pH-värden under eller omkring 5,0, och på flera lokaler är det nere i 4,5. Fyra av de fem ytorna som har lång tidsserie visar på signifikant minskning av kalcium- och magnesiumhalt
Hur skall hushållsavfallet tas om hand? Utvärdering av olika behandlingsmetoder
No full textI en systemanalys har konsekvenser rörande energiförbrukning, miljöpåverkan och ekonomi studerats för olika system för hantering av kommunalt avfall. I systemanalysen har olika kombinationer av förbränning, deponering, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, och biologisk behandling (rötning och kompostering) av utsorterat lättnedbrytbart organiskt avfall studerats. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Studien baseras på en modellkommun. I en känslighetsanalys har inverkan av olika kommunspecifika parametrar och anläggningsspecifika parametrar studerats. Det slutliga resultatet bedöms täcka ett mycket stort antal kommuntyper. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, tungmetallflöden, företagsekonomi (i livscykelperspektiv) och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en viktning av företagsekonomi och miljöekonomi) - i grundfallet räknas hushållens arbete inte in i den samhällsekonomiska kalkylen. Vi har kommit fram till följande slutsatser. Deponering bör i allmänhet undvikas för avfall som kan förbrännas, rötas, komposte-ras eller materialåtervinnas. Möjlighet till förbränning av avfall bör alltid finnas. Detta gäller även om avfallet måste transporteras till en regional anläggning. Eftersom det inte går att uppnå 100 % återvinningsgrader för exempelvis plast, kartong och returpapper, kommer det alltid att finnas en viss mängd brännbart avfall som måste tas omhand vid sidan av materialåtervin-ningssystemen och eventuella system för biologisk behandling. Materialåtervinning, rötning och förbränning bör inte ses som konkurrerande metoder, utan mer som kompletterande metoder. Det är svårt att dra entydiga slutsatser om vilken metod som är 'bäst'. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. I systemperspektivet för en hel kommun ger materialåtervinning eller rötning mycket små skillnader mot förbränning. Kompostering (strängkompostering) av lättnedbrytbart avfall har nästan inga miljömässiga fördelar gentemot förbränning eller gentemot rötning. Om man räknar in hushållens arbete i den samhällsekonomiska kalkylen blir materialåtervinning samhällsekonomiskt dyrare än förbränning. Förbränning, rötning och kompostering kräver ungefär lika mycket arbete av hushållen och skillnaderna mellan dessa påverkas mycket lite av om hushållens arbete räknas in. Transporter av avfall, sedan det väl är insamlat, är av begränsad betydelse vad gäller miljöpåverkan, energiförbrukning och kostnader, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektivt sätt. Hushållens transporter (med personbil) kan påverka både resultatet (i ogynnsam riktning för källsortering). Olika insamlingssystem påverkar det totala resultatet i mycket liten utsträckning beträffande miljöpåverkan och energiförbrukning. En förtätning av återvinningsstationer från områdesnära till återvinningsgårdar som är mer kvartersnära ger ingen avgörande påverkan på miljöpåverkan eller samhällsekonomi (exklusive hushållens arbete) men leder till mindre arbete för hushållen.I en systemanalys har konsekvenser rörande energiförbrukning, miljöpåverkan och ekonomi studerats för olika system för hantering av kommunalt avfall. I systemanalysen har olika kombinationer av förbränning, deponering, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, och biologisk behandling (rötning och kompostering) av utsorterat lättnedbrytbart organiskt avfall studerats. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Studien baseras på en modellkommun. I en känslighetsanalys har inverkan av olika kommunspecifika parametrar och anläggningsspecifika parametrar studerats. Det slutliga resultatet bedöms täcka ett mycket stort antal kommuntyper. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, tungmetallflöden, företagsekonomi (i livscykelperspektiv) och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en viktning av företagsekonomi och miljöekonomi) - i grundfallet räknas hushållens arbete inte in i den samhällsekonomiska kalkylen. Vi har kommit fram till följande slutsatser. Deponering bör i allmänhet undvikas för avfall som kan förbrännas, rötas, komposte-ras eller materialåtervinnas. Möjlighet till förbränning av avfall bör alltid finnas. Detta gäller även om avfallet måste transporteras till en regional anläggning. Eftersom det inte går att uppnå 100 % återvinningsgrader för exempelvis plast, kartong och returpapper, kommer det alltid att finnas en viss mängd brännbart avfall som måste tas omhand vid sidan av materialåtervin-ningssystemen och eventuella system för biologisk behandling. Materialåtervinning, rötning och förbränning bör inte ses som konkurrerande metoder, utan mer som kompletterande metoder. Det är svårt att dra entydiga slutsatser om vilken metod som är 'bäst'. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. I systemperspektivet för en hel kommun ger materialåtervinning eller rötning mycket små skillnader mot förbränning. Kompostering (strängkompostering) av lättnedbrytbart avfall har nästan inga miljömässiga fördelar gentemot förbränning eller gentemot rötning. Om man räknar in hushållens arbete i den samhällsekonomiska kalkylen blir materialåtervinning samhällsekonomiskt dyrare än förbränning. Förbränning, rötning och kompostering kräver ungefär lika mycket arbete av hushållen och skillnaderna mellan dessa påverkas mycket lite av om hushållens arbete räknas in. Transporter av avfall, sedan det väl är insamlat, är av begränsad betydelse vad gäller miljöpåverkan, energiförbrukning och kostnader, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektivt sätt. Hushållens transporter (med personbil) kan påverka både resultatet (i ogynnsam riktning för källsortering). Olika insamlingssystem påverkar det totala resultatet i mycket liten utsträckning beträffande miljöpåverkan och energiförbrukning. En förtätning av återvinningsstationer från områdesnära till återvinningsgårdar som är mer kvartersnära ger ingen avgörande påverkan på miljöpåverkan eller samhällsekonomi (exklusive hushållens arbete) men leder till mindre arbete för hushållen
Occurrence and effects of selenium in the environment - a literature review
No full textThe literature review has revealed that the chemical forms of Hg and Se are important in the toxicology and the interactions between mercury and selenium. The research summarised in the report clearly demonstrates that there is an effect on fish. However, no literature data was found on the lastingness of the inhibiting effect of Se on Hg accumulation. The data on retention of Se in the water mass indicates that the removal of Se is a fairly slow process in oligotrophic clearwater lakes, while incorporation of Se in primary producers of eutrophic lakes causes selenium losses to the sediments. The literature shows that most of the selenium in the fish is taken up from the food, and that Selenium is effectively biomagnified. It also seems like fish are as sensitive as lower organisms for certain Se-exposure. Finally, the known toxic effects thresholds for selenium impacts on food-chain organisms are much higher than the dietary effect levels for fishThe literature review has revealed that the chemical forms of Hg and Se are important in the toxicology and the interactions between mercury and selenium. The research summarised in the report clearly demonstrates that there is an effect on fish. However, no literature data was found on the lastingness of the inhibiting effect of Se on Hg accumulation. The data on retention of Se in the water mass indicates that the removal of Se is a fairly slow process in oligotrophic clearwater lakes, while incorporation of Se in primary producers of eutrophic lakes causes selenium losses to the sediments. The literature shows that most of the selenium in the fish is taken up from the food, and that Selenium is effectively biomagnified. It also seems like fish are as sensitive as lower organisms for certain Se-exposure. Finally, the known toxic effects thresholds for selenium impacts on food-chain organisms are much higher than the dietary effect levels for fis