IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Nationell emissionsstatistik för vägtrafiksektorn - ökad kvalitet, trovärdighet och konsensus. Förstudie
No full textFöreliggande projekts syfte har varit att peka ut möjliga vägar för hur kvaliteten hos och konsensus kring den svenska nationella emissionsstatistiken för vägtrafiken skulle kunna förbättras. I rapporten presenteras en handlingsplan som en tänkbar plattform för hur det framtida arbetet med framtagningen av den svenska emissionsstatistiken för vägtrafiksektorn kan utformas, så att ökad kvalitet, ökad trovärdighet samt ökad konsensus bland alla involverade aktörer stegvis uppnås. The aim of this study was to identify possible ways to improve the quality and the consensus of the Swedish national emission statistics for the road transport sector, used for e.g. the reporting to international bodies such as the UNFCCC and CLRTAP. An action plan is presented, which may act as a platform for the future work process to compile the Swedish national emission statistics for the road transport sector, in a manner that favours the quality and credibility of the statistics and consensus among all actors involved in this field.Föreliggande projekts syfte har varit att peka ut möjliga vägar för hur kvaliteten hos och konsensus kring den svenska nationella emissionsstatistiken för vägtrafiken skulle kunna förbättras. I rapporten presenteras en handlingsplan som en tänkbar plattform för hur det framtida arbetet med framtagningen av den svenska emissionsstatistiken för vägtrafiksektorn kan utformas, så att ökad kvalitet, ökad trovärdighet samt ökad konsensus bland alla involverade aktörer stegvis uppnås. The aim of this study was to identify possible ways to improve the quality and the consensus of the Swedish national emission statistics for the road transport sector, used for e.g. the reporting to international bodies such as the UNFCCC and CLRTAP. An action plan is presented, which may act as a platform for the future work process to compile the Swedish national emission statistics for the road transport sector, in a manner that favours the quality and credibility of the statistics and consensus among all actors involved in this field
Luftkvalitetsmätningar i ett antal tätorter i sydöstra Sverige tre vintersäsonger -98/99, 99/00 & 00/01
No full textI föreliggande rapport redovisas mätningar av luftkvaliteten avseende trafikrelaterade luftföroreningar, kväveoxider (NOX som NO+NO2), ozon (O3) samt lättflyktiga kolväten (VOC) i ett antal tätorter i regionen (Blekinge, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Östergötlands län). I varje ort har mätningar skett i två punkter (98/99), i ett hårt trafikbelastat gaturum resp. i urban bakgrund. Mätningarna vintersäsongen 00/01 utökades med ytterligare en trafikbelastad mätpunkt Mätningarna har visat att med diffusionsprovtagare och en samordnad strategi kan man få ett jämförelsematerial användbart för bedömning av luftföroreningssituationen i många tätorter och trafikmiljöer. Mätningarna har även visat på vilken skillnad som kan förväntas i halt mellan förmodade hårt belastade miljöer och den urbana bakgrunden. Även i mindre tätorter kan halterna av trafikrelaterade luftföroreningar bli relativt höga i förhållande till gräns-/riktvärden och miljökvalitetsnorI föreliggande rapport redovisas mätningar av luftkvaliteten avseende trafikrelaterade luftföroreningar, kväveoxider (NOX som NO+NO2), ozon (O3) samt lättflyktiga kolväten (VOC) i ett antal tätorter i regionen (Blekinge, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Östergötlands län). I varje ort har mätningar skett i två punkter (98/99), i ett hårt trafikbelastat gaturum resp. i urban bakgrund. Mätningarna vintersäsongen 00/01 utökades med ytterligare en trafikbelastad mätpunkt Mätningarna har visat att med diffusionsprovtagare och en samordnad strategi kan man få ett jämförelsematerial användbart för bedömning av luftföroreningssituationen i många tätorter och trafikmiljöer. Mätningarna har även visat på vilken skillnad som kan förväntas i halt mellan förmodade hårt belastade miljöer och den urbana bakgrunden. Även i mindre tätorter kan halterna av trafikrelaterade luftföroreningar bli relativt höga i förhållande till gräns-/riktvärden och miljökvalitetsno
Establishing Ozone Critical Levels II, UNECE Workshop Report. Participant list and photographs
No full textThis document is the final report from the workshop on 'Establishing Ozone Critical Levels II', held in Hindås, 50 km outside Gothenburg, Sweden, 19-22 November 2002. It contains the overall summary of the conclusions from the workshop, the reports from the three working groups that were active during the workshop as well as all background papers presented at the workshopThis document is the final report from the workshop on 'Establishing Ozone Critical Levels II', held in Hindås, 50 km outside Gothenburg, Sweden, 19-22 November 2002. It contains the overall summary of the conclusions from the workshop, the reports from the three working groups that were active during the workshop as well as all background papers presented at the worksho
Fosfor- och kvävemodellering för avrinningsområden i relation till EU:s vattendirektiv (C21/02). Fallstudie Sagån
No full textUtvecklingsprojektet Fosfor- och kvävemodellering för avrinningsområden i relation till EU:s vattendirektiv (C21/02) har drivits av IVL under 2002-2003. Projektets övergripande målsättning har varit att mot bakgrund av tidigare pilotstudier skapa ett operativt generellt verktyg för hantering av vattenkvalitetsfrågor i avrinningsområden. IVL började under 1999-2000 utveckla ett GIS-baserat verktyg för källfördelningsberäkningar och åtgärdsanalyser på regional och lokal nivå i avrinningsområden. Verktyget, WATSHMAN (Watershed Management System), utvecklades med delar av Svartåns avrinningsområde som testområde. Systemet vidareutvecklades under 2001-2003 i ett samfinansierat projekt mellan Västerås Stad, Tyresåsamarbetet och Naturvårdsverket då implementeringen för Svartån förbättrades, samtidigt som systemet även implementerades för Tyresåns avrinningsområde i Stockholms län. Inom detta projekt har den tidigare framtagna modell- och systemstrukturer för fosfor- och kvävemodellering vidareutvecklats bl a med avseende på scenarioanalyser och mät- och indatahantering. Fosforindexmetoden (PI-metoden) har prövats för att titta på platsspecifika åtgärder mot fosforläckage från jordbruksmark. En metodik för lokal anpassning av Watshman har tagits fram och slutligen har Watshman implementerats för Sagåns avrinningsområdeUtvecklingsprojektet Fosfor- och kvävemodellering för avrinningsområden i relation till EU:s vattendirektiv (C21/02) har drivits av IVL under 2002-2003. Projektets övergripande målsättning har varit att mot bakgrund av tidigare pilotstudier skapa ett operativt generellt verktyg för hantering av vattenkvalitetsfrågor i avrinningsområden. IVL började under 1999-2000 utveckla ett GIS-baserat verktyg för källfördelningsberäkningar och åtgärdsanalyser på regional och lokal nivå i avrinningsområden. Verktyget, WATSHMAN (Watershed Management System), utvecklades med delar av Svartåns avrinningsområde som testområde. Systemet vidareutvecklades under 2001-2003 i ett samfinansierat projekt mellan Västerås Stad, Tyresåsamarbetet och Naturvårdsverket då implementeringen för Svartån förbättrades, samtidigt som systemet även implementerades för Tyresåns avrinningsområde i Stockholms län. Inom detta projekt har den tidigare framtagna modell- och systemstrukturer för fosfor- och kvävemodellering vidareutvecklats bl a med avseende på scenarioanalyser och mät- och indatahantering. Fosforindexmetoden (PI-metoden) har prövats för att titta på platsspecifika åtgärder mot fosforläckage från jordbruksmark. En metodik för lokal anpassning av Watshman har tagits fram och slutligen har Watshman implementerats för Sagåns avrinningsområd
Utlakning av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) ur asfalt och förorenad mark. En litteraturstudie över vilka faktorer som styr utlakningen
No full textSyftet med detta examensarbete är att utreda vilka faktorer som påverkar utlakning av polycykliska aromatiska kolväten (PAHer) från asfalt och förorenad jord. Resultatet av denna litteraturstudie ska sedan ligga till grund för hur laktester på dessa material utformas. De faktorer som påverkar utlakningen av PAHer delas in i tre kategorier: 1) ämnesegenskaper, som omfattar kemiska och fysikaliska egenskaper hos PAHerna; 2) materialegenskaper, som är egenskaper och sammansättning av det material som undersöks och 3) försöksparametrar, d.v.s. hur laktestet utförs, t.ex. lakvätskans sammansättning och pH. De ämnesegenskaper som främst styr utlakningen av PAHer är vattenlöslighet och fettlöslighet. Materialegenskaper av störst betydelse är materialets kornstorleksfördelning samt innehållet av kolloider och organiskt material. Genom att PAHer adsorberas till kolloider och organiskt material i jorden underlättas utlakningen. Viktiga försöksparametrar är kontakttid, lakvätskans pH och innehåll av organiskt material samt partikelstorlek som analyseras. Vid basiska pH lakas mer organiskt material ut och därmed ökar också utlakningen av PAHSyftet med detta examensarbete är att utreda vilka faktorer som påverkar utlakning av polycykliska aromatiska kolväten (PAHer) från asfalt och förorenad jord. Resultatet av denna litteraturstudie ska sedan ligga till grund för hur laktester på dessa material utformas. De faktorer som påverkar utlakningen av PAHer delas in i tre kategorier: 1) ämnesegenskaper, som omfattar kemiska och fysikaliska egenskaper hos PAHerna; 2) materialegenskaper, som är egenskaper och sammansättning av det material som undersöks och 3) försöksparametrar, d.v.s. hur laktestet utförs, t.ex. lakvätskans sammansättning och pH. De ämnesegenskaper som främst styr utlakningen av PAHer är vattenlöslighet och fettlöslighet. Materialegenskaper av störst betydelse är materialets kornstorleksfördelning samt innehållet av kolloider och organiskt material. Genom att PAHer adsorberas till kolloider och organiskt material i jorden underlättas utlakningen. Viktiga försöksparametrar är kontakttid, lakvätskans pH och innehåll av organiskt material samt partikelstorlek som analyseras. Vid basiska pH lakas mer organiskt material ut och därmed ökar också utlakningen av PA
En integrerad strategi för kalk- och askspridning i avrinningsområden. Vattenkemiska effekter av markbehandlingar
No full textProjektet syftar till att utveckla och demonstrera en strategi som både motverkar försurning och påskyndar återhämtningen av mark och vatten. Detta kan uppnås genom att utnyttja fördelarna av en kombinerad skogsmarks- och våtmarksbehandling med kalk och aska. Resultaten från de vattenkemiska analyserna visar att spridning av kalk och vedaska på utströmningsområden snabbt ger effekter i avrinnande vatten, även vid de relativt låga doser och den kornstorleksfördelning som idag används vid konventionell skogsmarkbehandling. Förändringarnas storlek är till större del beroende av dosen på utströmningsområdet än dosen på hela avrinningsområdet. Trots den tydliga behandlingseffekten med bland annat ökade transporter av Ca från området utgör uttransporterade mängden av Ca endast en mindre del av den tillförda mängden. Områden som endast behandlats på fastmark har under de första två åren endast uppvisat små eller inga behandlingeffekter. Modellberäkningarna för fastmarksbehandling indikerar att det är möjligt att minska utlakningen av oorganiskt aluminium från mineraljorden. Den naturliga tillfriskningen av mineraljorden är sannolikt otillräcklig. Detta gäller både hastighet och grad av återhämtning för att undvika fortsatta försurningsskador i ett generationsperspektiv. Åtgärdernas nytta är svår att beräkna i pengar, men består i första hand av bevarad eller återskapad biologisk mångfald. Kostnaden får då vägas mot behovet att uppnå de generationsmål för miljökvalitet som regeringen föreslagit. De utförda mätningarna av miljöeffekter i vattenmiljö visar att i det korta perspektivet har projektet lyckats med att motverka försurningseffekter i avrinnande vatten. Hur projektet lyckas i det längre perspektivet, med målet att påskynda återhämtningen av mark och vatten, får pågående och kommande studier visaProjektet syftar till att utveckla och demonstrera en strategi som både motverkar försurning och påskyndar återhämtningen av mark och vatten. Detta kan uppnås genom att utnyttja fördelarna av en kombinerad skogsmarks- och våtmarksbehandling med kalk och aska. Resultaten från de vattenkemiska analyserna visar att spridning av kalk och vedaska på utströmningsområden snabbt ger effekter i avrinnande vatten, även vid de relativt låga doser och den kornstorleksfördelning som idag används vid konventionell skogsmarkbehandling. Förändringarnas storlek är till större del beroende av dosen på utströmningsområdet än dosen på hela avrinningsområdet. Trots den tydliga behandlingseffekten med bland annat ökade transporter av Ca från området utgör uttransporterade mängden av Ca endast en mindre del av den tillförda mängden. Områden som endast behandlats på fastmark har under de första två åren endast uppvisat små eller inga behandlingeffekter. Modellberäkningarna för fastmarksbehandling indikerar att det är möjligt att minska utlakningen av oorganiskt aluminium från mineraljorden. Den naturliga tillfriskningen av mineraljorden är sannolikt otillräcklig. Detta gäller både hastighet och grad av återhämtning för att undvika fortsatta försurningsskador i ett generationsperspektiv. Åtgärdernas nytta är svår att beräkna i pengar, men består i första hand av bevarad eller återskapad biologisk mångfald. Kostnaden får då vägas mot behovet att uppnå de generationsmål för miljökvalitet som regeringen föreslagit. De utförda mätningarna av miljöeffekter i vattenmiljö visar att i det korta perspektivet har projektet lyckats med att motverka försurningseffekter i avrinnande vatten. Hur projektet lyckas i det längre perspektivet, med målet att påskynda återhämtningen av mark och vatten, får pågående och kommande studier vis
Jämförelse mellan de två vanligaste metoderna att mäta PM10 i Sverige
No full textDe två vanligaste metoderna för att mäta PM10-halter i Sverige, nämligen IVLs filtermetod samt TEOM-instrument (av standard typ) har jämförts i Stockholm samt en bakgrundsstation söder om Stockholm (Aspvreten). Liknande jämförelser har även gjorts i Norge. De bägge metoderna korrelerar väl vid enstaka mättillfällen. Om halten från TEOM-instrumentet plottas som funktion av filtermetoden så ger punkternas linjära regressionslinje en mätbar positiv skärning med y-axeln (ca 3 µg m-3) och en lutning av ca 0.8. Skärningen är orsakad av en inbyggd korrektionsekvation i instrumentet (PM10 = uppmätt värde x 1.03 +3 µg m-3). Om denna korrektion inte används och det uppmätta värdet från TEOM-instrumentet multipliceras med en faktor 1.3 så erhålls bästa överensstämmelsen mellan de bägge instrumenten i de mätningar som presenteras härDe två vanligaste metoderna för att mäta PM10-halter i Sverige, nämligen IVLs filtermetod samt TEOM-instrument (av standard typ) har jämförts i Stockholm samt en bakgrundsstation söder om Stockholm (Aspvreten). Liknande jämförelser har även gjorts i Norge. De bägge metoderna korrelerar väl vid enstaka mättillfällen. Om halten från TEOM-instrumentet plottas som funktion av filtermetoden så ger punkternas linjära regressionslinje en mätbar positiv skärning med y-axeln (ca 3 µg m-3) och en lutning av ca 0.8. Skärningen är orsakad av en inbyggd korrektionsekvation i instrumentet (PM10 = uppmätt värde x 1.03 +3 µg m-3). Om denna korrektion inte används och det uppmätta värdet från TEOM-instrumentet multipliceras med en faktor 1.3 så erhålls bästa överensstämmelsen mellan de bägge instrumenten i de mätningar som presenteras hä
Miljökonsekvenser vid borttagande av förorenad jord- en sammanställning av emissioner till atmosfären från en marksanering i Nacka
No full textIdag marksaneras många områden i Sverige och den förorenade jorden transporteras ofta till deponier och reningsanläggningar runt om i landet. På IVL Svenska Miljöinstitutet AB har man sedan en tid varit angelägen om att framställa ett exempel på de miljökonsekvenser som uppstår vid uppgrävning, transport och behandling av förorenade jordmassor. Denna rapport redovisar, utifrån de antaganden och beräkningsmetoder som använts, en bedömning av utsläpp från transporter och arbetsmaskiner under en marksanering i Nacka. Sammanställningen över emissionerna från förflyttningen av jordmassorna är uttryckt i viktade personekvivalenter dvs en normalisering av de olika utsläppens bidrag till miljöpåverkanskategorierna klimatpåverkan, försurning, marknära ozon, övergödning samt humantoxicitet. En uppskattning av mängden tillförda PAH till det marksanerade området i form av asfalt har också genomförtsIdag marksaneras många områden i Sverige och den förorenade jorden transporteras ofta till deponier och reningsanläggningar runt om i landet. På IVL Svenska Miljöinstitutet AB har man sedan en tid varit angelägen om att framställa ett exempel på de miljökonsekvenser som uppstår vid uppgrävning, transport och behandling av förorenade jordmassor. Denna rapport redovisar, utifrån de antaganden och beräkningsmetoder som använts, en bedömning av utsläpp från transporter och arbetsmaskiner under en marksanering i Nacka. Sammanställningen över emissionerna från förflyttningen av jordmassorna är uttryckt i viktade personekvivalenter dvs en normalisering av de olika utsläppens bidrag till miljöpåverkanskategorierna klimatpåverkan, försurning, marknära ozon, övergödning samt humantoxicitet. En uppskattning av mängden tillförda PAH till det marksanerade området i form av asfalt har också genomfört
Småföretag och företagshälsovård - ska berget komma till Muhammed eller Muhammed till berget?
No full textIntervjuer har gjorts med personal inom fyra företagshälsovårdscentraler i olika delar av Sverige, med 39 små företag (Intervjuer har gjorts med personal inom fyra företagshälsovårdscentraler i olika delar av Sverige, med 39 små företag
Jämförelse mellan uppmätt och modellberäknad deposition av svavel och kväve i Sverige
No full textPå uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och kommuner mäter IVL nedfall av luft-föroreningar på över 100 lokaler i Sverige, Krondroppsnätet. Inom programmet utför SMHI länsindelade modellberäkningar (MATCH) av deposition med 5 km2 upplösning. SMHI utför även på uppdrag av Naturvårdsverket modellberäkningar med MATCH Sverigemodellen (20 km2) för hela Sverige. Syftet med denna rapport är att belysa överensstämmelse och väsentliga skillnader mellan uppmätta och modellerade värden för svavel och kväve. Jämförelser mellan uppmätta värden på öppet fält inom Krondroppsnätet och MATCH länsmodell under 2000/01 visade överlag god överensstämmelse för svavel och kväve. Uppmätt sulfatsvavelhalt i nederbörd var dock i regel något högre än modellberäknad halt. Ingen tydlig årstidsvariation fanns mellan uppmätt och modell-beräknad våtdeposition av sulfatsvavel. Nitratkvävehalt i nederbörd och våtdeposition visade samma tendens som sulfatsvavel. Uppmätta halter i nederbörd och våtdeposition av ammoniumkväve var i regel högre under vinterhalvåret och lägre under sommarhalvåret än modellberäknad data. Modell-beräknad torr-deposition av sulfatsvavel till barrskog visade högre värden än uppmätt. Jämförelser mellan uppmätta värden på öppet fält inom Krondroppsnätet och beräknad våtdeposition med MATCH Sverigemodellen under 1997-2000 visade att Sverigemodellen gav en något lägre deposition av sulfat-svavel. Skillnaderna var störst i Götaland och minst i Norrland. Modellberäkningarna visade även lägre våtdeposition av nitrat- och ammoniumkväve på årsbasis med bäst överensstämmelse i Norrland. Sverige--modellen beräknade på årsbasis en högre totaldepositionen av antropogent sulfatsvavel till barrskog i hela Sverige än vad uppmätta värden i form av krondroppsmätningar indikerade. Enda undantaget var Götaland och Svealand, 1997. Det var främst andelen modellberäknad torrdeposition som var större än uppmätta värden. Resultaten från läns- och Sverigemodellen stämmer i regel relativt väl med mätningarna för öppet fält. Förekommande diskrepanser kan till stor del förklaras av skillnader i uppmätt nederbörd, viss del torr-deposition i mätningarna på öppet fält, lokal påverkan av storstäder och kusten, det vill säga osäkerheter i modellsystemet men även i mätningarna. Skillnaderna är störst avseende torrdeposition till barrskogPå uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och kommuner mäter IVL nedfall av luft-föroreningar på över 100 lokaler i Sverige, Krondroppsnätet. Inom programmet utför SMHI länsindelade modellberäkningar (MATCH) av deposition med 5 km2 upplösning. SMHI utför även på uppdrag av Naturvårdsverket modellberäkningar med MATCH Sverigemodellen (20 km2) för hela Sverige. Syftet med denna rapport är att belysa överensstämmelse och väsentliga skillnader mellan uppmätta och modellerade värden för svavel och kväve. Jämförelser mellan uppmätta värden på öppet fält inom Krondroppsnätet och MATCH länsmodell under 2000/01 visade överlag god överensstämmelse för svavel och kväve. Uppmätt sulfatsvavelhalt i nederbörd var dock i regel något högre än modellberäknad halt. Ingen tydlig årstidsvariation fanns mellan uppmätt och modell-beräknad våtdeposition av sulfatsvavel. Nitratkvävehalt i nederbörd och våtdeposition visade samma tendens som sulfatsvavel. Uppmätta halter i nederbörd och våtdeposition av ammoniumkväve var i regel högre under vinterhalvåret och lägre under sommarhalvåret än modellberäknad data. Modell-beräknad torr-deposition av sulfatsvavel till barrskog visade högre värden än uppmätt. Jämförelser mellan uppmätta värden på öppet fält inom Krondroppsnätet och beräknad våtdeposition med MATCH Sverigemodellen under 1997-2000 visade att Sverigemodellen gav en något lägre deposition av sulfat-svavel. Skillnaderna var störst i Götaland och minst i Norrland. Modellberäkningarna visade även lägre våtdeposition av nitrat- och ammoniumkväve på årsbasis med bäst överensstämmelse i Norrland. Sverige--modellen beräknade på årsbasis en högre totaldepositionen av antropogent sulfatsvavel till barrskog i hela Sverige än vad uppmätta värden i form av krondroppsmätningar indikerade. Enda undantaget var Götaland och Svealand, 1997. Det var främst andelen modellberäknad torrdeposition som var större än uppmätta värden. Resultaten från läns- och Sverigemodellen stämmer i regel relativt väl med mätningarna för öppet fält. Förekommande diskrepanser kan till stor del förklaras av skillnader i uppmätt nederbörd, viss del torr-deposition i mätningarna på öppet fält, lokal påverkan av storstäder och kusten, det vill säga osäkerheter i modellsystemet men även i mätningarna. Skillnaderna är störst avseende torrdeposition till barrsko