IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Markkemi i kalkad skog. Lägesrapport 10 år efter kalkning. Årsrapport 2002. Effektuppföljning av Skogsstyrelsens program för åtgärder mot markförsurning
No full textSkogsstyrelsens försöksverksamhet med kalkning och vitalisering av skogsmark innehåller ett omfattande effektuppföljningsprogram. Denna rapport beskriver mark-kemiska effekter av kalkning med 3 ton/ha krossad kalksten på 41 ytor i södra Sverige, tio år efter behandling. Markkemin i humusskiktet påverkades tydligt av kalkbehandlingen. Halten utbytbart kalcium och magnesium har ökat signifikant efter 10 år och utbytbart väte och aluminium har mer än halverats. De förhöjda kalcium- och magnesiumhalterna och de minskade halterna utbytbart väte och aluminium har medfört en signifikant ökning (ca 40 %) av bas-mättnadsgraden i humusskiktet. pH ökade med i genomsnitt 0,6 pH-enheter till ca pH 4,6. Markkemin i mineraljorden var påverkad av kalkbehandlingen ner till minst 10 cm djup. Halten utbytbart kalcium och magnesium samt pH var signifikant högre 10 år efter behandling. Halten utbytbart väte nära på halverades och utbytbart aluminium minskade med i genomsnitt 20-30% tio år efter behandlingen. Detta har resulterat i en tydligt höjd basmättnad i mineraljorden då det tio år efter behandling i snitt har skett en tredubbling av basmättnadsgraden. Resultaten gav ingen entydig bild över hur markens kol- och kväveförråd förändrats 10 år efter kalkbehandling. C/N-kvoterna indikerade minskad risk för nitratläckage i humusen och en något ökad risk för nitratläckage i mineraljorden ner till 10 cm djup. Resultatet kunde dock inte knytas till kalkningen med hjälp av kontrollytornaSkogsstyrelsens försöksverksamhet med kalkning och vitalisering av skogsmark innehåller ett omfattande effektuppföljningsprogram. Denna rapport beskriver mark-kemiska effekter av kalkning med 3 ton/ha krossad kalksten på 41 ytor i södra Sverige, tio år efter behandling. Markkemin i humusskiktet påverkades tydligt av kalkbehandlingen. Halten utbytbart kalcium och magnesium har ökat signifikant efter 10 år och utbytbart väte och aluminium har mer än halverats. De förhöjda kalcium- och magnesiumhalterna och de minskade halterna utbytbart väte och aluminium har medfört en signifikant ökning (ca 40 %) av bas-mättnadsgraden i humusskiktet. pH ökade med i genomsnitt 0,6 pH-enheter till ca pH 4,6. Markkemin i mineraljorden var påverkad av kalkbehandlingen ner till minst 10 cm djup. Halten utbytbart kalcium och magnesium samt pH var signifikant högre 10 år efter behandling. Halten utbytbart väte nära på halverades och utbytbart aluminium minskade med i genomsnitt 20-30% tio år efter behandlingen. Detta har resulterat i en tydligt höjd basmättnad i mineraljorden då det tio år efter behandling i snitt har skett en tredubbling av basmättnadsgraden. Resultaten gav ingen entydig bild över hur markens kol- och kväveförråd förändrats 10 år efter kalkbehandling. C/N-kvoterna indikerade minskad risk för nitratläckage i humusen och en något ökad risk för nitratläckage i mineraljorden ner till 10 cm djup. Resultatet kunde dock inte knytas till kalkningen med hjälp av kontrollytorn
Markvattenkemi - variation inom skogliga observationsytor
No full textPå uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har IVL utvärderat de markvattenmätningar som utförs inom det svenska Krondroppsnätet (www.ivl.se). Syftet har varit att belysa rumslig variation av markvattnets sammansättning inom själva provytan. En annan frågeställning var om det räcker med ett generalprov från 5 lysimetrar (markvattenprovtagare) för att ge ett representativt mått för beståndet som helhet, samt om eventu-ella skillnader avseende markvattnets sammansättning kan förklaras av jordmånsvariation inom ytan. Vid två tillfällen (under vår och höst 2001 samt vår 2002) har markvatten från enskilda lysimetrar analyserats separat och variationen mellan de olika delproverna beräknats statistiskt. Som komplement till denna mark-vattenkemiska variation genomfördes en jordmånsbeskrivning i anslutning till varje lysimeter. Dessutom gjordes en okulär bedömning avseende ytans och närområdets topografi med syfte att bedöma huruvida markvattnet kan påverkas av ytligt grundvatten eller andra vattenrörelser från sidan. Totalt har tio lokaler fördelade i södra och mellersta Sverige ingått i undersökningen. Den har visat följande rangordning när det gäller haltvariation mellan olika delprover; järn, kalium, ammoniumkväve, mangan, nitratkväve, kloridjoner, aluminium, vätejoner, sulfatsvavel, kalcium, totalt organiskt kol, natrium och magnesium som visat minst variation. Resultaten från denna undersökning har även jämförts med övriga studier med liknande syfte. Huvudsakligt syfte med markvattenprovtagningarna inom Krondroppsnätet är att bedöma såväl markvattnets kvalitet i skogsbeståndet som dess tidsutveckling som indikator på en rad processer, påverkade av bland annat luftföroreningar. När det gäller tidsutveckling i beståndet bör det i princip räcka att studera markvatten från ett fåtal fungerande lysimetrar under flera år. Här är mätseriens längd av större betydelse än antalet lysimetrar. För att med en rimlig ekonomisk insats täcka in den variation som normalt förekommer är slutsatsen från denna studie att fem lysimetrar på olika ställen i direkt anslutning till ytan normalt räcker för att ge en uppfattning av medelförhållandena i markvattenkemi. Till stöd för detta finns resultaten från andra studier som uppvisar en likartad variation, trots i flera fall fler lysimetrar inom ett begränsat område. Stora avvikelser från förväntad markvattenkemi, eller onormalt kraftig variation mellan provtagare, kan i vissa fall motivera att fler lysimetrar installeras för att få ett säkrare värde på genomsnittliga halter i markvatten från beståndetPå uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har IVL utvärderat de markvattenmätningar som utförs inom det svenska Krondroppsnätet (www.ivl.se). Syftet har varit att belysa rumslig variation av markvattnets sammansättning inom själva provytan. En annan frågeställning var om det räcker med ett generalprov från 5 lysimetrar (markvattenprovtagare) för att ge ett representativt mått för beståndet som helhet, samt om eventu-ella skillnader avseende markvattnets sammansättning kan förklaras av jordmånsvariation inom ytan. Vid två tillfällen (under vår och höst 2001 samt vår 2002) har markvatten från enskilda lysimetrar analyserats separat och variationen mellan de olika delproverna beräknats statistiskt. Som komplement till denna mark-vattenkemiska variation genomfördes en jordmånsbeskrivning i anslutning till varje lysimeter. Dessutom gjordes en okulär bedömning avseende ytans och närområdets topografi med syfte att bedöma huruvida markvattnet kan påverkas av ytligt grundvatten eller andra vattenrörelser från sidan. Totalt har tio lokaler fördelade i södra och mellersta Sverige ingått i undersökningen. Den har visat följande rangordning när det gäller haltvariation mellan olika delprover; järn, kalium, ammoniumkväve, mangan, nitratkväve, kloridjoner, aluminium, vätejoner, sulfatsvavel, kalcium, totalt organiskt kol, natrium och magnesium som visat minst variation. Resultaten från denna undersökning har även jämförts med övriga studier med liknande syfte. Huvudsakligt syfte med markvattenprovtagningarna inom Krondroppsnätet är att bedöma såväl markvattnets kvalitet i skogsbeståndet som dess tidsutveckling som indikator på en rad processer, påverkade av bland annat luftföroreningar. När det gäller tidsutveckling i beståndet bör det i princip räcka att studera markvatten från ett fåtal fungerande lysimetrar under flera år. Här är mätseriens längd av större betydelse än antalet lysimetrar. För att med en rimlig ekonomisk insats täcka in den variation som normalt förekommer är slutsatsen från denna studie att fem lysimetrar på olika ställen i direkt anslutning till ytan normalt räcker för att ge en uppfattning av medelförhållandena i markvattenkemi. Till stöd för detta finns resultaten från andra studier som uppvisar en likartad variation, trots i flera fall fler lysimetrar inom ett begränsat område. Stora avvikelser från förväntad markvattenkemi, eller onormalt kraftig variation mellan provtagare, kan i vissa fall motivera att fler lysimetrar installeras för att få ett säkrare värde på genomsnittliga halter i markvatten från bestånde
Establishing Ozone Critical Levels II, UNECE Workshop Report. Summary and general background papers
No full textThis document is the final report from the workshop on 'Establishing Ozone Critical Levels II', held in Hindås, 50 km outside Gothenburg, Sweden, 19-22 November 2002. It contains the overall summary of the conclusions from the workshop, the reports from the three working groups that were active during the workshop as well as all background papers presented at the workshop.This document is the final report from the workshop on 'Establishing Ozone Critical Levels II', held in Hindås, 50 km outside Gothenburg, Sweden, 19-22 November 2002. It contains the overall summary of the conclusions from the workshop, the reports from the three working groups that were active during the workshop as well as all background papers presented at the workshop
Miljökvalitetsmålet giftfri miljö i en livscykelanalys - normaliseringsmetod för human- och ekotoxicitet
No full textLCA är ett numeriskt verktyg som används för att bedöma produkters relativa miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv, dvs från utvinning av resurser till och med att den uttjänta produkten har tagits om hand. Historiskt sett har LCA använts framgångsrikt för att hantera följande miljöpåverkanskategorier; klimatpåverkan, försurning, övergödning, marknära ozon och stratosfärisk ozonnedbrytning. Däremot har inga robusta och heltäckande metoder funnits för human- och ekotoxicitet. IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört ett utvecklingsprojekt i syfte att identifiera en vetenskapligt robust metod för att möjliggöra bedömning av kemikaliers bidrag till human - och ekotoxicitet i en livscykelanalys (LCA) eller andra systemanalytiska verktyg. För att möjliggöra en samlad jämförelse av en produkts olika bidrag till olika miljöpåverkanskategorier har IVL utvecklat en normaliseringsmetod. Denna normaliseringsmetod gör det möjligt att bestämma en produkts miljöpåverkan i förhållande till de svenska miljökvalitetsmålen. Resultatet från en LCA som utvärderats med denna normaliseringsmetod får användas för extern kommunikation, enligt de krav som ställs på objektivitet i ISO 14042. Den här föreslagna metoden för bedömning av olika ämnen med avseende på human och ekotoxicitet skall ses som ett komplement till de riskbedömningar som skall utföras enligt EUs kommande kemikaliepolitik (REACH). Endast riskbedömningar kan ange ett absolut värde på om en effekt kan förväntas uppkomma eller inte. En LCA som använder den av IVL utvecklade normaliseringsmetoden ger ett relativt värde och fungerar därför som ett verktyg för riskminimering av produkter i ett livscykelperspektiv. På så sätt kan de två verktygen komplettera varandra och ge förutsättningar för ett heltäckande och kvalificerat beslutsunderlagLCA är ett numeriskt verktyg som används för att bedöma produkters relativa miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv, dvs från utvinning av resurser till och med att den uttjänta produkten har tagits om hand. Historiskt sett har LCA använts framgångsrikt för att hantera följande miljöpåverkanskategorier; klimatpåverkan, försurning, övergödning, marknära ozon och stratosfärisk ozonnedbrytning. Däremot har inga robusta och heltäckande metoder funnits för human- och ekotoxicitet. IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört ett utvecklingsprojekt i syfte att identifiera en vetenskapligt robust metod för att möjliggöra bedömning av kemikaliers bidrag till human - och ekotoxicitet i en livscykelanalys (LCA) eller andra systemanalytiska verktyg. För att möjliggöra en samlad jämförelse av en produkts olika bidrag till olika miljöpåverkanskategorier har IVL utvecklat en normaliseringsmetod. Denna normaliseringsmetod gör det möjligt att bestämma en produkts miljöpåverkan i förhållande till de svenska miljökvalitetsmålen. Resultatet från en LCA som utvärderats med denna normaliseringsmetod får användas för extern kommunikation, enligt de krav som ställs på objektivitet i ISO 14042. Den här föreslagna metoden för bedömning av olika ämnen med avseende på human och ekotoxicitet skall ses som ett komplement till de riskbedömningar som skall utföras enligt EUs kommande kemikaliepolitik (REACH). Endast riskbedömningar kan ange ett absolut värde på om en effekt kan förväntas uppkomma eller inte. En LCA som använder den av IVL utvecklade normaliseringsmetoden ger ett relativt värde och fungerar därför som ett verktyg för riskminimering av produkter i ett livscykelperspektiv. På så sätt kan de två verktygen komplettera varandra och ge förutsättningar för ett heltäckande och kvalificerat beslutsunderla
Miljöanpassade byggnader: Användarhandbok för funktionskrav och klassificering
No full textFöreliggande rapport utgör systemets användarhandbok riktad till beställaren av ett byggprojekt. Systemet 'Miljöanpassade byggnader' beskriver hur miljörelaterade funktionskrav och därtill kopplat klassificeringssystem kan ställas och användas i bygg- och förvaltningsprocessen. Ett viktigt syfte med systemet är att precisera och underlätta byggherrens roll som kravställare och ge en vägledning för hur miljökraven kan följas upp i byggprocessens olika skeden samt i den färdiga byggnaden. Miljökraven kan ställas som ett resursbehovskrav (behov av energi, material och mark), egenskapskrav (byggnadens egenskaper, t ex innemiljö) eller påverkanskrav (miljöpåverkan i form av emissioner och resurskonsumtion). Påverkanskravet är det sätt som bäst beskriver miljökonsekvenserna i ett livscykelperspektiv. Miljökrav har tagits fram på tre olika ambitionsnivåer - så kallade miljöklasser - vilka ansluter till dialogprojektet Bygga Bo (Miljövårdsberedningen) och byggsektorns miljömålsarbete som samordnas av Byggsektorns Kretsloppsråd (BYKR). Miljöklasserna är indelade i A, B och C, där A = Hållbart motsvarar mycket bra miljöval, B = Bra miljöval och C = Acceptabelt enligt dagens praxis, norm- eller lagkrav. Begreppet hållbart används i systemet för att beskriver en situation där de aktuella nationella miljökvalitetsmålen och sektorns miljömål är uppfyllda med hjälp av socialt och ekonomiskt realiserbara lösningarFöreliggande rapport utgör systemets användarhandbok riktad till beställaren av ett byggprojekt. Systemet 'Miljöanpassade byggnader' beskriver hur miljörelaterade funktionskrav och därtill kopplat klassificeringssystem kan ställas och användas i bygg- och förvaltningsprocessen. Ett viktigt syfte med systemet är att precisera och underlätta byggherrens roll som kravställare och ge en vägledning för hur miljökraven kan följas upp i byggprocessens olika skeden samt i den färdiga byggnaden. Miljökraven kan ställas som ett resursbehovskrav (behov av energi, material och mark), egenskapskrav (byggnadens egenskaper, t ex innemiljö) eller påverkanskrav (miljöpåverkan i form av emissioner och resurskonsumtion). Påverkanskravet är det sätt som bäst beskriver miljökonsekvenserna i ett livscykelperspektiv. Miljökrav har tagits fram på tre olika ambitionsnivåer - så kallade miljöklasser - vilka ansluter till dialogprojektet Bygga Bo (Miljövårdsberedningen) och byggsektorns miljömålsarbete som samordnas av Byggsektorns Kretsloppsråd (BYKR). Miljöklasserna är indelade i A, B och C, där A = Hållbart motsvarar mycket bra miljöval, B = Bra miljöval och C = Acceptabelt enligt dagens praxis, norm- eller lagkrav. Begreppet hållbart används i systemet för att beskriver en situation där de aktuella nationella miljökvalitetsmålen och sektorns miljömål är uppfyllda med hjälp av socialt och ekonomiskt realiserbara lösninga
Beskrivning av transporters miljöpåverkan i en MKB för industrier och energianläggningar
No full textMiljöbalken föreskriver att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska ske från ett helhetsperspektiv och ge underlag för en allsidig bedömning av ett projekts miljöpåverkan. Det finns idag ingen praxis eller vägledning för hur en beskrivning av transporters miljöpåverkan bör utformas i en MKB. Flera faktorer är viktiga vid beskrivning av transporternas miljöpåverkan; vilka avgränsningar som har gjorts, vilka underlag beräkningarna baserats på samt hur miljöpåverkan har uppskattats. I rapporten har problematiken med gränsdragning, både juridisk och geografisk, studerats. Dessutom har vi gjort en sammanfattning över hur transporter beskrivits i tillståndsansökningar inlämnade till miljödomstolen. Resultat från olika beräkningsexempel med inriktning på emissionsfaktorers betydelse, geografiska avgränsningar och jämförelser mellan en nutida och en framtida transportsituation redovisas. Slutligen ges förslag på vad en beskrivning av transporters miljöpåverkan bör innehålla, vilka geografiska avgränsningar som kan göras, tillgängliga emissionsfaktorer för kvantifiering av utsläpp till luft samt hur resultaten kan användasMiljöbalken föreskriver att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska ske från ett helhetsperspektiv och ge underlag för en allsidig bedömning av ett projekts miljöpåverkan. Det finns idag ingen praxis eller vägledning för hur en beskrivning av transporters miljöpåverkan bör utformas i en MKB. Flera faktorer är viktiga vid beskrivning av transporternas miljöpåverkan; vilka avgränsningar som har gjorts, vilka underlag beräkningarna baserats på samt hur miljöpåverkan har uppskattats. I rapporten har problematiken med gränsdragning, både juridisk och geografisk, studerats. Dessutom har vi gjort en sammanfattning över hur transporter beskrivits i tillståndsansökningar inlämnade till miljödomstolen. Resultat från olika beräkningsexempel med inriktning på emissionsfaktorers betydelse, geografiska avgränsningar och jämförelser mellan en nutida och en framtida transportsituation redovisas. Slutligen ges förslag på vad en beskrivning av transporters miljöpåverkan bör innehålla, vilka geografiska avgränsningar som kan göras, tillgängliga emissionsfaktorer för kvantifiering av utsläpp till luft samt hur resultaten kan använda
Långsiktiga effekter av skogsmarkskalkning på mark- och markvattenkemi. Årsrapport 2001. Effektuppföljning av Skogsstyrelsens program för åtgärder mot markförsurning
No full textSkogsstyrelsens försöksverksamhet med kalkning och vitalisering av skogsmark innehåller ett omfattande program för effektuppföljning. Denna rapport syftar till att bedöma de långsiktiga effekterna av skogsmarkskalkning och dess betydelse som åtgärdsstrategi för att långsiktigt minska markens surhetsgrad på stora djup i markprofilen. Mark- och markvattenkemiska analyser har utförts på 12 gamla kalkningsförsök som anlagts mellan 1913 och 1977 i södra Sverige. Resultaten visar att vid kalkbehandling ökar basmättnadsgraden signifikant på 30-50 cm djup i mineraljorden. Basmättnadsgradens ökning beror mer på att mängden utbytbart kalcium ökat på markpartiklarna än att mängden väte- och aluminiumjoner minskat. Mineraljordens pH-värde stiger måttligt på lång sikt. Effekten på 30-50 cm djup blir tydlig först efter ca 20 år och kvarstår under minst 30-50 år. Markvattnets reaktion på den förändrade kemin i kalkade ytor var en minskad vätejonhalt, ökad Ca-halt och ANC samt högre kvot mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium. Inga signifikanta skillnader i markens kväveförråd vid kalkning kunde påvisas på 30-50 cm djup. Det noterades inte heller några signifikanta skillnader i nitrat- och ammoniumhalt i markvattnet mellan kontroll- och behandlade ytor. Några tendenser till ökade kväveförluster på kalkade ytor kunde därmed inte konstateras. Resultaten bekräftar i stora drag möjligheterna att med kalkning långsiktigt minska markens surhetsgrad till stora djup i markprofilen. Effekten i hela markprofilen av kalkning tar dock flera decennier att uppnå och den kan vara reversibel om den påverkas av atmosfärisk deposition samt skogens tillväxt och skörd.Skogsstyrelsens försöksverksamhet med kalkning och vitalisering av skogsmark innehåller ett omfattande program för effektuppföljning. Denna rapport syftar till att bedöma de långsiktiga effekterna av skogsmarkskalkning och dess betydelse som åtgärdsstrategi för att långsiktigt minska markens surhetsgrad på stora djup i markprofilen. Mark- och markvattenkemiska analyser har utförts på 12 gamla kalkningsförsök som anlagts mellan 1913 och 1977 i södra Sverige. Resultaten visar att vid kalkbehandling ökar basmättnadsgraden signifikant på 30-50 cm djup i mineraljorden. Basmättnadsgradens ökning beror mer på att mängden utbytbart kalcium ökat på markpartiklarna än att mängden väte- och aluminiumjoner minskat. Mineraljordens pH-värde stiger måttligt på lång sikt. Effekten på 30-50 cm djup blir tydlig först efter ca 20 år och kvarstår under minst 30-50 år. Markvattnets reaktion på den förändrade kemin i kalkade ytor var en minskad vätejonhalt, ökad Ca-halt och ANC samt högre kvot mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium. Inga signifikanta skillnader i markens kväveförråd vid kalkning kunde påvisas på 30-50 cm djup. Det noterades inte heller några signifikanta skillnader i nitrat- och ammoniumhalt i markvattnet mellan kontroll- och behandlade ytor. Några tendenser till ökade kväveförluster på kalkade ytor kunde därmed inte konstateras. Resultaten bekräftar i stora drag möjligheterna att med kalkning långsiktigt minska markens surhetsgrad till stora djup i markprofilen. Effekten i hela markprofilen av kalkning tar dock flera decennier att uppnå och den kan vara reversibel om den påverkas av atmosfärisk deposition samt skogens tillväxt och skörd
Dagsläget beträffande skogsindustrins avfall
No full textRapporten sammanfattar hur man tar hand om olika typer av avfall i svensk skogsindustri idag. Hanteringen har påverkats av den införda deponeringsskatten, förbudet att deponera brännbart avfall från 2002, och kommande förbud att deponera organiskt material. Den innehåller också en sammanfattning av läget beträffande återföring av aska till skogsmark. De avfallsslag som tas upp är askor, grönlutsslam, mesa, sodastoft, bioslam, kemslam, fiberslam, avsvärtningsslam, smetrester och renseri- och vedgårdsavfall. Trenden för oorganiska produkter går mot konstruktionsmaterial, medan organiska slam i allt högre grad blir bränsle eller jordprodukter. Viktigt för den fortsatta hanteringen av många avfallsslag blir hur man kommer att definiera organiskt avfall inför deponeringsförbudet år 2005Rapporten sammanfattar hur man tar hand om olika typer av avfall i svensk skogsindustri idag. Hanteringen har påverkats av den införda deponeringsskatten, förbudet att deponera brännbart avfall från 2002, och kommande förbud att deponera organiskt material. Den innehåller också en sammanfattning av läget beträffande återföring av aska till skogsmark. De avfallsslag som tas upp är askor, grönlutsslam, mesa, sodastoft, bioslam, kemslam, fiberslam, avsvärtningsslam, smetrester och renseri- och vedgårdsavfall. Trenden för oorganiska produkter går mot konstruktionsmaterial, medan organiska slam i allt högre grad blir bränsle eller jordprodukter. Viktigt för den fortsatta hanteringen av många avfallsslag blir hur man kommer att definiera organiskt avfall inför deponeringsförbudet år 200
Tillämpning av multivariata metoder för övervakning och optimering av skogsindustriella biologiska reningsanläggningar
No full textI takt med att utsläppskraven på skogsindustrin ökat under 90-talet byggde många luftade dammar om till långtidsluftad aktivslamanläggning (LAS). Med en LAS anläggning ökar möjligheterna till styrning väsentligt i jämförelse med en traditionell luftad damm. I detta projekt som initierats av IVL Svenska Miljöinstitutet AB och Å-forsk var målet att skapa ett multivariat övervakningssystem för att ta fram viktig processinformation för övervakning och styrning av en LAS-anläggning. Inledningsvis installerades en del kompletterande givare för mätning av suspenderat material och TOC vid olika positioner i processen. Därefter implementerades en dynamisk databas för att produktionsanpassa datainsamlingen. Databasmodellen kompenserar för tidsförskjutningarna i processen vilket gör att tidsseriemodellering inte är nödvändig. Ett viktigt resultat av databasmodellen är att data loggas snabbt när produktionen är snabb (högt flöde) och med lägre frekvens vid låg produktion (lågt flöde). Detta medför att man minimerar 'data overload'. Parallellt med framtagning av databasmodellen beräknades multivariata modeller på laboratoriedata för att få fram indikationer på viktiga processparametrar och på modelleringskonceptet. Resultaten för modelleringen på laboratoriedata föll mycket väl ut, bl.a. hittades interaktioner mellan variabler som tidigare var okända, t.ex. korrelerade fastsittande ciliater, filament i anoxisk miljö och frisimmande bakterier i olika utsträckning mot kvalitetsvariablerna utgående COD, utgående suspenderade ämnen samt utgående total fosfor. Detta har medfört en större processkunskap och bättre styrningsmöjligheter för processoperatörerna. I slutfasen av projektet utvärderades realtidsdata med en multivariat modell baserad på data från den dynamiska databasen. Modeller för processövervakning (PCA) och för prediktion av utgående kvalitétsvärden (PLS) genomfördes med goda resultat. Systemet från insamlat mätvärde till databasmodell och multivariat prediktion fungerar väl. Förseningar i projektet gör dock att dataomfattningen i kalibreringsmodellerna är för liten för att modellera alla verkliga driftscenarior. Implementeringen av systemet var mycket lyckad och modeller predikterar och övervakar idag i realtid. I den närmaste framtiden kommer detta system fortfarande att vara i drift för att ta fram bättre och mer omfattande modeller. Projektet har framförallt utvecklat ett verktyg som visar på styrkan av att tillämpa multivariata realtidssystem för processövervakning. Eftersom verktyget är generellt och kan tillämpas på andra processer är det givetvis intressant för t.ex. skogsindustrin att tillämpa dessa metoder på andra processer så som massa- och pappersframställningI takt med att utsläppskraven på skogsindustrin ökat under 90-talet byggde många luftade dammar om till långtidsluftad aktivslamanläggning (LAS). Med en LAS anläggning ökar möjligheterna till styrning väsentligt i jämförelse med en traditionell luftad damm. I detta projekt som initierats av IVL Svenska Miljöinstitutet AB och Å-forsk var målet att skapa ett multivariat övervakningssystem för att ta fram viktig processinformation för övervakning och styrning av en LAS-anläggning. Inledningsvis installerades en del kompletterande givare för mätning av suspenderat material och TOC vid olika positioner i processen. Därefter implementerades en dynamisk databas för att produktionsanpassa datainsamlingen. Databasmodellen kompenserar för tidsförskjutningarna i processen vilket gör att tidsseriemodellering inte är nödvändig. Ett viktigt resultat av databasmodellen är att data loggas snabbt när produktionen är snabb (högt flöde) och med lägre frekvens vid låg produktion (lågt flöde). Detta medför att man minimerar 'data overload'. Parallellt med framtagning av databasmodellen beräknades multivariata modeller på laboratoriedata för att få fram indikationer på viktiga processparametrar och på modelleringskonceptet. Resultaten för modelleringen på laboratoriedata föll mycket väl ut, bl.a. hittades interaktioner mellan variabler som tidigare var okända, t.ex. korrelerade fastsittande ciliater, filament i anoxisk miljö och frisimmande bakterier i olika utsträckning mot kvalitetsvariablerna utgående COD, utgående suspenderade ämnen samt utgående total fosfor. Detta har medfört en större processkunskap och bättre styrningsmöjligheter för processoperatörerna. I slutfasen av projektet utvärderades realtidsdata med en multivariat modell baserad på data från den dynamiska databasen. Modeller för processövervakning (PCA) och för prediktion av utgående kvalitétsvärden (PLS) genomfördes med goda resultat. Systemet från insamlat mätvärde till databasmodell och multivariat prediktion fungerar väl. Förseningar i projektet gör dock att dataomfattningen i kalibreringsmodellerna är för liten för att modellera alla verkliga driftscenarior. Implementeringen av systemet var mycket lyckad och modeller predikterar och övervakar idag i realtid. I den närmaste framtiden kommer detta system fortfarande att vara i drift för att ta fram bättre och mer omfattande modeller. Projektet har framförallt utvecklat ett verktyg som visar på styrkan av att tillämpa multivariata realtidssystem för processövervakning. Eftersom verktyget är generellt och kan tillämpas på andra processer är det givetvis intressant för t.ex. skogsindustrin att tillämpa dessa metoder på andra processer så som massa- och pappersframställnin
Mätmetoder för uppföljning av avgasemissioner från tunga fordon
No full textEn genomgång av olika metoder för emissionsmätningar på tunga fordon har utförts. Fokus för studien har legat på metoder för mätning av emissioner vid 'verklig körning'. Metodernas användbarhet har bedömts, dels med avseende på förbättring av emissionsfaktorer för tunga fordon, dels för så kallade efterlevnadskontroller (in-use compliance) av tunga fordon. A survey of available methods for emission measurements of heavy-duty vehicles (HDVs) has been performed. The primary focus has been on measurements of real-world emissions. Each method has been evaluated with respect to its applicability for emission factor determination and with respect to in-use conformity testing of HDVs.En genomgång av olika metoder för emissionsmätningar på tunga fordon har utförts. Fokus för studien har legat på metoder för mätning av emissioner vid 'verklig körning'. Metodernas användbarhet har bedömts, dels med avseende på förbättring av emissionsfaktorer för tunga fordon, dels för så kallade efterlevnadskontroller (in-use compliance) av tunga fordon. A survey of available methods for emission measurements of heavy-duty vehicles (HDVs) has been performed. The primary focus has been on measurements of real-world emissions. Each method has been evaluated with respect to its applicability for emission factor determination and with respect to in-use conformity testing of HDVs