IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Principer för fördelning av utsläppsrätter inom ramen för EU:s direktiv om utsläppshandel
No full textThis report investigates four alternative allocation schemes for emission allowances. The investigated schemes are ' Emission-based allocation ' Production-based allocation with actor-specific emission factors ' Production-based allocation with benchmarking ' Production-based allocation based on data on Best Available Technology (BAT) All the examined schemes apply free allocation based on historical activities. The allocation schemes are evaluated in relation to the criteria for a National Allocation Plan, listed in the Annex III of the EU ETS Directive, and regarding their conformity with the criteria put forward by the Swedish Parliamentary Delegation on Flexible Mechanisms, The FlexMex 2 Commission. No allocation scheme unambiguously meets all criteria. Each has its advantages and disadvantages. Emission-based allocation schemes are most straightforward, transparent and are easiest to implement. Producion-based allocation schemes meet more of the criteria, but are more costly to implement and require more data. Data on BAT will not be available to the extent necessary in order to base an allocation scheme implemented for the trading starting 2005 on BAT. No scheme will be perceived as fair by all concerned parties, no matter how sophisticated it is. The overall conclusions are summarised in table 9 in chapter 10.This report investigates four alternative allocation schemes for emission allowances. The investigated schemes are ' Emission-based allocation ' Production-based allocation with actor-specific emission factors ' Production-based allocation with benchmarking ' Production-based allocation based on data on Best Available Technology (BAT) All the examined schemes apply free allocation based on historical activities. The allocation schemes are evaluated in relation to the criteria for a National Allocation Plan, listed in the Annex III of the EU ETS Directive, and regarding their conformity with the criteria put forward by the Swedish Parliamentary Delegation on Flexible Mechanisms, The FlexMex 2 Commission. No allocation scheme unambiguously meets all criteria. Each has its advantages and disadvantages. Emission-based allocation schemes are most straightforward, transparent and are easiest to implement. Producion-based allocation schemes meet more of the criteria, but are more costly to implement and require more data. Data on BAT will not be available to the extent necessary in order to base an allocation scheme implemented for the trading starting 2005 on BAT. No scheme will be perceived as fair by all concerned parties, no matter how sophisticated it is. The overall conclusions are summarised in table 9 in chapter 10
Eco-Efficient Technologies for Improved Removal of Particulates from Surfaces. Results of the European Union project REPART
No full textIndustrial cleaning and rinsing procedures are often resource demanding and money consuming processes. Through closing up systems and minimising the water and chemicals used, economy as well as quality and environmental aspects can be improved in many cases. This report is a summary of studies made within the EU project REPART. In one part of the project different methods for separation of particles are compared technically and economically. Also cleaning formulations are tested regarding their treatment possibilities on membrane filtration. Calcium has been identified as a trouble causing parameters in membrane filtration of rinse water and investigations have been made to show how to avoid the problems. A small study for determination of the desired rinse water quality was made. There are often large profits to gain through closing up processes, but since almost each process is complex and unique, studies have to be made on-site before installing the new technique.Industrial cleaning and rinsing procedures are often resource demanding and money consuming processes. Through closing up systems and minimising the water and chemicals used, economy as well as quality and environmental aspects can be improved in many cases. This report is a summary of studies made within the EU project REPART. In one part of the project different methods for separation of particles are compared technically and economically. Also cleaning formulations are tested regarding their treatment possibilities on membrane filtration. Calcium has been identified as a trouble causing parameters in membrane filtration of rinse water and investigations have been made to show how to avoid the problems. A small study for determination of the desired rinse water quality was made. There are often large profits to gain through closing up processes, but since almost each process is complex and unique, studies have to be made on-site before installing the new technique
Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige. Resultat till och med september 2003
No full textPå uppdrag av Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, Boliden Mine-ral samt Älvsbyns kommun har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattnets kvalitet på 17 platser i norra Sverige, inklusive tre fjällområden i Jämtlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, samt visa skillnader mellan olika områden och hur förhållandena ändras med tiden. Flertalet provytor ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att data kan jäm-föras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depo-sitionen sedan 2000/01. Mätningarna i de fyra norrlandslänen visar låg belastning jämfört med situationen i Sverige som helhet. Under hydrologiska året 2002/03 var depositionen av antropogent svavel i genomsnitt 1,5 kg/ha till marken i granytorna. Som jämförelse kan nämnas att depositionen av svavel till marken i granytorna i Skåne generellt var 4-9 kg/ha. Belastningen av oorganiskt kväve på öppet fält var låg i jämförelse med övriga ytor i Sverige under 2002/03, omkring 1,5 kg/ha. Mätningarna visar en gradient med större deposition längs Norrlandskusten än inåt landet. Sedan mätningarna startade i början av 1990-talet har nedfallet av antropogent svavel till marken i granytorna i princip halverats. När det gäller oorganiskt kväve är det svårare att se tydliga trender. Speciella mätningar i fjällområdet visar att nedfallet av luftföroreningar var större än i centrala Norrland. Den högre depositionen beror främst på att nederbörd, dimfrekvens och vindhastighet ökar med höjden i terrängen. Det hydrologiska året 2002/03 utmärker sig genom mindre nederbörd än normalt, omkring 500 mm som ge-nomsnitt från fem lokaler, med pH-värde 4,9. Delvis till följd av det nederbördsfattiga året noterades mindre nedfall av svavel och kväve än vad som tidigare har uppmätts under mätperioden med undantag för hydrologiska året 2001/02. Markvatten har visat relativt goda förhållanden utom på några kustnära lokaler där surt markvatten har noterats. Trots relativt god markvattenstatus i ytorna i norra Sverige har surhetsgraden ökat sedan mätningarna startade på flertalet lokaler. I de ytor med surast markvatten (Bäcksjö, Holmsvatten och Storsjön) har mätningarna dock visat minskad eller oförändrad surhetsgrad sedan mätningarna startade. Lufthalter mäts på tre lokaler, Myrberg, Högbränna och Storulvsjön. Halterna av svaveldioxid och kvävedioxid är lägre än både miljö-kvalitets-normerna gällande ekosystem och miljömålen gällande hälsa, kulturvärden och/eller material. Däremot överstiger halterna av marknära ozon EUs målvärdet på 40 µg/m3 och innebär risk för vegetationsskador.På uppdrag av Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, Boliden Mine-ral samt Älvsbyns kommun har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattnets kvalitet på 17 platser i norra Sverige, inklusive tre fjällområden i Jämtlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, samt visa skillnader mellan olika områden och hur förhållandena ändras med tiden. Flertalet provytor ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att data kan jäm-föras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depo-sitionen sedan 2000/01. Mätningarna i de fyra norrlandslänen visar låg belastning jämfört med situationen i Sverige som helhet. Under hydrologiska året 2002/03 var depositionen av antropogent svavel i genomsnitt 1,5 kg/ha till marken i granytorna. Som jämförelse kan nämnas att depositionen av svavel till marken i granytorna i Skåne generellt var 4-9 kg/ha. Belastningen av oorganiskt kväve på öppet fält var låg i jämförelse med övriga ytor i Sverige under 2002/03, omkring 1,5 kg/ha. Mätningarna visar en gradient med större deposition längs Norrlandskusten än inåt landet. Sedan mätningarna startade i början av 1990-talet har nedfallet av antropogent svavel till marken i granytorna i princip halverats. När det gäller oorganiskt kväve är det svårare att se tydliga trender. Speciella mätningar i fjällområdet visar att nedfallet av luftföroreningar var större än i centrala Norrland. Den högre depositionen beror främst på att nederbörd, dimfrekvens och vindhastighet ökar med höjden i terrängen. Det hydrologiska året 2002/03 utmärker sig genom mindre nederbörd än normalt, omkring 500 mm som ge-nomsnitt från fem lokaler, med pH-värde 4,9. Delvis till följd av det nederbördsfattiga året noterades mindre nedfall av svavel och kväve än vad som tidigare har uppmätts under mätperioden med undantag för hydrologiska året 2001/02. Markvatten har visat relativt goda förhållanden utom på några kustnära lokaler där surt markvatten har noterats. Trots relativt god markvattenstatus i ytorna i norra Sverige har surhetsgraden ökat sedan mätningarna startade på flertalet lokaler. I de ytor med surast markvatten (Bäcksjö, Holmsvatten och Storsjön) har mätningarna dock visat minskad eller oförändrad surhetsgrad sedan mätningarna startade. Lufthalter mäts på tre lokaler, Myrberg, Högbränna och Storulvsjön. Halterna av svaveldioxid och kvävedioxid är lägre än både miljö-kvalitets-normerna gällande ekosystem och miljömålen gällande hälsa, kulturvärden och/eller material. Däremot överstiger halterna av marknära ozon EUs målvärdet på 40 µg/m3 och innebär risk för vegetationsskador
Övervakning av luftföroreningar i Jönköpings län. Resultat till och med september 2003
No full textPå uppdrag av Jönköpings läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och mark-vattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1989. På en lokal finns mätning av lufthalter där mätningarna startade år 2000. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Mätningarna visar att Jönköpings län är mindre utsatt för nedfall än Skåne och Halland men att de-positionen generellt är större än i länen längre öster och norrut. Nedfallsgradienten är även tydlig inom länet med större deposition i sydvästra delen av länet än i nordöstra delen. Under hydrologiska året 2002/03 var depositionen av antropogent svavel och oorganiskt kväve i genomsnitt 2,5 respektive 2,4 kg/ha i skogsytorna. Som jämförelse kan nämnas att depositionen av svavel i Skåne och Norrland generellt var 5-8 kg/ha respektive mindre än 2 kg/ha i skogsytorna. En lokal i Jönköpings län med lång mätserie, Alandsryd, visar att årligt nedfall av svavel har minskat från omkring 14 kg/ha till 4 kg/ha sedan mätningarna startade 1989. Det är främst minskande torrdeposition som har lett till denna reduktion. För kväve är det svårare att se trender. Mätningarna i länet indikerar i allmänhet sura och stabila förhållanden i markvattnet trots minskad nedfallsbelastning. Markvattnets pH-värde har vanligtvis varit omkring 4,7, bortsett från Värnvik och Gynge som normalt har något högre pH-värden. De flesta av lokalerna har haft låga halter av bas-katjoner samt låga kvoter mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium på omkring 1. Markvattnets syraneutraliserande förmåga, ANC, har vanligtvis varit negativ, med undantag av Bordsjö. Det indikerar sura förhållanden som är ett resultat av många års försurningsbelastning. Lufthalter mäts på en lokal i länet, Fagerhult. Under 2002/03, liksom tidigare år, var halterna av svaveldioxid och kvävedioxid lägre än både miljökvalitetsnormerna gällande ekosystem och miljömålen gällande hälsa, kulturvärden och/eller material. Däremot överstiger ozonhalterna EUs målvärde på 40 µg/m3.På uppdrag av Jönköpings läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och mark-vattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1989. På en lokal finns mätning av lufthalter där mätningarna startade år 2000. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Mätningarna visar att Jönköpings län är mindre utsatt för nedfall än Skåne och Halland men att de-positionen generellt är större än i länen längre öster och norrut. Nedfallsgradienten är även tydlig inom länet med större deposition i sydvästra delen av länet än i nordöstra delen. Under hydrologiska året 2002/03 var depositionen av antropogent svavel och oorganiskt kväve i genomsnitt 2,5 respektive 2,4 kg/ha i skogsytorna. Som jämförelse kan nämnas att depositionen av svavel i Skåne och Norrland generellt var 5-8 kg/ha respektive mindre än 2 kg/ha i skogsytorna. En lokal i Jönköpings län med lång mätserie, Alandsryd, visar att årligt nedfall av svavel har minskat från omkring 14 kg/ha till 4 kg/ha sedan mätningarna startade 1989. Det är främst minskande torrdeposition som har lett till denna reduktion. För kväve är det svårare att se trender. Mätningarna i länet indikerar i allmänhet sura och stabila förhållanden i markvattnet trots minskad nedfallsbelastning. Markvattnets pH-värde har vanligtvis varit omkring 4,7, bortsett från Värnvik och Gynge som normalt har något högre pH-värden. De flesta av lokalerna har haft låga halter av bas-katjoner samt låga kvoter mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium på omkring 1. Markvattnets syraneutraliserande förmåga, ANC, har vanligtvis varit negativ, med undantag av Bordsjö. Det indikerar sura förhållanden som är ett resultat av många års försurningsbelastning. Lufthalter mäts på en lokal i länet, Fagerhult. Under 2002/03, liksom tidigare år, var halterna av svaveldioxid och kvävedioxid lägre än både miljökvalitetsnormerna gällande ekosystem och miljömålen gällande hälsa, kulturvärden och/eller material. Däremot överstiger ozonhalterna EUs målvärde på 40 µg/m3
Övervakning av luftföroreningar i Västmanlands och Uppsala län. Resultat till och med september 2003
No full textPå uppdrag av Västmanlands läns Luftvårdsförbund och Länsstyrelsen i Uppsala län har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på sex lokaler i Västmanlands län och en lokal i Uppsala län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets och Länsstyrelsens data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av deposition. Mätningarna visar måttlig belastning av svavel och kväve i de båda länen jämfört med situationen i Sverige som helhet. Belastningen av svavel till marken i de undersökta ytorna har minskat sedan mätningarna startade i Västmanland 1992. Som genomsnitt från fem granytor under 2002/03 noterades drygt 2 kg svavel per hektar skogsmark. När det gäller kväve är det svårt att se tydliga förändringar. Prognoser visar att om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen att minska till 2010, i synnerhet för kväve. För landet som helhet är ackumulerad deposition av antropogent svavel via krondropp betydligt större i Skåne än i Norrbotten; 110 respektive knappt 20 kg/ha under perioden 1992-2003. Motsvarande för två lokaler i Västmanlands län är 47 respektive 60 kg/ha. Trots minskat nedfall av luftföroreningar noteras ingen tydlig återhämtning av markvattnets försurningsgrad. Surast markvatten rapporteras från Kvisterhult och Godkärra. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bakgrundsmiljö var generellt låga, medan halterna av marknära ozon var högre än EUs senast ozondirektiv på samtliga lokaler i regionenPå uppdrag av Västmanlands läns Luftvårdsförbund och Länsstyrelsen i Uppsala län har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på sex lokaler i Västmanlands län och en lokal i Uppsala län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets och Länsstyrelsens data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av deposition. Mätningarna visar måttlig belastning av svavel och kväve i de båda länen jämfört med situationen i Sverige som helhet. Belastningen av svavel till marken i de undersökta ytorna har minskat sedan mätningarna startade i Västmanland 1992. Som genomsnitt från fem granytor under 2002/03 noterades drygt 2 kg svavel per hektar skogsmark. När det gäller kväve är det svårt att se tydliga förändringar. Prognoser visar att om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen att minska till 2010, i synnerhet för kväve. För landet som helhet är ackumulerad deposition av antropogent svavel via krondropp betydligt större i Skåne än i Norrbotten; 110 respektive knappt 20 kg/ha under perioden 1992-2003. Motsvarande för två lokaler i Västmanlands län är 47 respektive 60 kg/ha. Trots minskat nedfall av luftföroreningar noteras ingen tydlig återhämtning av markvattnets försurningsgrad. Surast markvatten rapporteras från Kvisterhult och Godkärra. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bakgrundsmiljö var generellt låga, medan halterna av marknära ozon var högre än EUs senast ozondirektiv på samtliga lokaler i regione
Miljöanpassade byggnader: Generella inventeringsregler för produkter och processer
No full textFöreliggande skrift riktar sig till den som skall ta fram livscykelbaserade miljödata som skall användas i systemet. Systemet 'Miljöanpassade byggnader' beskriver hur miljörelaterade funktionskrav och därtill kopplat klassificeringssystem kan ställas och användas i bygg- och förvaltningsprocessen. Ett viktigt syfte med systemet är att precisera och underlätta byggherrens roll som kravställare och ge en vägledning för hur miljökraven kan följas upp i byggprocessens olika skeden samt i den färdiga byggnaden. Målet med regelverket är att den som arbetar med framtagande av livscykelinventeringsdata (LCI) till en livscykelanalys (LCA) mm skall kunna göra detta oberoende av vad inventeringsdata faktiskt skall användas till. Regelverket för framtagande av inventeringsdata har således gjorts med tanke på att de också skall vara kompatibla, dvs. 'återanvändningsbara' i flera närliggande systemanalytiska system än LCA. Föreliggande skrift har således en mycket generellt användningsområde. Denna möjlighet till återanvändning av inventeringsdata är en nyckelfaktor för att kostnadseffektivisera det praktiska arbetet med livscykelanalyser (LCA) mmFöreliggande skrift riktar sig till den som skall ta fram livscykelbaserade miljödata som skall användas i systemet. Systemet 'Miljöanpassade byggnader' beskriver hur miljörelaterade funktionskrav och därtill kopplat klassificeringssystem kan ställas och användas i bygg- och förvaltningsprocessen. Ett viktigt syfte med systemet är att precisera och underlätta byggherrens roll som kravställare och ge en vägledning för hur miljökraven kan följas upp i byggprocessens olika skeden samt i den färdiga byggnaden. Målet med regelverket är att den som arbetar med framtagande av livscykelinventeringsdata (LCI) till en livscykelanalys (LCA) mm skall kunna göra detta oberoende av vad inventeringsdata faktiskt skall användas till. Regelverket för framtagande av inventeringsdata har således gjorts med tanke på att de också skall vara kompatibla, dvs. 'återanvändningsbara' i flera närliggande systemanalytiska system än LCA. Föreliggande skrift har således en mycket generellt användningsområde. Denna möjlighet till återanvändning av inventeringsdata är en nyckelfaktor för att kostnadseffektivisera det praktiska arbetet med livscykelanalyser (LCA) m
Tillämpning av multivariata metoder för övervakning och optimering av skogsindustriella biologiska reningsanläggningar
No full textI takt med att utsläppskraven på skogsindustrin ökat under 90-talet byggde många luftade dammar om till långtidsluftad aktivslamanläggning (LAS). Med en LAS anläggning ökar möjligheterna till styrning väsentligt i jämförelse med en traditionell luftad damm. I detta projekt som initierats av IVL Svenska Miljöinstitutet AB och Å-forsk var målet att skapa ett multivariat övervakningssystem för att ta fram viktig processinformation för övervakning och styrning av en LAS-anläggning. Inledningsvis installerades en del kompletterande givare för mätning av suspenderat material och TOC vid olika positioner i processen. Därefter implementerades en dynamisk databas för att produktionsanpassa datainsamlingen. Databasmodellen kompenserar för tidsförskjutningarna i processen vilket gör att tidsseriemodellering inte är nödvändig. Ett viktigt resultat av databasmodellen är att data loggas snabbt när produktionen är snabb (högt flöde) och med lägre frekvens vid låg produktion (lågt flöde). Detta medför att man minimerar 'data overload'. Parallellt med framtagning av databasmodellen beräknades multivariata modeller på laboratoriedata för att få fram indikationer på viktiga processparametrar och på modelleringskonceptet. Resultaten för modelleringen på laboratoriedata föll mycket väl ut, bl.a. hittades interaktioner mellan variabler som tidigare var okända, t.ex. korrelerade fastsittande ciliater, filament i anoxisk miljö och frisimmande bakterier i olika utsträckning mot kvalitetsvariablerna utgående COD, utgående suspenderade ämnen samt utgående total fosfor. Detta har medfört en större processkunskap och bättre styrningsmöjligheter för processoperatörerna. I slutfasen av projektet utvärderades realtidsdata med en multivariat modell baserad på data från den dynamiska databasen. Modeller för processövervakning (PCA) och för prediktion av utgående kvalitétsvärden (PLS) genomfördes med goda resultat. Systemet från insamlat mätvärde till databasmodell och multivariat prediktion fungerar väl. Förseningar i projektet gör dock att dataomfattningen i kalibreringsmodellerna är för liten för att modellera alla verkliga driftscenarior. Implementeringen av systemet var mycket lyckad och modeller predikterar och övervakar idag i realtid. I den närmaste framtiden kommer detta system fortfarande att vara i drift för att ta fram bättre och mer omfattande modeller. Projektet har framförallt utvecklat ett verktyg som visar på styrkan av att tillämpa multivariata realtidssystem för processövervakning. Eftersom verktyget är generellt och kan tillämpas på andra processer är det givetvis intressant för t.ex. skogsindustrin att tillämpa dessa metoder på andra processer så som massa- och pappersframställningI takt med att utsläppskraven på skogsindustrin ökat under 90-talet byggde många luftade dammar om till långtidsluftad aktivslamanläggning (LAS). Med en LAS anläggning ökar möjligheterna till styrning väsentligt i jämförelse med en traditionell luftad damm. I detta projekt som initierats av IVL Svenska Miljöinstitutet AB och Å-forsk var målet att skapa ett multivariat övervakningssystem för att ta fram viktig processinformation för övervakning och styrning av en LAS-anläggning. Inledningsvis installerades en del kompletterande givare för mätning av suspenderat material och TOC vid olika positioner i processen. Därefter implementerades en dynamisk databas för att produktionsanpassa datainsamlingen. Databasmodellen kompenserar för tidsförskjutningarna i processen vilket gör att tidsseriemodellering inte är nödvändig. Ett viktigt resultat av databasmodellen är att data loggas snabbt när produktionen är snabb (högt flöde) och med lägre frekvens vid låg produktion (lågt flöde). Detta medför att man minimerar 'data overload'. Parallellt med framtagning av databasmodellen beräknades multivariata modeller på laboratoriedata för att få fram indikationer på viktiga processparametrar och på modelleringskonceptet. Resultaten för modelleringen på laboratoriedata föll mycket väl ut, bl.a. hittades interaktioner mellan variabler som tidigare var okända, t.ex. korrelerade fastsittande ciliater, filament i anoxisk miljö och frisimmande bakterier i olika utsträckning mot kvalitetsvariablerna utgående COD, utgående suspenderade ämnen samt utgående total fosfor. Detta har medfört en större processkunskap och bättre styrningsmöjligheter för processoperatörerna. I slutfasen av projektet utvärderades realtidsdata med en multivariat modell baserad på data från den dynamiska databasen. Modeller för processövervakning (PCA) och för prediktion av utgående kvalitétsvärden (PLS) genomfördes med goda resultat. Systemet från insamlat mätvärde till databasmodell och multivariat prediktion fungerar väl. Förseningar i projektet gör dock att dataomfattningen i kalibreringsmodellerna är för liten för att modellera alla verkliga driftscenarior. Implementeringen av systemet var mycket lyckad och modeller predikterar och övervakar idag i realtid. I den närmaste framtiden kommer detta system fortfarande att vara i drift för att ta fram bättre och mer omfattande modeller. Projektet har framförallt utvecklat ett verktyg som visar på styrkan av att tillämpa multivariata realtidssystem för processövervakning. Eftersom verktyget är generellt och kan tillämpas på andra processer är det givetvis intressant för t.ex. skogsindustrin att tillämpa dessa metoder på andra processer så som massa- och pappersframställnin
Miljödeklarerad infrastruktur - Metodutveckling för miljöbedömning av infrastruktursystem
No full textMålet för detta projekt har varit att skapa gemensamma miljöbedömningsmetoder för olika typer av transportinfrastrukturlösningar genom att utveckla en metod för att ta fram miljödeklarationer för infrastruktursystem. Metoden ska beskriva hur man på ett enkelt sätt tar fram miljödeklarationer som belyser de mest betydande miljöpåverkanskategorierna för olika infrastrukturlösningar. Miljödeklarationerna ska vara uppbyggda av funktionsrelaterade miljönyckeltal (beskrivning av miljöpåverkan kopplat till nyttan) baserade på livscykelanalys. En sådan miljödeklaration ska kunna användas för att styra byggande, drift och underhåll av infrastruktur mot en mer miljöanpassad produkt ur ett livscykelperspektiv. Informationen i en miljödeklaration ska t ex kunna användas som underlag för att sätta upp mål inom ett miljöledningssystem. Avsikten har även varit att det ska vara möjligt att med en rimlig arbetsinsats ta fram miljödeklarationer för enskilda infrastrukturprojekt, eller delar av sådana, för att kunna jämföra miljöprestanda mellan likartade projekt. Projektet har genomförts i samarbete med olika företrädare för branschen för att nå konsensus bland annat kring hur infrastrukturens miljöpåverkan skall beskrivas, då detta är en viktig förutsättning för att metodiken ska komma att accepteras och användas. Projektet har resulterat i en metod för miljödeklaration av infrastrukturer. En strävan har funnits att utveckla en metod som ger en så heltäckande bild av miljöpåverkan som möjligt men som ändå är tillräckligt enkel och kostnadseffektiv för att kunna användas i det praktiska arbetet. Metoden har baserats dels på livscykelanalyser (LCA) av infrastruktursystemen för att erhålla ett systemperspektiv i metoden dels på en miljökriterielista som kompletterar LCA-metodiken för sådana miljöaspekter som är svåra att kvantifiera och därmed svåra att inkorporera i en LCA analys. Det gäller i första hand de aspekter som har med lokaliseringen att göra, d v s hur markintrånget skall beskrivas, påverkan på biologisk mångfald, barriäreffekter, förändring av landskapsbild, olycksrisker men även buller och vibrationer. LCA-modeller har tagits fram för både järnvägens och flygets infrastrukturer samt för den totala transporten med järnväg respektive flyg. För att livscykelanalyserna skall vara enkla att tillämpa har några nyckeltal tagits fram för järnvägens och flygets infrastrukturer. Inom projektet har två olika typer av nyckeltal tagits fram. Den första typen av nyckeltal kallas här 'redovisningsnyckeltal' och är uppbyggda på samma sätt som nyckeltal i t ex en certifierad miljövarudeklaration (EPD) eller en miljöredovisning, d v s anger miljöpåverkan relaterat till något mått på nyttan eller mängden av en produkt eller tjänst. Den andra typen av nyckeltal kallas 'planeringsnyckeltal' och är framtagna utifrån en analys av vilka systemdelar i LCA-modellen som ger de största bidragen till olika miljöpåverkanskategorier. Dessa nyckeltal beskriver på ett förenklat sätt var de största förbättringspotentialerna finns för att minska miljöpåverkan från infrastrukturen. Nyckeltalen är tänkta att kunna användas t ex för att direkt kunna addera miljöpåverkan från infrastrukturen till miljöpåverkan kopplat till självatransportarbetet för en tåg- respektive flygtransport.Målet för detta projekt har varit att skapa gemensamma miljöbedömningsmetoder för olika typer av transportinfrastrukturlösningar genom att utveckla en metod för att ta fram miljödeklarationer för infrastruktursystem. Metoden ska beskriva hur man på ett enkelt sätt tar fram miljödeklarationer som belyser de mest betydande miljöpåverkanskategorierna för olika infrastrukturlösningar. Miljödeklarationerna ska vara uppbyggda av funktionsrelaterade miljönyckeltal (beskrivning av miljöpåverkan kopplat till nyttan) baserade på livscykelanalys. En sådan miljödeklaration ska kunna användas för att styra byggande, drift och underhåll av infrastruktur mot en mer miljöanpassad produkt ur ett livscykelperspektiv. Informationen i en miljödeklaration ska t ex kunna användas som underlag för att sätta upp mål inom ett miljöledningssystem. Avsikten har även varit att det ska vara möjligt att med en rimlig arbetsinsats ta fram miljödeklarationer för enskilda infrastrukturprojekt, eller delar av sådana, för att kunna jämföra miljöprestanda mellan likartade projekt. Projektet har genomförts i samarbete med olika företrädare för branschen för att nå konsensus bland annat kring hur infrastrukturens miljöpåverkan skall beskrivas, då detta är en viktig förutsättning för att metodiken ska komma att accepteras och användas. Projektet har resulterat i en metod för miljödeklaration av infrastrukturer. En strävan har funnits att utveckla en metod som ger en så heltäckande bild av miljöpåverkan som möjligt men som ändå är tillräckligt enkel och kostnadseffektiv för att kunna användas i det praktiska arbetet. Metoden har baserats dels på livscykelanalyser (LCA) av infrastruktursystemen för att erhålla ett systemperspektiv i metoden dels på en miljökriterielista som kompletterar LCA-metodiken för sådana miljöaspekter som är svåra att kvantifiera och därmed svåra att inkorporera i en LCA analys. Det gäller i första hand de aspekter som har med lokaliseringen att göra, d v s hur markintrånget skall beskrivas, påverkan på biologisk mångfald, barriäreffekter, förändring av landskapsbild, olycksrisker men även buller och vibrationer. LCA-modeller har tagits fram för både järnvägens och flygets infrastrukturer samt för den totala transporten med järnväg respektive flyg. För att livscykelanalyserna skall vara enkla att tillämpa har några nyckeltal tagits fram för järnvägens och flygets infrastrukturer. Inom projektet har två olika typer av nyckeltal tagits fram. Den första typen av nyckeltal kallas här 'redovisningsnyckeltal' och är uppbyggda på samma sätt som nyckeltal i t ex en certifierad miljövarudeklaration (EPD) eller en miljöredovisning, d v s anger miljöpåverkan relaterat till något mått på nyttan eller mängden av en produkt eller tjänst. Den andra typen av nyckeltal kallas 'planeringsnyckeltal' och är framtagna utifrån en analys av vilka systemdelar i LCA-modellen som ger de största bidragen till olika miljöpåverkanskategorier. Dessa nyckeltal beskriver på ett förenklat sätt var de största förbättringspotentialerna finns för att minska miljöpåverkan från infrastrukturen. Nyckeltalen är tänkta att kunna användas t ex för att direkt kunna addera miljöpåverkan från infrastrukturen till miljöpåverkan kopplat till självatransportarbetet för en tåg- respektive flygtransport
SIRII SPINE documented and quality reviewed environmental data
No full textOne of the most significant obstacles in working with LCA and other system analytical tools where enviromental data are used, is the availability of adequate and well-documented inventory (environmental) data. Furthermore, it is preferable if the quality data has been reviewed to some degree. Both process knowledge and environmental competence are needed in order to review environmental data. The Sirii Environmental Data Network holds this unique competence profile, which enables the network to review environmental data with respect to the correctness of documentation as well as the reasonableness of the numerical value. The routine for review of Sirii SPINE documented data is presented in this report.One of the most significant obstacles in working with LCA and other system analytical tools where enviromental data are used, is the availability of adequate and well-documented inventory (environmental) data. Furthermore, it is preferable if the quality data has been reviewed to some degree. Both process knowledge and environmental competence are needed in order to review environmental data. The Sirii Environmental Data Network holds this unique competence profile, which enables the network to review environmental data with respect to the correctness of documentation as well as the reasonableness of the numerical value. The routine for review of Sirii SPINE documented data is presented in this report
WFD Priority substances in sediments from Stockholm and the Svealand coastal region
No full textThe EC Water framework directive priority substances were analysed in surface sediments from urban, suburban and coastal areas in Stockholm and the Baltic Sea. The results are discussed in terms of spatial trends, local impact and ecological riskThe EC Water framework directive priority substances were analysed in surface sediments from urban, suburban and coastal areas in Stockholm and the Baltic Sea. The results are discussed in terms of spatial trends, local impact and ecological ris