IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Underlag för val av policy för krav på kväverening i avloppsreningsverk i södra Sverige
No full textProjektets syftet var att undersöka alternativa sätt att för reningsverk med beaktande av retentionen uppfylla avloppsdirektivets (91/271/EEG) krav. Avsikten har inte varit att visa kostnaden för enskilda verk, utan bara ge en uppskattning av den totala kostnaden. Förenklingar och schabloner har använts som i enskilda fall kan ge mycket stora fel, medan summan av kostnaden för många verk hamnar i rätt storleksordning. Målsättningen har varit att för varje tillrinningsområde i södra Sverige till havsbassängerna Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerack, identifiera det mest kostnadseffektiva sättet att antingen nå kraven i direktivet enligt bilaga 1, tabell 2 för varje enskilt verk >10 000 pe eller att för hela avrinningsområdet nå 75 % reduktion beräknat på belastningen från samtliga verk (>25 pe) i området. Projektet har resulterat i uppskattade kostnader för att minska utsläppen av kväve från kommunala avloppsreningsverk i södra Sverige. Endast åtgärder vid verk med en belastning på minst 10 000 pe har beaktats. När det gäller val av insatser vid specifika verk är lokala betingelser helt avgörande, och detta är bara en grov uppskattning av de totala kostnaderna. Den enda generella synpunkt som kan ges är att det på grund av retentionen av kväve från inlandsverk är mer kostnadseffektivt att bygga ut kustverken om man vill minska belastningen på omgivande hav.Projektets syftet var att undersöka alternativa sätt att för reningsverk med beaktande av retentionen uppfylla avloppsdirektivets (91/271/EEG) krav. Avsikten har inte varit att visa kostnaden för enskilda verk, utan bara ge en uppskattning av den totala kostnaden. Förenklingar och schabloner har använts som i enskilda fall kan ge mycket stora fel, medan summan av kostnaden för många verk hamnar i rätt storleksordning. Målsättningen har varit att för varje tillrinningsområde i södra Sverige till havsbassängerna Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerack, identifiera det mest kostnadseffektiva sättet att antingen nå kraven i direktivet enligt bilaga 1, tabell 2 för varje enskilt verk >10 000 pe eller att för hela avrinningsområdet nå 75 % reduktion beräknat på belastningen från samtliga verk (>25 pe) i området. Projektet har resulterat i uppskattade kostnader för att minska utsläppen av kväve från kommunala avloppsreningsverk i södra Sverige. Endast åtgärder vid verk med en belastning på minst 10 000 pe har beaktats. När det gäller val av insatser vid specifika verk är lokala betingelser helt avgörande, och detta är bara en grov uppskattning av de totala kostnaderna. Den enda generella synpunkt som kan ges är att det på grund av retentionen av kväve från inlandsverk är mer kostnadseffektivt att bygga ut kustverken om man vill minska belastningen på omgivande hav
Production optimisation in the petrochemical industry by hierarchical multivariate modelling. Concise report
No full textThis project demonstrates the advantages of applying hierarchical multivariate modelling in the petrochemical industry in order to increase knowledge of the total process. The models indicate possible ways to optimise the process regarding the use of energy and raw material, which is directly linked to the environmental impact of the process. The refinery of Nynäs Refining AB (Gothenburg, Sweden) has acted as a demonstration site in this project. The models developed for the demonstration site resulted in: * Detection of an unknown process disturbance and suggestions of possible causes. * Indications on how to increase the yield in combination with energy savings. * The possibility to predict product quality from on-line process measurements, making the results available at a higher frequency than customary laboratory analysis. * Quantification of the gradually lowered efficiency of heat transfer in the furnace and increased fuel consumption as an effect of soot build-up on the furnace coils. * Increased knowledge of the relation between production rate and the efficiency of the heat exchangers. The project is also reported, with a higher level of detail, in the IVL report B1586-BThis project demonstrates the advantages of applying hierarchical multivariate modelling in the petrochemical industry in order to increase knowledge of the total process. The models indicate possible ways to optimise the process regarding the use of energy and raw material, which is directly linked to the environmental impact of the process. The refinery of Nynäs Refining AB (Gothenburg, Sweden) has acted as a demonstration site in this project. The models developed for the demonstration site resulted in: * Detection of an unknown process disturbance and suggestions of possible causes. * Indications on how to increase the yield in combination with energy savings. * The possibility to predict product quality from on-line process measurements, making the results available at a higher frequency than customary laboratory analysis. * Quantification of the gradually lowered efficiency of heat transfer in the furnace and increased fuel consumption as an effect of soot build-up on the furnace coils. * Increased knowledge of the relation between production rate and the efficiency of the heat exchangers. The project is also reported, with a higher level of detail, in the IVL report B1586-
Analysis of national allocation plans for the EU ETS
No full textThe EU ETS is a Community-wide scheme established by Directive 2003/87/EC for trading allowances to cover the emissions of greenhouse gases from permitted installations. The first phase of the EU ETS runs from 1 January 2005 to 31 December 2007. Each Member State must develop a National Allocation Plan for the first phase stating: · the total quantity of allowances that the Member State intends to issue during that phase; and how it proposes to distribute those allowances among the installations which are subject to the scheme In this paper twelve of the national allocation plans have been analysed and compared to the criteria stated in the EU Directive. The twelve allocation plans analysed are: the Austrian, the Danish, the Finnish, the German, the Irish, the Lithuanian, the Luxembourg, the Dutch, the Swedish, the British and the draft Flemish (Belgium) and Portuguese. Generally most countries have allocated generously to the trading sector. The allocation has often been based on future needs. For most sectors the allocation is higher than current emissions. Many countries will have to make large reductions in the non-trading sector and/or buy credits through JI- and CDM- projects in order to fulfil their commitment according to the EU burden sharing agreement of the Kyoto Protocol. In many of the allocation plans the emission reducing measures in the non-trading sector is poorly described and the credibility of the measures are hard to determine. Two sectors have been analysed in more detail, the energy and the mineral oil refining sectors. Figures presenting allocation vs. current emissions for those sectors are given for those countries where data was available in the allocation plan. The energy sector has been considered to have the best possibilities to pass on costs for the allowances to the consumers and hence the allocation to this sector is often more restricted than the allocation to other sectors. The mineral oil refining sector is more exposed to competition from installations outside the system and hence more sensitive to extra costs. This sector is also affected by other Community legislation that will lead to higher emissions. Some allocation plans have clear infringements to the rules given in the Directive 2003/87/EC. Many countries have suggested ex post adjustment of allocation due to different circumstances, which might violate Article 11.1 to the Directive. This paper also contains a list on the status of the allocation plans as of 18 August 2004 and the comments to the allocation plans given in the Commission decisions taken upon them. As of today, 18 August 2004 not all Member States have submitted their final national allocation plan to the Commissions and not all of the plans submitted have been assessed by the CommissionThe EU ETS is a Community-wide scheme established by Directive 2003/87/EC for trading allowances to cover the emissions of greenhouse gases from permitted installations. The first phase of the EU ETS runs from 1 January 2005 to 31 December 2007. Each Member State must develop a National Allocation Plan for the first phase stating: · the total quantity of allowances that the Member State intends to issue during that phase; and how it proposes to distribute those allowances among the installations which are subject to the scheme In this paper twelve of the national allocation plans have been analysed and compared to the criteria stated in the EU Directive. The twelve allocation plans analysed are: the Austrian, the Danish, the Finnish, the German, the Irish, the Lithuanian, the Luxembourg, the Dutch, the Swedish, the British and the draft Flemish (Belgium) and Portuguese. Generally most countries have allocated generously to the trading sector. The allocation has often been based on future needs. For most sectors the allocation is higher than current emissions. Many countries will have to make large reductions in the non-trading sector and/or buy credits through JI- and CDM- projects in order to fulfil their commitment according to the EU burden sharing agreement of the Kyoto Protocol. In many of the allocation plans the emission reducing measures in the non-trading sector is poorly described and the credibility of the measures are hard to determine. Two sectors have been analysed in more detail, the energy and the mineral oil refining sectors. Figures presenting allocation vs. current emissions for those sectors are given for those countries where data was available in the allocation plan. The energy sector has been considered to have the best possibilities to pass on costs for the allowances to the consumers and hence the allocation to this sector is often more restricted than the allocation to other sectors. The mineral oil refining sector is more exposed to competition from installations outside the system and hence more sensitive to extra costs. This sector is also affected by other Community legislation that will lead to higher emissions. Some allocation plans have clear infringements to the rules given in the Directive 2003/87/EC. Many countries have suggested ex post adjustment of allocation due to different circumstances, which might violate Article 11.1 to the Directive. This paper also contains a list on the status of the allocation plans as of 18 August 2004 and the comments to the allocation plans given in the Commission decisions taken upon them. As of today, 18 August 2004 not all Member States have submitted their final national allocation plan to the Commissions and not all of the plans submitted have been assessed by the Commissio
Vägtrafikens bidrag till PM10 och metaller vid tätorts- och landsvägskörning
No full textTrafikens påverkan på halter av PM10 och 25 metaller har studerats, med syfte att bedöma om denna påverkan skiljer sig mellan tätortskörning och landsvägskörning. För att identifiera den andel av partiklar och metaller som härrör från trafiken har multivariat receptormodellering genomförts. Härigenom identifierades fem källor - uppvirvling av vägdamm, bromsar, vägsalt, regional förbränning och bakgrund. Bromsar är av stor betydelse för PM10 vid tätortskörning, men av liten betydelse vid landsväg. Koppar, Ba, Pb, Sb och Zn är exempel på metaller som i stor utsträckning härrör från bromsar, medan förekomsten av framförallt Cd och Tl helt domineras av bakgrundsbidraget.Trafikens påverkan på halter av PM10 och 25 metaller har studerats, med syfte att bedöma om denna påverkan skiljer sig mellan tätortskörning och landsvägskörning. För att identifiera den andel av partiklar och metaller som härrör från trafiken har multivariat receptormodellering genomförts. Härigenom identifierades fem källor - uppvirvling av vägdamm, bromsar, vägsalt, regional förbränning och bakgrund. Bromsar är av stor betydelse för PM10 vid tätortskörning, men av liten betydelse vid landsväg. Koppar, Ba, Pb, Sb och Zn är exempel på metaller som i stor utsträckning härrör från bromsar, medan förekomsten av framförallt Cd och Tl helt domineras av bakgrundsbidraget
Production optimisation in the petrochemical industry by hierarchical multivariate modelling
No full textThis project demonstrates the advantages of applying hierarchical multivariate modelling in the petrochemical industry in order to increase knowledge of the total process. The models indicate possible ways to optimise the process regarding the use of energy and raw material, which is directly linked to the environmental impact of the process. The refinery of Nynäs Refining AB (Gothenburg, Sweden) has acted as a demonstration site in this project. The models developed for the demonstration site resulted in: * Detection of an unknown process disturbance and suggestions of possible causes. · Indications on how to increase the yield in combination with energy savings. * The possibility to predict product quality from on-line process measurements, making the results available at a higher frequency than customary laboratory analysis. * Quantification of the gradually lowered efficiency of heat transfer in the furnace and increased fuel consumption as an effect of soot build-up on the furnace coils. * Increased knowledge of the relation between production rate and the efficiency of the heat exchangers. This report is one of two reports from the project. It contains a technical discussion of the result with some degree of detail. A shorter and more easily accessible report is also available, see IVL report B1586-AThis project demonstrates the advantages of applying hierarchical multivariate modelling in the petrochemical industry in order to increase knowledge of the total process. The models indicate possible ways to optimise the process regarding the use of energy and raw material, which is directly linked to the environmental impact of the process. The refinery of Nynäs Refining AB (Gothenburg, Sweden) has acted as a demonstration site in this project. The models developed for the demonstration site resulted in: * Detection of an unknown process disturbance and suggestions of possible causes. · Indications on how to increase the yield in combination with energy savings. * The possibility to predict product quality from on-line process measurements, making the results available at a higher frequency than customary laboratory analysis. * Quantification of the gradually lowered efficiency of heat transfer in the furnace and increased fuel consumption as an effect of soot build-up on the furnace coils. * Increased knowledge of the relation between production rate and the efficiency of the heat exchangers. This report is one of two reports from the project. It contains a technical discussion of the result with some degree of detail. A shorter and more easily accessible report is also available, see IVL report B1586-
The deposition of base cations in the Nordic countries
No full textBase cation deposition from the atmosphere provides, together with weathering, ions for neutralising acidity and, after sufficient reductions of acidifying deposition, a source for replenishing lost base cation pools. In the integrated assessment modelling to support the strategies of pollution abatement, a need for base cation data over Europe has been expressed. Data are needed by the scientists working with acidification effects and recovery of ecosystems. A study has been made on a procedure for mapping base cation deposition over the Nordic countries, with an additional aim of recommendations for base cation mapping on a European scale. The mapping over the Nordic countries was made using the data assimilation part of the MATCH model, run with a resolution of 11x11 km. The mapping was based on monitoring data for concentrations of base cations in air and precipitation in the Nordic and surrounding countries.The influence of base cation deposition in the calculation of critical loads and their exceedance as well as for the dynamic modelling of recovery processes was analysed and base cation deposition was found to be of significant importance. For dynamic modelling, the influence of base cation deposition is less important when using models, which are calibrated with monitoring data. However, in prognoses for the future, it is still very with accurate estimates of the base cation deposition. The procedure for mapping base cation deposition proposed in this project represents an improvement with respect to many previous mapping exercises, because it includes both wet and dry estimates of base cation deposition, and because it handles the decreasing sea salt gradients from the coast towards inland. It is recommended in the report to use the experiences from this Nordic mapping activitiy to initiate a process to compile necessary monitoring and emission data in order to carry out a mapping procedure of base cation deposition at European level.Base cation deposition from the atmosphere provides, together with weathering, ions for neutralising acidity and, after sufficient reductions of acidifying deposition, a source for replenishing lost base cation pools. In the integrated assessment modelling to support the strategies of pollution abatement, a need for base cation data over Europe has been expressed. Data are needed by the scientists working with acidification effects and recovery of ecosystems. A study has been made on a procedure for mapping base cation deposition over the Nordic countries, with an additional aim of recommendations for base cation mapping on a European scale. The mapping over the Nordic countries was made using the data assimilation part of the MATCH model, run with a resolution of 11x11 km. The mapping was based on monitoring data for concentrations of base cations in air and precipitation in the Nordic and surrounding countries.The influence of base cation deposition in the calculation of critical loads and their exceedance as well as for the dynamic modelling of recovery processes was analysed and base cation deposition was found to be of significant importance. For dynamic modelling, the influence of base cation deposition is less important when using models, which are calibrated with monitoring data. However, in prognoses for the future, it is still very with accurate estimates of the base cation deposition. The procedure for mapping base cation deposition proposed in this project represents an improvement with respect to many previous mapping exercises, because it includes both wet and dry estimates of base cation deposition, and because it handles the decreasing sea salt gradients from the coast towards inland. It is recommended in the report to use the experiences from this Nordic mapping activitiy to initiate a process to compile necessary monitoring and emission data in order to carry out a mapping procedure of base cation deposition at European level
Allowance Allocation and CO2 Intensities in the EU Energy Sectors
No full textThe objective of the study was to investigate whether the national allocation plans of the EU Member States are fair and reasonable, for the energy sectors. The CO2 intensities and allocations were investigated for each Member State. The study concludes that there is little, or no, correlation between CO2 intensity in the energy sector, and the generosity of the allocation to the sector, in the respective Member States. This indicates that the National Allocation Plans are not fair and reasonable, and that they do not meet all of the Annex III criteria.The objective of the study was to investigate whether the national allocation plans of the EU Member States are fair and reasonable, for the energy sectors. The CO2 intensities and allocations were investigated for each Member State. The study concludes that there is little, or no, correlation between CO2 intensity in the energy sector, and the generosity of the allocation to the sector, in the respective Member States. This indicates that the National Allocation Plans are not fair and reasonable, and that they do not meet all of the Annex III criteria
Krondroppsnätet - Tidsutveckling, trendbrott och nationella miljömål
No full textPå uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och kommuner mäter IVL i Aneboda nedfall och effekter av luftföroreningar på över 100 lokaler i Sverige; Krondroppsnätet. Mätningarna påbörjades under mitten av 1980-talet och de långa mätserierna medför nu unika möjligheter att studera utvecklingen över tiden med avseende på nederbördshalter, nedfall, markvattenkemi och lufthalter. Krondroppsnätets data är väl lämpade för uppföljning av de nationella miljömålen, speciellt miljömålen 'Bara naturlig försurning' och 'Frisk luft'. Nedfallet av antropogent sulfatsvavel i skogsytor har minskat kraftigt sedan mitten av 1980-talet. Nederbördens bidrag till nedfallet av oorganiskt kväve har varit relativt konstant sedan mätningarna startade. Lufthaltsmätningarna har visat tydligt minskad svaveldioxidhalt sedan början av 1990-talet. Även för kvävedioxid verkar en viss minskning ha skett under samma period. Någon tydlig trend för lufthalter av ammoniak och marknära ozon har inte noterats. Utvecklingen över tiden i markvattnet visar signifikant minskande halter av sulfatsvavel, kalcium, magnesium och kalium på flertalet ytor inom Krondroppsnätet. Trenderna är tydligast i södra Sverige. Det är svårt att se någon tydlig bild över hur markvattnets försurningsstatus har förändrats i Sverige under mätperioden, mätt som kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium, pH-värde samt syraneutraliserande förmåga. Viss tendens till mindre surt markvatten förekommer dock i landets södra och sydvästra delar. Det finns dock exempel på att försurningseffekten av ökad bildning och utlakning av nitrat sannolikt motverkat återhämtningen i samma område. Ett sätt att följa upp delmålen för miljömålen 'Bara naturlig försurning' och 'Frisk luft' är att studera utvecklingen över tiden samt dess eventuella trendbrott. Svenska miljökvalitetsmål förutsätter att internationellt avtalade utsläppsminskningar genomförs. Minskningen kan räknas om till deposition i olika delar av landet. Nedfallsmätningar inom Krondroppsnätet visar att depositionen av antropogent svavel till skogsmark i allmänhet redan är i nivå med eller endast något högre än de uppsatta målen förutom i sydvästra Sverige medan det för oorganiskt kväve krävs ytterligare utsläppsbegränsningar. Lufthaltsmätningar inom Krondroppsnätet visar att årsmedelhalter av svaveldioxid och kvävedioxid i bakgrundsmiljöer är under de uppsatta delmålen på 5 respektive 20 µg/m3. När det gäller halter av marknära ozon visar mätningar inom Krondroppsnätet att samtliga lokaler överskrider förslaget till delmål år 2020, som innebär att medelhalten under sommarhalvåret inte ska överskrida 50 µg/m3.På uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och kommuner mäter IVL i Aneboda nedfall och effekter av luftföroreningar på över 100 lokaler i Sverige; Krondroppsnätet. Mätningarna påbörjades under mitten av 1980-talet och de långa mätserierna medför nu unika möjligheter att studera utvecklingen över tiden med avseende på nederbördshalter, nedfall, markvattenkemi och lufthalter. Krondroppsnätets data är väl lämpade för uppföljning av de nationella miljömålen, speciellt miljömålen 'Bara naturlig försurning' och 'Frisk luft'. Nedfallet av antropogent sulfatsvavel i skogsytor har minskat kraftigt sedan mitten av 1980-talet. Nederbördens bidrag till nedfallet av oorganiskt kväve har varit relativt konstant sedan mätningarna startade. Lufthaltsmätningarna har visat tydligt minskad svaveldioxidhalt sedan början av 1990-talet. Även för kvävedioxid verkar en viss minskning ha skett under samma period. Någon tydlig trend för lufthalter av ammoniak och marknära ozon har inte noterats. Utvecklingen över tiden i markvattnet visar signifikant minskande halter av sulfatsvavel, kalcium, magnesium och kalium på flertalet ytor inom Krondroppsnätet. Trenderna är tydligast i södra Sverige. Det är svårt att se någon tydlig bild över hur markvattnets försurningsstatus har förändrats i Sverige under mätperioden, mätt som kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium, pH-värde samt syraneutraliserande förmåga. Viss tendens till mindre surt markvatten förekommer dock i landets södra och sydvästra delar. Det finns dock exempel på att försurningseffekten av ökad bildning och utlakning av nitrat sannolikt motverkat återhämtningen i samma område. Ett sätt att följa upp delmålen för miljömålen 'Bara naturlig försurning' och 'Frisk luft' är att studera utvecklingen över tiden samt dess eventuella trendbrott. Svenska miljökvalitetsmål förutsätter att internationellt avtalade utsläppsminskningar genomförs. Minskningen kan räknas om till deposition i olika delar av landet. Nedfallsmätningar inom Krondroppsnätet visar att depositionen av antropogent svavel till skogsmark i allmänhet redan är i nivå med eller endast något högre än de uppsatta målen förutom i sydvästra Sverige medan det för oorganiskt kväve krävs ytterligare utsläppsbegränsningar. Lufthaltsmätningar inom Krondroppsnätet visar att årsmedelhalter av svaveldioxid och kvävedioxid i bakgrundsmiljöer är under de uppsatta delmålen på 5 respektive 20 µg/m3. När det gäller halter av marknära ozon visar mätningar inom Krondroppsnätet att samtliga lokaler överskrider förslaget till delmål år 2020, som innebär att medelhalten under sommarhalvåret inte ska överskrida 50 µg/m3
Övervakning av luftföroreningar i Dalarna och Gävleborgs län. Resultat till och med september 2003
No full textPå uppdrag av Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län har IVL mätt nedfall av luftföroreningar på två lokaler vid Fulufjället och nedfall av luftföroreningar och markvatten på en lokal vid Galmsjön. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning samt hur förhållandena ändras med tiden. Mätningar har bedrivits sedan 1994 på en av lokalerna på Fulufjället. Sedan 1997 drivs även kompletterande mätningar på en plats i trädgränsen i granskog ca 800 m.ö.h på Fulufjället. I Galmsjön utfördes tidigare mätningar under oktober 1996 till december 1997. Mätningarna återupptogs oktober 2002. Ytan i Galmsjön ligger i en av Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att länsstyrelsens data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Mätningarna i Dalarnas och Gävleborgs län visar låg belastning av antropogent svavel till marken i skogsytorna jämfört med situationen i Sverige som helhet. Under hydrologiska året 2002/03 var nedfallet av antropogent svavel via krondropp mindre än 2 kg/ha i genomsnitt för de två granytorna. Som jämförelse kan nämnas att nedfallet till granskog i Skåne generellt var 4-9 kg/ha och mindre än 2 kg/ha i Norrland. Belastningen av oorganiskt kväve till öppet fält var måttlig jämfört med övriga ytor i Sverige under 2002/03, omkring 3 kg/ha. Mätningarna i Fulufjället på skogsytan nere i dalgången visar att depositionen av antropogent svavel mer än halverats sedan mitten av 1990-talet. För kväve är det svårt att se trender. Krondroppsmätningarna i Branten nära trädgränsen visar tydligt högre värden än mätningarna på lägre höjd på Fulufjället. Markvattenprovtagningar utförs endast i Galmsjön. Under hydrologiska året 2002/03 var markvattnets pH-värde 5,3-5,5 och halterna av baskatjoner och totalt aluminium var låga. Kvävehalterna var under detektionsgränsen, vilket är normalt i växande skog. Markvattnets ANC, visade positiva om än låga värden, vilket indikerar förmåga att neutralisera syror.På uppdrag av Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län har IVL mätt nedfall av luftföroreningar på två lokaler vid Fulufjället och nedfall av luftföroreningar och markvatten på en lokal vid Galmsjön. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning samt hur förhållandena ändras med tiden. Mätningar har bedrivits sedan 1994 på en av lokalerna på Fulufjället. Sedan 1997 drivs även kompletterande mätningar på en plats i trädgränsen i granskog ca 800 m.ö.h på Fulufjället. I Galmsjön utfördes tidigare mätningar under oktober 1996 till december 1997. Mätningarna återupptogs oktober 2002. Ytan i Galmsjön ligger i en av Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att länsstyrelsens data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Mätningarna i Dalarnas och Gävleborgs län visar låg belastning av antropogent svavel till marken i skogsytorna jämfört med situationen i Sverige som helhet. Under hydrologiska året 2002/03 var nedfallet av antropogent svavel via krondropp mindre än 2 kg/ha i genomsnitt för de två granytorna. Som jämförelse kan nämnas att nedfallet till granskog i Skåne generellt var 4-9 kg/ha och mindre än 2 kg/ha i Norrland. Belastningen av oorganiskt kväve till öppet fält var måttlig jämfört med övriga ytor i Sverige under 2002/03, omkring 3 kg/ha. Mätningarna i Fulufjället på skogsytan nere i dalgången visar att depositionen av antropogent svavel mer än halverats sedan mitten av 1990-talet. För kväve är det svårt att se trender. Krondroppsmätningarna i Branten nära trädgränsen visar tydligt högre värden än mätningarna på lägre höjd på Fulufjället. Markvattenprovtagningar utförs endast i Galmsjön. Under hydrologiska året 2002/03 var markvattnets pH-värde 5,3-5,5 och halterna av baskatjoner och totalt aluminium var låga. Kvävehalterna var under detektionsgränsen, vilket är normalt i växande skog. Markvattnets ANC, visade positiva om än låga värden, vilket indikerar förmåga att neutralisera syror
Övervakning av luftföroreningar i Östergötlands län. Resultat till och med september 2003
No full textPå uppdrag av Skogsvårdsstyrelsen i Östra Götaland och Östergötlands Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på sex platser i länet. I februari 1998 startades mätning av lufthalter på två av dessa. Syftet är att beskriva nedfallets storlek, markvattnets sammansättning i skogsytorna och luftens innehåll av föroreningar i olika delar av länet, samt hur förhållandena ändras med tiden. Resultaten kan jämföras med förväntad utveckling i takt med att beslutade utsläppsminskningar genomförs. Ytorna har samlokaliserats med Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att resultaten kan jämföras med uppgifter om skogens hälsa. Genom sam-arbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Mätningarna i Östergötlands län visar måttlig belastning i länet jämfört med situationen i Sverige som helhet. Under hydrologiska året 2002/03 var depositionen av antropogent svavel och oorganiskt kväve i genomsnitt 3,3 respektive 3,9 kg/ha till marken i granytorna. Som jämförelse kan nämnas att depositionen av svavel i granytorna i Skåne generellt var 5-8 kg/ha och i Norrland mindre än 2 kg/ha. Två lokaler i länet har mätserier från 1991, Norrköping och Omberg. Mätningarna visar att nedfallet av antropogent svavel mer än halverats sedan mätningarna startade. Det är främst minskande torrdeposition som har lett till denna reduktion. Minskat svavelnedfall förklaras till stor del av reducerade utsläpp av svavel i Europa. För kväve är det svårare att se trender. Trots minskat nedfall av svavel noteras ingen tydlig återhämtning av markvattnet. Surast markvatten har Tatorp, Höka och Hycklinge (pH-värde 4,6-5,0). Övriga ytor i länet har något högre pH-värden i markvattnet och är inte lika tydligt försurningspåverkade. Kvävehalterna i markvattnet har generellt varit under detektionsgränsen eller endast något förhöjda med undantag för Omberg där högre halter har noterats. Lufthalter mäts på två lokaler i länet, Solltorp och Höka. Halterna av svaveldioxid och kvävedioxid är lägre än både miljökvalitetsnormerna gällande ekosystem och miljömålen gällande hälsa, kulturvärden och/eller material. Däremot överstiger halterna av marknära ozon EUs mål-värdet på 40 µg/m3 och innebär risk för vegetationsskador i länet.På uppdrag av Skogsvårdsstyrelsen i Östra Götaland och Östergötlands Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på sex platser i länet. I februari 1998 startades mätning av lufthalter på två av dessa. Syftet är att beskriva nedfallets storlek, markvattnets sammansättning i skogsytorna och luftens innehåll av föroreningar i olika delar av länet, samt hur förhållandena ändras med tiden. Resultaten kan jämföras med förväntad utveckling i takt med att beslutade utsläppsminskningar genomförs. Ytorna har samlokaliserats med Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att resultaten kan jämföras med uppgifter om skogens hälsa. Genom sam-arbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Mätningarna i Östergötlands län visar måttlig belastning i länet jämfört med situationen i Sverige som helhet. Under hydrologiska året 2002/03 var depositionen av antropogent svavel och oorganiskt kväve i genomsnitt 3,3 respektive 3,9 kg/ha till marken i granytorna. Som jämförelse kan nämnas att depositionen av svavel i granytorna i Skåne generellt var 5-8 kg/ha och i Norrland mindre än 2 kg/ha. Två lokaler i länet har mätserier från 1991, Norrköping och Omberg. Mätningarna visar att nedfallet av antropogent svavel mer än halverats sedan mätningarna startade. Det är främst minskande torrdeposition som har lett till denna reduktion. Minskat svavelnedfall förklaras till stor del av reducerade utsläpp av svavel i Europa. För kväve är det svårare att se trender. Trots minskat nedfall av svavel noteras ingen tydlig återhämtning av markvattnet. Surast markvatten har Tatorp, Höka och Hycklinge (pH-värde 4,6-5,0). Övriga ytor i länet har något högre pH-värden i markvattnet och är inte lika tydligt försurningspåverkade. Kvävehalterna i markvattnet har generellt varit under detektionsgränsen eller endast något förhöjda med undantag för Omberg där högre halter har noterats. Lufthalter mäts på två lokaler i länet, Solltorp och Höka. Halterna av svaveldioxid och kvävedioxid är lägre än både miljökvalitetsnormerna gällande ekosystem och miljömålen gällande hälsa, kulturvärden och/eller material. Däremot överstiger halterna av marknära ozon EUs mål-värdet på 40 µg/m3 och innebär risk för vegetationsskador i länet