IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Kritisk belastning och baskatjonbalanser för skogsmark i Halland
No full textHalland tillhör de mest försurningsdrabbade länen i Sverige på grund av de senaste decenniernas höga deposition av svavel och kväve. I denna studie presenteras underlag för regional uppföljning av miljömål med avseende på kritisk belastning för försurning samt baskatjonbalanser i skogsmark. Baskatjonbalanser i skogsmark för kalcium, magnesium och kalium beräknades med hjälp av massbalansberäkningar där tillförseln av baskatjoner sker genom deposition och vittring, medan bortförseln sker genom utlakning, skörd samt upplagring i växande skog. Beräkningarna visar på en negativ kalciumbalans i Hallands skogar; den genomsnittliga förlusten är 25 mekv per m2 och år. Magnesium- och kaliumbalanserna är däremot positiva i större delen av länet. Sammantaget innebär det negativa nettoförluster av baskatjoner (summan av kalcium, magnesium och kalium) på 76% av skogsmarken i Halland. Kritisk belastning och överskridande beräknades med PROFILE.Beräkningar gjordes både för 1990 och 1998 års förhållanden (deposition och skogsbruk). Beräkningarna visar på ett överskridande av den kritiska belastningen i hela Halland 1990 med ett genomsnitt på 73 mekv per m2 och år. Motsvarande genomsnitt 1998 beräknades till 20 mekv per m2 och år och på 11 % av skogsarealen underskreds den kritiska belastningen. Överskridandet är minst i de centrala delarna, vilket främst beror på en mer gynnsam mineralogi. Den kraftiga minskningen av försurningsbelastningen har lett till att markförsurningen bromsats kraftigt. Ett överskridande omkring noll i de centrala delarna av länet indikerar att markförsurningstrenden brutits helt. Utrymmet för återhämtning i marken är dock troligtvis begränsat. Med minskande svavelnedfall blir markens reaktion på ett högt kvävenedfall helt avgörande för försurningsutvecklingen i skogsmark i Halland.Halland tillhör de mest försurningsdrabbade länen i Sverige på grund av de senaste decenniernas höga deposition av svavel och kväve. I denna studie presenteras underlag för regional uppföljning av miljömål med avseende på kritisk belastning för försurning samt baskatjonbalanser i skogsmark. Baskatjonbalanser i skogsmark för kalcium, magnesium och kalium beräknades med hjälp av massbalansberäkningar där tillförseln av baskatjoner sker genom deposition och vittring, medan bortförseln sker genom utlakning, skörd samt upplagring i växande skog. Beräkningarna visar på en negativ kalciumbalans i Hallands skogar; den genomsnittliga förlusten är 25 mekv per m2 och år. Magnesium- och kaliumbalanserna är däremot positiva i större delen av länet. Sammantaget innebär det negativa nettoförluster av baskatjoner (summan av kalcium, magnesium och kalium) på 76% av skogsmarken i Halland. Kritisk belastning och överskridande beräknades med PROFILE.Beräkningar gjordes både för 1990 och 1998 års förhållanden (deposition och skogsbruk). Beräkningarna visar på ett överskridande av den kritiska belastningen i hela Halland 1990 med ett genomsnitt på 73 mekv per m2 och år. Motsvarande genomsnitt 1998 beräknades till 20 mekv per m2 och år och på 11 % av skogsarealen underskreds den kritiska belastningen. Överskridandet är minst i de centrala delarna, vilket främst beror på en mer gynnsam mineralogi. Den kraftiga minskningen av försurningsbelastningen har lett till att markförsurningen bromsats kraftigt. Ett överskridande omkring noll i de centrala delarna av länet indikerar att markförsurningstrenden brutits helt. Utrymmet för återhämtning i marken är dock troligtvis begränsat. Med minskande svavelnedfall blir markens reaktion på ett högt kvävenedfall helt avgörande för försurningsutvecklingen i skogsmark i Halland
Metodstudie för ekologisk produktutveckling. Fallstudier om lyktstolpar och panntuber vid avfallsförbränning
No full textVid produktutveckling har traditionellt endast produktens tekniska egenskaper varit föremål för bedömningar. Under senare tid har miljöaspekter också kommit att beaktas. I det föreliggande arbetet har syftet varit att även delvis beakta arbetsmiljöaspekter, sociala aspekter och även ta med vissa ekonomiska beaktanden som är naturliga att göra vid material- och produktval. Med utgångspunkt i nedanstående två fallstudier har ett förslag på en arbetsgång vid ekologisk produktutveckling tagits fram. ' Användning av 100 lyktstolpar, i rostfritt respektive galvaniserat kolstål, under 100 års tid för två tänkta vägsträckor i Stockholm respektive i Östersund ' 3200 m Panntuber av vanligt kolstål och motsvarande rör, utvändigt beklädda med en tunn krom-, nickel-, molybdenlegering, Sanicro 28, s k kompoundtuber. Båda rörtyperna är tänkta att sitta i en avfallsförbränningspanna under 8 års användning. En rad kvalitativa hållbarhetskriterier, baserade på miljö-, ekonomiska och sociala aspekter, har ställts upp för produkterna och efter utvärderingen gentemot dessa kriterier ställs förslag på ytterligare förbättring av produkterna. Alla kriterier utvärderas i ett livscykelperspektiv. För den sociala påverkan av produkterna saknas idag en bra metodik för en helhetsbedömning. I denna studie har vi utvecklat och testat en ny metodik genom att utgå från arbetet inom GRI; Global Reporting Initiative, där hänsyn tas till indikatorer för Arbete, Mänskliga rättigheter, Samhällspåverkan och Produktansvar. Arbetsmiljön (inom indikatorn Arbete), har utvärderats vid produktion av lyktstolpar genom jämförelse av kända fakta om risker, statistik över olycksfall och yrkessjukdomar. I rapporten föreslås ett sätt att kvantifiera de framtagna effektkategorierna relativt föreslagna nyckeltal för hållbara utrymmen per 'världsmedborgare'. Denna normalisering ger en möjlighet att till viss del bedöma de olika effektkategoriernas relativa storlek.Vid produktutveckling har traditionellt endast produktens tekniska egenskaper varit föremål för bedömningar. Under senare tid har miljöaspekter också kommit att beaktas. I det föreliggande arbetet har syftet varit att även delvis beakta arbetsmiljöaspekter, sociala aspekter och även ta med vissa ekonomiska beaktanden som är naturliga att göra vid material- och produktval. Med utgångspunkt i nedanstående två fallstudier har ett förslag på en arbetsgång vid ekologisk produktutveckling tagits fram. ' Användning av 100 lyktstolpar, i rostfritt respektive galvaniserat kolstål, under 100 års tid för två tänkta vägsträckor i Stockholm respektive i Östersund ' 3200 m Panntuber av vanligt kolstål och motsvarande rör, utvändigt beklädda med en tunn krom-, nickel-, molybdenlegering, Sanicro 28, s k kompoundtuber. Båda rörtyperna är tänkta att sitta i en avfallsförbränningspanna under 8 års användning. En rad kvalitativa hållbarhetskriterier, baserade på miljö-, ekonomiska och sociala aspekter, har ställts upp för produkterna och efter utvärderingen gentemot dessa kriterier ställs förslag på ytterligare förbättring av produkterna. Alla kriterier utvärderas i ett livscykelperspektiv. För den sociala påverkan av produkterna saknas idag en bra metodik för en helhetsbedömning. I denna studie har vi utvecklat och testat en ny metodik genom att utgå från arbetet inom GRI; Global Reporting Initiative, där hänsyn tas till indikatorer för Arbete, Mänskliga rättigheter, Samhällspåverkan och Produktansvar. Arbetsmiljön (inom indikatorn Arbete), har utvärderats vid produktion av lyktstolpar genom jämförelse av kända fakta om risker, statistik över olycksfall och yrkessjukdomar. I rapporten föreslås ett sätt att kvantifiera de framtagna effektkategorierna relativt föreslagna nyckeltal för hållbara utrymmen per 'världsmedborgare'. Denna normalisering ger en möjlighet att till viss del bedöma de olika effektkategoriernas relativa storlek
Systematiskt arbetsmiljöarbete i småföretag - vad kan externa aktörer som regionala skyddsombud och företagshälsovård göra för att få SAM att fungera?
No full textExterna aktörer har stor betydelse för arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet i småföretag. De externa aktörer som når ut till flest företag är regionala skyddsombud, företagshälsor och arbetsmiljöinspektörer. Sedan början av 90-talet stödjer de externa aktörerna småföretag i deras arbete med systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Detta är en uppgift som kräver andra metoder och kunskaper än att bistå med råd om den fysiska arbetsmiljön, vilket tidigare varit huvuduppgiften för många av dem. Ett utvecklingsarbete har drivits under en två-årsperiod tillsammans med en arbetsgrupp bestående av externa aktörer från Uppland. Fokus har legat på aktörernas möte med småföretagen och de metoder som används. Avsikten har varit att utveckla de arbetsmetoder som används, så att externa aktörer i större utsträckning kan komplettera sina metoder med ett konsultativt arbetssätt. Ett sådant arbetssätt har fördelarna att det ger en starkare motivation och lyfter fram företagets drivkrafter. De största nackdelarna är att det kräver utbildning av de externa aktörerna och att det kan vara mer tidskrävande för den externa aktören. Genom projektet har de flesta deltagande externa aktörer kompletterat och utvecklat sina arbetsmetoder. Andra positiva effekter är de kontakter som knutits mellan deltagarna i arbetsgruppen och det kunskaps- och erfarenhetsutbyte det lett till. Noterbart är att relationerna till besökta företag förbättrades och de som tidigare haft 'problemföretag', upplevde inte längre att de hade några problemföretag.Externa aktörer har stor betydelse för arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet i småföretag. De externa aktörer som når ut till flest företag är regionala skyddsombud, företagshälsor och arbetsmiljöinspektörer. Sedan början av 90-talet stödjer de externa aktörerna småföretag i deras arbete med systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Detta är en uppgift som kräver andra metoder och kunskaper än att bistå med råd om den fysiska arbetsmiljön, vilket tidigare varit huvuduppgiften för många av dem. Ett utvecklingsarbete har drivits under en två-årsperiod tillsammans med en arbetsgrupp bestående av externa aktörer från Uppland. Fokus har legat på aktörernas möte med småföretagen och de metoder som används. Avsikten har varit att utveckla de arbetsmetoder som används, så att externa aktörer i större utsträckning kan komplettera sina metoder med ett konsultativt arbetssätt. Ett sådant arbetssätt har fördelarna att det ger en starkare motivation och lyfter fram företagets drivkrafter. De största nackdelarna är att det kräver utbildning av de externa aktörerna och att det kan vara mer tidskrävande för den externa aktören. Genom projektet har de flesta deltagande externa aktörer kompletterat och utvecklat sina arbetsmetoder. Andra positiva effekter är de kontakter som knutits mellan deltagarna i arbetsgruppen och det kunskaps- och erfarenhetsutbyte det lett till. Noterbart är att relationerna till besökta företag förbättrades och de som tidigare haft 'problemföretag', upplevde inte längre att de hade några problemföretag
Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2003 och vintern 2003/04. Resultat från mätningar inom URBAN-projektet
No full textUrbanmätnätets 18:e mätsäsong (2003/04) har avslutats och resultaten presenteras i denna rapport. Projektet har med åren skapat ett ovärderligt underlag med information om luftkvalitet i svenska tätorter och materialet har bland annat använts i forskningsprojekt och inom den nationella rapporteringen av luftkvalitet. En av målsättningarna med URBAN-projektet är att underlätta för kommunerna att utvärdera och beskriva luftkvalitetssituationen på ett enkelt och jämförbart sätt. I takt med förändrade krav, exempelvis införandet av nya miljökvalitetsnormer (MKN), ändrar också Urbanmätnätet successivt utförande. Nya komponenter kommer att införas och andra kanske försvinner eller mäts med annan tidsupplösning. En MKN för ozon antogs i augusti 2004. Enligt MKN har kommunerna ansvaret att övervaka luftkvaltiteten i sin kommun. De kommuner som ingått i Urbanmätnätet har tagit sitt ansvar och genom den samverkan som sker mellan kommunerna inom Urbanmätnätet utgör de resultat som genereras ett bra underlag som kan nyttjas på ett för alla optimalt sätt. Sedan Urbanmätnätet startade har nästan en tredjedel av landets kommuner utfört mätningar/modelleringar av sin luftkvalitet. Naturvårdsverket har under 2004haft ett regeringsuppdrag att utarbeta ett förslag om att underlätta och samordna kontrollen av miljökvalitetsnormen för utomhusluft. I Naturvårdsverkets utredning föreslås att Länsstyrelserna får ansvar för samordning av kontrollen av luftkvaliteten i länet inklusive luftkvaliteten i tätorter och att de också får en skyldighet att upprätta ett regional luftövervakningsprogram. Samråd om programmet skall ske med kommuner i länet. Kommunerna får dock ett fortsatt ansvar för kontrollen av luftkvaliteten i tätorter för att bedöma om MKN uppfylls. En viktig förändring för kommunerna är att kontrollen regleras av ett regionalt luftövervakningsprogram.Urbanmätnätets 18:e mätsäsong (2003/04) har avslutats och resultaten presenteras i denna rapport. Projektet har med åren skapat ett ovärderligt underlag med information om luftkvalitet i svenska tätorter och materialet har bland annat använts i forskningsprojekt och inom den nationella rapporteringen av luftkvalitet. En av målsättningarna med URBAN-projektet är att underlätta för kommunerna att utvärdera och beskriva luftkvalitetssituationen på ett enkelt och jämförbart sätt. I takt med förändrade krav, exempelvis införandet av nya miljökvalitetsnormer (MKN), ändrar också Urbanmätnätet successivt utförande. Nya komponenter kommer att införas och andra kanske försvinner eller mäts med annan tidsupplösning. En MKN för ozon antogs i augusti 2004. Enligt MKN har kommunerna ansvaret att övervaka luftkvaltiteten i sin kommun. De kommuner som ingått i Urbanmätnätet har tagit sitt ansvar och genom den samverkan som sker mellan kommunerna inom Urbanmätnätet utgör de resultat som genereras ett bra underlag som kan nyttjas på ett för alla optimalt sätt. Sedan Urbanmätnätet startade har nästan en tredjedel av landets kommuner utfört mätningar/modelleringar av sin luftkvalitet. Naturvårdsverket har under 2004haft ett regeringsuppdrag att utarbeta ett förslag om att underlätta och samordna kontrollen av miljökvalitetsnormen för utomhusluft. I Naturvårdsverkets utredning föreslås att Länsstyrelserna får ansvar för samordning av kontrollen av luftkvaliteten i länet inklusive luftkvaliteten i tätorter och att de också får en skyldighet att upprätta ett regional luftövervakningsprogram. Samråd om programmet skall ske med kommuner i länet. Kommunerna får dock ett fortsatt ansvar för kontrollen av luftkvaliteten i tätorter för att bedöma om MKN uppfylls. En viktig förändring för kommunerna är att kontrollen regleras av ett regionalt luftövervakningsprogram
Systemet Hållbara Byggnader: Bedömningsgrunder för innemiljön
No full textI föreliggande rapport har krav på byggnaders innemiljö sammanställts som kan användas som funktionskrav eller för att klassa byggnader. Bara sådana komfortrelaterade innemiljöaspekter som har en sådan status att de kan anses vara allmänt accepterade ingår och benämns här innemiljökomfort. Systemet Hållbara Byggnader hanterar utöver innemiljökomfort även energianvändning och miljöpåverkan. Målet med rapporten är att komplettera systemet Hållbara Byggnader med krav på innemiljökomfort, och därigenom täcka in alla miljöaspekter inklusive ohälsa som kan kopplas till mänsklig hälsa. Ohälsa ingår som en del av miljöpåverkan och är en aspekt som man vill minska, medan innemiljökomfort är en aspekt som man försöker förbättra. Visionen är därmed att systemet Hållbara Byggnader på ett heltäckande sätt hanterar de mest betydelsefulla aspekterna som kan relateras till begreppet hållbara byggnader. Innemiljökomfort hanteras med egenskapskrav samt påverkanskrav. Egenskapskrav är sådana (mätbara) egenskaper som kan bestämmas i en befintlig byggnad eller vid projektering. Påverkanskrav för innemiljökomfort baseras på brukarens upplevelse och självskattning och hanteras med hjälp av enkäter.I föreliggande rapport har krav på byggnaders innemiljö sammanställts som kan användas som funktionskrav eller för att klassa byggnader. Bara sådana komfortrelaterade innemiljöaspekter som har en sådan status att de kan anses vara allmänt accepterade ingår och benämns här innemiljökomfort. Systemet Hållbara Byggnader hanterar utöver innemiljökomfort även energianvändning och miljöpåverkan. Målet med rapporten är att komplettera systemet Hållbara Byggnader med krav på innemiljökomfort, och därigenom täcka in alla miljöaspekter inklusive ohälsa som kan kopplas till mänsklig hälsa. Ohälsa ingår som en del av miljöpåverkan och är en aspekt som man vill minska, medan innemiljökomfort är en aspekt som man försöker förbättra. Visionen är därmed att systemet Hållbara Byggnader på ett heltäckande sätt hanterar de mest betydelsefulla aspekterna som kan relateras till begreppet hållbara byggnader. Innemiljökomfort hanteras med egenskapskrav samt påverkanskrav. Egenskapskrav är sådana (mätbara) egenskaper som kan bestämmas i en befintlig byggnad eller vid projektering. Påverkanskrav för innemiljökomfort baseras på brukarens upplevelse och självskattning och hanteras med hjälp av enkäter
Screening tertiary butylphenols, methylphenols, and long-chain alkylphenols in the Swedish environment
No full textEn screeningstudie har utförts med avseende på 30 fenoliska ämnen, däribland 14 tertiära butylfenoler och besläktade substanser, 7 metylfenoler och 9 långkedjiga (C8, C9, C12) alkylfenoler. De huvudsakliga syftena med studien var att bestämma koncentrationer av dessa ämnen i ett flertal olika matriser i den svenska miljön, att spegla viktiga källtyper och att koppla förekomsten i miljön till den nuvarande användningen i Sverige. Ytterligare ett syfte var att undersöka möjligheten för atmosfärisk transport och upptag i biota. Mätningarna utgjordes av ett nationellt samt tre regionala mätprogram om totalt 130 prov fördelade mellan luft, mark, sediment, vatten, avloppsslam och fisk och inkluderade bakgrundsområden, urbana områden, punktkällor och reningsverk.En screeningstudie har utförts med avseende på 30 fenoliska ämnen, däribland 14 tertiära butylfenoler och besläktade substanser, 7 metylfenoler och 9 långkedjiga (C8, C9, C12) alkylfenoler. De huvudsakliga syftena med studien var att bestämma koncentrationer av dessa ämnen i ett flertal olika matriser i den svenska miljön, att spegla viktiga källtyper och att koppla förekomsten i miljön till den nuvarande användningen i Sverige. Ytterligare ett syfte var att undersöka möjligheten för atmosfärisk transport och upptag i biota. Mätningarna utgjordes av ett nationellt samt tre regionala mätprogram om totalt 130 prov fördelade mellan luft, mark, sediment, vatten, avloppsslam och fisk och inkluderade bakgrundsområden, urbana områden, punktkällor och reningsverk
Emissions, transport, deposition and effects of base cations in relation to acidification. Report from the UNECE LRTAP workshop in Gothenburg November 2003
No full textThe workshop on base cation deposition took place in Gothenburg on 26-28 November 2003. It was an official workshop of the Co-operative Programme for Monitoring and Evaluation of the Long Range Transboundary Air Pollution, EMEP and Working Group on Effects under the UNECE/CLRTAP. It was organised by the Swedish Environmental Research Institute (IVL) and the Swedish Research Programme on International and National Abatement Strategies for Transboundary Air Pollution (ASTA). The workshop report summarises the state-of-knowledge of emissions, dispersion and deposition of base cations over Europe. The workshop evaluated in particular the knowledge with respect to mapping the base cation deposition over Europe as a basis for the application of dynamic models in the coming air pollution abatement strategies in Europe. The knowledge reflects the present situation, historical development and prospects for the coming 10-20 yearsThe workshop on base cation deposition took place in Gothenburg on 26-28 November 2003. It was an official workshop of the Co-operative Programme for Monitoring and Evaluation of the Long Range Transboundary Air Pollution, EMEP and Working Group on Effects under the UNECE/CLRTAP. It was organised by the Swedish Environmental Research Institute (IVL) and the Swedish Research Programme on International and National Abatement Strategies for Transboundary Air Pollution (ASTA). The workshop report summarises the state-of-knowledge of emissions, dispersion and deposition of base cations over Europe. The workshop evaluated in particular the knowledge with respect to mapping the base cation deposition over Europe as a basis for the application of dynamic models in the coming air pollution abatement strategies in Europe. The knowledge reflects the present situation, historical development and prospects for the coming 10-20 year
Bättre källsortering inom butiker och restauranger - utveckling och utvärdering av en metod för att sprida goda arbetsmiljöåtgärder. Rapport från ett projekt i samarbete med Anna Torén och Qiuqing Geng, JTI, Stefan Engström, Packforsk
No full textIVL Svenska Miljöinstitutet, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik och Packforsk, Institutet för förpackningar och logistik har gemensamt drivit ett projekt där syftet varit att utveckla ett förändringsarbete hos företag för att utveckla en mer hållbar och effektiv källsortering, d v s källsortering som inte skapar arbetsmiljöproblem och som är effektiv ur miljösynpunkt. Vi har även analyserat den förändringsprocess som vi har försökt initiera i företagen. Arbetet har begränsats till två branscher, restauranger och storkök samt livsmedelsbutiker i regionerna Södertörn och Västerås. Projektet har utgått från BMU-modellen där en attitydundersökning inledningsvis gjordes för att kartlägga företagens upplevda behov. Utifrån resultatet av attitydundersökningen har sedan arbetsmaterial utarbetats, marknadsförts och distribuerats i regionerna till de båda målgrupperna. Resultatet visar att BMU-modellens tre utgångspunkter, behov, marknadsföring samt utformning av arbetsmaterialet, är viktiga för att arbetsmaterialet ska spridas och användas. Den inledande attitydundersökningen var till stor del vägledande och styrde utformningen av materialet.IVL Svenska Miljöinstitutet, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik och Packforsk, Institutet för förpackningar och logistik har gemensamt drivit ett projekt där syftet varit att utveckla ett förändringsarbete hos företag för att utveckla en mer hållbar och effektiv källsortering, d v s källsortering som inte skapar arbetsmiljöproblem och som är effektiv ur miljösynpunkt. Vi har även analyserat den förändringsprocess som vi har försökt initiera i företagen. Arbetet har begränsats till två branscher, restauranger och storkök samt livsmedelsbutiker i regionerna Södertörn och Västerås. Projektet har utgått från BMU-modellen där en attitydundersökning inledningsvis gjordes för att kartlägga företagens upplevda behov. Utifrån resultatet av attitydundersökningen har sedan arbetsmaterial utarbetats, marknadsförts och distribuerats i regionerna till de båda målgrupperna. Resultatet visar att BMU-modellens tre utgångspunkter, behov, marknadsföring samt utformning av arbetsmaterialet, är viktiga för att arbetsmaterialet ska spridas och användas. Den inledande attitydundersökningen var till stor del vägledande och styrde utformningen av materialet
Quantification of general population exposure to nitrogen dioxide in Sweden
No full textBased on an empirical statistical calculation method for air quality assessment, the URBAN model, a method for quantifying the general population exposure of different ambient air pollutants on a national level has been developed. However, this study has focused on NO2, a pollutant closely related to traffic emissions and hence to the exposure of air pollution in cities. The advanced numerical model, TAPM (The Air Pollution Model) was used to improve the ventilation factor by using the output parameters mixing height and wind-speed respectively, for calculating new ventilation parameters with high time and spatial resolution (1 month and 1x1 km (2x2 km for the northern inland)). A comparison between monthly averages of measured and calculated NO2 concentrations shows a fair accordance. The results from the urban modelling show that in 1999 the majority of people in Sweden, 40%, were exposed to yearly mean concentrations of NO2 between 10-15 µg/m3. Another 40% were exposed to less than 10 µg NO2/m3, and only about 5% of the Swedish inhabitants experienced exposure levels of NO2 above 20 µg/m3.Based on an empirical statistical calculation method for air quality assessment, the URBAN model, a method for quantifying the general population exposure of different ambient air pollutants on a national level has been developed. However, this study has focused on NO2, a pollutant closely related to traffic emissions and hence to the exposure of air pollution in cities. The advanced numerical model, TAPM (The Air Pollution Model) was used to improve the ventilation factor by using the output parameters mixing height and wind-speed respectively, for calculating new ventilation parameters with high time and spatial resolution (1 month and 1x1 km (2x2 km for the northern inland)). A comparison between monthly averages of measured and calculated NO2 concentrations shows a fair accordance. The results from the urban modelling show that in 1999 the majority of people in Sweden, 40%, were exposed to yearly mean concentrations of NO2 between 10-15 µg/m3. Another 40% were exposed to less than 10 µg NO2/m3, and only about 5% of the Swedish inhabitants experienced exposure levels of NO2 above 20 µg/m3
Deposition och avrinning av metaller, svavel och kväve vid Holmsvattnet under åren 1986-2003. Årsrapport 2003
No full textIVL utför undersökningar av deposition och avrinning av svavel, kväve samt metaller i ett 65-årigt granskogsområde vid Holmsvattnet, 17 km SSV av smältverket vid Rönnskär. Syftet är att kvantifiera depositionen samt beskriva eventuella förändringar i det avrinnande vattnets kemi. Undersökningarna under 2002/03 jämförs med mätningar under 1986 till 2002 i samma område. Depositionen av svavel och kväve har inte visat några större förändringar under det senaste mätåret. Totaldepositionen var något mindre på grund av det nederbördsfattiga året jämfört med medelvärdet för alla mätår. Halterna av sulfatsvavel i nederbörd vid Holmsvattnet har legat runt 0,4 mg /L sedan 1996, efter en kraftig minskning mellan 1986 (0,9 mg/L) och 1992 (0,5 mg/L). Kvävehalterna i nederbörd var genomgående låga och har varierat något runt 0,2 mg N /L sedan 1996. Kvävet som deponerats till skogen togs nästan helt upp i vegetationen och bidrog således inte direkt till markförsurning vid Holmsvattnet. Depositionen i form av nederbörd på ett öppet fält av arsenik och metaller under det senaste mätåret har varit lik den uppmätta på andra lokaler i Sverige för alla metaller utom koppar och zink. Depositionen av koppar (11 g/ha och år) och zink (100 g/ha och år) var förhöjd jämfört med övriga lokaler i landet. Skogsmarken i området är fortfarande påverkad av försurning, indikerat av avrinningsvattnets kemi. Det torra mätåret 2002/03, med en årsavrinning på 128 mm, ledde till små förluster av metaller och andra markbundna ämnen till vattendraget. Avrinningen var till största del grundvatten som generellt uppvisade låga metallhalter. Utlakningen av arsenik, som tidigare år hade varit relativt hög, var betydligt lägre under 2002/03. Det är inte troligt att det senaste mätårets halter av undersökta metaller, surhetsgraden i avrinningen eller utlakning av organiska syror orsakar ekologiska skador. Den något högre depositionen av metaller i området 2002/03 jämfört med de senaste åren återspeglades inte i avrinningen, vilket innebär att en upplagring av dessa metaller sker i det översta markskiktet.IVL utför undersökningar av deposition och avrinning av svavel, kväve samt metaller i ett 65-årigt granskogsområde vid Holmsvattnet, 17 km SSV av smältverket vid Rönnskär. Syftet är att kvantifiera depositionen samt beskriva eventuella förändringar i det avrinnande vattnets kemi. Undersökningarna under 2002/03 jämförs med mätningar under 1986 till 2002 i samma område. Depositionen av svavel och kväve har inte visat några större förändringar under det senaste mätåret. Totaldepositionen var något mindre på grund av det nederbördsfattiga året jämfört med medelvärdet för alla mätår. Halterna av sulfatsvavel i nederbörd vid Holmsvattnet har legat runt 0,4 mg /L sedan 1996, efter en kraftig minskning mellan 1986 (0,9 mg/L) och 1992 (0,5 mg/L). Kvävehalterna i nederbörd var genomgående låga och har varierat något runt 0,2 mg N /L sedan 1996. Kvävet som deponerats till skogen togs nästan helt upp i vegetationen och bidrog således inte direkt till markförsurning vid Holmsvattnet. Depositionen i form av nederbörd på ett öppet fält av arsenik och metaller under det senaste mätåret har varit lik den uppmätta på andra lokaler i Sverige för alla metaller utom koppar och zink. Depositionen av koppar (11 g/ha och år) och zink (100 g/ha och år) var förhöjd jämfört med övriga lokaler i landet. Skogsmarken i området är fortfarande påverkad av försurning, indikerat av avrinningsvattnets kemi. Det torra mätåret 2002/03, med en årsavrinning på 128 mm, ledde till små förluster av metaller och andra markbundna ämnen till vattendraget. Avrinningen var till största del grundvatten som generellt uppvisade låga metallhalter. Utlakningen av arsenik, som tidigare år hade varit relativt hög, var betydligt lägre under 2002/03. Det är inte troligt att det senaste mätårets halter av undersökta metaller, surhetsgraden i avrinningen eller utlakning av organiska syror orsakar ekologiska skador. Den något högre depositionen av metaller i området 2002/03 jämfört med de senaste åren återspeglades inte i avrinningen, vilket innebär att en upplagring av dessa metaller sker i det översta markskiktet