IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Vattenbruk och friluftsliv - Aktörers syn på intressekonflikter och möjligheter till synergier och samexistens
No full textVattenbruk har i Sverige och EU lyfts fram som hållbar matproduktion med stor potential för framtiden. Denna rapport fokuserar på det extraktiva vattenbruket, vilket innefattar odling av musslor, ostron, alger, sjöpung och andra arter som inte kräver tillförsel av foder eller närsalter. I nuläget är vattenbrukssektorn i Sverige förhållandevis liten, och för att vattenbruk ska bli en bärande del av svensk och europeisk matproduktion behöver vattenbrukssektorn växa.Det finns dock en rad hinder för utveckling av vattenbrukssektorn i Sverige. Ett betydande hinder är att konkurrensen om lämpliga ytor i havet är hög, vilket kan ge upphov till nya eller fördjupade intressekonflikter. Kustzonsplanering har identifierats som en central åtgärd för att hantera intressekonflikter, men tidigare studier visar att befintliga planer inte har resulterat i en proaktiv styrning av havsanvändningen. För att utveckla kunskapen om de hinder som vattenbrukssektorn står inför fokuserar denna rapport på relationen mellan vattenbruk och andra intressen, och då i synnerhet friluftsliv och båtliv, i och kring havet i Lysekilsområdet. Det handlar mer konkret om att undersöka och förstå hur involverade aktörer ser på intressekonflikten och eventuella möjligheter till samexistens och synergieffekter mellan vattenbruk och andra intressen. Med detta syfte har dokumentstudie av kustzonsplaner och tillståndsärenden samt intervjuer med involverade aktörer genomförts. Resultatet visar att kommunal kustzonsplanering och tillståndsprövningar av både länsstyrelse och domstol söker hantera och förebygga intressekonflikter genom att geografiskt separera olika intressen som antas vara motstående. Samtidigt framgår det av intervjuerna att intressekonflikten mellan vattenbruk och andra intressen inte uppfattas som omfattande i dagsläget. Detta kan troligen härledas till att vattenbruksverksamheten i det undersökta området fortfarande är relativt småskalig. Det finns dock en viss oro inför att en växande vattenbruksverksamhet riskerar att förändra skärgårdens utseende och kustsamhällenas särprägel på ett negativt sätt. En av utmaningarna består av att vattenbruk skulle kunna göra anspråk på ytor och platser som används av fritidsbåtar, vilket riskerar minska de upplevelsevärden som förknippas med fritidsbåten. Både vattenbruket och båtlivet vill exempelvis nyttja väderskyddade grunda vattenområden för sina respektive aktiviteter. Samtidigt pekar kommunal kustzonplanering och intervjuade aktörer på att värden för båtlivet också är hotade av båtlivet i sig, genom att användandet av, och storleken på, båtar har ökat markant. Vid intervjuerna har det också framkommit att berörda aktörer ser möjligheter till samexistens och synergieffekter med vattenbruk under vissa förutsättningar. Det har exempelvis funnits samarbeten mellan besöksnäring och vattenbruk i området, där båtcharterturer stannat vid odlingar för att informera om verksamheten och ge möjlighet att observera odlingen på nära håll. Ett annat exempel som lyfts i intervjuerna är att vattenbruk kan ge en begränsning av fritidsbåtstrafiken som skulle kunna medföra att snabbare fritidsbåtar behöver köra långsammare, och att förare till dessa fritidsbåtar skulle behöva planera sin färdväg och visa hänsyn i större utsträckning. Det skulle i sin tur kunna bidra till att reducera vissa konflikter fritidsbåtsanvändande har i relation till andra intressen – t.ex. buller, svall, och otrygghet. Några intervjupersoner har också lyft fram vattenbruk som en möjlighet för kustsamhällen att skapa lokal sysselsättning inom näringar som kan ses som en fortsättning av det kulturarv som det kustnära yrkesfisket utgjort eller bidragit till.Även om undersökningen bygger på få intervjuer kan vissa intressanta slutsatser dras som kan ge underlag för kommande, mer djupgående forskning. En slutsats är att merparten av de intressekonflikter som förknippas med vattenbruk till stor del ligger i framtiden i samband med vattenbrukssektorn växer. För att i möjligaste mån undvika intressekonflikter, och möjliggöra samexistens och synergieffekter, är det viktigt att kustzonsplaneringen utvecklas, och att kopplingen mellan planer och tillståndsprövning stärks. Aquaculture has been highlighted in Sweden and the EU as a sustainable food production method with significant potential for the future. This report focuses on extractive aquaculture, which includes the cultivation of mussels, oysters, algae, sea squirts, and other species that do not require supplemental feeding nor fertilizer. Currently, the aquaculture sector in Sweden is relatively small, and for aquaculture to become a significant part of Swedish and European food production, it needs to expand.There are several obstacles to the development of the aquaculture sector in Sweden. A significant hindrance is the high degree of competition for suitable marine areas, which can lead to new or intensified conflicts of interest. Coastal zone planning has been proposed as an essential tool for managing these conflicts, but previous studies have shown that existing plans have not resulted in proactive management of how the sea is utilized.To enhance our understanding of the challenges faced by the aquaculture sector, this report focuses on the relationship between aquaculture and other interests – in particular, outdoor recreation and boating in and around the sea in the Lysekil area. Specifically, it aims to investigate how involved stakeholders perceive the conflict of interest and explore potential opportunities for coexistence and synergies between aquaculture and other interests. The research includes document analysis of coastal zone plans and permit applications, as well as interviews with relevant stakeholders.The findings show that municipal coastal zone planning, along with permit assessments conducted by both the County Administrative Board and the court, attempts to manage and prevent conflicts of interest. This is pursued through the geographical separation of assumed opposing interests. However, the interviews indicates that the conflict of interest between aquaculture and other interests is not perceived as prominent at present. It is likely that the perceived low level of conflict stems from the relatively small-scale nature of aquaculture activities in the studied area. Some interviewees have expressed concern that an expansion of aquaculture operations in the area may change the appearance of the archipelago and alter the unique character of coastal communities. Specifically, there is concern that aquaculture activities could encroach upon areas and locations frequently used by recreational boats, and potentially diminish the experiential value associated with leisure boating. Aquaculture and boating both seek to utilize sheltered shallow water areas for their respective activities. At the same time, municipal coastal zone planning and interviewed stakeholders highlight that values associated with boating are also jeopardized by the activity itself, as the use and size of leisure boats have significantly increased.Opportunities for coexistence and synergies between aquaculture and other interests, and conditions that could enable such opportunities, have been emphasized by some of the interviewed stakeholders. One noteworthy example is the collaborations between tourism and aquaculture that have occurred in the area. In that case, boat charter tours would stop at aquaculture sites to provide information about the operations and allow observation of the cultivation process. Another example mentioned by the interviewees is that aquaculture could reduce the disturbing aspects of recreational boat traffic by requiring boats to slow down in their vicinity. This approach could potentially reduce conflicts related to recreational boating, such as noise, wake, and safety concerns. Some interviewees also emphasize aquaculture as an opportunity for coastal communities to create local employment within sectors that build upon the cultural heritage associated with traditional coastal fishing.While the study relies on a limited number of interviews, it offers intriguing insights that provides the foundation for more in-depth research in the future. One conclusion is that conflicts of interest associated with aquaculture largely lie in the future as the aquaculture sector grows. To avoid conflicts of interest, and enable coexistence and synergy effects, it is important that coastal zone planning is developed, and that the link between plans and permit examination is strengthened
Hur många kg extra har du i garderoben?
No full textThe purpose of this study was to enhance our understanding of reuse by analyzing the entire life cycle of textiles − from purchase, use, to end-of-life waste treatment in Sweden. Our goal was to identify where the greatest losses and potentials lie within our society. We focused on identifying the main challenges, losses, and opportunities by examining overall patterns and trends rather than striving for precise data accuracy. The study is delimited by data from our Swedish project partners, including municipalities and charitable organizations. When necessary, this data was supplemented with Swedish national data or literature studies to address data deficiencies or understand the level of uncertainty.Syftet med denna studie var att öka kunskapen om återanvändning genom att samla in och analysera data om det totala flödet av textilier från inköp, användning till slutlig avfallshantering för att identifiera var de största förlusterna och potentialen ligger i vårt samhälle. Vi strävade efter att identifiera de viktigaste utmaningarna, förlusterna och möjligheterna, med fokus på att förstå övergripande mönster och trender snarare än att uppnå precision i datan. Studien är unik då den är den första i sitt slag som utforskar och jämför återanvändningens roll i förhållande till det totala flödet av konsumtion, användning och avfall.Kartläggning baseras på data från våra samarbetspartners i projektet, inklusive kommuner och välgörenhetsorganisationer. Vid behov kompletterades detta med nationella data eller litteraturstudier för att hantera brist på data eller förstå osäkerhetsgraden
Försurning och övergödning i Jönköpings län Förenklad rapport om resultaten från Krondroppsnätet under 2022/23
No full textKvävenedfallet minskar men är fortfarande över kritisk belastningLufthalterna av kvävedioxid (NO2) i länet var 1,2 µg/m3 under vinterhalvåret 2022/23, medan NO2 under sommarhalvåret 2023 var 0,56 µg/m3. Lufthalterna av ammoniak (NH3) var cirka 0,50 µg/m3 under både sommar- och vinterhalvåret 2022/23. Under det hydrologiska året 2022/23 varierade kvävenedfallet över öppet fält vid länets mätplatser mellan cirka 3,5–4,3 kg oorganiskt kväve per hektar. Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till barrskog i Jönköpings län har för det hydrologiska året 2022/23 beräknats till 7,6 kg per hektar. Den kritiska belastningsgräns som används i Sverige på 5 kg kväve per hektar och år, överskreds därmed i länet under 2022/23. Nitrathalterna i markvattnet är generellt låga i ostörd, växande skog i länet, men mätningarna visar på att sporadiskt förhöjda nitrathalter kan förekomma, i synnerhet vid Mellby i länets västra del. Mycket tyder på att avsevärda mängder kväve finns upplagrat i skogsmarken i länet. Detta innebär en risk för att störningar, exempelvis i form av stormskador, insektsangrepp eller avverkning, kan leda till förhöjda nitrathalter i markvattnet och utlakning av kväve till vattendrag och sjöar.Svavelnedfallet har minskat kraftigt, men återhämtningen går långsamtLufthalterna av svaveldioxid (SO2) i länet var 0,35 µg/m3 under vinterhalvåret 2022/23, medan SO2 under sommarhalvåret 2023 var 0,25 µg/m3. I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet var det antropogent orsakade svavelnedfallet i länet högt, cirka 6 kg per hektar och år. Under det hydrologiska året 2022/23 var svavelnedfallet i länet avsevärt lägre, runt 0,1–0,2 kg per hektar i krondropp och mellan 0,6–0,9 kg/ha på öppet fält. Skillnaden mellan resultaten från mätningar av krondropp och nedfall med nederbörden till öppet fält beror, som tidigare nämnts i rapporten, på att svavelnedfallet i vissa områden i landet är så lågt att träden har börjat ta upp svavel direkt i bladen/barren. Att nedfallet i krondroppet är så lågt kan även bero på att klorid används som en markör för havssalt vid beräkning av antropogent svavel. Eftersom trädkronorna i vissa fall kan utsöndra klorid medför detta att den andel sulfat som beräknas komma från havssalt kan överskattas, vilket i sin tur resulterar i ett underskattat antropogent nedfall av svavel mätt som krondropp. Denna frågeställning är något som för närvarande arbetas på inom Krondroppsnätet.Markvattenkemin i skogsmarken i Jönköpings län visar att återhämtning från försurning av markvattnet pågår, men det går långsamt och markvattnet är fortfarande försurat. pH vid Fagerhult och Mellby har under de senaste åren oftast legat under 5,0, vilket kan anses tyda på en måttlig försurning. Under 2023 varierade den syraneutraliserande förmågan (ANC) i markvattnet i länet mellan -0,14 mekv/l och -0,02 mekv/l. För att markvattnet ska bidra till en återhämtning från försurning i sjöar och vattendrag måste ANC ha ett värde som är klart högre än noll. Avverkning eller andra störningar som innebär att kväveupptaget till skogsekosystemen minskar, samt havssaltsepisoder som kan orsaka jonbyte och frigörelse av vätejoner, kan leda till temporära surstötar. För att mark och vatten ska återhämta sig från försurning krävs fortsatt lågt svavelnedfall, att skogen har god status så att kvävet tas upp och inte nitrifieras samt att skogsbrukets försurnings-påverkan hålls på en låg nivå
Prediktion av turbiditet i en vattentäkt : Användning av AI som ett verktyg i dricksvattenproduktion
No full textTurbidity, which is the cloudiness or haziness of water caused by large numbers of individual particles, is a critical factor for drinking water producers. High turbidity can harbour harmful microorganisms and reduce the effectiveness of disinfection processes, making it essential to monitor and manage to ensure safe drinking water.This study was conducted at the Rökebo water production plant, which produces drinking water for Sandviken and nearby areas, serving around 29,000 people. The treatment process includes several steps, such as chemical precipitation, filtration, UV treatment, and chlorination, to ensure the water is safe to drink. A new plant is being constructed to use only lake water and will include additional treatment steps to remove natural organic matter.Lake Öjaren is moderately sized, covering 21 square kilometres with an average depth of 4.66 meters, which means it is a shallow lake. The depth and shape of the lake influence how it responds to wind and weather, which can stir up sediments and affect water clarity. The catchment area of Lake Öjaren consists mainly of forest and moraine but has 5.5% clear-cuts, which contribute to higher turbidity levels in combination with heavy precipitation. Climate change is expected to bring warmer temperatures and more rain to Sweden, affecting Lake Öjaren’s water quality and availability. Projections indicate that runoff to the lake will increase by about 15%, which is more than the average for the area. Less precipitation will fall as snow, leading to more water flowing into the lake during winter. These changes will likely increase the levels of nutrients and organic matter in the lake, increasing turbidity and calling for an adaptation strategy at the drinking water plant. We tested several machine learning models to predict water turbidity, including ElasticNet Regression, RandomForestRegressor, GradientBoostingRegressor, and XGBoost. These models helped us understand which factors most affect turbidity. For example, the RandomForestRegressor model performed well, showing that air temperature, wind speed, and rainfall from the past few days were important predictors. The XGBoost model also provided valuable insights, particularly emphasising the impact of rainfall from four days prior. Despite using general meteorological data, our models successfully predicted local conditions in Lake Öjaren, demonstrating their robustness. However, capturing extreme turbidity events remains challenging. High-quality data and advanced techniques are crucial for improving predictive accuracy. Future work should focus on collecting more detailed data and refining models to support effective water management and mitigate climate change impacts on the drinking water production. This ongoing research is vital for ensuring a reliable drinking water supply, even under changing environmental conditions.Turbiditet, som kan beskrivas som vattnets grumlighet orsakad av partiklar i vattenmassan, är en viktig faktor för dricksvattenproducenter. Hög turbiditet kan associeras med skadliga mikroorganismer och minska effektiviteten hos desinfektionsprocesser, vilket gör det nödvändigt att övervaka och hantera för att säkerställa ett säkert dricksvatten.Denna studie genomfördes vid Rökebo vattenverk, som producerar dricksvatten för Sandviken och närliggande områden för cirka 29 000 människor. Reningsprocessen innefattar flera steg som kemisk fällning, filtrering, UV-behandling och klorering för att säkerställa att vattnet är säkert att dricka. En ny anläggning byggs för att endast använda sjövatten och kommer att inkludera ytterligare reningssteg för att avlägsna naturligt organiskt material.Sjön Öjaren är medelstor och täcker 21 km2, med ett genomsnittligt djup på 4,7 m, vilket innebär att det är en grund sjö. Sjöns djup och form påverkar hur den påverkas av väder och vind. En grund sjö som har lång sträcka i den förhärskande vindriktningen innebär sannolikt att den är känsligare för att sediment rörs upp och påverkar vattnets klarhet. Avrinningsområdet för Öjaren består huvudsakligen av skog och morän, men har 5,5 % kalhyggen, vilket bidrar till högre nivåer av turbiditet i kombination med kraftig nederbörd. Klimatförändringarna förväntas medföra varmare temperaturer och mer regn till Sverige, vilket kommer att påverka vattenkvaliteten och tillgängligheten i sjön Öjaren. Prognoser indikerar att avrinningen till sjön kommer att öka med cirka 15 %, vilket är mer än genomsnittet för området. Detta beror på att mindre nederbörd kommer att falla som snö, vilket leder till mer vatten som flödar in i sjön under vintern. Dessa förändringar kommer sannolikt att öka nivåerna av näringsämnen och organiskt material i sjön, vilket ökar grumligheten och kräver en strategi för att hantera detta i vattenverket.I projektet testades flera olika maskininlärningsmodeller för att förutsäga vattnets turbiditet, inklusive ElasticNet Regression, RandomForestRegressor, GradientBoostingRegressor och XGBoost. Dessa modeller hjälpte oss att förstå vilka faktorer som påverkar tubiditeten mest. Till exempel presterade RandomForestRegressor-modellen bra och visade att lufttemperatur, vindhastighet och nederbörd från de senaste dagarna var viktiga prediktorer. XGBoost-modellen gav också värdefulla insikter, särskilt genom att understryka effekten av nederbörd som fallit fyra dagar tidigare.Trots att vi använde allmänt tillgängliga meteorologiska data, lyckades våra modeller förutsäga lokala förhållanden i sjön Öjaren med acceptabel träffsäkerhet. Att fånga extrema grumlighetshändelser är dock fortfarande en utmaning. Högkvalitativa data är dock avgörande för att förbättra förutsägbarheten. Framtida arbete bör fokusera på att samla in mer detaljerade data och förfina modellerna för att stödja effektiv vattenhantering och mildra klimatförändringarnas påverkan på dricksvattenproduktionen
Försurning och övergödning i Skåne län Resultat från Krondroppsnätet till och med 2022/23
No full textPå uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund genomför IVL Svenska Miljöinstitutet, i samarbete med Lunds universitet, mätningar av lufthalter, atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi i Skåne län inom Krondroppsnätet. Sedan 2022 redovisas även mätningar av lufthalter vid två ytterligare mätplatser finansierade av Länsstyrelsen i Skåne. Skånes Luftvårdsförbund har varit medlem i Krondroppsnätet sedan 1990. I denna rapport redovisas resultaten från mätningarna under det hydrologiska året 2022/23. I rapporten beskrivs försurningsläget och kvävesituationen i Skåne län, baserat på senaste och tidigare års mätningar, och resultaten jämförs med mätningar från andra delar av landet. I rapporten redovisas även andra aktuella händelser från 2023 som är relevanta ur Krondroppsnätets synvinkel. I Bilaga 1 visas information om länets mätningar och mätplatser.Mätningar av lufthalter, atmosfäriskt nedfall och/eller markvattenkemi bedrivs vid fyra platser med granskog i Skåne län; Hissmossa och Arkelstorp i länets norra delar samt Stenshult och Maryd. Lufthaltsmätningar görs dessutom på två mätplatser, vid Kullaberg och vid Stenshuvud.Svavelnedfallet har minskat kraftigt men återhämtningen går långsamtMinskade emissioner har gjort att både svaveldioxidhalter i luft och svavelnedfall minskat kraftigt. Svavelnedfallet, som 1990 var omkring 20 kg per hektar, var under 2022/23 mellan 0,6 och 2,1 kg per hektar på mätplatserna i Skåne. Responsen i marken är dock långsam. Markvattnet var under 2023 kraftigt försurat, med pH oftast mellan 4,3 och 4,6, och den syraneutraliserande förmågan (ANC) oftast under 0. ANC har ökat signifikant i de långa mätserierna, men ökningen går långsamt och ANC är fortfarande så pass lågt att det inte ger utrymme till någon större pH-höjning. Enbart på en av mätplatserna, Hissmossa, kunde en signifikant pH-höjning påvisas, men pH är fortfarande mycket lågt där, mellan 4,4 och 4,5 under 2023. Detta innebär också att systemen är mycket känsliga för störningar. Havssaltsepisoder kan exempelvis leda till kraftiga surstötar. De stora mängderna kväve i systemet gör även att kraftig nitrifiering kan uppstå vid störningar, i form av stormskador, insektsangrepp, gallring eller avverkning, vilket även det kan leda till kraftiga surstötar. Kvävenedfallet minskar långsamt och kväveutlakning är ofta förhöjdÄven kväveemissionerna har minskat, men inte lika mycket som för svavel, vilket återspeglas i tidstrenderna för kvävehalter i luft och nedfall av kväve. Det totala nedfallet av oorganiskt kväve beräknades på en av mätplatserna i Skåne, Västra Torup/Hissmossa, till mellan 15 och 20 kg per hektar och år i början av 2000-talet och har minskat signifikant till strax över 5 kg per hektar och år. Vid den mer utsatta mätplatsen Stenshult, med en betydligt kortare mätserie, från 2010, syns ingen statistiskt signifikant förändring. I Stenshult beräknades det totala nedfallet av oorganiskt kväve till 15 kg per hektar under 2022/23. Vid båda mätplatserna överskrids därmed den kritiska belastningsgränsen för övergödande kväve i skog, 5 kg per hektar och år.Vid samtliga aktiva mätplatser i Skåne har förhöjda nitratkvävehalter i markvattnet förekommit, trots att inga uppenbara störningar skett. I vissa fall har de skett kontinuerligt och i andra fall under någon eller några perioder. Detta tyder på att skogarna är nära kvävemättnad. Det är enbart mätplatser i allra sydligaste Sverige som uppvisar förhöjda nitratkvävehalter i ostörd skog, på övriga mätplatser i Sverige tas allt kväve upp. De stora kvävemängderna i marken gör också att störningar av olika slag, allt från gallringar och mindre stormskador till slutavverkning, kan innebära kraftig nitrifiering och därmed utlakning av nitratkväve. Detta ökar risken för att skogsmarken bidrar till övergödning av ytvatten, och nitrifieringen innebär även surstötar som kan hämma återhämtningen från försurning i ytvatten
Review of Life Cycle Cost Analysis for Reusable Packaging for the Retail Industrial
No full textThis review comprehensively evaluates research on the lifecycle cost analysis (LCCA) of reusable packaging systems in the retail sectors of fruits and vegetables, automotive parts, etc. It categorizes researchers by product types and thoroughly analyzed the various models used by these studies to conduct LCCA of reusable packaging. This article provided extensive analyses of cost categorization frameworks, covering raw materials, transportation, maintenance, and end-of-life expenses, thereby providing profound insights into the economic and sustainability benefits of packaging logistics. Key findings indicate that, with effective logistics management, reusable packaging typically achieves significant long-term cost savings. The review also points out that future research should focus on the economic benefits of different types of reusable packaging, examining the impacts of reverse logistics management and packaging design on costs, and the development of more precise LCCA models. Such research will provide effective decision-making support for businesses promoting the transition of sup-ply chains towards sustainable development.Commissioned By: The European Commission.</p
Försurning och övergödning i norra Sverige Resultat från Krondroppsnätet till och med 2022/23
No full textPå uppdrag av Länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län samt Boliden Mineral AB genomför IVL Svenska Miljöinstitutet, i samarbete med Lunds universitet, mätningar av lufthalter, atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi i bakgrundsmiljön i norra Sverige inom Krondroppsnätet. Resultaten från mätningarna, som har bedrivits i över 30 år i norra Sverige, redovisas tillsammans med resultat från tidigare års mätningar och i jämförelse med motsvarande mätningar i övriga delar av landet. Under det hydrologiska året 2022/23 fanns aktiva mätningar vid sjutton mätplatser i norra Sverige. I rapporten redovisas även resultat från mätningar av lufthalter samt nedfall till öppet fält vid Esrange i Norrbottens län inom det nationella miljöövervakningsnätverket, SveLoD. Dessutom redovisas resultat från andra Krondroppsnätsrelaterade projekt samt aktuella händelser från 2023. I Bilaga 1 visas information om de olika länens mätningar och mätplatser.Kvävenedfall och nitrat i markvattnet.Det beräknade totala nedfallet av oorganiskt kväve till barrskog i norra Sverige beräknades till mellan 1 - 4 kg per hektar och år under det hydrologiska året 2022/23. Nedfallet var högst i södra delen och lägst i inlandet i norra delen av området. Vid alla mätplatserna låg nedfallet under 2022/23 under den kritiska belastningsgränsen för kväve till barrskog på 5 kg N per hektar och år. Med undantag av Dalarna och sydvästliga delar av Jämtland har växtligheten i norra Sverige sannolikt aldrig varit utsatt för ett kvävenedfall som överskridit den kritiska belastningsgränsen för barrskog. För att skydda känsliga arter av mossor och lavar bör dock kvävenedfallet till boreala skogar vara ännu lägre och inte överstiga 2 - 5 kg N per hektar och år, beroende på växtslag. Generellt förekommer nitrat sällan i markvattnet i ostörd växande skog i Sverige. Efter stormskador, avverkning, skogsgödsling, insektsangrepp eller andra störningar kan dock halterna av nitrat i markvattnet öka till höga nivåer, vilket i norra Sverige har inträffat efter en skogsgödsling av en tallskog vid Sör-Digertjärn i Jämtlands län samt efter slutavverkningar vid Nymyran i Jämtlands län och Storulvsjön i Västernorrlands län. Svavelnedfall och försurningFörsurning av mark och vatten orsakas av både svavel- och kvävenedfall, men även skogsbruket bidrar, då trädtillväxt medför upptag av buffrande baskatjoner och därmed successiv försurning under trädets livstid, som permanentas om biomassa skördas och förs bort från skogen utan att baskatjonerna återförs. Under året 2022/23 var nedfallet av svavel, borträknat svavel från havssalt, till skog i norra Sverige som högst 1,2 kg S per hektar och år, med högst nedfall vid Holmsvattnet. Det finns en gradient med minskande svavelnedfall från syd mot nord, men även en gradient från kustområdena mot inlandet och fjällvärlden. Sedan 2001/02 har svavelnedfallet vid mätplatserna i norra Sverige minskat statistiskt säkerställt med 32 – 76 %. Minskningen verkar ha avtagit efter år 2016.Mätningar av kemin i markvattnet insamlat under rotzonen ger ett mått på markens försurningsstatus. I de fjällnära områdena i Jämtland finns några av landets mest försurningskänsliga områden, med svårvittrad berggrund, tunna jordtäcken och lite växtlighet. Förutom nedfallet av försurande ämnen och skogsbrukets försurande inverkan finns, längs norrlandskusten, svavelhaltiga jordar som bidrar till försurning.Vid de provytor i norra Sverige där svavelhalterna i markvattnet varit förhöjda har dessa minskat över tid. Historiskt har pH varit över 5,0 vid de allra flesta mätplatser och mättillfällen i norra Sverige och således som mest varit utsatt för måttlig försurning, enligt bedömningsgrunderna för försurad mark. Gödslingen av tallytan vid Sör-Digertjärn i Jämtlands län medförde under några år en kraftig sänkning av pH i markvattnet, till pH-värden under 4,4. pH i markvattnet vid de kustnära mätplatserna Bäcksjö, Holmsvattnet och Gammelgården ligger lite lägre än ytorna längre inåt landet, vilket kan bero på svavelhaltiga jordar som ofta förekommer under högsta kustlinjen.Ett annat mått på försurning är markvattnets syrabuffrande förmåga, ANC. För att markvattnet ska bidra till en återhämtning från försurning i sjöar och vattendrag måste ANC ha ett värde som är klart högre än noll. Under de senaste tio åren har värden för ANC vid de flesta mätplatser i norra Sverige varit positiva. Undantag är tillfälliga sänkningar av ANC för den gödslade provytan Sör-Digertjärn, som hade kraftigt negativa ANC-värden de två första åren efter gödslingen, samt den avverkade ytan Storulvsjön. Den enda mätplatsen som alltid har positiva ANC-värden långt över noll är Ammarnäs i Västerbottens län
Hur beteendeförändringars effekter och kostnader kan kvantifieras.
No full textThe current report strives to clarify important methodological and data aspects that needs to be considered if incremental behavioural change measures are to be given better recognition in policy support analysis.The work leading to this report is based on semi-structured literature reviews and own thinking. Behavioural theories such as the Theory of planned behaviour, the Needs-Opportunity-Ability model, and complexity theory are surveyed, as well as examples of how behavioural change is modelled and projected. These surveys are matched with existing cost calculation methods in policy support models and a method for how to calculate costs of behavioural is proposed. Föreliggande rapport strävar att klargöra viktiga metod- och dataaspekter som måste beaktas om inkrementella beteendeförändringsåtgärder ska representeras i policystödsanalyser.Arbetet som leder fram till föreliggande rapport bygger på semistrukturerade litteraturöversikter och eget tänkande. Beteendeteorier som Teorin om planerat beteende, Behovs-Möjlighet-Förmåga-modellen och komplexitetsteorin kartläggs, liksom exempel på hur beteendeförändringar modelleras och projiceras. Dessa översikter matchas med befintliga kostnadsberäkningskoncept i beslutstödsmodeller och ett koncept för hur man beräknar kostnader för inkrementella beteendeförändringar föreslås
Vägledning för arbete med renare luft och mindre buller på förskolegårdar
No full textMed utgångpunkt i lärdomar och insikter från arbetet i projektet "Bättreluftkvalitet och ljudmiljöer på förskolegårdar" vill vi ge en vägledning iarbetet med bättre luft och mindre buller för förskolebarnen.
Utvärdering av möjligheter till grönska på Tulegatan, Sundbyberg
No full textGrönska renar luften genom att fånga upp föroreningar på blad och grenar. Effekten beror på växternas bladstruktur och om de är lövfällande eller vintergröna. Samtidigt kan stora trädkronor minska luftgenomströmningen och leda till ansamling av luftföroreningar. Grönska kan också fungera som barriär, och därmed till exempel skydda gång- och cykelbanor från trafikföroreningar. På uppdrag av Sundbybergs stad har IVL svenska miljöinstitutet undersökt möjligheter att med hjälp av grönska förbättra luftkvaliteten på Tulegatan i Sundbyberg. Studien är baserad på nuvarande utformning av gaturummet, och har tagit hänsyn till underjordiska ledningar och markens egenskaper, samt behov av parkeringsytor och tillgänglighet till entréer. Tre alternativ till utformning av grönska i gaturummet har utvecklats och utvärderats med avseende på effekten på luftkvaliteten. Studien visar att det finns potential att öka grönskan i gaturummet, och genom detta förbättra luftkvaliteten. Störst potential till sänkta föroreningshalter förväntas det alternativ ge där mängden grönska maximerats genom en kombination av träd, buskar och perenner. Alternativet ger stor bladyta tillgänglig för deposition av luftföroreningar, samt agerar som en barriär som hindrar transport av trafikutsläpp till gång- och cykelbanor där människor vistas. Samma alternativ förväntas också ge störst positiv påverkan andra nyttor som grönskan kan ge, så som biologisk mångfald, fördröjning av vatten samt reglering av mikroklimat.För att maximera nyttorna som grönskan ger är det viktigt med långsiktigt hållbar planering och skötsel, där grönskan får bästa möjliga förutsättningar att växa och frodas