IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Luftkvalitet i tätorter 2004
No full textDenna rapport bygger på mätningar av luftkvaliteten från et sextiotal svenska tätorter. Data redovisas särskilt för vintern 2003/2004 och året 2003. Vi gör jämförelser med utvecklingen sedan 1980-talet och bedömer vart utvecklingen är på väg. Flera kommuner har omfattande mätningar av luftförorenignar. Tre av dessa, en stor (Göteborg), en medelstor (Landskorna) och en mindre (Lycksele) redovisar sina erfarenheter i denna rapport. Luftkvaliteten i svenska tätorter har endast svagt förbättrats under de senaste fem till sex åren. Detta kan troligen främst förklaras av utvecklingen för utsläpp och annan påverkan från vägnätet, energianvändning och energiporduktion (t ex vedeldning). Luftföroreningar i tätorter bedöms orsaka för tidig död för tusentals personer i Sverige. Störst hälsoproblem orsakar marknära ozon och partiklar.Denna rapport bygger på mätningar av luftkvaliteten från et sextiotal svenska tätorter. Data redovisas särskilt för vintern 2003/2004 och året 2003. Vi gör jämförelser med utvecklingen sedan 1980-talet och bedömer vart utvecklingen är på väg. Flera kommuner har omfattande mätningar av luftförorenignar. Tre av dessa, en stor (Göteborg), en medelstor (Landskorna) och en mindre (Lycksele) redovisar sina erfarenheter i denna rapport. Luftkvaliteten i svenska tätorter har endast svagt förbättrats under de senaste fem till sex åren. Detta kan troligen främst förklaras av utvecklingen för utsläpp och annan påverkan från vägnätet, energianvändning och energiporduktion (t ex vedeldning). Luftföroreningar i tätorter bedöms orsaka för tidig död för tusentals personer i Sverige. Störst hälsoproblem orsakar marknära ozon och partiklar
Åtgärdskostnader för minskning av koldioxidutsläpp vid svenska kraftvärme- och värmeanläggningar
No full textSyftet med den här studien är att uppskatta kostnaderna för att reducera koldioxidutsläppen från kraftvärme- och värmeproduktion vid de tretton största fjärrvärmenäten i Sverige. De står för ca 2/3 av de totala koldioxidemissionerna inom kraftvärme- och värmesektorn. Studien utgår från företagens perspektiv vid reduktion av koldioxid. Det innebär att enbart koldioxid-emissioner från produktionsanläggningarna inkluderas. Vidare innebär detta att ökad elproduktion och värmeproduktion på grund av nyanslutningar till fjärrvärmenäten i de flesta fall leder till ökade koldioxidutsläpp för företaget. I ett samhällsperspektiv kan det dock leda till minskade koldioxidutsläpp. I studien har det varit möjligt att beräkna åtgärdskostnader för 9 av de 13 största fjärrvärmenäten. De 9 fjärrvärmenäten stod år 2004 för knappt 50% av de totala emissionerna inom kraftvärme- och värmesektorn (exklusive kondensdrift). De åtgärder som identifierats i studien (totalt 32 stycken) omfattar sammanlagt knappt 2,2 miljoner ton fossil koldioxid. Åtgärderna är ett urval av åtgärder gjorda 1998-2003 samt åtgärder som är på väg att genomföras eller är möjliga att genomföra. Kostnaden för dessa åtgärder är mellan -829 kr / ton fossil koldioxid (det vill säga en intäkt) och 2815 kr / ton med en genomsnittlig kostnad på 228 kr / ton fossil koldioxid. Medianåtgärden kostar 225 kr / ton fossil koldioxid. Utförligare resultat redovisas i tabell 1, tabell 2 och Figur 1 där åtgärderna grupperats i åtgärdstyper. I Figur 2 åskådliggörs respektive åtgärds kostnad och omfattning. Åtgärderna är där sorterade efter kostnad och inte i den ordning de har genomförts eller kommer att genomföras. Det finns ytterligare åtgärder som undersökts, men de innebär ökade utsläpp eller rör enbart kondensdrift, och har inte tagits med i de sammanfattande beräkningarna.Syftet med den här studien är att uppskatta kostnaderna för att reducera koldioxidutsläppen från kraftvärme- och värmeproduktion vid de tretton största fjärrvärmenäten i Sverige. De står för ca 2/3 av de totala koldioxidemissionerna inom kraftvärme- och värmesektorn. Studien utgår från företagens perspektiv vid reduktion av koldioxid. Det innebär att enbart koldioxid-emissioner från produktionsanläggningarna inkluderas. Vidare innebär detta att ökad elproduktion och värmeproduktion på grund av nyanslutningar till fjärrvärmenäten i de flesta fall leder till ökade koldioxidutsläpp för företaget. I ett samhällsperspektiv kan det dock leda till minskade koldioxidutsläpp. I studien har det varit möjligt att beräkna åtgärdskostnader för 9 av de 13 största fjärrvärmenäten. De 9 fjärrvärmenäten stod år 2004 för knappt 50% av de totala emissionerna inom kraftvärme- och värmesektorn (exklusive kondensdrift). De åtgärder som identifierats i studien (totalt 32 stycken) omfattar sammanlagt knappt 2,2 miljoner ton fossil koldioxid. Åtgärderna är ett urval av åtgärder gjorda 1998-2003 samt åtgärder som är på väg att genomföras eller är möjliga att genomföra. Kostnaden för dessa åtgärder är mellan -829 kr / ton fossil koldioxid (det vill säga en intäkt) och 2815 kr / ton med en genomsnittlig kostnad på 228 kr / ton fossil koldioxid. Medianåtgärden kostar 225 kr / ton fossil koldioxid. Utförligare resultat redovisas i tabell 1, tabell 2 och Figur 1 där åtgärderna grupperats i åtgärdstyper. I Figur 2 åskådliggörs respektive åtgärds kostnad och omfattning. Åtgärderna är där sorterade efter kostnad och inte i den ordning de har genomförts eller kommer att genomföras. Det finns ytterligare åtgärder som undersökts, men de innebär ökade utsläpp eller rör enbart kondensdrift, och har inte tagits med i de sammanfattande beräkningarna
The Ten-Year Rule: Allocation of Emission Allowances in the EU Emission Trading System
No full textIn its guidance on National Allocation Plans (NAPs), the European Commission has discouraged Member States from adopting allocation methodologies that would provide incentives to firms affecting their compliance behavior. The purpose is to promote economic efficiency and to prevent strategic behavior that deviates from individual and collective cost-minimization. For example, some methodologies would reward one type of compliance investment over another. To discourage such actions, the EU Emission Trading System guidelines prohibit ex post redistribution of emission allowances within an allocation period based on behavior in that period. Similarly, the Commission has indicated that decisions about the initial distribution of allowances in the second phase (2008-2012) must depend on measures prior to 2005 so as not to give companies an incentive to adjust their behavior to receive a larger allowance allocation. However, two other aspects of the NAPs-the treatment of closures and new entrants-may also affect firm behavior. An undercurrent in these guidelines is the question of whether Member States should allow incumbent emitters to hold infinitely lived, once-and-for-all property rights to a share of the emission allowances in the future. This paper develops an approach for balancing efficiency considerations with perceived issues of fairness. We propose a ten-year rule to guide policy regarding closure of existing sources and the status of new sources and to guide the initial distribution of emission allowances in general. A ten-year rule would address issues of fairness and capture an important part of the potential gains that could be achieved through an efficient initial distribution of allowances.In its guidance on National Allocation Plans (NAPs), the European Commission has discouraged Member States from adopting allocation methodologies that would provide incentives to firms affecting their compliance behavior. The purpose is to promote economic efficiency and to prevent strategic behavior that deviates from individual and collective cost-minimization. For example, some methodologies would reward one type of compliance investment over another. To discourage such actions, the EU Emission Trading System guidelines prohibit ex post redistribution of emission allowances within an allocation period based on behavior in that period. Similarly, the Commission has indicated that decisions about the initial distribution of allowances in the second phase (2008-2012) must depend on measures prior to 2005 so as not to give companies an incentive to adjust their behavior to receive a larger allowance allocation. However, two other aspects of the NAPs-the treatment of closures and new entrants-may also affect firm behavior. An undercurrent in these guidelines is the question of whether Member States should allow incumbent emitters to hold infinitely lived, once-and-for-all property rights to a share of the emission allowances in the future. This paper develops an approach for balancing efficiency considerations with perceived issues of fairness. We propose a ten-year rule to guide policy regarding closure of existing sources and the status of new sources and to guide the initial distribution of emission allowances in general. A ten-year rule would address issues of fairness and capture an important part of the potential gains that could be achieved through an efficient initial distribution of allowances
Utredning om möjligheterna att minska utsläppen av fossil koldioxid från mineralindustrin
No full textIVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört föreliggande studie rörande möjligheterna att reducera koldioxidemissionen i mineralindustrin. Uppdraget sammanhänger med den kommande tilldelningsplanen för utsläppsrätter av koldioxid inom Kyotoavtalets första åtagandeperiod, år 2008 till 2012. Uppdraget har genomförts i samarbete med den svenska mineralindustrin. Projektet omfattar i huvudsak tre olika delar. 1. En beskrivning av befintliga produktionsprocesser och dess nuvarande status i Sverige. 2. Redovisning av tekniska möjligheter att reducera koldioxidemissioner inklusive redovisning av CO2-emissioner och dess utveckling i industrin. 3. Ekonomiska beräkningar av olika reduktionsmöjligheter i syfte att beräkna reduktionskostnaden i t.ex. kr/ton reducerad CO2. Resultaten från projektet visar på små tekniska möjligheter att reducera CO2 från mineralindustrin. Reduktionsmöjligheterna ligger i normalfallen under 5 %. Ekonomiska beräkningarna har genomförts för två nivåer på kalkylräntan, 6 % och 12 %, för att spegla både det samhällsekonomiska och det företagsekonomiska perspektivet. Beräkningarna har visat på stora variationer i åtgärdskostnader från 137 kr/ton reducerad CO2 till 3326 kr/ton reducerad CO2 vid en ränta på 6 %. De åtgärder som inkluderats i beräkningarna, är de där både kostnad och potential kunnat uppskattats. Dessa åtgärder har tillsammans en maximal reduktionspotential av ca 156 kton (ca 4,5 %). Ungefär hälften (51 %) av denna reduktion kan uppnås till en kostnad av 250 kr, vilket ungefär motsvarar kostnader för en utsläppsrättighet i dagsläget.IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört föreliggande studie rörande möjligheterna att reducera koldioxidemissionen i mineralindustrin. Uppdraget sammanhänger med den kommande tilldelningsplanen för utsläppsrätter av koldioxid inom Kyotoavtalets första åtagandeperiod, år 2008 till 2012. Uppdraget har genomförts i samarbete med den svenska mineralindustrin. Projektet omfattar i huvudsak tre olika delar. 1. En beskrivning av befintliga produktionsprocesser och dess nuvarande status i Sverige. 2. Redovisning av tekniska möjligheter att reducera koldioxidemissioner inklusive redovisning av CO2-emissioner och dess utveckling i industrin. 3. Ekonomiska beräkningar av olika reduktionsmöjligheter i syfte att beräkna reduktionskostnaden i t.ex. kr/ton reducerad CO2. Resultaten från projektet visar på små tekniska möjligheter att reducera CO2 från mineralindustrin. Reduktionsmöjligheterna ligger i normalfallen under 5 %. Ekonomiska beräkningarna har genomförts för två nivåer på kalkylräntan, 6 % och 12 %, för att spegla både det samhällsekonomiska och det företagsekonomiska perspektivet. Beräkningarna har visat på stora variationer i åtgärdskostnader från 137 kr/ton reducerad CO2 till 3326 kr/ton reducerad CO2 vid en ränta på 6 %. De åtgärder som inkluderats i beräkningarna, är de där både kostnad och potential kunnat uppskattats. Dessa åtgärder har tillsammans en maximal reduktionspotential av ca 156 kton (ca 4,5 %). Ungefär hälften (51 %) av denna reduktion kan uppnås till en kostnad av 250 kr, vilket ungefär motsvarar kostnader för en utsläppsrättighet i dagsläget
The Climate Impact of Energy Peat Utilisation in Sweden - the Effect of former Land-Use and Aftertreatment
No full textThe potential climate impact (radiative forcing) from peat extraction at different types of peatlands (with different land-use history) has been investigated. The climate impact considered emissions/uptake of carbon dioxide, methane and nitrous oxide before, during and after the peat extraction and combustion The four types investigated were: 1. Pristine mires 2. Organic agricultural soils 3. Drained forests and 4. Abandoned harvesting area subjected to previous peat extraction. Two types of after-treatments were used in the scenarios: rewetting or afforestation. The climate impact of the use of energy peat in Sweden was estimated based on description of mire type and former land-use of the peat-harvesting areas. The result show that the climate impact of current Swedish use of energy peat will give a smaller climate impact than the use of coal but a larger impact than the use of natural gas. It also shows that there is a potential of reducing the climate impact from peat utilisation by choosing extraction area and aftertreatment methodology.The potential climate impact (radiative forcing) from peat extraction at different types of peatlands (with different land-use history) has been investigated. The climate impact considered emissions/uptake of carbon dioxide, methane and nitrous oxide before, during and after the peat extraction and combustion The four types investigated were: 1. Pristine mires 2. Organic agricultural soils 3. Drained forests and 4. Abandoned harvesting area subjected to previous peat extraction. Two types of after-treatments were used in the scenarios: rewetting or afforestation. The climate impact of the use of energy peat in Sweden was estimated based on description of mire type and former land-use of the peat-harvesting areas. The result show that the climate impact of current Swedish use of energy peat will give a smaller climate impact than the use of coal but a larger impact than the use of natural gas. It also shows that there is a potential of reducing the climate impact from peat utilisation by choosing extraction area and aftertreatment methodology
Quantification of deaths attributed to air pollution in Sweden using estimated population exposure to nitrogen dioxide as indicator
No full textIn the previous phase of this project a model was provided for quantifying the general population exposure to air pollution. From that work interpolated yearly mean concentrations of nitrogen dioxide were provided for the Swedish population. To be applied in the health impact assessment we selected an ecological study from Auckland, New Zealand, which reported a 13 % increase in non-accidental mortality (all ages) for 10 µg/m3 increase in NO2. Based on official national data we assumed a baseline rate of 1010 deaths per 100 000 persons and year at the population weighted mean level of approximately 10 µg NO2/m3. We then calculated the death rate and the yearly number of deaths expected at the population weighted mean exposure in each of four exposure classes above 10 µg/m3. Using the modelled levels of NO2 as an indicator of air pollution levels from transportation and combustion, and calculating effects on mortality only above the yearly mean 10 µg/m3, we estimated excess exposure to result in 2837 (95% CI 2400-3273) deaths per year. A recent paper presenting similar calculations estimated the local contribution to urban levels of PM in Sweden to result in around 1800 deaths per year, but the authors questioned the use of risk coefficients for regional PM to assess the effect of local traffic pollutants. The new results obtained, using locally produced nitrogen dioxide as the basis for the risk assessment, resulted in an impact estimate 55 % higher than the published estimate based on PM.In the previous phase of this project a model was provided for quantifying the general population exposure to air pollution. From that work interpolated yearly mean concentrations of nitrogen dioxide were provided for the Swedish population. To be applied in the health impact assessment we selected an ecological study from Auckland, New Zealand, which reported a 13 % increase in non-accidental mortality (all ages) for 10 µg/m3 increase in NO2. Based on official national data we assumed a baseline rate of 1010 deaths per 100 000 persons and year at the population weighted mean level of approximately 10 µg NO2/m3. We then calculated the death rate and the yearly number of deaths expected at the population weighted mean exposure in each of four exposure classes above 10 µg/m3. Using the modelled levels of NO2 as an indicator of air pollution levels from transportation and combustion, and calculating effects on mortality only above the yearly mean 10 µg/m3, we estimated excess exposure to result in 2837 (95% CI 2400-3273) deaths per year. A recent paper presenting similar calculations estimated the local contribution to urban levels of PM in Sweden to result in around 1800 deaths per year, but the authors questioned the use of risk coefficients for regional PM to assess the effect of local traffic pollutants. The new results obtained, using locally produced nitrogen dioxide as the basis for the risk assessment, resulted in an impact estimate 55 % higher than the published estimate based on PM
För Örebro läns Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Örebro län. Resultat till och med september 2004
No full textPå uppdrag av Örebro läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattnets kvalitet på fem lokaler i Örebro län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Längre norrut finns en gradient med större deposition i Stockholmsområdet och längs Norrlandskusten än inåt landet. Sedan mätningarna startade har nedfallet av svavel minskat betydligt, liksom skillnaden mellan olika regioner i Sverige, samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. Till stor del förklaras det av minskade utsläpp av svavel i Europa. Trots minskad försurningsbelastning noteras ingen tydlig återhämtning av markvattnets försurningsstatus. När det gäller kvävenedfall är det svårt att se trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av i första hand kväve att minska till år 2010. Resultaten från hydrologiska året 2003/04 visar mindre svavelbelastning än något år tidigare, 1,9 kg/ha som medelvärde från de båda granytorna. Nedfallet av oorganiskt kväve till marken i skogen var något mindre än tidigare; 2,8 kg/ha via krondropp. Försurningspåverkat markvatten har främst noterats från två lokaler i norra delen av länet; granskogen i Greckssundet och tallskogen i Örlingen. Modellberäkningar av det genomsnittliga nedfallet av både svavel och kväve för året 2002/03 till alla typer av mark och sjöytor visar att variationen mellan länets kommuner är begränsad. Andelen av nedfallet med inhemskt ursprung är relativt liten, men större för kväve än för svavel.På uppdrag av Örebro läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattnets kvalitet på fem lokaler i Örebro län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Längre norrut finns en gradient med större deposition i Stockholmsområdet och längs Norrlandskusten än inåt landet. Sedan mätningarna startade har nedfallet av svavel minskat betydligt, liksom skillnaden mellan olika regioner i Sverige, samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. Till stor del förklaras det av minskade utsläpp av svavel i Europa. Trots minskad försurningsbelastning noteras ingen tydlig återhämtning av markvattnets försurningsstatus. När det gäller kvävenedfall är det svårt att se trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av i första hand kväve att minska till år 2010. Resultaten från hydrologiska året 2003/04 visar mindre svavelbelastning än något år tidigare, 1,9 kg/ha som medelvärde från de båda granytorna. Nedfallet av oorganiskt kväve till marken i skogen var något mindre än tidigare; 2,8 kg/ha via krondropp. Försurningspåverkat markvatten har främst noterats från två lokaler i norra delen av länet; granskogen i Greckssundet och tallskogen i Örlingen. Modellberäkningar av det genomsnittliga nedfallet av både svavel och kväve för året 2002/03 till alla typer av mark och sjöytor visar att variationen mellan länets kommuner är begränsad. Andelen av nedfallet med inhemskt ursprung är relativt liten, men större för kväve än för svavel
För Södermanlands läns Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Södermanlands län Resultat till och med september 2004
No full textPå uppdrag av Södermanlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på sex lokaler i Södermanlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Mätningar har bedrivits sedan 1991. De flesta provytorna ligger i skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Mätningarna i Södermanlands län visar på måttlig belastning i länet jämfört med situationen i Sveri-ge som helhet. Under hydrologiska året 2003/04 var depositionen av antropogent svavel och oorga-niskt kväve i genomsnitt 3,5 respektive 4,0 kg/ha till marken i skogsytorna. Mätningarna visar att nedfallet av svavel har minskat med 3 till 4 kg per hektar sedan mätningarna startade 1991. För kvä-ve är det svårare att se trender. Modellberäkningar av det genomsnittliga nedfallet av både svavel och kväve för året 2002/03 till alla typer av mark och sjöytor visar att variationen mellan länets kommuner är begränsad. Andelen av nedfallet med inhemskt ursprung är relativt liten, men större för kväve än för svavel. Trots minskad nedfallsbelastning i länet noteras ingen tydlig förändring av markvattnets försurningsgrad. Markvattnet i ytorna i länet har generellt haft pH-värden mellan 4,9-5,9 och en syraneutraliserande förmåga, ANC, som periodvis kan vara låg. Markvattnets innehåll av nitratkväve har varit lågt, vilket är normalt i brukad skog. Lufthalter mäts på en lokal i länet, Edeby. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bakgrundsmiljö var låga. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna 2003/04 i Edeby det gränsvärde som skall gälla från 2010. Halterna klarar även det gränsvärde som skall gälla från 2020. När det gäller de svenska miljömålet som skall gälla från 2020 så överstiger halterna värdet 50 µg/m3.På uppdrag av Södermanlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på sex lokaler i Södermanlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Mätningar har bedrivits sedan 1991. De flesta provytorna ligger i skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Mätningarna i Södermanlands län visar på måttlig belastning i länet jämfört med situationen i Sveri-ge som helhet. Under hydrologiska året 2003/04 var depositionen av antropogent svavel och oorga-niskt kväve i genomsnitt 3,5 respektive 4,0 kg/ha till marken i skogsytorna. Mätningarna visar att nedfallet av svavel har minskat med 3 till 4 kg per hektar sedan mätningarna startade 1991. För kvä-ve är det svårare att se trender. Modellberäkningar av det genomsnittliga nedfallet av både svavel och kväve för året 2002/03 till alla typer av mark och sjöytor visar att variationen mellan länets kommuner är begränsad. Andelen av nedfallet med inhemskt ursprung är relativt liten, men större för kväve än för svavel. Trots minskad nedfallsbelastning i länet noteras ingen tydlig förändring av markvattnets försurningsgrad. Markvattnet i ytorna i länet har generellt haft pH-värden mellan 4,9-5,9 och en syraneutraliserande förmåga, ANC, som periodvis kan vara låg. Markvattnets innehåll av nitratkväve har varit lågt, vilket är normalt i brukad skog. Lufthalter mäts på en lokal i länet, Edeby. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bakgrundsmiljö var låga. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna 2003/04 i Edeby det gränsvärde som skall gälla från 2010. Halterna klarar även det gränsvärde som skall gälla från 2020. När det gäller de svenska miljömålet som skall gälla från 2020 så överstiger halterna värdet 50 µg/m3
Direkt mätning av bilavgaser i trafiken - Trafikantinformation i realtid och analys av utsläppssamband
No full textEtt nytt system har testats för att medvetandegöra enskilda bilister om deras respektive bilars miljöpåverkan. Information om miljöskadliga ämnen i avgaserna kommunicerades direkt till den enskilde bilföraren via en stor skylt intill vägbanan. Detta kombinerade mät- och informationssystem bygger på den s k FEAT-tekniken som är en väl beprövad teknik för fjärranalys av bilavgaser. Mätdata har använts för att undersöka hur utsläpp av kolmonoxid, kväveoxid, och kolväten beror av parametrar som fordonstyp, drivmedel, årsmodell, fabrikat och körmönster. En jämförelse med emissionsfaktorer i utsläppsmodellen COPERT III har också genomförts. A novel system for awareness raising among car drivers concerning their cars' impact on air quality has been tested. Information about pollutants in the vehicle exhaust was communicated to individual drivers using a variable sign by the roadway. This integrated measurement and information system is based on the so call FEAT-technique which is a well established method for remote sensing of vehicle emissions. Measurement data has been used to investigate how emissions of carbon monoxide, nitrogen oxide and hydrocarbons depend on factors like fuel, model year, vehicle make and driving pattern. A comparison with emission factors in the emission model COPERT III has also been carried out.Ett nytt system har testats för att medvetandegöra enskilda bilister om deras respektive bilars miljöpåverkan. Information om miljöskadliga ämnen i avgaserna kommunicerades direkt till den enskilde bilföraren via en stor skylt intill vägbanan. Detta kombinerade mät- och informationssystem bygger på den s k FEAT-tekniken som är en väl beprövad teknik för fjärranalys av bilavgaser. Mätdata har använts för att undersöka hur utsläpp av kolmonoxid, kväveoxid, och kolväten beror av parametrar som fordonstyp, drivmedel, årsmodell, fabrikat och körmönster. En jämförelse med emissionsfaktorer i utsläppsmodellen COPERT III har också genomförts. A novel system for awareness raising among car drivers concerning their cars' impact on air quality has been tested. Information about pollutants in the vehicle exhaust was communicated to individual drivers using a variable sign by the roadway. This integrated measurement and information system is based on the so call FEAT-technique which is a well established method for remote sensing of vehicle emissions. Measurement data has been used to investigate how emissions of carbon monoxide, nitrogen oxide and hydrocarbons depend on factors like fuel, model year, vehicle make and driving pattern. A comparison with emission factors in the emission model COPERT III has also been carried out
Hur påverkas arbetsmiljön vid kretsloppsanpassning av produkter? Tre fallstudier
No full textKretsloppet innefattar kretsloppsanpassning av produkter och processer. Tre fallstudier har genomförts för att undersöka hur arbetsmiljön påverkas av företagens kretsloppsanpassning av produkter, 1) kyl- och frysskåp där bl a köldmedierna har bytts ut 2) basstationer för mobiltelefoni där 2G och 3G jämförts samt 3) husbyggnation, där många miljöfarliga material har fasats ut. De tre fallstudierna visar att det finns gemensamma drag i effekterna av kretsloppsanpassning av produkter. Utfasning av kemikalier medför att även arbetsmiljön blir bättre även om det undantagsvis kan uppstå nya problem som ökad risk för brand och explosioner med ersättningskemikalierna (kyl- och frysskåp). Minskat spill är positivt för arbetsmiljön. Omhändertagande av källsorterat avfall och uttjänta produkter kan dock innebära arbetsmiljörisker. I produktutvecklingen tas sällan hänsyn till arbetsmiljön vid omhändertagande och återvinning av kasserade produkter. Nya arbetsuppgifter skapas för kretsloppsanpassning av produkterna. Arbetena inom tillverkningsföretagen är betydligt bättre än inom återvinningsföretag. Vid kretsloppsanpassning av produkter är det viktigt att bl a; Planera för att återvinningen av produkterna ska bli så bra som möjligt ur arbetsmiljösynpunkt. Här finns de största arbetsmiljövinsterna att hämta. I detta ingår att göra produkterna enkelt demonterbara och välja material som inte skapar arbetsmiljöproblem vid demontering. Säkerställa att det finns resurser för att skapa en bra arbetsmiljö också inom återvinningsindustrin.Kretsloppet innefattar kretsloppsanpassning av produkter och processer. Tre fallstudier har genomförts för att undersöka hur arbetsmiljön påverkas av företagens kretsloppsanpassning av produkter, 1) kyl- och frysskåp där bl a köldmedierna har bytts ut 2) basstationer för mobiltelefoni där 2G och 3G jämförts samt 3) husbyggnation, där många miljöfarliga material har fasats ut. De tre fallstudierna visar att det finns gemensamma drag i effekterna av kretsloppsanpassning av produkter. Utfasning av kemikalier medför att även arbetsmiljön blir bättre även om det undantagsvis kan uppstå nya problem som ökad risk för brand och explosioner med ersättningskemikalierna (kyl- och frysskåp). Minskat spill är positivt för arbetsmiljön. Omhändertagande av källsorterat avfall och uttjänta produkter kan dock innebära arbetsmiljörisker. I produktutvecklingen tas sällan hänsyn till arbetsmiljön vid omhändertagande och återvinning av kasserade produkter. Nya arbetsuppgifter skapas för kretsloppsanpassning av produkterna. Arbetena inom tillverkningsföretagen är betydligt bättre än inom återvinningsföretag. Vid kretsloppsanpassning av produkter är det viktigt att bl a; Planera för att återvinningen av produkterna ska bli så bra som möjligt ur arbetsmiljösynpunkt. Här finns de största arbetsmiljövinsterna att hämta. I detta ingår att göra produkterna enkelt demonterbara och välja material som inte skapar arbetsmiljöproblem vid demontering. Säkerställa att det finns resurser för att skapa en bra arbetsmiljö också inom återvinningsindustrin