IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Översättning av resultat från asklakningsförsök i laboratorium till fältförhållanden
No full textUtlakningen av olika ämnen från krossade och pelleterade trädaskor aktuella för askåterföring till skogsmark har undersökts genom fält och laboratoriemässiga lakningsförsök. Syftet med projektet var att förbättra bedömningen av olika askors långsiktiga uppträdande i skogsmark baserat på laboratoriestudier av utlakning. Lakning i fält respektive i laboratorium rangordnade produkterna med avseende på relativ utlakning av olika ämnen på ett likartat sätt. Generellt var överensstämmelsen relativt god för summa baskatjoner, kalcium, natrium och kalium, men inte för magnesium. Utlakningen uppmätt i fält var betydligt högre för magnesium för alla produkter, jämfört med laboratorielakningen. Studierna av en valspelleterad produkt indikerar egenskaper som gör att den uppträder annorlunda i fält jämfört med laboratorium, genom en något högre utlakningstakt i fält. En krossad aska som lagrats ca 10 år efter härdning och med sannolik inblandning av returpapper i ursprungsbränslet gav avvikande resultat, främst genom en relativt låg syraneutraliserande förmåga i förhållande till viktförlusten, indikerad genom upprepad lakning i laboratorium. Experiment med utlakning i fält av askor och kalk utan och med närvaro av trädens mykorrhiza visade inte några signifikanta skillnader i utlakningshastighet.Utlakningen av olika ämnen från krossade och pelleterade trädaskor aktuella för askåterföring till skogsmark har undersökts genom fält och laboratoriemässiga lakningsförsök. Syftet med projektet var att förbättra bedömningen av olika askors långsiktiga uppträdande i skogsmark baserat på laboratoriestudier av utlakning. Lakning i fält respektive i laboratorium rangordnade produkterna med avseende på relativ utlakning av olika ämnen på ett likartat sätt. Generellt var överensstämmelsen relativt god för summa baskatjoner, kalcium, natrium och kalium, men inte för magnesium. Utlakningen uppmätt i fält var betydligt högre för magnesium för alla produkter, jämfört med laboratorielakningen. Studierna av en valspelleterad produkt indikerar egenskaper som gör att den uppträder annorlunda i fält jämfört med laboratorium, genom en något högre utlakningstakt i fält. En krossad aska som lagrats ca 10 år efter härdning och med sannolik inblandning av returpapper i ursprungsbränslet gav avvikande resultat, främst genom en relativt låg syraneutraliserande förmåga i förhållande till viktförlusten, indikerad genom upprepad lakning i laboratorium. Experiment med utlakning i fält av askor och kalk utan och med närvaro av trädens mykorrhiza visade inte några signifikanta skillnader i utlakningshastighet
Krom och mangan vid svetsning - exponering och behov av åtgärder
No full textVid svetsning bildas svetsrök som utgör en hälsorisk. Exponeringen för svetsrök beror främst på i hur stor utsträckning svetsröken sprids under svetsningen. Användningen av åtgärder som minskar spridningen av svetsrök är därför av avgörande betydelse för exponeringen. Åtgärder för att minska bildningen av svetsrök och för att fånga in svetsrök vid källan tas upp i rapporten. Även betydelsen av arbetsplatsens utformning samt behovet av kunskap om riskerna med exponering för svetsrök diskuteras. Svetsrök består av respirabla metallpartiklar som vid inandning kan ta sig längst ner i lungans minsta lungblåsor och avsättas där. Krom och mangan är metaller som förekommer i svetsrök. Den kritiska effekten av exponering för svetsrök innehållande mangan är påverkan på nervsystemet. Manganism är ett sjukdomstillstånd med parkinsonliknande symtom som kan uppstå efter långvarig exponering för mangan. I svetsrök förekommer krom delvis som sexvärt krom. Sexvärt krom irriterar luftvägarnas slemhinnor och är ett känt cancerogent ämne. Svetsrök betraktas som möjligen cancerframkallande. Exponeringsmätningar av krom i svetsrök visade att vid svetsning i rostfritt stål förekommer ofta halter av sexvärt krom som överskrider det nya sänkta gränsvärdet för krom (VI). Även bakgrundshalterna av sexvärt krom i svetsverkstäder med svetsning i rostfritt stål kan bli mycket höga. Under vissa förhållanden finns det även risk för att höga halter av respirabelt mangan bildas.Vid svetsning bildas svetsrök som utgör en hälsorisk. Exponeringen för svetsrök beror främst på i hur stor utsträckning svetsröken sprids under svetsningen. Användningen av åtgärder som minskar spridningen av svetsrök är därför av avgörande betydelse för exponeringen. Åtgärder för att minska bildningen av svetsrök och för att fånga in svetsrök vid källan tas upp i rapporten. Även betydelsen av arbetsplatsens utformning samt behovet av kunskap om riskerna med exponering för svetsrök diskuteras. Svetsrök består av respirabla metallpartiklar som vid inandning kan ta sig längst ner i lungans minsta lungblåsor och avsättas där. Krom och mangan är metaller som förekommer i svetsrök. Den kritiska effekten av exponering för svetsrök innehållande mangan är påverkan på nervsystemet. Manganism är ett sjukdomstillstånd med parkinsonliknande symtom som kan uppstå efter långvarig exponering för mangan. I svetsrök förekommer krom delvis som sexvärt krom. Sexvärt krom irriterar luftvägarnas slemhinnor och är ett känt cancerogent ämne. Svetsrök betraktas som möjligen cancerframkallande. Exponeringsmätningar av krom i svetsrök visade att vid svetsning i rostfritt stål förekommer ofta halter av sexvärt krom som överskrider det nya sänkta gränsvärdet för krom (VI). Även bakgrundshalterna av sexvärt krom i svetsverkstäder med svetsning i rostfritt stål kan bli mycket höga. Under vissa förhållanden finns det även risk för att höga halter av respirabelt mangan bildas
Användning av täta oorganiska restprodukter som tätskikt i deponier
No full textProjektet syftar till att med laboratorietester och fältförsök i halvstor skala undersöka några olika restprodukters lämplighet som tätskikt i deponier, och att utveckla en metod för att bedöma olika avfalls möjligheter att användas som tätskiktsmaterial. De restprodukter som studeras är grönlutslam från skogsindustrin samt askor från biobränsleförbränning från såväl skogsindustri som energiindustri. De valda restprodukterna har undersökts avseende: * kemisk sammansättning: huvudelement, tungmetaller, TS-halt, halt organiskt material, askhalt, pH, alkalinitet, etc. * laktester - satsvisa, standardiserade laktester under olika förhållanden har genomförts. * laktester - ytlakning, för att studera utlakningen genom ytdiffusion. * hydraulisk permeabilitet * torktest - hur uppför sig materialen när det torkar Laboratorietesterna visade att flera av materialen kan vara lämpliga att använda som tätskikt. Testceller om 5*5 meter byggdes därför under sommaren 2003 upp på Skärnästippen på Iggesundsbruk. Fältförsöket gav dock så motsägelsefulla resultat att några slutsatser från det inte kan dras i någon riktning. Cellerna har sedan grävts upp och permeabilitetstester är gjorda på tätskikten.Projektet syftar till att med laboratorietester och fältförsök i halvstor skala undersöka några olika restprodukters lämplighet som tätskikt i deponier, och att utveckla en metod för att bedöma olika avfalls möjligheter att användas som tätskiktsmaterial. De restprodukter som studeras är grönlutslam från skogsindustrin samt askor från biobränsleförbränning från såväl skogsindustri som energiindustri. De valda restprodukterna har undersökts avseende: * kemisk sammansättning: huvudelement, tungmetaller, TS-halt, halt organiskt material, askhalt, pH, alkalinitet, etc. * laktester - satsvisa, standardiserade laktester under olika förhållanden har genomförts. * laktester - ytlakning, för att studera utlakningen genom ytdiffusion. * hydraulisk permeabilitet * torktest - hur uppför sig materialen när det torkar Laboratorietesterna visade att flera av materialen kan vara lämpliga att använda som tätskikt. Testceller om 5*5 meter byggdes därför under sommaren 2003 upp på Skärnästippen på Iggesundsbruk. Fältförsöket gav dock så motsägelsefulla resultat att några slutsatser från det inte kan dras i någon riktning. Cellerna har sedan grävts upp och permeabilitetstester är gjorda på tätskikten
The climate impact of energy peat utilisation - comparison and sensitivity analysis of Finnish and Swedish results
No full textThe climate impact of energy peat utilisation have been studied both in Finland by VTT Technical Research Centre and in Sweden by IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. The main objective of this study is to compare the results of earlier studies by VTT and IVL and to perform a sensitivity analysis of previous and new results. The scientific approach of the two studies is very similar. The climate impact of peat utilisation is considered from a life-cycle point of view by taking into account all phases of the peat utilisation chain (peat production, storing, transport, combustion and after-treatment of the peat production area). Peat reserves can be both sinks and sources of greenhouse gas emissions as well as there are both uptake and emissions of greenhouse gases during the utilisation chain. Both sinks and sources are considered in the calculations. The net impact of the utilisation chain is assessed as the climate impact due to the utilisation chain minus the climate impact of non-utilisation chain (i.e. the reference scenario where the peat reserve is left in its initial state). The calculation methodology of the climate impact of energy peat utilisation is similar in the Swedish and the Finnish study. The instantaneous radiative forcing and accumulated radiative forcing are used in both studies as the indicator of the climate impact. Radiative forcing is calculated on the basis of the concentration changes due to emissions and uptake of greenhouse gases. The differences in the models for calculating concentrations and radiative forcing are minor. There are some differences in the definitions and boundaries of the considered peat utilisation chains, although the differences in the results due to differences in the chain definitions are small. The main reason for the differences in results between the two studies is differences in emission (and uptake) estimates for the after-treatment phase and the non-utilisation chain (i.e. reference scenario). There are many similarities between the results of Swedish and Finnish studies. Both Swedish and Finnish studies show that the use of cultivated peatland for energy peat utilisation results in lower climate impact than using coal (within 100 years). Both studies show that the use of pristine mires for peat production will result in larger climate impact than the use of already drained peatlands.The climate impact of energy peat utilisation have been studied both in Finland by VTT Technical Research Centre and in Sweden by IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. The main objective of this study is to compare the results of earlier studies by VTT and IVL and to perform a sensitivity analysis of previous and new results. The scientific approach of the two studies is very similar. The climate impact of peat utilisation is considered from a life-cycle point of view by taking into account all phases of the peat utilisation chain (peat production, storing, transport, combustion and after-treatment of the peat production area). Peat reserves can be both sinks and sources of greenhouse gas emissions as well as there are both uptake and emissions of greenhouse gases during the utilisation chain. Both sinks and sources are considered in the calculations. The net impact of the utilisation chain is assessed as the climate impact due to the utilisation chain minus the climate impact of non-utilisation chain (i.e. the reference scenario where the peat reserve is left in its initial state). The calculation methodology of the climate impact of energy peat utilisation is similar in the Swedish and the Finnish study. The instantaneous radiative forcing and accumulated radiative forcing are used in both studies as the indicator of the climate impact. Radiative forcing is calculated on the basis of the concentration changes due to emissions and uptake of greenhouse gases. The differences in the models for calculating concentrations and radiative forcing are minor. There are some differences in the definitions and boundaries of the considered peat utilisation chains, although the differences in the results due to differences in the chain definitions are small. The main reason for the differences in results between the two studies is differences in emission (and uptake) estimates for the after-treatment phase and the non-utilisation chain (i.e. reference scenario). There are many similarities between the results of Swedish and Finnish studies. Both Swedish and Finnish studies show that the use of cultivated peatland for energy peat utilisation results in lower climate impact than using coal (within 100 years). Both studies show that the use of pristine mires for peat production will result in larger climate impact than the use of already drained peatlands
Towards Robust European Air Pollution Policies: Constraints and Prospects for a wider dialogue between scientists, experts, decision-makers and citizens. A workshop report
No full textThe international regulation of transboundary air pollution in Europe is often considered a success story. The success is usually explained by a close relationship between scientists and policy makers. When looking into other international environmental areas (e.g. climate change, marine pollution), there have generally been larger obstacles in the science-policy relationships. Social scientists have for many years studied the international policy development processes for air pollution and pointed to certain factors of importance in for its success. There have however seldom been opportunities for social scientists, policy makers and scientists to discuss together the interrelations between science and policy in the area. In order to further evaluate the science policy interactions and discuss possibilities for social scientists to play a role in the further development of air pollution strategies a workshop was organised in Gothenburg, Sweden 5-7 October 2005. The workshop was organised by the Swedish ASTA programme and the EU Network of Excellence ACCENT in collaboration with the Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution and the EU CAFE initiative. Approximately 35 participants from 12 countries representing Europe, North America and Japan attended at the workshop. This report compiles the outcome of the workshop. The report is also available at http://asta.ivl.se/The international regulation of transboundary air pollution in Europe is often considered a success story. The success is usually explained by a close relationship between scientists and policy makers. When looking into other international environmental areas (e.g. climate change, marine pollution), there have generally been larger obstacles in the science-policy relationships. Social scientists have for many years studied the international policy development processes for air pollution and pointed to certain factors of importance in for its success. There have however seldom been opportunities for social scientists, policy makers and scientists to discuss together the interrelations between science and policy in the area. In order to further evaluate the science policy interactions and discuss possibilities for social scientists to play a role in the further development of air pollution strategies a workshop was organised in Gothenburg, Sweden 5-7 October 2005. The workshop was organised by the Swedish ASTA programme and the EU Network of Excellence ACCENT in collaboration with the Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution and the EU CAFE initiative. Approximately 35 participants from 12 countries representing Europe, North America and Japan attended at the workshop. This report compiles the outcome of the workshop. The report is also available at http://asta.ivl.se
Results from the Swedish Screening 2005. Subreport 2. Biocides
No full text.As an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, IVL has performed a 'Screening Study' of the following biocides: bronopol, 4-Chloro-3-cresol, 2-Mercaptobenzothiazole, N-didecyldimethylammoniumchloride (DDMAC), Propiconazole, Resorcinol, 2-(Tiocyanomethylthio)benzothiazole, triclosan, Methyl-, Ethyl-, Propyl-, Butyl- and Benzylparabene. The overall objectives of the screening were to determine concentrations in a variety of media in the Swedish environment, to highlight important transport pathways, and to assess the possibility of current emissions in Sweden. In total, 132 samples of air, precipitation, effluent water, surface water, sludge, sediment, fish, foodstuff and human urine have been analyzed. The background sites were generally non-contaminated, only 2 out of 17 background samples contained detectable amounts of biocides, and in these samples only two substances were found;namely triclosan and 2-mercaptobenzothiazole. Due to regular presence in samples of wastewater effluents, sludge and urban sediments, on-going emissions are likely to occur for 2-mercaptobenzothiazole, triclosan, DDMAC and parabenes. Observed concentrations were, however, below risk levels. The atmosphere was identified as a possible transport matrix for triclosan, 2-mercaptobenzothiazole and parabenes. Bronopol, resorcinol and 2-(tiocyanomethyltio)-benzothiazole were not detected in any of the samples analyzed, and were considered to pose no environmental risks. Propiconazole may be of local concern but at present it is unlikely to cause any problems on a national level..As an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency, IVL has performed a 'Screening Study' of the following biocides: bronopol, 4-Chloro-3-cresol, 2-Mercaptobenzothiazole, N-didecyldimethylammoniumchloride (DDMAC), Propiconazole, Resorcinol, 2-(Tiocyanomethylthio)benzothiazole, triclosan, Methyl-, Ethyl-, Propyl-, Butyl- and Benzylparabene. The overall objectives of the screening were to determine concentrations in a variety of media in the Swedish environment, to highlight important transport pathways, and to assess the possibility of current emissions in Sweden. In total, 132 samples of air, precipitation, effluent water, surface water, sludge, sediment, fish, foodstuff and human urine have been analyzed. The background sites were generally non-contaminated, only 2 out of 17 background samples contained detectable amounts of biocides, and in these samples only two substances were found;namely triclosan and 2-mercaptobenzothiazole. Due to regular presence in samples of wastewater effluents, sludge and urban sediments, on-going emissions are likely to occur for 2-mercaptobenzothiazole, triclosan, DDMAC and parabenes. Observed concentrations were, however, below risk levels. The atmosphere was identified as a possible transport matrix for triclosan, 2-mercaptobenzothiazole and parabenes. Bronopol, resorcinol and 2-(tiocyanomethyltio)-benzothiazole were not detected in any of the samples analyzed, and were considered to pose no environmental risks. Propiconazole may be of local concern but at present it is unlikely to cause any problems on a national level
Workshop on the importance of Non technical measures for reduction in emissions of air pollutants and how to consider them in Integrated Assessment Modelling. 7-8 December 2005.
No full textThis report compiles the outcome of the workshop on the importance of Non technical measures for reduction in emissions of air pollutants and how to consider them in Integrated Assessment Modelling. The workshop was taking place in Göteborg in Sweden 7-8 December 2005.This report compiles the outcome of the workshop on the importance of Non technical measures for reduction in emissions of air pollutants and how to consider them in Integrated Assessment Modelling. The workshop was taking place in Göteborg in Sweden 7-8 December 2005
Greenhouse Gas Emissions Trading for the Transport sector
No full textIn this study we have analysed different options to apply emissions trading for greenhouse gas emissions to the transport sector. The main focus has been on the EU transport sector and the possibility to include it in the current EU ETS in the trading period beginning in 2013. The purpose was to study how different alternatives will affect different actors. Focus has been on three sub sectors; road transport, aviation and shipping. The railway sector has only been treated on a general level. The study includes the following three parts: 1. An economic analysis of the consequences of greenhouse gas emissions trading for the transport sector including an analysis of how the total cost for reaching an emission target will be affected by an integrated emissions trading system for the transport sector and the industry (currently included sectors) compared to separate systems for the sectors, 2. An analysis of design possibilities for the different sub-sectors. Discussion of positive and negative aspects with different choices of design parameters, such as trading entity, covered greenhouse gases , allocation of emission allowances and monitoring systems, 3. Examination of the acceptance among different actors for different options of using greenhouse gas emissions trading in the transport sector .....In this study we have analysed different options to apply emissions trading for greenhouse gas emissions to the transport sector. The main focus has been on the EU transport sector and the possibility to include it in the current EU ETS in the trading period beginning in 2013. The purpose was to study how different alternatives will affect different actors. Focus has been on three sub sectors; road transport, aviation and shipping. The railway sector has only been treated on a general level. The study includes the following three parts: 1. An economic analysis of the consequences of greenhouse gas emissions trading for the transport sector including an analysis of how the total cost for reaching an emission target will be affected by an integrated emissions trading system for the transport sector and the industry (currently included sectors) compared to separate systems for the sectors, 2. An analysis of design possibilities for the different sub-sectors. Discussion of positive and negative aspects with different choices of design parameters, such as trading entity, covered greenhouse gases , allocation of emission allowances and monitoring systems, 3. Examination of the acceptance among different actors for different options of using greenhouse gas emissions trading in the transport sector ....
Produktutveckling inom byggnadsindustrin - koncept för energi- och miljöutvärdering. - En studie av Ekomerkonceptet kontra ett standardhuskoncept
No full textBostadssektorn utgör en betydande industriell sektor i Sverige och driften av våra bostäder står för en betydande del av samhällets energiresursanvändning. Utformningen av våra bostäder är därför en viktig samhällsangelägenhet och av strategisk betydelse för Sverige inte minst ur energisynpunkt. Fastigheter har en lång livslängd, ofta mer än 100 år. Produktionstekniken av fastigheter under 1800-talet och början av 1900-talet påverkar oss därför kraftigt idag. Likaså kommer dagens husprodukter att påverka situationen under de närmaste 100 åren. En viktig fråga är då hur morgondagens samhälle kommer att se ut och vilka krav som kommer att ställas på det framtida bostadsbeståndet. En utvecklingsverksamhet mot energisnåla och miljöeffektiva hus pågår på flera platser och olika koncept och inriktningar provas. En viktig aspekt är att, på ett objektivt sätt, kunna utvärdera olika koncept och eventuellt kunna jämföra dessa med en framtida kravprofil. Hur väl uppfyller ett koncept de framtida behoven? Vilka aspekter är viktiga och vilka aspekter kan försummas? Till vilka områden skall utvecklingsverksamheten riktas för att bli effektiva?. Det föreliggande projektet har haft som mål att skapa ett verktyg för ovanstående analyser och att använda det framtagna verktyget på två typer av fastigheter - en standardvilla och ett nyutvecklat s.k. Ekomerhus med förbättrade ekologiska och energimässiga prestanda.Båda huskoncepten är från KarlsonHus. Analysmetodiken har baserats på ett systemtänkande. I projektet har en livscykelanalysmetodik använts där hela fastigheten analyserats från råvaruproduktion via byggnation och användning till avfallshanteringen. Metodiken som har använts baseras på en livscykelinventering (LCI) enligt riktlinjerna i ISO 14040 och ISO 14041,Bostadssektorn utgör en betydande industriell sektor i Sverige och driften av våra bostäder står för en betydande del av samhällets energiresursanvändning. Utformningen av våra bostäder är därför en viktig samhällsangelägenhet och av strategisk betydelse för Sverige inte minst ur energisynpunkt. Fastigheter har en lång livslängd, ofta mer än 100 år. Produktionstekniken av fastigheter under 1800-talet och början av 1900-talet påverkar oss därför kraftigt idag. Likaså kommer dagens husprodukter att påverka situationen under de närmaste 100 åren. En viktig fråga är då hur morgondagens samhälle kommer att se ut och vilka krav som kommer att ställas på det framtida bostadsbeståndet. En utvecklingsverksamhet mot energisnåla och miljöeffektiva hus pågår på flera platser och olika koncept och inriktningar provas. En viktig aspekt är att, på ett objektivt sätt, kunna utvärdera olika koncept och eventuellt kunna jämföra dessa med en framtida kravprofil. Hur väl uppfyller ett koncept de framtida behoven? Vilka aspekter är viktiga och vilka aspekter kan försummas? Till vilka områden skall utvecklingsverksamheten riktas för att bli effektiva?. Det föreliggande projektet har haft som mål att skapa ett verktyg för ovanstående analyser och att använda det framtagna verktyget på två typer av fastigheter - en standardvilla och ett nyutvecklat s.k. Ekomerhus med förbättrade ekologiska och energimässiga prestanda.Båda huskoncepten är från KarlsonHus. Analysmetodiken har baserats på ett systemtänkande. I projektet har en livscykelanalysmetodik använts där hela fastigheten analyserats från råvaruproduktion via byggnation och användning till avfallshanteringen. Metodiken som har använts baseras på en livscykelinventering (LCI) enligt riktlinjerna i ISO 14040 och ISO 14041
Ställ verifierbara miljökrav - eller på 'heder och samvete'
No full textEn grundläggande förutsättning är att alla miljökrav måste vara möjliga att verifiera på ett objektivt sätt. Ett krav är inget skarpt krav om det inte går att verifiera och följs upp av beställaren. Verifierbara miljökrav och kontroll av dessa är en grundförutsättning för att upphandlingen skall kunna vara drivande i ett hållbarhetsarbete. Detta bekräftas också i den enkät som utförts kopplat till utredningen. Frågan vi därför vill ha svar på är; vilka krav kan ställas och vilka bevis skall man som inköpare kräva in från leverantörerna? Rapporten redovisar definitioner på bevis och ger en generell struktur för hur dessa skall användas och ett tillämpningsexempel. Vidare konstateras att beställare i kravspecifikationen måste ange hur verifieringen skall genomföras för att kunna säkerställa likabehandlingsprincipen och att det bör ställas färre miljökrav men att börja följa upp dem. Att följa upp ställda krav ökar upphandlingens trovärdighet och utgör en viktig del av kontraktsefterlevnaden. Slutligen konstateras att för att offentlig upphandling skall kunna var drivande är det en förutsättning att miljökraven är relevanta (dvs omfattar påvisbart betydande miljöaspekter) och i den mån det är möjligt göra sådana krav till utvärderingskriterier som ges betydande vikt vid anbudsutvärderingenEn grundläggande förutsättning är att alla miljökrav måste vara möjliga att verifiera på ett objektivt sätt. Ett krav är inget skarpt krav om det inte går att verifiera och följs upp av beställaren. Verifierbara miljökrav och kontroll av dessa är en grundförutsättning för att upphandlingen skall kunna vara drivande i ett hållbarhetsarbete. Detta bekräftas också i den enkät som utförts kopplat till utredningen. Frågan vi därför vill ha svar på är; vilka krav kan ställas och vilka bevis skall man som inköpare kräva in från leverantörerna? Rapporten redovisar definitioner på bevis och ger en generell struktur för hur dessa skall användas och ett tillämpningsexempel. Vidare konstateras att beställare i kravspecifikationen måste ange hur verifieringen skall genomföras för att kunna säkerställa likabehandlingsprincipen och att det bör ställas färre miljökrav men att börja följa upp dem. Att följa upp ställda krav ökar upphandlingens trovärdighet och utgör en viktig del av kontraktsefterlevnaden. Slutligen konstateras att för att offentlig upphandling skall kunna var drivande är det en förutsättning att miljökraven är relevanta (dvs omfattar påvisbart betydande miljöaspekter) och i den mån det är möjligt göra sådana krav till utvärderingskriterier som ges betydande vikt vid anbudsutvärderinge