IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Lessons learned from the National Allocation of Allowances - The case of Sweden
No full textIn 2005, the Fondazione Eni Enrico Mattei (FEEM), in co-operation with the European Commission and Massachusetts Institute of Technology organised two workshops on the subject 'Lessons learned from the national Allocation of Allowances in the European Emissions Trading Scheme'. Ten experts, representing ten different EU member states were asked to produce a country report describing the allocation process in their country. This report is the resulting country paper for SwedenIn 2005, the Fondazione Eni Enrico Mattei (FEEM), in co-operation with the European Commission and Massachusetts Institute of Technology organised two workshops on the subject 'Lessons learned from the national Allocation of Allowances in the European Emissions Trading Scheme'. Ten experts, representing ten different EU member states were asked to produce a country report describing the allocation process in their country. This report is the resulting country paper for Swede
Development of a Recovery System for Metals and Acids from Pickling Baths using Nanofiltration and Crystallisation
No full textWithin the project a possible combination of techniques for recovery of metals and acids from stainless steel pickling has been investigated, as there is a lack of cost and energy efficient methods that allow recycling of both metals and acids today. Crystallisation and nanofiltration were combined in order to separate the metals as metal fluorides and recycle nitric and hydrofluoric acid to the pickling bath. A total treatment concept will also include the thermal treatment of the crystals, in order to gain metal oxides that can be reused. The fluorides will be recovered as HF from the exhaust gas. This thermal treatment has not been investigated in this project, but it should be possible to adapt existing techniques for that. Experiments in laboratory scale were performed in order to increase understanding of the processes and for design of a pilot plant. A Pilot plant was built within the project. Process liquids from two stainless steel companies in Sweden were investigated with the pilot plant. The experiments were used for recommendations on full-scale solutions as well as rough estimations on energy and cost savings. Tests for a longer period of time would be needed in order to be able to assess the life-time of the equipment and performance stability better, but the results show that the techniques could be used for metal separation to allow recycling of acids and prepare for metal recovery. The results also indicate possible energy savings when installing the system. Investigations from a parallel project show promising results regarding the on-line measurement of concentrations, which will allow a more efficient control of the processWithin the project a possible combination of techniques for recovery of metals and acids from stainless steel pickling has been investigated, as there is a lack of cost and energy efficient methods that allow recycling of both metals and acids today. Crystallisation and nanofiltration were combined in order to separate the metals as metal fluorides and recycle nitric and hydrofluoric acid to the pickling bath. A total treatment concept will also include the thermal treatment of the crystals, in order to gain metal oxides that can be reused. The fluorides will be recovered as HF from the exhaust gas. This thermal treatment has not been investigated in this project, but it should be possible to adapt existing techniques for that. Experiments in laboratory scale were performed in order to increase understanding of the processes and for design of a pilot plant. A Pilot plant was built within the project. Process liquids from two stainless steel companies in Sweden were investigated with the pilot plant. The experiments were used for recommendations on full-scale solutions as well as rough estimations on energy and cost savings. Tests for a longer period of time would be needed in order to be able to assess the life-time of the equipment and performance stability better, but the results show that the techniques could be used for metal separation to allow recycling of acids and prepare for metal recovery. The results also indicate possible energy savings when installing the system. Investigations from a parallel project show promising results regarding the on-line measurement of concentrations, which will allow a more efficient control of the proces
Översättning av resultat från asklakningsförsök i laboratorium till fältförhållanden
No full textUtlakningen av olika ämnen från krossade och pelleterade trädaskor aktuella för askåterföring till skogsmark har undersökts genom fält och laboratoriemässiga lakningsförsök. Syftet med projektet var att förbättra bedömningen av olika askors långsiktiga uppträdande i skogsmark baserat på laboratoriestudier av utlakning. Lakning i fält respektive i laboratorium rangordnade produkterna med avseende på relativ utlakning av olika ämnen på ett likartat sätt. Generellt var överensstämmelsen relativt god för summa baskatjoner, kalcium, natrium och kalium, men inte för magnesium. Utlakningen uppmätt i fält var betydligt högre för magnesium för alla produkter, jämfört med laboratorielakningen. Studierna av en valspelleterad produkt indikerar egenskaper som gör att den uppträder annorlunda i fält jämfört med laboratorium, genom en något högre utlakningstakt i fält. En krossad aska som lagrats ca 10 år efter härdning och med sannolik inblandning av returpapper i ursprungsbränslet gav avvikande resultat, främst genom en relativt låg syraneutraliserande förmåga i förhållande till viktförlusten, indikerad genom upprepad lakning i laboratorium. Experiment med utlakning i fält av askor och kalk utan och med närvaro av trädens mykorrhiza visade inte några signifikanta skillnader i utlakningshastighet.Utlakningen av olika ämnen från krossade och pelleterade trädaskor aktuella för askåterföring till skogsmark har undersökts genom fält och laboratoriemässiga lakningsförsök. Syftet med projektet var att förbättra bedömningen av olika askors långsiktiga uppträdande i skogsmark baserat på laboratoriestudier av utlakning. Lakning i fält respektive i laboratorium rangordnade produkterna med avseende på relativ utlakning av olika ämnen på ett likartat sätt. Generellt var överensstämmelsen relativt god för summa baskatjoner, kalcium, natrium och kalium, men inte för magnesium. Utlakningen uppmätt i fält var betydligt högre för magnesium för alla produkter, jämfört med laboratorielakningen. Studierna av en valspelleterad produkt indikerar egenskaper som gör att den uppträder annorlunda i fält jämfört med laboratorium, genom en något högre utlakningstakt i fält. En krossad aska som lagrats ca 10 år efter härdning och med sannolik inblandning av returpapper i ursprungsbränslet gav avvikande resultat, främst genom en relativt låg syraneutraliserande förmåga i förhållande till viktförlusten, indikerad genom upprepad lakning i laboratorium. Experiment med utlakning i fält av askor och kalk utan och med närvaro av trädens mykorrhiza visade inte några signifikanta skillnader i utlakningshastighet
Final report from NMR project 'Test of a filter pack combined with a PM10 inlet'. Project number 04FOX5
No full textThe EMEP filter pack for measuring gaseous and particulate reduced and oxidised nitrogen compounds in air has been modified with a PM10 inlet to meet the EU air quality directive for particle measurements. The filter pack also collects sulphur compounds as well as base cations and sodium chloride. The EMEP filter pack has been used for 20 years now and it is important that the PM10 inlet doesn't affect the results. The cut-off for the filter pack recommended by EMEP is unknown and may be affected by wind. Here it was found that the cut-off for the EMEP filter pack is larger than it is for PM10. This implies that higher calcium concentrations will be obtained with the original EMEP filter pack without a PM10 inlet. All comparisons of the two filter packs show excellent agreement for sulphur dioxide and man made sulphate particles. Some losses of total nitrate have been found with the PM10 inlet especially of particulate nitrate. Some losses of particulate ammonium also take place but do not affect the total concentration.The EMEP filter pack for measuring gaseous and particulate reduced and oxidised nitrogen compounds in air has been modified with a PM10 inlet to meet the EU air quality directive for particle measurements. The filter pack also collects sulphur compounds as well as base cations and sodium chloride. The EMEP filter pack has been used for 20 years now and it is important that the PM10 inlet doesn't affect the results. The cut-off for the filter pack recommended by EMEP is unknown and may be affected by wind. Here it was found that the cut-off for the EMEP filter pack is larger than it is for PM10. This implies that higher calcium concentrations will be obtained with the original EMEP filter pack without a PM10 inlet. All comparisons of the two filter packs show excellent agreement for sulphur dioxide and man made sulphate particles. Some losses of total nitrate have been found with the PM10 inlet especially of particulate nitrate. Some losses of particulate ammonium also take place but do not affect the total concentration
Luftföroreningar i skogliga provytor - Resultat till och med september 2005
No full textIVL mäter nedfall (deposition) av luftföroreningar, markvattenkemi och lufthalter på sammanlagt 108 provytor i Sverige (Krondroppsnätet) på uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, Skogsstyrelsen och kommuner. Mätningarna i skogsytorna visar att svaveldepositionen har minskat kraftigt sedan mitten av 1980-talet när mätningarna startade, i takt med att utsläppen av svavel minskat. För kväve finns ingen tydlig trend i tiden, vilket beror på att kväveutsläppen har varit svårare att begränsa. Markvattenmätningarna uppvisar tydliga tecken på återhämtning med ökande pH och ANC samt minskande halter av oorganiskt aluminium på flertalet provytor i södra Sverige, samt även i viss mån i mellersta Sverige. Återhämtningen är dock inte lika snabb som minskningen i svavelnedfall, eftersom marken är ett trögt system med buffringsprocesser som förhindrar snabba förändringar. Halten nitratkväve har generellt varit låg, men det finns exempel på ytor, framför allt i sydvästra Sverige med högst kvävenedfall, där nitratkvävehalten ofta varit förhöjd. Miljökvalitetsnormerna för lufthalter av svavel- och kvävedioxid överskreds inte under det hydrologiska året 2004/2005. Halten marknära ozon under sommarhalvåret 2005 översteg däremot gränsvärdet enligt miljökvalitetsmålet 'Frisk luft' på alla lokaler utom två. Med hjälp av mätningar med provtagare under tak har en metod utvecklats för att uppskatta andelen torrdeposition i depositionen uppmätt på öppet fält, som är tänkt som ett mått på våtdeposition. Detta har lett till förbättrade modellberäkningar av våtdeposition. Modellerad deposition i skog är överskattad jämfört med uppmätt deposition via krondropp och fortsatta mätningar i skogsytor är därför viktiga. Ytorna i Krondroppsnätet klarade sig relativt bra vid stormen Gudrun, endast fyra provytor blev så svårt skadade att krondroppsmätningar inte kunde fortsätta. Det finns redan tecken på att stormen kommer att leda till ökad utlakning av kväve och därmed övergödnings- och försurningseffekterIVL mäter nedfall (deposition) av luftföroreningar, markvattenkemi och lufthalter på sammanlagt 108 provytor i Sverige (Krondroppsnätet) på uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, Skogsstyrelsen och kommuner. Mätningarna i skogsytorna visar att svaveldepositionen har minskat kraftigt sedan mitten av 1980-talet när mätningarna startade, i takt med att utsläppen av svavel minskat. För kväve finns ingen tydlig trend i tiden, vilket beror på att kväveutsläppen har varit svårare att begränsa. Markvattenmätningarna uppvisar tydliga tecken på återhämtning med ökande pH och ANC samt minskande halter av oorganiskt aluminium på flertalet provytor i södra Sverige, samt även i viss mån i mellersta Sverige. Återhämtningen är dock inte lika snabb som minskningen i svavelnedfall, eftersom marken är ett trögt system med buffringsprocesser som förhindrar snabba förändringar. Halten nitratkväve har generellt varit låg, men det finns exempel på ytor, framför allt i sydvästra Sverige med högst kvävenedfall, där nitratkvävehalten ofta varit förhöjd. Miljökvalitetsnormerna för lufthalter av svavel- och kvävedioxid överskreds inte under det hydrologiska året 2004/2005. Halten marknära ozon under sommarhalvåret 2005 översteg däremot gränsvärdet enligt miljökvalitetsmålet 'Frisk luft' på alla lokaler utom två. Med hjälp av mätningar med provtagare under tak har en metod utvecklats för att uppskatta andelen torrdeposition i depositionen uppmätt på öppet fält, som är tänkt som ett mått på våtdeposition. Detta har lett till förbättrade modellberäkningar av våtdeposition. Modellerad deposition i skog är överskattad jämfört med uppmätt deposition via krondropp och fortsatta mätningar i skogsytor är därför viktiga. Ytorna i Krondroppsnätet klarade sig relativt bra vid stormen Gudrun, endast fyra provytor blev så svårt skadade att krondroppsmätningar inte kunde fortsätta. Det finns redan tecken på att stormen kommer att leda till ökad utlakning av kväve och därmed övergödnings- och försurningseffekte
Långsiktiga effekter av askåterföring på mark- och markvattenkemi i skog. Slutrapport till Energimyndigheten Projekt 12761-1
No full textIVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört en studie av långsiktiga behov och möjligheter med askåterföring efter stora uttag av grenar och toppar (GROT) i gran och tallskog i Sverige. Studien baseras på dynamiska modellberäkningar i skogsytor spridda över landet samt tidigare studier av effekten av stabiliserade trädaskor på mark och markvatten. Den minskade belastningen av försurande luftföroreningar som förväntas 2010 kan bidra till en påtaglig återhämtning från försurning, främst i markvatten och avrinning från skogsmark i områden i södra Sverige som tidigare haft en hög deposition. En omfattande återhämtning av markens basmättnadsgrad är dock mindre trolig enligt de utförda modellberäkningarna, i synnerhet om skogsbruk bedrivs utan kompensationsåtgärder. Modellresultaten indikerar att enbart skörd av stamved inte kommer att ha någon avgörande långsiktig inverkan på markens syra-bas status eller försurningen av avrinningen i gran och tallskog i landet. När uttag av stamved kombineras med stora uttag av GROT finns en uppenbar risk för långsiktiga försurningseffekter, framför allt i bördiga granskogar på mineralogiskt svaga marker. Resultaten av studien talar för att kompensation med stabiliserade trädaskor eller kalk bör utföras i bördiga skogar med stora uttag av biomassa, i synnerhet i områden som försurats tidigare av luftföroreningar. Motverka försurning i mark och vatten är sannolikt det långsiktiga kompensationsmål som lättast kan uppnås med askåterföring på grund av det relativt höga innehållet av kalcium och magnesium i stabiliserade askor. Andra långsiktiga mål som att förbättra trädens näringsstatus och tillväxt eller att öka skogsmarkens basmättnad och förråd av näringsämnen kan vara svårare att uppnå i praktiken med de askor som finns att tillgå i nuläget i Sverige.IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört en studie av långsiktiga behov och möjligheter med askåterföring efter stora uttag av grenar och toppar (GROT) i gran och tallskog i Sverige. Studien baseras på dynamiska modellberäkningar i skogsytor spridda över landet samt tidigare studier av effekten av stabiliserade trädaskor på mark och markvatten. Den minskade belastningen av försurande luftföroreningar som förväntas 2010 kan bidra till en påtaglig återhämtning från försurning, främst i markvatten och avrinning från skogsmark i områden i södra Sverige som tidigare haft en hög deposition. En omfattande återhämtning av markens basmättnadsgrad är dock mindre trolig enligt de utförda modellberäkningarna, i synnerhet om skogsbruk bedrivs utan kompensationsåtgärder. Modellresultaten indikerar att enbart skörd av stamved inte kommer att ha någon avgörande långsiktig inverkan på markens syra-bas status eller försurningen av avrinningen i gran och tallskog i landet. När uttag av stamved kombineras med stora uttag av GROT finns en uppenbar risk för långsiktiga försurningseffekter, framför allt i bördiga granskogar på mineralogiskt svaga marker. Resultaten av studien talar för att kompensation med stabiliserade trädaskor eller kalk bör utföras i bördiga skogar med stora uttag av biomassa, i synnerhet i områden som försurats tidigare av luftföroreningar. Motverka försurning i mark och vatten är sannolikt det långsiktiga kompensationsmål som lättast kan uppnås med askåterföring på grund av det relativt höga innehållet av kalcium och magnesium i stabiliserade askor. Andra långsiktiga mål som att förbättra trädens näringsstatus och tillväxt eller att öka skogsmarkens basmättnad och förråd av näringsämnen kan vara svårare att uppnå i praktiken med de askor som finns att tillgå i nuläget i Sverige
Miljöaspekter på val av stommaterial i byggnader. Kompletterande kartläggning av kunskapsläget
No full textDetta är en litteraturöversikt som syftar till att kartlägga livscykelanalyser och liknande studier över flervåningshus byggda med trä och andra stombyggnadsmaterial, att redovisa de underlag de studierna ger för bedömning av stommaterialens betydelse för CO2-utsläpp mm, och att identifiera kunskapsluckor och brister i utredningarna m a p stommaterialens miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv. I de flesta av de jämförande studier som granskats i denna översikt leder trästommar till lägre utsläpp av CO2. Liksom i tidigare litteraturöversikter växlar stommaterialets betydelse dock kraftigt mellan olika studier. Byggnadens miljöbelastning domineras visserligen av användningsfasen, men valet av stommaterial verkar inte ha stor betydelse för användningsfasens miljöbelastning. De breda systemaspekterna, som träprodukternas påverkan på skogens tillväxt, användningen av biprodukter och av sparad skog mm, kan därför vara viktigare än själva användningen av huset i en miljömässig jämförelse av olika stommaterial. Ifall fokus läggs på de breda systemaspekterna, har trästommar en betydande potential till att reducera utsläppen av CO2. Både skogsindustrins biprodukter och själva trästommarna kan utnyttjas i energisystemet och ersätta fossila bränslen. Hur mycket av denna potential som kommer att realiseras är dock osäkert. Viktiga metodval i livscykelanalyser kommer alltid att vara beroende av värderingar, perspektiv och förkunskaper hos den grupp som genomför studien. Det betyder att det inte går att få objektiva svar på om och hur mycket CO2-utsläppen minskar då trä används som stommaterial. Istället för att sikta på objektivitet bör man sträva efter att få bred acceptans för studiens metodval och därmed för dess resultat. För att få ett mer robust underlag för policybeslut kan en studie genomföras med deltagande av forskare och/eller industrirepresentanter från alla de konkurrerande branscherna.Detta är en litteraturöversikt som syftar till att kartlägga livscykelanalyser och liknande studier över flervåningshus byggda med trä och andra stombyggnadsmaterial, att redovisa de underlag de studierna ger för bedömning av stommaterialens betydelse för CO2-utsläpp mm, och att identifiera kunskapsluckor och brister i utredningarna m a p stommaterialens miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv. I de flesta av de jämförande studier som granskats i denna översikt leder trästommar till lägre utsläpp av CO2. Liksom i tidigare litteraturöversikter växlar stommaterialets betydelse dock kraftigt mellan olika studier. Byggnadens miljöbelastning domineras visserligen av användningsfasen, men valet av stommaterial verkar inte ha stor betydelse för användningsfasens miljöbelastning. De breda systemaspekterna, som träprodukternas påverkan på skogens tillväxt, användningen av biprodukter och av sparad skog mm, kan därför vara viktigare än själva användningen av huset i en miljömässig jämförelse av olika stommaterial. Ifall fokus läggs på de breda systemaspekterna, har trästommar en betydande potential till att reducera utsläppen av CO2. Både skogsindustrins biprodukter och själva trästommarna kan utnyttjas i energisystemet och ersätta fossila bränslen. Hur mycket av denna potential som kommer att realiseras är dock osäkert. Viktiga metodval i livscykelanalyser kommer alltid att vara beroende av värderingar, perspektiv och förkunskaper hos den grupp som genomför studien. Det betyder att det inte går att få objektiva svar på om och hur mycket CO2-utsläppen minskar då trä används som stommaterial. Istället för att sikta på objektivitet bör man sträva efter att få bred acceptans för studiens metodval och därmed för dess resultat. För att få ett mer robust underlag för policybeslut kan en studie genomföras med deltagande av forskare och/eller industrirepresentanter från alla de konkurrerande branscherna
Results from the Swedish National Screening Programme 2005. Subreport 3: Perfluorinated Alkylated Substances (PFAS)
No full textIVL Swedish Environmental Research Institute has, in co-operation with NILU (Norwegian Institute for Air Research), on behalf of the Swedish EPA conducted a screening study on perfluorinated substances (PFAS).IVL Swedish Environmental Research Institute has, in co-operation with NILU (Norwegian Institute for Air Research), on behalf of the Swedish EPA conducted a screening study on perfluorinated substances (PFAS)
Skogsbränslecykelns näringsbalans
No full textSpridning av stabiliserade trädbränsleaskor till skogsmark skall långsiktigt kompensera för närings-förlusterna vid skogsbränsleuttag, i synnerhet för uttaget av grenar och toppar (GROT). Denna studie har analyserat näringsflödena i hela skogsbränslekedjan och har på en principiell nivå beräknat massbalansen mellan näringsförlusterna (skördeuttaget) och näringsmängderna i användbara askor från CFB-pannor för att undersöka om näringskompensation med aska kan ske i stor skala. Förväntade näringsflöden från skog och genom CFB-pannor till flygaskor beräknades med hjälp av näringsanalyser av olika skogsbestånd och med kännedom om förluster i CFB-pannor. Den beräknade askans samman-sättning jämfördes med kända CFB-flygaskor. Datamaterialet har hämtats från publicerade och andra tillgängliga källor. Näringshalter för enskilda träddelar har räknats om till medelvärden för GROT respektive stammar. En syntes av skogsbränsleuttagets effekter på omsättningen av baskatjoner presenteras för två försök med GROT-uttag (Kosta och Granhult) i form av balanserade närings-budgetar.Spridning av stabiliserade trädbränsleaskor till skogsmark skall långsiktigt kompensera för närings-förlusterna vid skogsbränsleuttag, i synnerhet för uttaget av grenar och toppar (GROT). Denna studie har analyserat näringsflödena i hela skogsbränslekedjan och har på en principiell nivå beräknat massbalansen mellan näringsförlusterna (skördeuttaget) och näringsmängderna i användbara askor från CFB-pannor för att undersöka om näringskompensation med aska kan ske i stor skala. Förväntade näringsflöden från skog och genom CFB-pannor till flygaskor beräknades med hjälp av näringsanalyser av olika skogsbestånd och med kännedom om förluster i CFB-pannor. Den beräknade askans samman-sättning jämfördes med kända CFB-flygaskor. Datamaterialet har hämtats från publicerade och andra tillgängliga källor. Näringshalter för enskilda träddelar har räknats om till medelvärden för GROT respektive stammar. En syntes av skogsbränsleuttagets effekter på omsättningen av baskatjoner presenteras för två försök med GROT-uttag (Kosta och Granhult) i form av balanserade närings-budgetar
The Features of Non Technical Measures and Their Importance in Cost Effective Abatement of Air Pollutant Emissions - Applied to Two Meta-Analyses
No full textThe overall purpose of this study is to compare the cost effectiveness of non-technical measures (NTM) and technical measures (TM). This requires an acceptable definition of NTM. There are two main questions discussed in this study in connection to the definition of NTM. Firstly, the distinction between technical measures and non-technical measures, and secondly the distinction between non-technical measures and policy instruments. In many studies policy instruments are frequently seen as NTM, but it is important to stress the difference between NTM and policy instruments. NTM relate to the actual emission reducing actions, while policy instruments relate to the means used to enforce abatement options, and may lead to both TM and NTM. The definition proposed in this study to separate TM from NTM, is based on the changes of input and output when incorporating a measure, instead of only focus on changes in emission factors and activity data. Based on the chosen definition of NTM, the project carried out two meta-analyses in the agricultural- and energy sectors. Since data on the shipping sector was not enough to allow a meta-analysis this sector was studied in a descriptive manner. The results of the meta regression for the agricultural and the energy sector included in this study give some insight on the cost effectiveness of NTM compared to TM. Depending on the nature of the subject i.e., a review of NTM, the data has been very scarce to allow consistent and representative results for all European countries; Most of the NTM studied have only one study as origin. Further, the reviewed studies are often related to the emissions of different pollutants, which have led to the use of different conversion factors in order run the meta regressionThe overall purpose of this study is to compare the cost effectiveness of non-technical measures (NTM) and technical measures (TM). This requires an acceptable definition of NTM. There are two main questions discussed in this study in connection to the definition of NTM. Firstly, the distinction between technical measures and non-technical measures, and secondly the distinction between non-technical measures and policy instruments. In many studies policy instruments are frequently seen as NTM, but it is important to stress the difference between NTM and policy instruments. NTM relate to the actual emission reducing actions, while policy instruments relate to the means used to enforce abatement options, and may lead to both TM and NTM. The definition proposed in this study to separate TM from NTM, is based on the changes of input and output when incorporating a measure, instead of only focus on changes in emission factors and activity data. Based on the chosen definition of NTM, the project carried out two meta-analyses in the agricultural- and energy sectors. Since data on the shipping sector was not enough to allow a meta-analysis this sector was studied in a descriptive manner. The results of the meta regression for the agricultural and the energy sector included in this study give some insight on the cost effectiveness of NTM compared to TM. Depending on the nature of the subject i.e., a review of NTM, the data has been very scarce to allow consistent and representative results for all European countries; Most of the NTM studied have only one study as origin. Further, the reviewed studies are often related to the emissions of different pollutants, which have led to the use of different conversion factors in order run the meta regressio